HARRY MARTINSON igen... DIKT

>>><<<<

Äger du tvenne slantar, sade Li Ti på en resa,
köp då ett bröd och en blomma.

Brödet är till för din föda.

Blomman du köper betyder
att livet är värt att leva.

>>>><<<<

Anne-Marie
som återupptäckt Harry Martinson
Källa: Harry Martinson Dikter 1929-1953 1958-1973. Bonnier Pocket 2004

2007-07-31 @ 09:32:24 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (8) Trackbacks ()

Anne-Marie

2007-07-30 @ 16:47:22 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (1) Trackbacks ()

UTBLICK

Storasyster ser dig!
Jag vinkade - hej jag ser dig också!

Anne-Marie

2007-07-30 @ 08:37:39 Permalink Bild (och text) Kommentarer (2) Trackbacks ()

HERR GÅMAN med HUSDJUR

Glädjeskutt över övergångsställe.
Anne-Marie

2007-07-29 @ 20:44:59 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

PAX för PHAX - demokrati i praktik

Gatan är också scenen.
Jag njuter av detta scengolv.
Grusets markeringar.
Phax står på den scenen nu.
Phax!

Phax säger
- detta är en scen för det demokratiska ordet... jag har skapat en gräns... här är gränsen inom vilken jag agerar.
Så ritas scenen upp.

Så är det med demokratiska rum - de skapas och ska respekteras.
Här är mitt demokratiska rum - här talar jag. Du lyssnar och medsamtalar, tycker - kanske nej jag håller inte med - men låter mig vara med mina tankar och mina ord.

Igår skrattade jag gott.
Jag samtalade lite med Phax. Om ordet, om gesten, om rummet att tala i, om språket, om mångkulturen.
Vilket möte. Dessutom -

- jag är född på Madagascar.
Madagascar.
Vi som driver ett projekt där. Mångkulturellt, biodiversity...gränslöst.

Det gränslösa demokratiska rummet...markerat i grus. En ruta eller en pusselbit, ord till ord, människa till människa, plats till plats - demokratiska pusselbitar. Men långt kvar tills pusslet är lagt.

Anne-Marie

2007-07-29 @ 14:33:11 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (0) Trackbacks ()

NÄMEN HEEEEEEEEEJ!

Plötsligt står man där.
En person står framför mig och känner mig utan och innan.
Nämen HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!
Lycklig och glad över att se mig.
- Kommer du ihåg mig?
Det var så länge sedan!

Jag tycker om min hjärnas arbete då.
Tänk att jag hinner tänka så mycket och så snabbt.
Den arbetar med det inre registret, söker, och ett band av händelser, personer, tider, platser passerar ...
Min inre adressbok aktiveras,
Mina resor får sig en liten inblick,
inköp i mängder av icaaffärer,
vardagsmöten...

pling...
- Jamen jo visst. Vi sågs ju den 14 augusti 1983 på en strandhäll i Göteborg där vi av en händelse råkade befinna oss precis under samma tid som det i amerika...samtidigt som ...

NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ... inte blir det så.
Jag står där...letar letar letar letar...och väntar medan leendet på personen framför mig bara blir större och större då denna person minns mer och mer. Men människan möter leende med leende. Det kommer per automatik.... och samtalet löper utan problem.

Så...äntligen...kommer namnet upp ur minnesmörkrets arkiv...ja, flera timmar försent. Lycklig utropar jag namn och platser...lycklig. Nämeeeeeeeeeeeeeeen det var ju....

långt efter att vi skiljts åt och jag sagt att det vore roligt att återknyta....

Tänk.
Anne-Marie

2007-07-29 @ 09:45:06 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

GRÖNT LJUS FÖR VÄDRET

Jaha - nu skriver det så här. Stornyheterna haglar, för att använda väderlekstermer, som om vi inte kunde läsa av väderleken där vi är och står.

Jag ser mig omkring. Runt mig är det idag solsken. Så idag var jag på vift med min vän. Vi slog oss ned i mitten av mitten. Folk strömmade lyckliga förbi... hälsade på oss där vi satt alldeles för mycket i mitt i av alla människors framfart. Vi satt ute och satt lite ivägen. Det var bordens fel. De flesta var tvungna att gå rakt in i oss. Men jag envisades. Ville verkligen sitta ute i solen. Den är nu så ovanlig att tidningarna gör rubriker av den.

- Inne - du är inte kloooook, klart vi ska sitta ute! sa jag till min vän.
- Ute, däääär. Du är ju knäpp. Vi sitter ju mitt i om vi sitter där.
- Ja, men vi är ju mitt i.
- Men... hon tittade mot solen, nickade - ok då - och sprang in för att handla...
- vad vill du ha? hon stack ut huvudet i dörren där jag vaktade detta bord med hela mitt jag.
- vad som helst med ett hjärta på... latte med mjölkhjärta i, och någon kaka med ett hjärta på...

Vi satt i solen och tittade på alla människor. Vi räknade hur många som bar på paraplyer. Nästan alla. Men inte jag. Aldrig ett paraply. Jag äger inget. Så det pratade vi lite om. Hur det är med paraplyer. Sen hörde vi någon vråla.

En riktigt kul person skrek

- flytta flytta på er alla mänskchooooooooor så jag får titta på de vackrra kviiiiiinnnnorna... och vi skrattade så vi tjöt...tills vi insåg att han menade oss. Den uppmärksamheten ville vi inte ha.

Därefter kom två vänner och sa - hej - det var LÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄnge sedan...och jag insåg att det inte var länge sedan utan evigheters, evigheter sedan. Vi talar år...år...och ytterligare några år. Men det kändes inte så.

Sedan surplade vi i oss det goda kaffet och njöt av solens strålar... och då kom det en man och sa.
... Allting bra? Kaffet gott? Vilka vackra kvinnor ni är.

Vi lyste som solar. Det kändes bra till min bästa, bästa vän krasst sa:

- Komplimanger? Den ena var full. Den andra var ful.

Solen gick i moln. En end of story.

Anne-Marie

2007-07-28 @ 18:52:36 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (6) Trackbacks ()

REMAKE

Remake är Statsmissionens "göraomgamlaklädersyomgöranyttavgammalt" nya klädserie, Jag vill inte ta deras ord eller varumärke. Men ordet är viktigt. Jag tycker mer om det på engelska än på svenska.

Vi kanske ska lägga till lite re... framför ord

Gör vi det med DO blir det re - do får vi det mycket användbara order REDO på svenska. Kan funka globalt med andra ord. Redo på engelska. Redo på svenska.

Remake - både i handling och tanke
Redo - både i handling och tanke

Jag är väldigt bokstavlig. Jag vet.
Anne-Marie

2007-07-28 @ 12:27:07 Permalink Körlings Ord Kommentarer (2) Trackbacks ()

LÖRDAGSBLÅA HIMMEL

Det är lördag. Lördag. Vackra dag. Och himlen är blå. BLÅ!
Kan det vara bättre?

Njut av dagen!
Anne-Marie

2007-07-28 @ 06:52:18 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (7) Trackbacks ()

Efter regn...

Regnet vilar en stund. Ingen katastrof här där jag är. Nyheterna kastar rubrikerna efter oss.

REGNKAOS! KLIMATET REGNAR OCH PARKERAR SIG.

Vore det nästan krig?
Det är katastrof när det blir fel. När miljön inte främjar utan fjärmar sig. Fjärmar sig från oss. Som om - jorden - ville skrika ut en protest. Sluta nu! Snälla rara människor. Var rädda om det vi har. Vi har bara ett. Vi har bara varandra. Vi har bara denna endaste endaste planet. Ta vara på den och när ni gör det var rädda om det ni ser, det ni gör och ... var rädda om varandra. Var inte enfaldiga. Tänk mångfaldigt. Tänk globalt.
Det är stilla efter regn. Naturens yttringar är den makt vi inte kan böja oss för. Men blir tvingade till.

Sorgligt inlägg. Jag vet. Alla dagar är inte ljusa.
Anne-Marie

2007-07-27 @ 22:09:44 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (6) Trackbacks ()

REGN

DET REGNAR SÅ!

UTBLICK - lite bekymrad.
Vad är det för väder?
Anne-Marie

2007-07-27 @ 21:44:31 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (1) Trackbacks ()

PARKERAD VÄDERLEK

Det regnar, regnar, regnar.

Väderleken har parkerat, säger väderleksrapportören på SMHI.
Tänker på min bil.
Den är inte parkerad.
Den är på semesterresa med andra.
Utlånad. Alltså inte parkerad.

Parkerad är jag.
Hemmaparkerad.
Lite felparkerad.
Jag vill vara på andra ställen.
Bortaparkerad.

Nej... jag går härhemma och plockar.
När jag plockar in saker faller saker ut.
Då plockar jag upp.
Men ställer inte in.
Slänger ut.

Där är det blött.
Väderleken har parkerat säger man på SMHI.

Så är det.
Anne-Marie

Men jag gick ut. I regnet! Och uppdaterade med ovanstående fotografi.

2007-07-27 @ 13:07:54 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (2) Trackbacks ()

ÖNSKETÄNKANDE - VERKLIGHETSGÖRANDE

att vara önsketänkare... verklighetsgörare

Jag tror det är lite bra.
Det är visioner det handlar om.
Jag önskar mig i mina tankar.
Tankar kan omsättas.
Jag vill och önskar... jag tror jag gör... verklighet av det.

Anne-Marie

2007-07-27 @ 11:01:00 Permalink Strategier för lärande Kommentarer (1) Trackbacks ()

DON´T SHOT ...

Don´t shot. I want to grow up.

Blicka ut över världen. Nedslag Chicago.
Rysningar. Kalla kårar.

Hitills i år har 31 (trettioen) unga (13-14-15-16...åringar) mördats i Chicago. I ÅR! Unga människor. Offer för...

Det är en hel skolklass. Borta. Ibland måste man rita upp inom sig hur det ser ut. Vara mycket faktisk. Praktisk.

Inte blunda. Göra en skiss. Visualisera. För det går inte att förstå med förståndet. 31 är en siffra.
Varje del - 1 - är ett helt liv, ett helt innehåll, en människa.

Gå in på
www.ceasefirechicago.org

Jag var i Chicago när jag var tretton år. Varje sommar var jag där från 13 till 16. Grannarnas pojkar jobbade i en glassbutik i en liten förstad till Chicago. Kommunikationsmedlen mellan städerna obefintlig. Grannpojken kom aldrig hem som han sagt. Miss i kommunikationen. Han blev inte hämtad. Grannpojken mördades. Ett skott i huvudet. Gömd bakom en buske. Polisen ointresserad. Rånmord. 10 dollar var borta. Han blev 15 år.

Anne-Marie

Läs SvD 27 juli 2007.
Gatuvåld kräver fler unga offer.
Karin Henriksson artikelförfattare och journalist.

2007-07-27 @ 10:15:11 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (0) Trackbacks ()

Begreppet FRAMTID

Jag kan förälska mig i min Svenska Ordbok...

Framtid förklaras:

TIDSKEDE SOM (BÖRJAR MED) STRÄCKER SIG RELATIVT LÅNGT EFTER INNEVARANDE ÖGONBLICKET

Så nu vet vi!

Då är vi skyldiga att låta framtiden framtona....inte förmörkas!

Anne-Marie

2007-07-27 @ 09:48:32 Permalink Körlings Ord Kommentarer (1) Trackbacks ()

FRAMTIDSLÖSHET

FRAMTIDSLÖSHET

FRAMTIDSLÖSHET

Farligt ord.
Jag läser om ordet i dagens tidning.

Framtidslöshet.
Detta att inte ha någon framtid att tro på, se fram emot, kämpa för... en total matthet och likgiltighet.
Ingenting från nu. Ingen riktning alls.
Farligt ord.

Farligt ord för farlig känsla. Farlig maktlöshet.
Det handlar om barn och unga.
Det handlar om hopp för det som ska komma.
Vi vuxna måste vara ställföreträdande hopp för ...

Vi är skyldiga de växande ett framtidshopp ...

SKYLDIGA!

Anne-Marie

Källa:

SvD 27 juli 2007 artikel GATUVÅLD KRÄVER FLER UNGA OFFER av journalisten Karin Henriksson

2007-07-27 @ 09:00:24 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (0) Trackbacks ()

LÄSANDE PÅ LÄSARENS VILLKOR

Loppmarknad. Fyndplats. En tingest. Ideal. Detta är ett slags ideal. Så som vi vuxna vill se det. En ung människa läser, En hund vaktar och deltar. Det är skönt för hundar att någon läser högt för dem. Då kan hundar också läsa med. Men när jag tittar på hundens ögon så vet jag inte riktigt på vad hunden tittar. Pojken tittar på något annat. Tur att boken är stor och innehållet rikt. Då ser de olika saker. Då är det som det ska vara. Läsande på läsarens villkor.

Anne-Marie

2007-07-27 @ 00:27:30 Permalink Praktiken Kommentarer (0) Trackbacks ()

IDEALSKYLTAR

Vissa skyltar är lysande. Denna är helt rätt. Mörkret förstärker budskapet. Jag är på nattpromenad med min kamera. Kameran envisades med att stanna upp lite och föreviga det hela. Jag är mer intresserad av damskor så efter att ha envisats lite fortsatte vi promenaden. Så kan det vara. Fast så är det inte. En kamera envisas inte på det viset. En kamera gör precis det man vill att den ska göra. Det är en idealkamera.

Anne-Marie

2007-07-27 @ 00:21:29 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

SOMMARLEDIG LÄSNING

Semesterstängt och trevlig sommar säger skylten. Man har skyltat om i skyltfönstret. Signalerar ledighet. Då syns boken, vilostolen, kaffekoppen och solglasögonen. Det är en bild av ledighet. Till den hör boken. Så är det. Man har tid...tid att göra långsamhetens saker. Som att läsa. Det är att sätta fart i något helt annat.

Grattis till bra skyltning. Njut av boken och ledigheten.
Anne-Marie

2007-07-27 @ 00:05:24 Permalink Praktiken Kommentarer (0) Trackbacks ()

ÖDET SAMMANFALLER INTE MED SOLSKEN

Sol. SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOlllllllll!
Jag har dragit på mig en infektion. Absolut inget allvarligt.
Jag prisade bara alla läkare igår.
Lovsjöng apotekarna.
Pussade på min bästa vän - och sa tack för att du finns och kör omkring med din sjuka vän - än hit än dit.

Apotekaren sa

- du ...ja ... det är en regnig sommar så den här informationen är överflödig....
- vilken information sa jag matt
- den att man inte får vistas i solen när man äter den...
- jahaja...näe ... det är nog ingen risk. Det ska nästan regnkaosa och bli översvämning och krigsberedskap här imorgon , svarade jag lite bejakande glatt.
- mmmm, få se om man får ta båt till jobbet... hihihihihi...ja så kul kanske det inte är ändå...
- ja...näe ... jag ska iallafall inte ut i regnet, svarade jag... och hämtade ut min medicin.

Nu sitter jag här... ute skiner solen. Det enda jag kan göra är att minnas hur jag en gång lärde mig att stava eller ljudläsa till ordet SOOOOOOOOOOOOOOOOl. Det är inte roligt. Inte idag.

Anne-Marie

2007-07-26 @ 14:28:02 Permalink Bild (och text) Kommentarer (2) Trackbacks ()

Lars Forsells ord...

Utklädd till författare känner jag mig fri
Lars Forsell

Så kan jag också känna. Jag är inte författare. Men pennan, tangenterna, svärtan, trycket...bokstäverna...skapar en frihetskänsla. Tack för att du sa dem - så jag fick ord på det jag upplever.
Och se ... jag diskuterar med Lars Forsell. Och det kommer jag fortsätta att göra. Orden finns där. Återigen tack. Tack Lars Forsell.

Anne-Marie

2007-07-26 @ 12:39:26 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

KUNSKAP så att FRAMTIDEN visar sig

"Likt den vars syn är nedsatt
förmår vi blott se föremål på avstånd //

Men när de nalkas och når fram fördunklas hela vårt förstånd:
berättar ingen annan för oss vas som händer,
vet vi intet.

Du inser härav lätt att vår förmåga
till kunskap upphör i det ögonblicket
då portarna till framtiden förseglas."

Källa **************************************************************
DANTE ALIGHIERIS Den gudomliga komedin; Inferno i översättning av Ingvar Björkeson.

Dante...ja,,,,vad kan vi säga:
Om vi inte sätter ord på det vi har i närheten av oss fördunklas också detta. När vi är mitt i så slutar vi att se vad vi har mittialltsammans. Men just i denna närhet ska vi göra gemensamhet, med ord, med begrepp, för att gemensamhetsskapa. Och vi kan gärna blicka ut...mot framtiden, Och sätta ord på den. Tillsammans. Vi kan också göra slag i saken - värna om framtiden!

Anne-Marie

2007-07-26 @ 12:30:18 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (0) Trackbacks ()

LARS FORSELL DÖD

Författaren går bort...men stannar kvar.
Orden har vi för alltid fått att förvalta.
Det ska vi göra.

Tack för dina ord Lars Forsell.

"snurra min jord låt mig följa med dig jag är lika vilsen som du"

"Varför skulle det vara omöjligt att tala olika poetiska språk? Medan känslan vägrar andas i något annat kosmos än sitt eget, har tanken möjlighet att belysa den ur flera vinklar på en gång, tala andra språk och översätta känslan till andras språk." Lars Forsell. Ur DN artkel 28 juli 2007.

Anne-Marie

2007-07-26 @ 12:10:45 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

ATT LÄRA SIG SKOL-LÄSA

Jag skrev om sol i mitt förra inlägg. Jag skrev att jag just då lärt mig skol-läsa.

Så kanske det var. Ordet bara kom - SKOLLÄSA. Man lärde sig på ett väldigt speciellt sätt då. Jag kunde redan. Men så upptäckte jag att jag inte kunde. För jag kunde inte ljuda. Men läsa kunde jag.

Skol-läsa?

Finns det en verklighet och en annan verklighet?

Anne-Marie

2007-07-26 @ 12:00:02 Permalink Praktiken Kommentarer (0) Trackbacks ()

DJUPDYK I DENNA DIKT!

BÖCKER MED SMÅ BOKSTÄVER
OCH STORA TANKAR
GÖR MIG YR

ÄR DET VAD BIN KAN KÄNNA
VID RANDEN AV EN BLOMMIG, UTSIRAD BÄGARE,
BRÄDDFYLLD MED VATTEN?

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Anne-Marie
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Källa:
Khayri Mansur, Alkemins blå eld, 1991, tolkad av Saleh Oweini.
Det är bara att njuta av dikten som heter YRSEL.

2007-07-26 @ 10:36:07 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

SOL

Det första ord jag lärde mig läsa - skolläsa - jag kunde läsa innan jag började skolan. Men det första ord jag lärde mig skolläsa var ordet sol. Jag ljudade ut ordet SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS-OOOOOOOOOOOOO-LLLL.
Och tungan som formade L-et genererade ett leende med tungan spjärnande bakom övre tandraden.

SOL.
Den tittar fram nu. Och jag ljudar ut ordet
SSSSSSSSSSSSSSSS-OOOOOOOOOOOOO-LLLL.
Det känns som om jag måste. En slags hyllning till såväl ljus, värme och läsande.

Anne-Marie

2007-07-26 @ 09:01:53 Permalink Praktiken Kommentarer (2) Trackbacks ()

MOBIL och LÅN

Britterna vill ha skuld, lån, privatekonomi som ämne i skolan. Redan från 11 års ålder. Om vi kopplar det till mobilen. Idag kan man låna genom att sms och få mobillån. Det tar några sekunder. Det tar några knappningar och .... så har man sitt lån. Smålån. Ett lån på några sekunder. Men ibland behöver man tänka över...har jag råd? Pengarna kommer inte från ingenstans, det finns en långivare, och långivaren vill ha tillbaka sina pengar. En liten människa måste få tänka lite innan... det går för fort. Det är för lätt. Tre tusen kronor kan stjälpa en ung människa. Det behövs lite undervisande strategier...lite aktivt lärande där modellerna är tänkta inte verkliga - då kan man rusta för verkligheten.

Verkligheten!
Anne-Marie

2007-07-26 @ 08:53:02 Permalink Svenska / Läsning / Genre Kommentarer (0) Trackbacks ()

ANNONS FÖR RESA - undervisning kring en liten text

Vad läser ni?
Hur läser ni?
Varför gör ni det?
Finns det saker att säga, lägga till, förändra eller lägga sig i?
Hur kopplas denna text med era erfarenheter?
Vilken tid är annonsen ifrån?
Hur kan ni bekräfta era antaganden?
Hur handskas annonsen med förkortningar?
Vad menas med resor med ansvar?
Hur skulle dagens annons se ut?
Vilka ord får dig att förstå att annonsen inte gäller idag?
Ge förslag på en aktuell prisbild?
Resmålen - vilka är de?
De namngivna resplatserna - vad vet vi om dem?

Hur vill du påverka denna annons?
Vilka ord vill du ta bort?
Vilka ord vill du lägga till?
Vilka vänder sig annonsen till?
Ge exempel på en resenär?
Hur ser denna resenär ut?
En tidstypisk resenär?
Vilka saker kan denna resenär inte bära med sig?

________________________________________________________________________________
MODELL FÖR LEKTION

Detta är en lektionsidé. När jag hittar texter förbereder jag med frågor. Dessa frågor modellar jag för eleverna. De ska utrustas med frågor...massor av frågor. Det är ett förhållningssätt. Att ställa sig frågande. Om jag visar att jag frågar mig själv kommer eleverna att ställa sig frågande...till det mesta. Det är bra. Frågan är om inte frågan är intressantare än svaret. Frågan är en drivkraft. En uttalad fråga, en formulerad fråga är förutsättningen för lärandet.

Här modellar jag frågor.
Dessa kan jag modella för eleverna. Då är diskussionen i full gång.
Inget vet vi om vi inte frågar oss fram. Vi kan inte ta något förgivet.

Om någon fråga är sluten - säger jag till - en sluten fråga behöver ni inte svara på. Mina elever får en ny öppen fråga. Den rätten tar jag mig. Den att göra fel för att rätta till.

Anne-Marie

2007-07-26 @ 08:41:41 Permalink Kiwi-pedagogik Kommentarer (1) Trackbacks ()

MOBIL UNDERVISNING

Att knappa in telefonnumret kräver uppmärksamhet...att samtala i mobil kräver också uppmärksamhet....att välja moblilen före sällskapet förtar uppmärksamhet... att lyssna till andras samtal gör det svårt att vara uppmärksam på det man själv läser...på tunnelbanan. Igår var det en man som hade en hög ljudlig stämma. Han berättade gladeligen på...och jag tror halva tunnelbanevagnen lyssnade ofrivilligt och påtvingat på än den ena privata detaljen efter den andra.

En annan gång satt jag intill två unga kvinnor. De höll sina mobiler i händerna. Fingrade på dem. Ovanför deras huvud fanns reklam om hur man kunde utöka samtalen och hur billigare, billigast det skulle bli.

- du, hörde jag den ena kvinnan säga, jag skickar ett sms till dig....knappeliknapp,knappeliknapp
Den andra flickan satt orörligt koncentrerad på sin mobil. Fönstret lyste upp och ett litet Pavlos-hundar-pip belönade henne med ett litet sms.
- tack, sa hon högt. Jag svarar dig...
Koncentration, uppmärksamhet, pavlos-hundar-pip, belöning, mobilt.

Jag tänker att jag kanske ska använda mig av tekniken i klassummet. Kanske tillåta mobilerna. Sända kollektiva sms med skrivuppgifter och låta eleverna skriva i sina mobiltelefoner och ...

Jag tror faktiskt att det kan vara en idé. Sms är svårt. En konst. En skrivgenre som vi aldrig talar om. Men läser....

Anne-Marie

2007-07-26 @ 08:26:18 Permalink Svenska / Läsning / Genre Kommentarer (0) Trackbacks ()

BOKSTAVLIGEN SLÅ SIG NED

ATT BOKSTAVLIGEN FÅ SLÅ SIG NED!
ATT SITTA OCH RUVA PÅ ORDEN.

Anne-Marie

2007-07-26 @ 00:38:32 Permalink Bild (och text) Kommentarer (2) Trackbacks ()

EN DIKT JAG ÄLSKAR...

2007-07-26 @ 00:35:20 Permalink Läraryrket Kommentarer (3) Trackbacks ()

REDAKTIONSMÖTE

Möte på mitt förlag.
Samtal om lärande.
Diskussion kring pedagogiska tankegångar.
Det handlar mest om input.
I många avseenden.

Anne-Marie

2007-07-25 @ 10:51:41 Permalink Skolutveckling Kommentarer (2) Trackbacks ()

CHRISTER STRÖMHOLM citat

ODLA TILLFÄLLIGHETERNA

102 kloka ord
Christer Strömholm
2006
www.stromholm.com

2007-07-25 @ 08:55:55 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (0) Trackbacks ()

DAGLIG DOS LITTERATUR

OM LÄSANDET!

Vi orkar inte läsa en hel bok!
Påstås det.
VI orkar inte läsa.

___________________________________________________________________________________

FIND BOOKS | FORUMS | FAQ

Too busy for books? Read them by email (or RSS). Learn more.

Titles, Authors & Categories
	or browse by Title \| Author \| Category

____________________________________________________________________________________

Jag tror det är fel. Vi orkar läsa. Vi läser som bara den. Läser, läser, läser men vi läser på flera olika sätt. Bokens långsamhet hinner vi inte med. Kanske. Jag vet inte. Men jag tror på läsandet. Jag tror på boken. Jag tror vi läser hur mycket som helst.

Om det är så att vi läser på ett annat sätt.... vi läser mejl.....vi läser här och där....så finns det möjlighet att också läsa en bok och litterär text på samma sätt. Några sidor på mejlen...Brott och Straff av Dostojevskij...i ny litterär form.

10 000 prenumeranter har sidan www.dailylit.com
en dos litteratur dagligen...

Anne-Marie

Min källa; SvD Nyheter i korthet 25 juli 2007

2007-07-25 @ 07:57:21 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (1) Trackbacks ()

SOCKER SÄLJER FETT!

SÖTADE SUGRÖR

Det finns ett sugrör som förstärker och tillför socker. Det är ett sockertillförande sugrör. Så när man dricker läsk med detta sugrör så får man i sig lite extra av den varan. Socker! Sött! Men inte rart.

Vi måste värna vad våra växande barn får i sig i form av socker och fett.
Det är också en skolsak. Vad säljer vi i skolorna? Hur ser skolmaten ut?
För i affärerna är det fritt fram,

SOCKER SÄLJER FETT!

Anne-Marie

Läs mer i SvD idag 25 juli 2007 Artikel av journalist Anna Gustafsson

2007-07-25 @ 07:27:35 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (1) Trackbacks ()

LÄRANDEORGANISATION

Visst.
Det fungerar världen över.
Att hjälpa varandra, I rummet.
Vi är sociala varelser.
Ett klassrum i Manhattan New School, USA.
WE HELP PEOPLE AROUND THE ROOM.
Fråga tre, fråga tre kompisar om du behöver hjälp.
Fråga en kompis. Du frågar den du tror du kan få hjälp av.
Det lärandeklimat som råder syns i elevens text.
We help people around the room.
Som också betyder att vi visar människor runt i rummet.
Lika viktigt det. Besök ska bemötas. Få ett mottagande.

Lärandeorganisation - att lära av varandra.

Anne-Marie

2007-07-25 @ 07:11:35 Permalink Organisation Kommentarer (0) Trackbacks ()

T-CENTRALEN

Tunnelbanestationernas station T-centralen.
Undvikarstationen!
Det är mycket, mycket folk där.
Så ser jag detaljer.
Den vackra väggen.
Den rörelsen som kaklet bildar.
Jag tycker mer om T-centralen då jag ser hur den är utsmyckad.
Inser med ens att jag alltid fångas in av klockans ticketickande stress,
rusar ned för trappor, springer in i tunnelbanan.
Ingenting ser man då man är på språng.

Anne-Marie

2007-07-25 @ 01:27:50 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

STADSPROMENAD MED PADDA

Ja, jag vet. Paddan är jättelik. Stor. Inköpt idag. Helt onödigt inköp. Har haft stadsbesök och slinkit in i än den ena än den andra affären. Jag har undrat varför folk vänt sig om, pekat mot mig, fnissat, skrattat och sett mycket undrande ut. Jag har burit min padda på armen genom hela staden. Utan att tänka på att den drar ögonen åt sig. Att den är iögonfallande. I tunnelbanan hade jag paddan i knäet. Utan dramatik och utan tanke. Några hoppade till när de skulle slå sig ned bredvid mig. Paddan satt stilla. Så kan det vara.

Nu har jag lyft paddan från min dator...någon måtta får det väl vara på paddans vilja att ta plats.

Anne-Marie

2007-07-24 @ 15:58:41 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (3) Trackbacks ()

RÖRA OM I BOKHYLLAN

Att måla om en bokhylla. Jag målar hylla efter hylla. Det är ett arbete att måla om en bokhylla. Böckerna lyfts ur och läggs i högar på golvet. Litteraturen sprider sig. Böckerna syns igen. Det är nyttigt att röra om i sin bokhylla. Tidsmässigt är det förödande. Jag kommer ingen vart med min bokhylla men jag kommer långt i mina böcker. Det blir tillbakablickar... jag minns var jag läste den här boken, jag minns vad jag en gång tänkte då jag läste just den här boken, jag ser var jag ivrigt har strukit under, vad jag utropat och frågetecknat...kort sagt...varje bok är en egen samlingsplats också för läsarens privata historia.

Strindbergs stil och ord.

Nu är jag på hyllan med alla stora böcker. Konstböcker, musikböcker, kartböcker...

* Evert Taube - en del av vår vardag och vår glädje - en bok i folioformat. Evert Taube är Evert Taube.
* Bilder från Ystad av Roland Möllerfors. Där finns berättelser om min farfarsfar. Han var tonsättare och Ystadsbo...
* Nationalmuseets konstbok efter utställningen om Goya.
* Konsten i dag - från abstrakt expressionism till 1990-tal - Lucie-Smith
* Valda ögonblick ur vårt fantastiska arkiv 1890-1931 av Torsten Palmér
* The Beatles unseen archives av Hill och Clayton

Lite kul är det allt.
Anne-Marie

2007-07-24 @ 10:14:29 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (2) Trackbacks ()

VÄDRET

Alltid aktuellt. Hur kan man undgå vädret? Soltimmarna denna sommar är färre än vad som är brukligt en sommar. Det handlar om många timmars brist på sol. Regniga och solfattiga somrar brukar påverka arbetet i skolan. Så fort det är sol en höstdag...är det som ett uppdämt behov... nu måste vi ta tillvara på solen. Så nu gäller det att tänka på den ljusnande framtid... snart skolstart!

Anne-Marie

2007-07-24 @ 09:55:47 Permalink Strategier för lärande Kommentarer (2) Trackbacks ()

HUNDEN - EN KÖPSTARK KUND

Den trendiga hunden, den hippade hunden, hunden som inte går förbi trender utan snappar upp dem. Hunden som konsument. Nja - det är väl snarare hundföraren, koppelhållaren, husse eller matte som plånboksdreglar...med en hund som nosar upp det rätta. Allt är en marknad.

Men lite roligt var det då jag besökte djuraffären med min hund. Han hoppade gladeligen fram och konsumerade på plats det vi inte skulle köpa. Jag ville ha avlusningsmedel, fästingskydd, klotång då min hund ville ha saftigt ben, plastboll, knapriga hundkex...

Anne-Marie

Tänkte jag då jag läste
SvD och krönikan MIN HUNDS LIV SOM KONSUMENT av Linda Häggström. Svd 24 juli 2007.

2007-07-24 @ 09:28:42 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (1) Trackbacks ()

SKOLÄMNE SKULD PÅ SCHEMAT

SKOLÄMNE PÅ SCHEMAT

I Storbritanien har man ett finger i luften...vad behöver unga människor...eller rättare sagt vad behöver människan för kunskaper för att ingå och förstå ett samhälle. Nu vill britterna att unga människor (11-16 år) får lära sig om de ekonomiska förutsättningar, hushållsekonomi med inkomster och skulder. Jag tror detta är bra. Det är pengar det handlar om i alla situationer. Pengar, förmögenheter, brist på pengar, skulder och lån. Det är att blunda för verkligheten att inte fördjupa oss i denna realitet.

Alla ska ha samma förutsättningar. Ekonomiskt lär vi aldrig få det. Men kunskapen om ekonomi kan vi dela med alla. De växande växer in i ekonomier oavsett vi vill benämna det så eller inte. Vi lever över våra tillgångar och våra barn lever upp i detta. Hur ska de hantera självständig ekonomi om de inte tidigare fått problematisera och lära utifrån exempel som kan generera strategier.

Ämnet är uppe på agendan. Vi behöver rusta unga människor för verkligheten. Kanske vi ska schemalägga ett nytt ämne, fundera i samma banor som britterna?

Anne-Marie

2007-07-24 @ 09:15:42 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (0) Trackbacks ()

VÄLDIGT KORTA ORD - I

Att skriva och göra meningar med väldigt korta ord. Här har vi skrivit om ordet i. Eller bokstaven i. Nu det är både ord och bokstav. Detta elevarbete är från årskurs tre. Ett litet ord kan generera mycket tankar. Bara samtalet initierar och bara pennan får lov att dansa över pappret. Lite fritt. Med ett ord som utgångspunkt. Och mycket muntlighet som omslutit början, mitten och avslutningen av processen. Allt det eleverna skriver har de samtalat sig in i, skrivit sig igenom och slutligen fått höra sitt skrivande uppläst. Muntlighet. Här är ett litet exempel. En början...

om jag skriver... modellar.....

i kan vara i stället för
i kan vara i evighet
i kan vara i h....te heller
i kan vara i ordet inuiter,
I kan vara i iiiiiiiiiiiiiiii....i ett glädjetjut när man åker loopen på Gröna Lund...

Anne-Marie

2007-07-24 @ 06:14:20 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (0) Trackbacks ()

DISKUSSIONSKLUBB NIKLAS EKDAL

Allvarligt.
Så här är det...
man kan ha klubbar om vad som helst.

Jag är exempelvis ordförande i

SYLTLÖKENS VÄNNER...
där jag enväldigt bestämmer vilka som får vara medlemmar. Syltlök ska man absolut tycka något om. Inte om att äta. Men att tycka. Det är ett kriterium.
Varför Syltlökens Vänner?

Jo...jag trodde en gång för länge sedan att syltlöken som smaklök skulle dö ut. Jag avskydde syltlök och trodde den hörde samman med min mormorsmors matvanor. Jag genomförde en självständig liten undersökning i mina matvaruaffärer...hur ser det ut på syltlöksfronten?...frågade mig fram och tillbaka...fick kunskap om
- ...jo..visst säljer vi syltlök....det gör vi allt.
- Är det verkligen ingen fara för syltlökens framtid menar ni? undrade jag beredd att ge mig i kast med en stödverksamhet.
- Neeeeej...öh...näee...inte vad vi har sett, svarade handlaren...och då fanns det kanske inte mycket att vara orolig för.
Jag köpte med bävan en liten burk med syltlök för att visa att jag menade allvar med min fråga och mitt bekymmer. Hemma gjorde jag ingen affär av den där burken...den hamnade allt längre bak i kylskåpet. Oöppnad.

Men så en dag...
Nu är jag ordförande i SYLTLÖKENS VÄNNER... och har en handfull aktiva medlemmar.

Men Niklas Ekdal klubb...Anne-Marie?
DISKUSSIONSKLUBB NIKLAS EKDAL heter den.
Jo, det en helt annan sak.
Niklas Ekdal har en penna som man sticker sig på. Han är vass. Man får lust att diskutera. När jag läst honom var jag tvungen att ringa runt och lyssna med andra...
- har du läst Niklas Ekdal idag...
- ja men ..... och jag för min del... tänkte inte på det... vad tänker du...han skrev så bra om .... och det där...
- jag har precis börjat tänka...
Och så började en litet sällskap utmejslas. En liten klubb. Vi äter inte syltlök där men oj vad vi diskuterar. Vi har Niklas Ekdals artiklar som utgångspunkt och referensram. Jag är ordförande. En annan är sekreterare. Det är väldigt roligt. Det tackar vi alltid Niklas Ekdal på DN för! Tack. Tack.
Och väntar tills nästa gång han skriver.
Tack Niklas Ekdal,

Anne-Marie

2007-07-23 @ 16:36:18 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

EDINGBURGH INTERNATIONAL BOOKFESTIVAL

gå in på

www.edbookfest.co.uk

eller åk dit... här en utsikt från höjden... det är mycket att blicka ned i... Edinburgh är som en bok.
Läsbar, njutbar. Ett riktigt äventyr.

Anne-Marie

2007-07-23 @ 11:27:28 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (0) Trackbacks ()

VACKER LÄSNING

EDINBURGH INTERNATIONAL BOOK FESTIVAL 11 - 27 AUGUSTI 2007
gå in på

www.edbookfest.co.uk

Jag tycker allt är skönt, vackert och fint med detta anslag. Festivalens slogan är

READING - TOO GOOD TO KEEP TO YOURSELF

Så sant, så sant.
Anne-Marie

Bilder och fotografier till detta inslag kommer ifrån katalogen som jag återgivit här.

2007-07-23 @ 11:23:39 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (0) Trackbacks ()

ANSLAGSTAVLAN - ett anslag!

Jag är lite förälskad i anslagstavlor. De är lokala. De är folkliga. De har allt som rör den plats man är på. När man tittar på en anslagstavla syns både det privata och det offentliga. Någon vill sälja sin båt, andra vill annonsera teater på Tullhuset och någon manar kom - kom på konstutställning. Här framför står jag. Jag får mig lite till givet. Ett axplock av vad denna plats har att erbjuda. Det är inte lite det.

Men oj så fel jag har - detta är inte en anslagstavla - för i min ordbok står att en anslagstavla är --- en särskilt anordnad fyrkantig tavla för anslag och meddelanden - och det jag hittade på Dalarö är ingen fyrkantig tavla... så fel det blev - om man är bokstavlig.

Men ... det är inte jag. Bara nyfiken på hur ordboken presenterar saker och ting. I detta fall är min ordbok en aning fyrkantig.

Anne-Marie

2007-07-23 @ 10:08:07 Permalink Körlings Ord Kommentarer (0) Trackbacks ()

ETT RIKTIGT KONSTVERK

Detta är konst. Fast vi tänker inte på det. Vi har kommit överens om att det är en bokstav. En bokstav är ingen konst. Men det är en konst att förstå en bokstav. Det har vi gjort sedan många hundra år - förstått en bokstav. Vi har enats om dess betydelse, dess ljud, dess utseende. Ja, lite kan vi skapa själva, göra krumelurer och förenkla, skriva slarvigt och personligt vackert... men grunden... formen...ljudet har vi skapat och mejslat fram i viljan att förstå varandra då vi formulerar oss skriftligt. En bokstav. Ett G. Inget annat. Konstigare än så är det inte. Men egentligen - stor, stor konst.

Anne-Marie

Bokstaven G är en del av Bok & Biblioteksmässans reklam kring årets, förhoppningsfullt, mest välbesökta mässa i Göteborg i september 2007.

2007-07-23 @ 09:26:39 Permalink Praktiken Kommentarer (0) Trackbacks ()

BOJ - en plats stor som en prick

Boj. I vattnet guppar en boj.
En bestämd liten plats. Bojen guppar. Men är fast i botten. Ändå lite följsam. Vågor tar tag i.
Lite hit och dit, men bara lite, guppar bojen i det blå vattnet.

En boj är en bestämd plats.
En knytauppochresaivägfrånplats, en läggaanochsurrafastplats,
en avresa och en återkomst.
En fast plats för alla strapatser.
Om än så liten - en röd boj - så är den en utgångspunkt.
En boj är en liten plats.
En plats som inte är markerad på kartan.
Jag har en boj.
Det är jag glad för.

Anne-Marie

2007-07-23 @ 09:12:20 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

SKYLT MED TIDSPERSPEKTIV

En skylt. Flera skyltar. De samspelar ett budskap.
Barnstugan... är ett gammalt ord för en plats "samhällelig inrättning för omhändertagande av barn i föräldrars frånvaro". Jag lär mig av ordboken att detta ord - barnstuga - är ett samlingsbegrepp för daghem, deltidsförskola och fritids. Det hade jag ingen aning om. Men att hämta barn som är omhändertagna (varför låter ordet så negativt? Omhändertagande? Det borde klinga vackert och positivt.) kräver tid. Här är tiden utmätt. Jag kan tänka mig att man ibland kan behöva oändligt mycket tid då man hämtar ett barn. Ibland har man också tid att hämta sitt barn under en längre tid. Tid i detta fall är mycket vuxet. Tänk om man kommer precis då barnet är i färd med att bygga sitt absolut största, största bygge... och vill avsluta det. Då kan man, om man inte är pressad av tiden, slå sig ned, ta del av det barnet gör, och i en slags lekande tidlöshet trotsa tidsangivelsen utanför barnstugan. Det skulle jag göra.

Anne-Marie

2007-07-23 @ 09:03:02 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (1) Trackbacks ()

PRÖVA LEKA I

Jag hade förmånen att pröva lite av det som barn prövar på att göra i en lekhall. Där stod vi vuxna i köande efter två pojkar som ... ja jättekul är det, spännande är det också... för att sedan krypa in i den här lilla miniridern och en virtuell bergodalbanetur. Utifrån skakade denna runda boll lite hit och dit. Inuti for jag som en liten projektil genom grottor och uppbyggda banor. Jag skrek och nöp min medresenär i armen. Försökte bromsa... och levde mig in i denna resa när jag för en stund levde i denna lilla runda farkost, levde mig in i barnens upplevelser och världar. Till slut klev jag ut. Då var jag vuxen igen.

Anne-Marie

2007-07-23 @ 08:53:37 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

STORT BUDSKAP I SMÅ STEN

Människor skriver in sig med alla medel. Det är budskapet som ska fram. Om så i sten. Små sten.
Anne-Marie

2007-07-22 @ 23:30:33 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (2) Trackbacks ()

ETT MOTIV TVÅ BILDER

SAMMA MOTIV men TVÅ OLIKA BILDER, två skilda innehåll.
Lägger vi till text kan texterna skapa helt andra bilder av det vi faktiskt ser. Därför är det viktigt att vi sätter ord på det vi ser. Det är en del i det vidgade textbegreppet. Bilden för något... kopplat till texten, rubriken, layouten och allt det som omger budskapet.

Anne-Marie

2007-07-22 @ 23:04:24 Permalink Bild (och text) Kommentarer (3) Trackbacks ()

MÅNEN LÅNGT, LÅNGT BORTA

Den mörka, mörka natten.
Den svarta, svara himlen.
Det höga, höga trädet.
Den lilla, lilla månen.
Den vackra, vackra kvällen.
Månen långt, långt borta.
Himlens djupa, djupa hemlighet.
Universums vackra, vackra plats.

Månen långt, långt borta är en titel på en mycket fin bok. Den titeln kan utgöra en skrivande modell för hur man kan skriva meningar som är uppbyggda på samma sätt. Jag har använt denna titel för att skapa liknande meningar. Jag skriver mina ord, men använder titeln som form. Innehållet blir mitt. Modellen erövrar jag. Så låter jag mina elever erövra modeller av detta slag. Pröva själv. Använd modellen och gör egna meningar.

Månen långt, långt borta

Anne-Marie

Månen långt, långt borta ingår i Bonnier Utbildnings Kiwiböcker.

2007-07-22 @ 22:47:50 Permalink Kiwi-pedagogik Kommentarer (1) Trackbacks ()

VIDGA HORISONTEN

Om horisonten manar till nyfikenhet, gör denna resa i en taxi också det. Här sitter man i godan ro...blir körd hit och dit. Behöver inte oroa sig för adressen eller irrvägar ifrån. Men resan kryddas med en fråga?

Vem är bakom denna taxi?

Och då vänder man sig om... byter perspektiv...vidgar horisonten....Nyfiket.

Anne-Marie

2007-07-22 @ 17:14:01 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

ATT VILJA ORDEN

Viljan att sätta saker och ting på pränt.
Människans uttryck.
Vi gör detta med vad som står till buds.
Vi vill sända iväg ett budskap, vi vill bli nådda av ett budskap.
Vi vill kommunikation.
Vissa ord sätter vi i sten. Andra skapar vi i bomull.

Här är ord på en stenhäll långt ute på en ö i havsbanden.

Anne-Marie

2007-07-22 @ 17:04:24 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (0) Trackbacks ()

ATT VILJA HORISONTEN

Horisont. Jag behöver ibland en vidsträckt vila för ögonen. Horisont. Det där långt borta. Långt, längre, längst borta. Horisont. Ett vackert ord som blir vackrare då det erfars. Begreppas.

Horisont har synonymer i orden synrand, himlarand, himlabryn, synvidd, perspektiv, fattningsförmåga, värld, jordbryn. Bryn? Vad menas med det?
Bryn
- är ett långsmalt gränsområde. Jorden och himlen förenas i ett jordochhimlabryn.

Att färdas mot horisonten? En omöjlighet. Att färdas är att förskjuta horisonten framför sig. Den förflyttas. Den kräver avstånd. Det handlar om perspektiv.

Då jag ser mot horisonten funderar jag på människans drivkraft att undersöka. En gång i tiden stod en människa och såg ut över ett hav... och började fantisera, tänka och dra slutsatser. En gång, då när världen var mycket liten, en plats där man själv var, så blickades det ut mot samma hav. En vilja att undersöka. En nyfikenhet på. En fantasi som byggde på den erfarenhet man hade. Jag står här, om jag står här, kanske att någon annan står där. På en annan plats. Finns det något där ute? Så nyfikenheten måste ha en stadig grund, lite verklig jordmån, för att sätta fart på möjligheterna utanför gränserna. Till nyfikenheten läggs vilja och mod. Mod att sätta sig själv i röreselse, upptäcka det man tror att man kan finna. Det är slutligen VILJAN som ger vind i seglen.

Denna segelbåt har karta, kompass och GPS. Världen är utstakad, ritad och redan upptäckt. Segelbåten färdas med sitt innehåll ut mot horisonten. Från sin plats har vi inte samma horisont. Den förskjuts hela tiden framför oss. Till det kommer mod att undersöka. Och viljan att göra detta.

Att vilja horisonten. Att vilja vidare.

2007-07-22 @ 14:27:20 Permalink Strategier för lärande Kommentarer (3) Trackbacks ()

GLÄDJE SMITTAR...

Från liten till stor - det finns inget vackrare - ett leende på vägen. Det är lördag. Någon gång under dagen finns det något att skratta åt. Mitt förra inlägg om lördagen blev lite sorgset, utan avsikt, så nu publicerar jag några bilder med lycka och glädje i. Ett litet barns leende det går bara rakt in i hjärtat. En dotters leende går också direkt dit. Andra leenden når också omedelbart dit de ska.

Anne-Marie

2007-07-21 @ 07:56:08 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (3) Trackbacks ()

LÖRDAG...

...allt vackert en dag som denna.
Det kan vara viktigt att tänka så om en lördag.

Anne-Marie

2007-07-21 @ 07:12:05 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (3) Trackbacks ()

TYSTNAD

En bil passerar. Man kan höra bilens svagt brummande motorljud någonstans långt därborta. Brummandet blir högre och högre. För att sedan avta. Det försvinner bort. Tystnad. Då är det åter tyst.

Storstadens eviga motorljud är en slags tystnad. Den hörs inte. Den är. Man tänker inte på den. Därför är det tystnad. Men en bil i ett ödsligt landskap går att urskilja från det knappt förnimmbara tills ljudet avtar. Det är oljud i tystnaden. Bilen bryter tystnaden.

En bil i en stad är en i mängden. Då försvinner den in i det eviga brummandet. En annan slags tystnad. Ett ljud vi inte längre hör. Vi är vana. Det gör oss mindre uppmärksamma.

Anne-Marie

2007-07-21 @ 01:22:49 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

TVÅ BRÖDER

Det var en gång två bröder.
Två bröder.

En gång var det två bröder.
Två bröder.

Två bröder var en gång.
Två bröder.

Två betyder
en bror och en till bror.

Utan varandra är de inte bröder.
Utan varandra är ingen längre bror.

Så ordet bror
hör ihop med relationen bror.

Därför är bröder bröder.
En bror är alltid en bror.

____________________________________________________________

Anne-Marie

2007-07-21 @ 00:00:25 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (1) Trackbacks ()

NYFIKENHET

NYFIKENHET är livsviktigt. Det handlar om reaktioner på omvärlden.

Nyfikenhet förklaras som
ÄR ANGELÄGEN OM ATT FÅ REDA PÅ HUR SAKER OCH TING FÖRHÅLLER SIG.

och kan förklaras med andra ord:
skådelysten, pigg, vital, vaken...pigg..intresserad...

Vi måste värna nyfikenheten hos människan.
Vi måste uppmuntra nyfikenheten i skolan och i lärandet.
Vi måte undersöka vad elever är nyfikna på.
Vi ska bemöta nyfikenhet med nyfiikenhet.
Vi bör vara nyfikna tillsammans.
Nyfiket uppmärksamma.

Anne-Marie

2007-07-20 @ 23:31:47 Permalink Strategier för lärande Kommentarer (0) Trackbacks ()

STÄNGT - med vänlig hänvisning

Kassan är stängd.
Det kan man orda lite om.
Man kan helt enkelt skriva
- STÄNGD KASSA -
Om man vill orda lite mer om detta faktum
- tillför man lite vänlighet.
Sorry...please...
Ord påverkar.
Denna vänlighet.
Jag tror de gör gott.

Anne-Marie

2007-07-20 @ 23:08:53 Permalink Körlings Ord Kommentarer (1) Trackbacks ()

ATT GÖRA SIG EN SKYLT

Förälder och barnskylt. Tillåtande, Tillåtelse. Håll varandra i hand. Gå. Gå tillsammmans. Här är en väg för er.
Någon lägger sig i skylten. Skapar en annan betydelse. Barnet är Christer Pettersson, misstänkt för Palmemordet, och en förälder. Hand i hand. Någonting berättas. Det är en annan skylt. Nu är den öppen för tolkningar.

Anne-Marie

2007-07-20 @ 22:38:01 Permalink Bild (och text) Kommentarer (1) Trackbacks ()

SLIPS och ENERGIFÖRBRUKNING

svd 19 juli 2007

Slipsen försvinner. För att bevara miljön. För den miljömedvetne - slipsen är ett energikrävande klädesplagg. Man behöver kyla ned där slips används. Men om man är frusen...kan det å andra sidan betyda att man inte behöver höja värmen... så då är vi tillbaks vid ruta ett.

Men slipstvång...
när man slår upp ordet slipstvång i ordboken... så står där:

"tvång att bära slips särskilt vid besök på vissa restauranger."

Då gäller det att det är rätt temperatur på restaurangen...det betyder att detta med slipstvångets avskaffande påverkar restaurangens värme..eller...kylanläggning... så ett litet plaggs vara eller inte vara ... kan betyda en stor förändring i det stora hela.

Anne-Marie

2007-07-20 @ 22:01:22 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (2) Trackbacks ()

MÅNGFALD BERIKAR

En skalbagge är en skalbagge.
Två skalbaggar är två skalbaggar.
Tre och flera skalbaggar gör att man tittar mer noggrant på den första skalbaggen.
När man tittat närmare på den första förstår man hur vacker den andra skalbaggen är.
När man ser alla skalbaggar blir de allesammans unika på olika sätt.
Man tittar mer nyfiket. Vill se vad som definierar dem som skalbaggar.
Men vad som skiljer dem åt som individer skalbagge.
Man behöver mångfald för att upptäcka det.
Det är enfaldigt att tro annat.

Anne-Marie

2007-07-20 @ 21:44:14 Permalink Strategier för lärande Kommentarer (0) Trackbacks ()

HARRY POTTER I EDINBURGH, Skottland

Varje bokhandel i Skottland har väntat på denna dag. Världens bokhandlare har väntat på denna dag. Varje Harry Potter läsare har väntat på denna dag. Nu är den här. Nu väntar läsning. Nu väntar upplevelser. För dem som kan läsa. De som inte kan är hopplöst utanför en värld vi absolut ska sträva att föra dem in i. Harry Potter kom att skapa en mängd läsare. Det är gott. Vi som arbetar med läsande och utbildande...ska möjliggöra för alla unga att träda in i den värld som ryms i böckernas textvärldar.

Anne-Marie

2007-07-20 @ 21:31:44 Permalink Praktiken Kommentarer (1) Trackbacks ()

Ett ögonblicks utblick

Till min redaktör.

Jag gick förbi detta fönster.
Ett ögonblick.
Ett kontverks utblick.
Detta fotografi är till min redaktör.
Idag fyller min redaktör år.
Det är en konst att blicka ut...
Från ett förlagsfönster ut i verkligheten.
Det kan min redaktör.

Tack för att du alltid - med en hand på min rygg - manar framåt.

Med ödmjukhet och värme
Anne-Marie

2007-07-20 @ 21:23:12 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

SKRIFTLIG FÖRKLARING

Att skriva in sig i verkligheten.
Att sätta ord på en känsla.
Kärlekens svindel och höjd.
Här är ord på en bro över Stockholms vatten.
Joel älskar Marita!
Vissa ord ska aldrig suddas ut.
Anne-Marie

2007-07-20 @ 21:10:09 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (0) Trackbacks ()

BLOGG - ATT INTE SKRIVA...

Jag har inte skrivit på två dagar. Har väldigt få uppehåll i min blogg sedan jag startade.
Två dagars tänk...så nu sätter jag lite fart igen. Har haft många pedagogiska funderingar under dessa dagar. Fått god hjälp av en inspiratör att tänka. Själv har jag varit lite tänk-spridd.

Annat har pockat på...

Detta kan tänkas... och har samtalats om...

* Död kan inte kompareras död, dödare, dödast

* Strategier kan ibland bytas ut mot nya strategier

* Sms är ett märkligt språk som lämpar sig till - very short messages - men används alldeles för sällan så.

* kommunikationsradio finns inte i svensk ordlista från 1986

* Kommunikationsradio - hur man talar i en sådan...ibland är det envägskommunikation...

Lite kul är det att fundera och tänka ihop...

Anne-Marie

2007-07-20 @ 21:06:41 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (2) Trackbacks ()

Att skapa ett verb - BEGREPPA

Begreppa - aktivt göra och sätta ord på saker och ting.
Begrepp - definition - noggrant bestämd typ av tankeenhet, sammanlänkande av utmärkande egenskaper - eller en grundläggande förståelse av sammanhang eller förhållande.

Begreppa - att aktivt erövra begreppen praktiskt. Handfast pröva, göra, känna och samtala, prata till sig orden. Begreppa.

Anne-Marie

2007-07-18 @ 20:28:45 Permalink Körlings Ord Kommentarer (3) Trackbacks ()

PLATS FÖR BARN

Här har det varit ett barn.
Anne-Marie

2007-07-18 @ 20:08:27 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (0) Trackbacks ()

TITTA OCH UNDRA TILLSAMMANS MED BARN

Foto A-M Körling

Hel dag på Kolmårdens Djurpark.

Två vuxna tittar, berättar, undrar och tänker. De flesta som vandrar kring bland djuren är barnfamiljer. Vi är utan barn. Då funderar jag på hur annorlunda promenaden genom Kolmården blir då vi inte har barn med oss. Vi sätter inte lika många ord på det vi ser som då vi tittar tillsammans med barn.
Denna vuxenutflykt åskådliggjorde ett lärande utan barn.
Vi talar om andra saker än det vi ser.
Barn skapar situationer där man som vuxen namnsätter och begreppar med ord det man ser och erfar. Det behovet finns inte som vuxen i vuxensamtal. Alla ord har flyttat in inom oss. Men det är värdefullt, också för vuxna, att sätta ord på det vi ser. Man gemensamhetsskapar. Man begreppar världen som man befinner sig i.

Så bakom denna barnhand...hos sälarnas djupdykningar...tänker vi båda på hur rikt livet är tillsammans med en tänkande liten unge.

Anne-Marie

2007-07-18 @ 20:04:57 Permalink Körlings Ord Kommentarer (2) Trackbacks ()

STOCKHOLM JAZZ FESTIVAL...

StockholmJazz Festival 2007!
Begin the begin.
Anne-Marie

2007-07-18 @ 18:55:17 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (2) Trackbacks ()

SAMTAL med värme - en BILDPROMENAD

Min farfar berättar något för min farmor. Hon lyssnar. Har lyft blicken från tidningen. Lyssnar utan att blicka in i farfars ögon. Ibland lyssnar man bättre precis intill. Lyssnar till... men tittar bort en aning för att bättre koncentrera sig på det som sägs. Lyssnaren speglar berättelsen. Farmor lyssnar, Farfar berättar. Han myser. Farfar är glad. Det syns att han tycker om att berätta för sin hustru. Han håller något i handen - en penna. Han ÄR berättaren. Pennans redskap att skriva. Hon är lyssnerskan. Hennes tidning förstärker detta. Hon läser in, lyssnar in.

Det är ett samtal. Utan ljud. Min bildpromenad in i detta gamla fotografi säger mig det. När jag sätter ord på det jag ser, skapar jag liv i situationen.

Anne-Marie

2007-07-18 @ 17:47:38 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (3) Trackbacks ()

PERFEKT SOLSKYDD FRÅN 50-TALET

Behovsprövad läsning..fler förslag än dessa från 50-talet...Det perfekta solskyddet för...

* Det perfekta solskyddet mot att bländas av tillvaron...
* Det perfekta solskyddet för blå dunster...
* Det perfekta solskyddet för ljusskygga...

Ja, ja, jag gillade omslaget och beskrivningarna till solglasögonen... man får hitta på... hjälp gärna till...

Anne-Marie

2007-07-18 @ 17:35:13 Permalink Svenska / Läsning / Genre Kommentarer (0) Trackbacks ()

MORGONTANKAR...

Morgontankar har guld i mun.

Anne-Marie

2007-07-18 @ 08:03:37 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (3) Trackbacks ()

NYFIKEN PÅ ELEVEN?

"- Jag vill inte kalla det ögonblicklig kärlek / / jag skulle vilja säga ögonblicklig nyfikenhet"

nyfikenhet är kanske en form av kärlek

Jag undrar...
vem är du?

SÅ BORDE VARJE ELEV FÅ BEMÖTAS I SKOLAN:
Jag undrar - Vem är du?
Ögonblicklig nyfikenhet.

Anne-Marie

Jag tyckte det var vackert det Per Wästberg uttalade i tidningen Femina, nr 8 2007

2007-07-17 @ 11:22:03 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (1) Trackbacks ()

PÅ VÄG ATT MÖTAS

Barn ritar händer. Händer på väg att mötas.
Då de möts kan de flätas samman.
Så mycket starkare.

Anne-Marie

2007-07-17 @ 09:15:13 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

LÄSANDE med LÄSANDE MODELL

Ett läsande barn i det offentliga rummet.
En flicka sitter och läser. Djupt försjunken. Det är en ovanlig syn. En läsare mitt i. Det slår mig att jag mycket sällan ser läsande barn utanför skolans klassrum. Här är ett läsande barn i det offentliga rummet. Denna flicka sitter djupt läsande på Edingburgh tågstation.

En läsare, denna unge läsare, har en modell i sin läsande mamma. De sitter tillsammans vid ett fikabord och läser. Jag ser förutsättningarna för detta barn. Hon ser mamma läsa. Hon befinner sig i orden. Då finns förutsättningarna för att själv bli läsare. Nu sitter hon där - inne i sin egen bokvärld - läsande. Självständig.

Anne-Marie

(Fotograferat med tillstånd av förälder)

2007-07-17 @ 08:03:10 Permalink Praktiken Kommentarer (2) Trackbacks ()

STEG-VIS

Lek med ord. Lek med bild.
STEG-VIS.
Man blir klokare för varje steg man tar.
Anne-Marie

2007-07-17 @ 07:42:47 Permalink Körlings Ord Kommentarer (3) Trackbacks ()

NÄSTAN SOM I KYRKAN...

I Blackwells bokhandel Edinburgh, Skottland.

Vid Mangaböckerna sitter en flicka på sina knän. Hon läser. Jag står länge och tittar. Hon låter sig inte störas. Jag stör henne inte. Ser en läsare. De låter sig inte störas. När man är läsare kan man vara i boken, inte utanför den, är boken bra, är man där i den, det som händer runtomkring är borta.

Jag såg en läsare. som satt på knä i en bokhandel. Hon läste Manga. I en värld för sig själv.

Anne-Marie

2007-07-17 @ 07:33:59 Permalink Praktiken Kommentarer (0) Trackbacks ()

MEDVERKA TILL SPRIDNING AV...

Av göteborgsmässan - BOK & BIBLIOTEK - allt annat sägs i orden ovanför. Fantastisk annons tycker jag.

2007-07-16 @ 19:25:11 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (2) Trackbacks ()

ANNE FRANK DAGBOK

Köpte denna bilderbok i Edinburgh. Om Anne Franks liv fram till den dag då dagboken överlämnades till hennes far. Den berättelsen vi alla har att förvalta. Detta är berättelsen innan. Den lilla flickan som föds och växer upp. Men vars liv ändas. Jag tycker mycket om den här boken.

________________________________________________________________________
Story begins with:

The story of Anne Frank begins with an ordinary little girl, someone you might sit next to in class...

Josephine Poole/Angela Barrett: Anne Frank, Red Fox 2007
www.kidsatrandomhouse.co.uk

________________________________________________________________________

Vi vet innehållet. Vi vet slutet. Vi ansvarar för fortsättningen.

Anne-Marie

2007-07-16 @ 19:22:47 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

ROBIN COOPER citat

Köpte boken TIMEWASTER DIARIES av Robin Cooper, Sphere förlag 2007.
Jag vill åt lite ny engelska. Den är rolig. Man skrattar gott.

Här är citatet

" I said nothing, but I think my silence spoke volumes"

Anne-Marie

2007-07-16 @ 13:04:13 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

SOM ETT LITET VYKORT via Bloggen

Hej därhemma,
Jag är på vift i en annan stad.
Här är flärd och färd.
Anne-Marie

2007-07-16 @ 11:22:57 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

BOKTITLAR i BLACKWELL BOKHANDEL, SKOTTLAND

När jag ser Einstein tänker jag på sagor. Sagans väg till kunskapen. Einstein fick ju frågan av en orolig mamma; Hur blir mitt barn ännu mer intelligent? Einstein svarade: Läs sagor. Men gör jag mitt barn intelligent? Läs fler sagor svarade Einstein... och vid den sista upprepande frågan om barnets intelligenta utveckling svarade Einstein - läs ännu fler sagor!

Citat - att läsa citat - jag kan stå hur länge som helst och bara läsa citat... detta korta, lilla är en egen hel berättelse.

Unesco har utsett Edinburgh till CITY OF LITERATURE - här är en bok som leder barn och unga runt i texternas värld rent praktiskt. Jag köpte den och ska läsa och undersöka om och hur vi kan erövra titeln till någon svensk stad...

Churchill - mästare tänker jag. Hans vassa tunga och spännande gensvar ska jag fördjupa mig i. Jag har en berättelse - där Churchill sitter med ett kvinnligt sällskap vid en middag. De är inte överens. Om vad förtäljer inte historien. Men kvinnan säger - Om du var min man skulle jag hälla gift i ditt te, varpå Churchill svarar - om jag var din man skulle jag dricka det.

I SKUGGAN AV ETT BROTT - Helena Henschen - Brombergs Förlag
Men också min svenska läsning - I Skuggan av ett brott - som nu är avslutad. En oerhörd läsupplevelse, stark. Jag var mycket berörd, också därför att berättelsen i flera stycken tangerade min egen släkthistoria. Henschens språk är distinkt och sakligt, vackert och välformulerat. Det var en skatt att följa berättelsen i både form och innehåll. Jag lyssnar samtidigt på den som Audiobok. Två upplevelser av samma text. Skilda åt. Genom denna högläsning och min självständiga läsning förstår jag hur och att elever väljer den text och bok som läraren först modellat som högläsning. Den är trygg. Men blir märligt ny när man läser själv.

Anne-Marie

2007-07-16 @ 11:18:50 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (3) Trackbacks ()

CEDANT CURAE

är Lunds äldsta akademiska ordenssällskap. Cedant Curae heter den.

Ordet är fritt - jag kan ta och låna det - Cedant Curae - och använda det om jag behöver.

Fritt översatt betyder det "Må bekymren vika".

Anne-Marie

2007-07-16 @ 07:55:35 Permalink Körlings Ord Kommentarer (2) Trackbacks ()

LUCKOR I ORDBOKEN

SvD har en liten serie - lexikala luckor. Idag står där ordet - BORTLÄNGTAN.

Min farmor

Bortlängtan.

Det är ett mycket gammalt ord. Ett ord som är borta ur vårt ordförråd. Vi använder oftast ordet hemlängtan. Men ordet Bortlängtan är det ord vi ofta lever med... vi längtar bort, vi längtar till annat, vi längtar från... vi längtar dit vi tror att gräset är grönare ... vi längtar framåt...till sen ... för då ska jag... bortlängtan.

Jag tycker ordet är vackert - men frågan om innehållet är vackert? Jag vet inte. Det är nog viktigast att längta bort så att man också kan längta hem. Inte längta bort bara för att längta bort. Då är bortlängtan en flykt. Ifrån.

Men när ordet en gång användes så hörde det samman med industrialismens intåg. I Danmark kan man tro - för det var H.C Andersen som skrev om bortlängtan - och då rörde det de vackra tågen...rälsdunket...bort till platser man inte tidigare kunde komma till...dunk, dunk, dunk...och visst denna nyfikenhet på allt det andra måste ha ett ord. BORTLÄNGTAN.

Jag ska skriva in ordet Bortlängtan i mitt inre lexika. Som ett vackert ord.
Anne-Marie

Källa och utgångspunkt:
SvD Lexikala Luckor - journalisten Monica Braw - 16 juli 2007

2007-07-16 @ 07:40:37 Permalink Körlings Ord Kommentarer (1) Trackbacks ()

ORD PÅ VÄGG...

Ord på vägg. Vitt rum, Svarta ord. Oändligt ödsligt. Det är inte en fråga. Det är inte ett utrop. Det är en punkt. Likafullt är det en fråga? Likafullt är det ett utrop! Likafullt är det en punkt. Då man är ensam i detta rum är det ödsligt. Är man två kan man samtala om vad som hänt - eller tänka ihop - vad har vi gjort. Är man tre kan någon ge råd och föra samtalet vidare... är man jättemånga...får man skriva om alltsammans... vad har vi gjort.

Anne-Marie

2007-07-16 @ 00:09:05 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

EN STOL FÖR ENSAMHET

Thoreaus tankar ur Skogsliv vid Walden...

en stol för ensamhet
två stolar för samtal
tre stolar för sällskap

Med de orden ser jag på stolar. Stolen är en symbol för så mycket. Denna ensamma stol hänger på väggen. Utan fotfäste. Det är inte en bra stol för ensamhet.

Dessa tre meningar är väldigt åskådliga. Det är lätt att översätta till sig själv.

En stol för ensamhet
kan vara en bra stol, en ledsen stol, en skön stol, en gungstol, en gunga, en sittvagn, en toalett, en rullstol...

Två stolar för samtal
kan vara ett polisförhör, en kärleksmåltid, en utfrågning, ett förtroligt samtal, en vänskaplig gemenskap, en kaffestund med en förtrogen, en middag för två...

tre stolar för sällskap...
kan vara en symbol för det oändliga antalet. Tre är inte ett bestämt antal, utan betecknar förutom tretalet i filosofin det som är mer än tre...tre och däröver... nåväl...en middag, en picnic, ett konferenssamtal, en domstol, en pianokonsert med åhörare, en publik, en tvsoffa, en middagbjudning, en familjemiddag, en ...

Jag har använt dessa meningar i undervisning med alla åldrar, från liten till stor, från barn till vuxen.
Den inledande bilden är en interiör från en antikaffär i Edinburgh. Det är inte en riktigt bra stol. Tänker jag.

Anne-Marie

2007-07-15 @ 23:37:55 Permalink Svenska / Läsning / Genre Kommentarer (0) Trackbacks ()

Från MAIL till BLOGG

Det kom ett mail med en liten undran i.

Kan du foto-skriva nâgot om ambition - när det passar dig?

Frågor av detta slag ska absolut få ett gensvar. Jag behöver tid att tänka. Låt mig tänka ett tag så ska jag återkomma.
Jag tänker länge. Sedan måste jag hitta bilden som gör texten, eller tvärtom. Jag bär nu med mig frågan - den resulterar i ett svar - men som alla frågor måste den få mogna fram.

Jag tycker om frågans livslängd. Det har jag alltid gjort. Frågan har rätt att få leva. Jag är för att elever ställer sig frågor och ställer mig frågor. Jag är gärna med på resan till svaret. Men jag tjänstgör inte med något svar. Jag är ingen ordbok.

Men ambition har jag - så om ambition ska jag återkomma.
Tack för frågan och önskan om vad jag ska skriva om.
Det är en utmaning.

Anne-Marie

2007-07-15 @ 23:23:11 Permalink Frågor / Frågekonst Kommentarer (0) Trackbacks ()

JORDENS HJÄRTA

När jag flyger över
tänker jag - det är inte möjligt att vi kan förstöra det här. Hur är det möjligt. Allt det gröna här? Ska det inte få bestå? Här ser det bra ut? SER? Men det vet vi inget om. Om det är bra vill säga. Jag tittar annorlunda nu på det jag flyger över. Är ganska uppmärksam. Tycker att jag ska vara det. Då...då ser jag hur jorden hälsar uppåt...ett hjärta i landskapet. Världens vackraste hjärta.

När jag flyger över. Jag ser människans skapande. Hur vi har ordnat jorden på vår jord. Jag undrar när vi är nöjda med det vi gjort? När vi ska besinna oss och tänka - så här långt - men inte mer - och att detta lapptäcke ska räcka runt jordklotet? Runt omkring för många, många. På detta enda klot.

När jag flyger över flyger jag in i luftskikt. Som bump, bump, bump-iga vägar när luften förändras. Så planar vägen ut och luften under planet stabiliseras. Då är man i ett annat skikt. Det är vackert. Detta blåa...detta vita. Något återspeglar det.... is och blått vatten.... en annan plats. Bevara oss. Bevara jorden.

2007-07-15 @ 22:47:39 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (3) Trackbacks ()

SKYLTAR PÅ EN TÅGSTATION

Skottland. Glascow trainstation. Tågbyte. Då ser jag den här skylten. Jag ställer mig för att fotografera den. Jag trängs lite med några som vill mötas här. Det är fint. En mötesplats. Det är bra att få en plats att mötas på. Så slipper man springa runt och undra - vart tog dom vägen...var är dom ...var är farfar...var är moster...var är min bästa vän...var är min... jag tror jag skulle vilja ha en skylt där det stod - totally lost - för försvunna personer som vill bli hittade igen... eller få lite vägledning på järnvägsstationen. Nja, kanske lite passivt - det finns upplysningsplatser. Nåväl, jag var varken mött eller försvunnen. Skulle bara byta tåg. Så jag gick till upplysningen - och fick en äkta skotts förklaring... som jag nästan förstod helt och hållet - find your way dear. Kanske det skulle finnas en avskedsskylt - snyftochvinkplats - en kollektiv sådan...många som tar farväl kanske tycker ensamheten blir för besvärlig - då är de i en slags gemenskap trots allt.

Ja, ja, tankar vid en tågstation...
Anne-Marie

2007-07-15 @ 22:01:04 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

DETALJER - FULLT AV DETALJER

Massor av saker att läsa av i en miljö att läsa av. Detaljer att sätta ord på. Vi går på här inne - ordar lite med varandra - jag lär mig engelska ord - någon lär sig ett och annat svenskt. Vi är begreppande i dubbel bemärkelse. Tar i saker, säger vad det är för saker, rör och benämner, förvånas, undrar och ett och annat faller på plats.

Faller det till golvet...

ja då är det varken sak eller begrepp längre...

Anne-Marie

2007-07-15 @ 10:39:39 Permalink Språk / Mångfald Kommentarer (2) Trackbacks ()

ORD är ANDRA ORD

Ord är i sig ett annat ord... här är en ordkarta.
En orienteringskarta.
Ta det här ordet... så får du bättre skärpa.

Anne-Marie

2007-07-15 @ 10:14:45 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (2) Trackbacks ()

LÄSA AV MILJÖN

Titta sig omkring. Läsa av... Jag står mitt i. Läser av. Aha - kan jag tänka. Mmmmm..kan jag tänka. Jag ordar inte så mycket om det jag ser för jag är ensam i den här miljön. Om jag vore med en till kanske jag skulle säga - men ser du där? ...och nämen kolla in den där? Nu ser jag för mig själv. Fotograferar. Jag ska skriva. Jag läser av miljöns detaljer...

Sen kan man läsa av detaljerna ännu mer noggrant. Eller läsa in sig i berättelsen...

Anne-Marie

2007-07-15 @ 10:01:37 Permalink Språk / Mångfald Kommentarer (0) Trackbacks ()

SKRIVA - ett redskap

Skriva är ett redskap. Att skriva är att göra saker och ting medvetet. Men när man skriver så skriver man på. Det kanske är lite omedvetet till en början men när orden står där, återmöter de den som skriver. Skrivandet en väg att medvetandegöra. Och Innehållet. Ja det speglar alltid den som har pennan.

Det skrivna ordet står där. Utskrivet. Pennan är redskapet. När vi läser text som någon har skrivit kan vi tänka - jag möter en annan - det är innehållet jag behöver förstå - inte formen. Men om innehållet går förlorat kanske jag behöver titta närmare på formen. Skrivandet är ett känsligt kapitel. Det är mottagaren som förvaltar mötet. Jag vill förstå dig är en väg att utveckla skrivandet. Om vi alltför ofta bedömer de skrivna ordet på pappret riskerar vi att sätta punkt för fortsättningen. Många, många är rädda för såväl penna som förmåga att uttrycka sig med skrivna ord. Det är synd.

Anne-Marie

2007-07-15 @ 09:51:03 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (0) Trackbacks ()

LÄSA AV

Omedvetet läser vi av ting, Omedvetet registrerar vi en mängd saker. Vi går förbi och ägnar inte en tanke åt att vi tänker en hel massa om det vi ser, upplever och erfar. Vi går på. Ett litet barn går också på. Men talar högt och utåtriktat om vad det ser. Ibland lyssnar en vuxen och hjälper till att sätta ord på saker och ting.

Här gick jag förbi. Jag tänkte att - vad jag läser av allt!
Det beror på min kamera. Kameran hjälper mig att se lite närmare på det jag registrerar utan att lägga så stor vikt vid.

Denna bild. Först gick jag bara förbi. Sedan vände jag mig om och tittade. Därefter gick jag tillbaka. Märkligt tänkte jag. Två röda stolar, ett bord, en askkopp bara rakt upp och ned på en trottoar. Inte vill jag slå mig ned här. Inte nu. Allt är blött. Nej här vill jag inte sitta. Dessutom ska jag bara gå förbi. Jag ser mig omkring. Varför står dessa plastmöbler här? Jag ser en restaurang. Spanska tapas. Det är restaurangens bord. Men därinne är det fint. Vem vill sitta härute, på trottoaren, ensamma tillsammans? De flesta vill sitta inne i gemenskapen med andra, inte utanför vid ett ensamt litet bord, för två personer. Sitta i gemenskap därinne men ändå i separerad isolation från de andra. Att gå på restaurang och vara privat bland andra. Men ... Slår man sig ned här utanför, vid detta enda bord med två stolar är man i ögonfallande. Ögon faller på ... av de som går förbi... ett ensamt bord...två stolar... en askkopp... nej!

Detta är ett hinder.
Detta är ett hinder för att väcka lite oro. Störa trottoarens promenadlunkarvänlighet.
Man måste väja lite. En "inteslåsignedplats" utan en "väj undan och var lite uppmärksam". Här står två stolar, ett bord, en askkopp... se upp... och så gör man en sväng runt... noterar att det krävdes det.
Då kanske man ser restaurangen...

Det gjorde vi!

Anne-Marie

2007-07-15 @ 09:28:51 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

EN ANNAN SLAGS BOK

En annan slags bok. Gå in i. Bläddra sig fram. Översiktsläsa. Ögna. Stanna vid intresse. Läsa för att titta närmare. Vilja veta. Djupdyka ned i. När? Var? Vilka? Samma sorts frågor. En annan form. Text. Sortering. Alfabetisk ordning. Jag stannar där min språkliga hemvist är. Den sammanfaller med min musikaliska. Jag kan lyssna till musikens språk men jag behöver såväl läsförmåga och kunskap om alfabetet för att hitta det jag önskar.

Anne-Marie

2007-07-15 @ 09:07:19 Permalink Språk / Mångfald Kommentarer (0) Trackbacks ()

ATT FOTOGRAFERA...

Att fotografera är inte alltid välkommet. Jag fotograferar om jag får fotografera. Här är jag i en second hand- affär av rang. Här finns allt. Det är ett eldorado att befinna sig i med en kamera. Jag letar inte gammalt att bära, utan nytt att dokumentera. Jag har en förkärlek till skyltar och skyltdockor. Här frågar jag:

- May I take some... , Jag håller upp kameran... för att göra mitt motiv med besöket väldigt tydligt.
- Sure dear, as many as you like, svarar expediterna och nickar bejakande.

I Stockholm råkade jag i onåd när jag fotograferade i en butik. Trots att jag i förväg hade frågat. Jag fick lämna ifrån mig kameran...de gick igenom innehållet...jag fick tillbaka kameran... med innehållet. De nickade...men inte glatt.

Jag hade inte gjort någon skada med mina bilder.

Så helt lagligt, med tillåtelse, har jag tagit denna bild idag.
Anne-Marie

2007-07-14 @ 19:19:14 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

ORD OCH INGA VISOR ... men

Hmmmmm...ord och inga visor.
Inga lappar på detta fönster.
Då...ställer vi er inför rätta...stämmer er,
Stämmer det? Blir jag stämd då?

Som svar ritas ett hjärta. Ett annat svar är ett glatt ansikte.
Jag går förbi.
Fotograferar det hela.
Visst har meddelandet gått fram.

Anne-Marie

Jag kan inte låta bli att tänka på människans symboliska avtryck i grottorna för 40 000 år sedan. Men det är en annan femma.

2007-07-14 @ 19:03:16 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (1) Trackbacks ()

BERÄTTELSEN OM BEN... del sju eller åtta

Min dotter och jag är lite oeniga om tiden. Jag är vaken. Hon sover. Jag är mamma, låter henne sova. Hon är dotter, när hon är vaken är jag vaken. Oavsett... ja ... föräldraskap. Jag ska tassa upp... ... .... !

Ben!

... då tänker jag på Ben. Det är själva ordet för det jag ska göra - tassa - upp som sätter igång tankarna på Ben. Jag har inga tassar. Jag har fötter. Tassar - eller att tassa - är ett lånat ord från djurriket. Det betyder att man smyger försiktigt fram. På tassar. Det är djur som har tassar. Det är djur som kan tassa. Jag vill inte att Ben tassar omkring tyst och smygande i närheten av mig. Jag vill att han klampar (människo-ord) fram i tillvaron och ljudligt ger sig till känna. Själv ska jag smyga så att jag inte väcker några människobarn... ta mig ut ur gemensamhetsboendet... sätta mig på ett fik... beställa in... en caffe latte... öppna min bok... skriva en stund vid cafeskrivbordet... och ha benen under bordet...båda fötterna på golvet på en ofarlig plats någonstans i Edinburgh.

Det är lördag.
Anne-Marie

2007-07-14 @ 11:58:27 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

FRÅN HOTMAIL TILL BLOGG

Vet du att jag skulle vilja skriva kommentar i din blogg men är för skraj att göra det. Skulle vilja berätta för alla dina läsare hur ditt skrivande inspirerat mej. Hur din blogg gjort mej nyfiken till fortsatt läsande i andras bloggar. På detta sätt har jag berikat vardagen med att någon stund då och då sitta framför skärmen och förundras över teknikens obegripligheter och min egen dolda lust att utbyta tankar. Den trodde jag var borta för all framtid...

Jag har frågat avsändaren om jag får lyfta fram det här i bloggen. Det fick jag göra. Jag bugar och tackar för varma ord och hoppas att jag på detta vis kan locka avsändaren att skriva direkt på bloggen. Jag ska ta hand om varje avlämnad bokstav med försiktighet, respektfullt och varsamt.

Allt gott. Allt gott.
Anne-Marie

2007-07-14 @ 11:44:37 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (0) Trackbacks ()

FAKTA OM EDINBURGH SKOTTLAND

Fakta om Edinburgh Skottland.
Harry Potter föddes här. På ett cafe som heter ELEPHANT HOUSE:
Gordon Brown, premiärminister Great Britain, är född och uppvuxen här.
Tony Blair, förre premiärministern Great Britain, är född och uppvuxen här.
Slut!

Anne-Marie

2007-07-14 @ 09:05:37 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (2) Trackbacks ()

DET NEGATIVA RUMMET

Den fotografiska termen - det negativa rummet - handlar om motivets berättelse utanför det som syns avporträtterat. Detta negativa rum låter negativt men är väldigt positivt. Vi måste genom det vi ser, det vi faktiskt ser, göra oss en föreställning om det vi inte ser. Det vi inte ser påverkar också det vi ser. Det negativa rummet är fotografiets ofotograferade fortsättning.

Då vi undervisar - gör bildpromenader - kan vi ställa oss öppna frågor om det negativa rummet. Synliggöra det som inte är. För människan tänker vidare, i dubbel bemärkelse, hon tänker fortsättning och vidgar sina tankar.

Det negativa rummet - skapar positiva undervisningsmöjligheter - där såväl fantasi som berättelser kan gömmas - men det viktigaste - förmågan att tänka kritiskt. Den ska utvecklas och tränas upp.

Anne-Marie

2007-07-14 @ 08:38:38 Permalink Svenska / Läsning / Genre Kommentarer (0) Trackbacks ()

UTKLIPP FÖR INBLICK

Läsa tidning. Ögna igenom. Flyga över med ögonen. Så ... jaha...nähä...vad betyder... men vissa nyheter blir viktigare än andra. Skola, lärande, ungdomar, barn, konst och litteratur...och jag försjunker i djupa funderingar i gemenskap med texten.

Denna artikel... Metro UK 13 july 2007.

Om skolorna har det svårt ekonomiskt...behöver rustas upp...så modellas i skyltfönstren hur man rustas upp för att gå i skolan - välklädd - Schoolwear.

En stilla fråga.
Innehållet?
Allt detta om det yttre - hur ser innehållet ut...eller hur förstå innehållet?
Skolans innehåll.

Anne-Marie

2007-07-14 @ 08:29:10 Permalink Skolutveckling Kommentarer (0) Trackbacks ()

JORDENS ENERGI

Flyger över.
Det tar lång tid för ljuset från städerna att färdas in i slutaren på kameran.
Denna tid är också hastighet över det upplysta.
Kameran färdas över.
Under tiden ljuset från jorden färdas in i kameran färdas kameran över motivet.
Den rörelsen gör bilden oskarp.
Detta oskarpa skapar en annan bild.

Den varma jorden.
Jordens energi.
Den upplysta jorden.

Anne-Marie

2007-07-14 @ 08:17:32 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (0) Trackbacks ()

RELATIONER

GATUKONST I EDINBURGH

GATUKONST UTAN RELATIONER

GATUKONST med relationer.

Det är i relation till någonting som vi förstår storheten i allting.

Anne-Marie

2007-07-14 @ 08:08:39 Permalink Läraryrket Kommentarer (1) Trackbacks ()

LÖRDAGEN DEN 14 JULI

Fotbollsresultaten några år gamla. Tour de France kommentarerna tysta. I min inre pressrelease skriver jag stora ord om en alldeles egen prins. Vissa dagar viks upp, fylls med namn, minnen och anekdoter. Denna lördag är en sådan dag - ett vackert datum - och en 24 timmar lång dag. Jag ska hålla hov. Dagen till ära.

Anne-Marie / Ma

2007-07-14 @ 00:37:53 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

FÖRÄNDRING - BESTÄNDIG

Allt ska signalera förändring - man ska vara öppen för förändring - changes - anpassa sig till nytt - vara stadd i förnyelse, nytt - men de andra orden på balansvågen - beständig - ständig - oföränderlig - alltid ...

Tänk om reklamen löd

Everything as usual. The same as last, last, last, last year... nothing have changed...don´t you worry... like you never been away... I´m the same...

Nej - det går inte.
Det är något i det där med förändring. Det är en riktning. En rörelse. Så fort vi rör oss, så fort vi möter en annan någon, byter en plats... sker en förändring. Det måste vara så. Men kanske i en annan takt. Kanske i egen takt.

Anne-Marie

2007-07-14 @ 00:17:31 Permalink Körlings Ord Kommentarer (0) Trackbacks ()

WHAT PENGUINS THINK...

Vi har talat om pingvinerna. De såg ut att vara så glada i sin promenad. Och lika nyfikna på oss människor som vi på dem.
Så här tänkte vi att pingvinerna tänkte om oss;

- People look like us penguins, but bigger, almost the same.
- They come in couples, they seem to live in pairs...like we do...
- Dress the same...
- what´s that ... they carry something, but we carry stones from one place to another...
- Sometimes we steal a stone from our neigbours nest - wonder if ...

Anne-Marie

-

2007-07-13 @ 23:25:56 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

BOKTITELN I FÖNSTRET

En bok i fönstret. Den lär vara rolig. En man skriver brev till olika människor. Dessa brev tar massor av tid för dem som får breven. Bokhandeln var stängd när jag gick förbi. Imorgon ska jag gå förbi igen...
såg flera titlar som väckte mitt intresse...

Anne-Marie

2007-07-13 @ 21:19:14 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

YOUTH ACTION TEAM

YOUTH ACTION TEAM.
Poliser i Skottland - teamwork runt ungdomar. Jag såg dem in action.

Högt ovanför Edinburgh satt nu ett gäng ungdomar och där stod också några poliser från Youth Action Team. Vad de talade om vet jag inte. Men att de gjorde något det såg jag. Vad samtalet syftade till kan jag bara gissa. Det är fredagkväll. Det är alltid något en fredagkväll. Problemet är "underage drinking."

Anne-Marie

2007-07-13 @ 20:44:45 Permalink Skriftliga omdömen Kommentarer (1) Trackbacks ()

SKYLT - WARNING DEEP WATER

WARNING - DEEP WATER

Jag tittade mig runt omkring...
Inget vatten.

Jag frågade - where is the deep water?
De som skulle svara tittade åt alla håll.
Jag fick leta själv.
Efter det djupa vattnet som skylten varnade för.
För om de varnar för exempelvis djupt vatten då vill man ju vara på den säkra sidan och undvika det djupa vattnet.

Men det fanns inget att undvika.
Det är en varning!

United Kingdom är en ö - så det kanske är vattnet kring den de varnar för.
Men lite långsökt känns det ändå.
Jag är i Edinburgh.
Ser mig förvirrat omkring.
Var är vattnet?

Anne-Marie

2007-07-13 @ 20:22:29 Permalink Bild (och text) Kommentarer (3) Trackbacks ()

PASSING BY...

PENGUIN - WALK IN EDINBURGH - THE PENGUINS DID REALLY ENJOY THEMSELVES.

Anne-Marie

2007-07-13 @ 20:08:40 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (1) Trackbacks ()

LITE, LITE PÅ SNISKAN

Bara en bild - jag tycker om detaljer - lite, lite på sniskan. Mer förtäljer inte historien.

Anne-Marie

2007-07-13 @ 12:54:19 Permalink Bild (och text) Kommentarer (2) Trackbacks ()

SIA OM FRAMTIDEN

Det är när man är mitt i som man kan tänka - så här är det nu. När man tänker så tänker man vidare...
hur kan det bli sedan? Då får man tänka - så här är det nu - man gör ett avstamp där och lägger till den faktiska informationen till något som kan tänkas råda i framtiden...

Så tänkte jag över en kopp dubbel espresso (jag tänkte skriva en kopp kaffe men det hade inte blivit rätt)

Jag tror att jag stannar där. Detta att blicka in i något ovisst förtar något av stundens just nu. Här står min heta, dubbla espresso. Det är just nu.

Vi ska inte sia, blicka in och bort. Det tar oss bort från en stund där vi känner - här är jag hemma.
Just nu har jag det bra. I detta samtal vill jag stanna länge. På denna plats kan jag vara...

...och dricka kaffe.

Anne-Marie

2007-07-13 @ 12:00:44 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

SPEGLAR ÅTERSPEGLAR

Speglar. Återspeglar. Igår - i en spegelbutik - spegelbutik?
En butik som återspeglade en tid som inte längre finns - antika saker - all dessa saker från en annan tid - saker som ...

...elefanter, Butiken hade otroligt mycket elefanter. Jag frågade

- got a lot of elephants?

- Yes, dear, like èm.`

- Finns här några Kiwifåglar?

- Nope no kiwibirds. svarade mannen som gillade elefanter.

- You use to have, sa jag som mindes att han en gång hade haft Kiwifåglar.

- Funny - why kiwibirds - not elephants? You could buy yourself an elephant? They are from another time, people liked to have elephants because they are, sorry, were exotic in peoples eyes... long time ago that was, dear. Like a mirror from another time. Time when people liked elephants. Now they don´t fancy them anymore. Look - got alot of ém...

- but I do like elephants - I do - no problem - but I like Kiwibirds ...

Så saker och ting återspeglar någonting. En annan tid. Då elefanter var exotiska och spännande djur. Men i denna butik återspeglas också att så långt som till Nya Zeeland kom man aldrig för några Kiwifåglar syntes inte till i all mångfald av andra saker som återspeglade någonting.

På det stora hela - det är märkligt vad mycket det finns av allting. Jag måste fråga - därför inleder jag samtal. Jag kunde helt stilla gå in i affären, konstatera att - här finns det mycket elefanter - nicka lite åt butiksinnehavaren. Men det är så tråkigt, så tråkigt. Det händer alltid något då man undrar lite försynt...

- you do like elefants...?

Sen är det spännande att följa det märkliga samtalet som äger rum. Det återspeglar också något.

Anne-Marie

2007-07-13 @ 10:46:56 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

END OF BEN STORY

Anne-Marie,
We hardly see him. (lugnande ord)

But one time... (ingångsmening för bygga upp en berättelse, en saga, en läskig historia, ska sägas med viskade röst och med en vilande paus innan fortsättningen följer...)

One time he tried to drag a banana away but I made big sounds on the counter so he left. (bygga upp historien så att den först blir lite vänlig men sedan tar en skruvad vändning).

Once Ben tried to eat some cerial through a plastic bag (well mice eat anything...onödig information, människor vet att möss äter allt, denna information tillför inte berättelsen något mer än att just detta har hänt på just detta ställe.)

If you make great sounds Ben will be off for a week or two (strategier hur att rädda sig själv när den stora faran uppenbarar sig).

But Ben is not alone Anne-Marie - he appears with his friend - the other one is Bens cousin... (det riktiga skräckscenariot - det är inte EN mus det är TVÅ kanske TRE eller oändligt många)

Once there flew a pidgeon and a blackbird through the chimeny... they scared Ben away... (solutions without sense).

Great - you spoiled all the fun with the Ben story (någongång måste dåliga historier om ingenting få ett slut)

Thanks for following.

Anne-Marie

2007-07-12 @ 23:07:55 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

ÖVERGÅNGS-OMSORG

Jag hänvisas att vänta på det gröna - då när det är grönt - ska jag vara lite rädd om mig själv - cross with care...en slags vardaglig vänlighet. Jag går över gatan med orden i ryggen - en självständig omsorg om mig själv. Livsviktig.

Anne-Marie

2007-07-12 @ 22:40:06 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

FRÅGETECKEN KVARSTÅR efter FLYGRESA ÖVER

Jag flög över - jorden doldes av ett molntäcke - intill mig satt två mycket flygrädda, de höll varandras händer hårt, de gick inte att samtala med dem, så frågan kvarstår....vad såg jag för ljus som trängde igenom molntäcket - från jorden? Jag undrar så. Jag hade kameran som fångade upp det flyktigt lekande ljuset. Men vad är det?

Anne-Marie

2007-07-12 @ 22:16:32 Permalink Frågor / Frågekonst Kommentarer (0) Trackbacks ()

TYDLIGA BUDSKAP

Man bör se ned för att läsa men sen gäller det att se upp.

Anne-Marie

2007-07-12 @ 19:45:18 Permalink Körlings Ord Kommentarer (0) Trackbacks ()

SAGOR FRÅN INGENSTANS

Denna titel fann jag i en bokhandel. Denna titel tycker jag mycket om. Anne-Marie

2007-07-12 @ 19:40:12 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (2) Trackbacks ()

EN LÖSNING på problemet BEN...DEL SJU

"Prova att sätta i batterier i Ninja-guldhamstern, sätt igång honom och sätt ner honom strax innan du tänker sätta fötterna i golvet så ska du nog se Ben, med familj, håller sig undan. Jag tror det kan göra susen och ingen behöver gå i fällan och dö."

Måste lyfta fram det här - lösningen på Ben ... eller mitt problem med att samsas om utrymmet där Ben är.

Lösningar finns i sin absoluta närhet... och lite utanför det vanliga tänket. '
Kanske detta - det är ju en pedagogisk blogg - kan uppmuntra till alternativa tankegångar - utanför ramarna...
lösningen... och skrivande...

Allt gott - och tack Sofi för skratt - skratt - skratt -

Jag är hack i häl till lösningen!
ups...svengelska...

Jag är lösningen hack i häl!
Hör ihop med Ben, eller ben...

Anne-Marie

2007-07-12 @ 12:27:00 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Den döda musen - inte om BEN del 6

DEN DÖDA MUSEN

Den har ingenting att göra med Ben. Ingen dramatik. Ben är fortfarande herre över rummet.

Men jag tänker på boken nu. Det är en allvarlig bok utan att vara allvarlig. Den handlar om begravningsritualen. Vikten av den. Boken ""Den döda musen" är inte en sorglig bok utan en vägledande bok. En väg hur att ordna när någon har dött. Här är en illustration jag gjort till Den döda musen... mer en skiss... jag är inte illustratör till den.

Anne-Marie

Litteratur: Körling - DEN DÖDA MUSEN - Bonnier Utbildning 2005

2007-07-12 @ 12:04:41 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kap 5 - Musen Ben

- Tycker du att BEN har magrat?

Det är den första frågan min dotter ställer mig när hon vaknar.

Själv sitter jag ihopkrupen i soffan och väntar på att kaffet sätter på sig själv och att Ben inte har tid att springa fram och åter över golvet. Jag reste för att vidga vyerna... nu sitter jag i en mindre värld...på grund av en liten mus vid namn BEN.

Om Ben har magrat...?

Jag kaxar upp mig -

- Du det där är inte samma Ben som förra gången!
- Tror du inte?
- Nej jag tror att det är Ben den yngre flera generationer sedan den förste Ben.
- Tror du? Jag ... jag tror att han har magrat lite!

End of discussion!

Anne-Marie

2007-07-12 @ 11:53:18 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (4) Trackbacks ()

Kap. 4: Musen Ben

Om jag hade packat som muminmamman - men inte varit muminmamman - då hade jag nog packat med mig en mousetrap? Men det är inte säkert att jag skulle ha använt den. Jag kanske skulle markera lite mot Ben, du Ben, vi ska dela det här rummet. Jag har en sån här... och så skulle jag med darrig hand visa honom råttfällan. Om jag ska vara riktigt ärlig - Ben vet inte vad det är för något. Han har överlevt alla fällor. För i hans värld finns det inga. Han är söt, tar en och annan smula från golvet helt omedveten om att jag tänker det jag gör. Om jag ska vara väldigt ärlig så skulle jag aldrig någonsin sätta ut en sådan fälla. Om jag ska vara riktigt riktigt uppriktig mot min dotter - du - Ben - det är inte en mus - det kan det inte vara - det är flera olika - det är massor - det är hur många som helst - men jag tror jag ska vara försiktig även med detta samtal. Jag har en känsla av att Ben betyder något för henne. Vi skulle hamna i diskussioner - vemharrättattbestämmaöverliv - vadsägerattduharmerarättänenmus - varförärduräddförensådanlitenmusduärjutusengångerstörre... och där ger jag min dotter rätt. För jag håller med. Därför är det inte bra att jag tänker MOUSETRAP...

Jag har ännu inte satt ned fötterna på golvet - benen bär mig inte fram till kaffet.

2007-07-12 @ 10:59:37 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kap. 3 - Musen Ben

Om Ben trasslar till det för mig?

Så är det värre med trafiken som kör på fel sida. Det är inte farligt när man tänker - Jajustdethärärdetjuvänstertrafik - titta noga åt alla håll - och så tittar man medvetet åt alla håll - överdriver sitt tittande åt alla håll. Det är bra. Det farliga är när man känner sig varm i kläderna. Nuharjagvarithärifleradagar och detta är mitt fjortondebesökhär - och man tror att man vet. Det är då det är farligt. Då rusar man ut, ser slentrianmässigt åt fel hål (rätt i Sverige) och då är det...ibland nästan...eller rättare sagt ....då är det riktigt farligt.

Så idag är jag en överdriven tittare åt alla håll. Ett praktexempel på hur man gör när man ska över en gata i ett land som envisas med att ha vänstertrafik. Imorgon är jag...lite mer slarvig. Ska inte stanna så länge. Det är nog tur det.

Anne-Marie

2007-07-12 @ 10:38:13 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kap. 2 - Musen Ben och the mousetrap

Varför tänker jag oavbrutet på ordet mousetrap?
Jag ser Ben.
Han gör min värld en aning mindre.
Mina ben är inte på golvet.

Varför är min dotter så gästvänlig?
Varför gör hon ingen skillnad på mig och Ben?
Varför tänker jag på en ostbit i en fälla...?

Nej nu ska jag sätta ned fötterna,
modigt gå fram till espressobryggaren,
jag VILL ha kaffe,
och det får Ben böja sig för.

Jag tittar på Ben.
Han kilar omkring och har det gott.
Han har fyra ben.
Ben är på benen.

Jag är beredd.
Att lägga mina på ryggen.

Anne-Marie

2007-07-12 @ 10:24:42 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kap. 1: Musen Ben och Edinburgh

Några dagar i en annan miljö - språkligt - fysiskt - och det skapar jämförelser...på gott och ont. Vi kan kalla det reflektioner om ...

- Det är så rent. Det är så städat. Gatorna är rena. Jag ser ett enda papper flyga omkring. Att jag lägger märke till detta beror på att det inte är så rent i Stockholm.

- Preswick Airport. När man kliver ut utanför flygplatsens byggnad får man genast hjälp. - Where to dear - och vips sitter jag på en buss som jag inte själv behövt leta reda på. Att jag noterar detta beror på att jag är behjälpt av denna hjälp och att jag inte sett någon sådan - behöver du hjälp kära du - utanför Arlanda.

- Jag känner mig märkligt hemma här. Trots Ben. Jag gillar språket, accenten, tilltalet - oh dear... I see Ben!

Anne-Marie

-

2007-07-12 @ 10:17:06 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

BEN - del 1

Ben ... inte ben.
Ben är en mus. Han är namngiven. Han är liten och gör sig påmind där jag bor.
Ben!
inte ben,
Ny språkmiljö.
Men jag håller mina ben långt ifrån Ben!

Där spelar språket ingen roll.
Jag är inte vän av Ben.

Ben Hur?

Anne-Marie

2007-07-12 @ 09:51:49 Permalink Körlings Ord Kommentarer (0) Trackbacks ()

Att PACKA rätt...

Jo - men det fattas något i min packning?

KAVIARTUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUBEN!

Anne-Marie/Ma

2007-07-11 @ 19:11:38 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

FRUKT i närbild

Närbild. En frukt.

Idag tittade jag på ett nytt objektiv till min kamera.
Ett makrozoom objektiv.
Jag har funnit att jag långt oftare tar närbilder än långtbortifrånbilder. Jag kommer närmare det vackra om jag får se en sak i taget...och vara lite nära intill. Det vackra uppenbarar sig - som hos denna frukt - som tillsammans med allt det andra bara försvinner - men i sin egen ensamhet lyser självständigt.

Det är en rättighet för såväl saker och ting som för människor att få vara unika.
Vilket syns om man verkligen tittar efter.

Anne-Marie

2007-07-11 @ 17:49:41 Permalink Bild (och text) Kommentarer (2) Trackbacks ()

ATT PACKA NED NÅGOT ATT TA MED SIG..

Muminmamman är min favoritpackerska. Hon kan packa hon. Hon packar och packar. Hon packar för alla och envar, hon packar för alla händelser, hon packar för trivsel, hon packar för att skydda, hon packar för eventualiteter, hon packar med sig... och det hon packar är avgörande för hennes resa. Så är det att packa... man packar för något som ska komma, men man packar också för att man ska återvända. Man packar för att ta med sig, fram och åter, något mindre viktigt, annat ovärderligt och måste med...

Det går att vända och vrida på det mesta.

Att packa brukar innebära att jag förpackar ned något jag inte riktigt tänkt att jag ska packa ned. Jag förpackar något ifall att... och lämnar ordentligt bakom mig. Ett hem ska vara ett paket att öppna vackert ifall att... Jag packar inte mycket. Jag packar viktigt. Glömmer det mesta. Det ordnar sig alltid. Så är det med packning. Det ordnar sig.

Anne-Marie

2007-07-11 @ 17:34:33 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

FÅ RUM i rum MED orD

Detta är ett rum, några ord, och en människa som är påverkad av ord, rum och närvaro av några andra.

Anne-Marie

2007-07-11 @ 17:26:21 Permalink Körlings Ord Kommentarer (0) Trackbacks ()

ETT RUM AV ORD

Rummen bokstavligen andas ord. Varje ord, varje mening större än de fåtal ord som står där. Vi var tre som gick här. Tre tystnade alleftersom vi vandrade i orden. Andra besökare läste, vände sig tillvarandra... som om de frågade...gäller det är mig...ska jag svara....till vem.

Jag står framför orden I FORGIVE YOU. Min kroppshållning förändras. Jag står med fötterna ihop. Jag är rak i ryggen. Böjer mitt huvud. Jag måste böja mitt huvud. För att läsa orden kan jag inte titta rakt fram. Då jag böjer mitt huvud för att läsa... böjer jag mig för .... mina egna ord. Jag förlåter dig. Ja...men jag måste ju be om förlåtelse...ett inre samtal börjar...förlåt mig...för vad...vad ska jag be om... ett inre register av saker och händelser ... orden på väggen är en punkt, ett avslut. Ett - du är förlåten - en vila. En konstnärlig bikt. Här står jag...vid några ord...och tänker... jag kan inte gå förbi... jag har ett ansvar inför dessa ord....om jag är förlåten, låter mig förlåtas. har jag också försonats. Jag lämnar detta rum, något har hänt, inte med orden...men med mig.

Nästa rum jag kliver in i - I SEE YOU - och orden står längs med taklisten - jag behöver titta upp. Så är det att vara liten... ständigt detta att se upp ... orden kommer därifrån... för ett litet barn. Men I SEE YOU betyder en överblick, jag har en överblick över... jag ser dig...du kan gå i detta rum under min översyn...

Det var rum och ord. Det var rum, ord och några människor. Det var rum, ord, människor och rörelse. Orden så enkla, rummen så stora. Det gick inte att inte gå in i orden...när man gått in i orden...ville orden inte tillbaka till väggarna... Så är det med ord. De följer med ett stycke på vägen.

Anne-Marie

2007-07-11 @ 09:30:02 Permalink Körlings Ord Kommentarer (1) Trackbacks ()

BLOGGnyHetER

Idag lyckades jag installera en bloggräknare. Det gjorde jag med hjälp av andra. Så är det när man lära sig och genomföra något - man behöver andra som utgör modeller. När man ser vad andra kan kan man fråga dem, och försöka härma för att förstå.

Så från idag har jag en besöksräknare. Jag är nöjd - men behöver lite hjälp att ta bort lite text runtomkring.

AnneMarie

2007-07-11 @ 08:41:20 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (0) Trackbacks ()

FÖLJDFRÅGA - en tanke kring frågan på frågan

Följdfrågan visar på intresse, funderingar, reflektion och tanke bakom, omtanke, liv och vidare...

Igår diskuterades FÖLJDFRÅGANs betydelse för kärleken, vänskapen och fortsättningen. Jag tror på följdfrågan i utbildningen och till min nästa.

Så här definieras följd:

"något som inträffar såsom direkt resultat av tidigare händelse - eller en kedja av företeelser"

Följdriktigt följer följdfrågan något som intresserar en och som man vill veta mer om. Jag undrar...hur gick det? Du berättade om...jag har tänkt...vad blev det? Du kände dig...hur känner du dig nu? Följdfrågan visar på omsorg och fortsatt nyfikenhet, en vilja att förstå lite närmare, lite mer på djupet, en beröringstanke, en gemensamhetsfråga? Jag delar en del av dina funderingar, får jag dela lite mer...

Fråga definieras som en begäran om upplysning.

Tänk att följdfråga - begära upplysningar om upplysningar... djupare och djupare in i tanken, människan, ämnet... kräver ödmjukhet och respekt för individen.

Märkligt nog står
fråga sig - som en paradox - undra i tanken utan att vänta sig ett svar...

Hmmmm - språk är kringelikrokar - men fantastiskt roligt och spännande. Men mycket, mycket svårt.
Anne-Marie

2007-07-11 @ 00:33:21 Permalink Körlings Ord Kommentarer (1) Trackbacks ()

VACKRA PROMENADER i SKOTTLAND

Miljöombyte.
Promenadrörelser.
Språkförnyelse.
Placeringsförändring.
Skrivbordscafé.
Bokhandelsövernattningar.
Boklådesökningar.
Dottersmiddagar.
Fotograferingsnyfikenhet.
Flygplansöverfärd.

Anne-Marie

2007-07-11 @ 00:10:27 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

SKYLTAR...I EDINBURGH, SKOTTLAND

Bron är väldigt hal vid regn. Om det regnar är bron oändligt hal. Det är bra att man skyltar med detta. Bron är hal vid regn. Men om det regnar tittar man ned. Man kanske går under ett paraply. Skylten sitter i en höjd där jag måste titta upp. Om det regnar vill sig inte detta riktigt. Jag har glasögon. De täcks snabbt med droppar. Risken är att jag kanske börjar gå på den hala bron utan att veta att den är hal. Jag går på. Kanske halkar jag. Om jag halkar så får jag se upp. Jag menar jag får se upp så att jag inte halkar.

Anne-Marie

2007-07-11 @ 00:03:14 Permalink Bild (och text) Kommentarer (0) Trackbacks ()

EUREKA - jag har förstått - jag har funnit det!

Måste göra en bild.
Ordet EUREKA!
Archimedes i badkaret - på den lilla platsen - i det lilla sammanhanget - förstå det stora i det stora sammanhanget...

Anne-Marie

2007-07-10 @ 22:54:28 Permalink Körlings Ord Kommentarer (1) Trackbacks ()

PRIVAT eller PERSONLIG?

Min granne från tvåan har suttit här hos mig och samtalat. Inte pratat. Utan samtalat. Sam - talat. Vi har samtalat om mycket.

Min granne arbetar mycket aktivt med dokumentärfilm... Hon hjälpte mig att tänka kring privat och personligt. Min blogg är inte privat men personlig - och så måste den vara. Det måste finnas inslag av personlighet i det man skriver och gör annars blir det inte levande. Men att vara privat är något helt annat. Privat är en gräns. En dokumentärfilm måste vara personlig men får absolut inte vara privat. Och denna tanke genomströmmar också min blogg.

ett helt museum med meningar och ord på väggarna. Jag står framför orden - I forgive you - och upplever mig förlåten. Märkligt. Konstnären förlåter mig. För vad? Jag får själv förlåta mig. Jag får lägga in ord och tankar framför detta förlåtande. Det är vackert. Jag böjer också mitt huvud. Texten ligger i golvets närhet. Jag måste böja mitt huvud för att läsa. Så blir jag förlåten. Det är fint. Ett museum i Skottland. Där stod jag. Förlåten.

Vi samtalade också om bildens funktion och dess bärare av frågor. En bild kan definieras genom det den inte visar. Den negativa delen - i bild och fotografiets värld - begreppet "Det negativa rummet" dvs det som inte syns utan ändå finns i närheten. Detta ska jag nu undersöka och tänka kring.

Det är bra med bollplank. Jag har många bollplank runt omkring mig. Gensvar är att kasta bollen tillbaka. Då får jag tänka och fundera. Det gillar jag.

Anne-Marie

2007-07-10 @ 19:50:09 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (2) Trackbacks ()

DELA KOLOR

Jag väljer den av choklad allra först. Sedan tar jag lakritsen. Sedan hallonkolan, sedan gräddkolan...men sedan låter jag bli nötkolan. Men om jag är tre stycken som ska dela - då frågar jag först - vilken vill du ha? för då tänker jag att det är ett barn som ska få smaka. Sedan tänker jag att det är en förälder som vill vara med och välja ut sin favorit. Då är det tre kvar. Vilka tre kan det vara? I vilket fall så är det bäst att bjuda på det bästa man har... trots att man kanske ser både chokladkolan och lakritskolan försvinna... då blir det för min del hallonkolan... eller kanske gräddkolan. Nötkolan är inte att tänka på. Den går bort.

Anne-Marie

2007-07-10 @ 17:19:30 Permalink Matematik Kommentarer (2) Trackbacks ()

ERNST KIRCHENSTEIGER skador...

Nu läser jag att Ernst Kirchensteiger skurit sig tre gånger då han iordningställde sitt fantastiska sommartorp inför sveriges tittare i årets upplaga av SoMMarTorpet i Sveriges Television. En hel sida i Aftonbladet, under Nöjesliv, ägnas åt dessa skador - som - då man läst HELA texten - visar sig att dessa inte krävde läkarvård...skadorna alltså.

Jo, jag minns en gång för många många år sedan då jag av en händelse läste en pytteliten notis om att 100 tusentals tutsier dödats... den notisen var så liten, så liten, så liten... så det tog lång tid innan uppgfterna syntes ordentligt i media.

Ja, det är en reflektion. Inte kritik. Bara en tanke kring text. Vad som skrivs, vad som får utrymme, och varför det får det?

Anne-Marie

2007-07-10 @ 16:47:20 Permalink Praktiken Kommentarer (0) Trackbacks ()

VÄRLDENS SJU UNDERVERK... DE SJU UNDERVERKEN

Jag vill bara ha sju underverk. Världens sju underverk. Jag har de jag har. Nu går det mode i underverken. Det tycker jag förstör. Jag vill ha de underverk som en gång var - och sju nya underverk av de slag som valts av världens människor. Valts, inte representativt men ändå, av väldigt många människor.

Nu läser jag i kvällstidningarna...om Sveriges sju underverk....om naturens sju underverk...om alla underverk....och då faller själva idén med underverket. Naturen ett undantag, jag tycker att naturen i sig är ett underverk värt att höjas över allt annat. Nöt nu inte ut ordet Underverk.

Anne-Marie

Underverk definieras som

resultatet av fantastisk, otrolig händelse ibland som överdrift även om konkret fantastiskt föremål - världens sju underverk...

2007-07-10 @ 16:33:26 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (0) Trackbacks ()

AUDIObok

Denna ligger som nästa bok...audiobok...boken med text i ligger på soffan. Den ena lyssnar jag till den andra läser jag ur - ingen konflikt. Den ena konkurrerar INTE ut den andra. Sammantaget kan man säga att jag ska uppleva "I skuggan av ett brott" .

Bildpromenad också här - jag fångades av bilden först. Men också där - den tillför - den konkurrerar inte med - på det hela taget blir allt en större upplevelse.

Anne-Marie

2007-07-10 @ 12:33:37 Permalink Praktiken Kommentarer (4) Trackbacks ()

BILDPROMENAD...EN MODELL FÖR EN BILDPROMENAD

Bildpromenad är ett Kiwibegrepp. Man gör en bildpromenad i den bild man ser. Här gör jag en verklig bildpromenad. Jag promenerar och gör mig själv bilder. Det jag ser och upptäcker. Här är en skugga.

_______________________________________________________________________________
Pedagogisk tanke - Bildpromenad
Låt oss göra en bildpromenad i denna bild...

1) Vad ser vi (rent faktiskt)?
2) Vad tror vi (rent hypotetiskt)?
3) Vad gör vi av vad vi rent praktiskt ser och vad vi tror? Vilka förväntningar skapas på fortsättningen?

1) Vad ser jag - jag utgör nu en lärande modell:

Jag ser en gata. Jag ser kullerstenar, Jag ser stenar. Jag ser en skugga. Jag ser skuggor av ett hjul. Jag ser skuggor som är långa över en gata. Jag ser en lyktstolpe. Jag ser färgerna svart och grått. Jag en riktning dit stenarna är lagda..

Detta medför att elever sätter ord på vad de FAKTISKT ser och inte vad de tror att de ser. De får i gemenskap nya ord och nya begrepp. En del elever har redan ord för det de ser. Andra får av sina klasskamrater. Orden är utanför och innanför. Orden delas och skapar gemensam förståelse.

2) Vad tror jag om det jag ser?

Jag tror att hjulet sitter på en cykel. Jag tror att cykeln sitter fast i lyktstolpen, Jag tror att det är mitt på dagen eftersom skuggorna är långa. Det är solsken tror jag. Det är inte regnigt väder för man ser ingen väta på gatan. Det är kanske i en stad. Det kan vara bilar på gatorna. Det är någon ljusskiftning i stenarna på gatan. Jag tror det är en vuxencykel därför små barn cyklar inte ofta i en storstad. Cykeln är fastlåst med en kedja tror jag.

Detta gör att vi berättar oss in i bilden. Mina elever är vana att göra detta. Jag försöker föreställa mig deras svar. De funderar och grubblar, gensvarar varandra, sätter ord på och driver upp förväntningarna på vad som ska komma. Intresset för bildpromenader är stort. Dessa samtal är ofta långa och ordrika.

3) Vad gör vi av det vi faktiskt ser och vad vi tror att vi ser? Vilka antaganden kan vi göra? Vilka slutsatser kan vi dra?

Här sätter ofta diskussionen igång. Om jag ser det här, och tror det här - vad har då boken, texten att bekräfta, förvåna, inspirera - vänd sida - låt oss läsa på - jag vill veta vad författaren tänker - jag vill se nästa bild.

Detta är överförbart till samtliga skolans ämnen. Skapar aktivitet hos eleverna. De deltar och förväntar sig något.

_______________________________________________________________________________________

Min bildpromenad var både vacker och fortsatte in i Stockholms inre kärna...var nu den är....

Anne-Marie

2007-07-10 @ 12:03:56 Permalink Kiwi-pedagogik Kommentarer (1) Trackbacks ()

LJUDBOKEN...

I Sverige säljs ca en miljon ljudböcker om året. En gång i tiden trodde man att ljudboken skulle slå ut den tryckta boken,,, jag ser morgontv där Yukiko recenserar ljudböcker... och nu visar det sig att ljudboken hjälper den tryckta boken.

En högläst bok är inte en dramatiserad bok.
En uppläsare spelar inte upp boken, texten är inte dramtiserad, utan uppläst med nyanser i rösten.

Jag är mycket förtjust i ljudboken. Lyssnar på väg till jobbet - lyssnar på väg hem. Jag kan längta efter berättelsens fortsättning - åh nu ska jag hem...och då får jag lyssna...

Jag kan lyssna på böcker jag läst och redan kan, Men i uppläsarens försiktiga rösttolkning skapas en ny text. Jag hör annat, jag hör nytt. Det upplästa blir nytt.

Jag lyssnade på långresor. På bilresor. Mina barn tvingades in i berättelser. När berättelsen fångat mina barn var berättelserna våra gemensamma - men ändå - vi delade rummet där vi lyssnade men fick olika upplevelser och lyssnade till olika saker, fann olika berättelser i det stora hela.

Anne-Marie

2007-07-10 @ 07:57:48 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (5) Trackbacks ()

ATT DELA EN BRO...

Idag hade jag bråttom. Inte bra. Bilfärd över Stockholms broar. Det blev kö. Köbildning. Jag satt där och tänkte. Broar över dessa vatten. Alla broar. Tåget dundrade förbi på samma bro, en grävskopa grävde upp asfalten, en traktor körde bort det gamla, bilar trängdes om utrymme - ville fram - stampade hårt på sina markerade platser.

Bron gungade. För varje bil som passerade min stillastående gungade bron till. Det var en rejäl gungning. Inte en lätt skakning, En stor rörelse. Ofrivilligt kom jag att tänka på vikt, tyngd, ork och vatten. Jag tänkte på belastning. Tittade framåt - tittade bakåt - bilar i mängder. Började räkna...avstånd, antal, tyngd... och ...

Vi delar en bro som inte längre vill dela med sig till oss...

Vi går för hårt fram. Utan att tänka på att vi är en bland flera.

Så tänker jag också om människor. Många människor är broar mellan några, eller något, mellan idé och praktik, mellan en liten och en stor, mellan förr i tiden och framtiden. Det är klart att det gungar till ibland. Men det är en varning. Till de som inte rätt värderar brobyggen.

Anne-Marie

2007-07-09 @ 15:25:21 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (4) Trackbacks ()

POKEMON i PåSe - att slänga ut sin barndom

Från en pokemon samlare till en annan liten kille.

Jag var på loppmarknad. En liten kille, kanske 12 år satt vid ett bord, sålde sina gamla saker.
I en plastpåse fanns en hel mängd Pokemonbilder.

- Ska du sälja de här? frågade jag
- Ja...

De kostade fem kronor. Jag höll påsen i min hand. Den vägde tungt. Jag måste fråga om priset inte var lite väl lågt.

Nej - det var det inte, jag har lekt färdigt med dom där, sa killen.

Jag minns när mina barn började packa ihop sina leksaker, hade lekt färdigt med, och började bära ut dem ur sina rum. Det bars bort saker. Saker ställdes utanför rum.

Jag vet att detta måste göras. Det är en ceremoni att växa. Ibland syns det så tydligt. Städa bort, bära ut, plocka undan, packa ned, och i en del fall slänga.
Det som en gång var värdefullt blir skräp. Förlorar sin magi. Förlorar en barnhand i en begynnande tonårshand. Någon gång långt fram i tiden kommer kanske minnet ikapp och sakerna får förnyat värde. Men jag ser ritualen. Den att få städa sig stor. Städa undan det som hör ihop med att vara liten. En tid är borta, över. Det är ett slags slut.
Ett slut som markerar något nytt.

Fem kronor för några års samlande. Det är lite. Det är svårt att köpa påsen. Jag är tveksam. Söker upp mamman. Hon säger krasst - det där, det är skräp, bara skönt att bli av med...du anar inte.

Nej - jag anar inte just det. Jag anar något annat. Hennes son markerar något. Jag har växt lite markerar han. Jag är lite större nu. Därför har jag slängt ut mina pokemon. De är ett avslutat yttre kapitel. Och ett inre. Jag har symboliskt tagit saken i egna händer.

Det ska beredas för nytt...

Anne-Marie

2007-07-09 @ 15:10:04 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (5) Trackbacks ()

TOMAS TRANSTRÖMER

Detta med bokstäver. Detta med ord. Det är svåra saker. Tomas Tranströmer kan sina saker.
Denna dikt finns återgiven i min bok Kiwimetoden.

Anne-Marie

Kiwimetoden, 2006, Bonnier Utbildning AB

2007-07-09 @ 09:52:57 Permalink Språk / Mångfald Kommentarer (1) Trackbacks ()

SKAPA EN NY BOKSTAV...

Vilken utmaning. Vilken svår uppgift. Inte lätt alls. Plötsligt inser man varje bokstavs unika tillblivelse. Från grottans mörker och återskapande för 40 000 år sedan, till skriftspråkets begynnande symbolisering för 5 000 år sedan, till dagens bokstavsanvändande, ordskapande, skrivmaskin, handskrift, avskrift, påskrift... bokstäver som vi använder utan att funderar över dem som de unika symboler de är.

Är @ en ny bokstav? En ny symbol för ny teknik? Vad är en bokstav? Kan vi ta bort någon i vårt alfabet? Vilka ljud finns hos oss? Vilka ljud finns hos andra?

Jag är för bokstavlig. Min fantasi räcker inte till längre. Jag kan tänka mig uppgiften men kan inte tänka mig hur en ny bokstav skulle se ut? Varför den skulle finnas? Jag har mitt alfabet, mina bokstäver som en ryggrad...jag ser inte delarna för helheten... jag kan skapa av de bokstäver jag har....men har inte fantasi för att skapa en ny bokstav...

Jag måste in i ordboken:
Bokstav:
Skrivtecken som (normalt) motsvarar ett enskilt språkljud och ingår i ett alfabet.

Jag söker vidare i ordboken - fastnar vid ordet - "BOKStavsinspirATION" - här kanske jag kan få lite näring till fantasin. Men nej - detta ord hör samman med de högre makterna "tänkt ursprunglig utsaGa som ligger bakom relIgiös urkund och anses bestå av högre makters egna ord" och jag hänvisas vidare till "verbalinspiration".

och då hamnar jag väldigt fel - för verbalinspiration hör samman med ett tillstånd i vilket man känner sig direkt förmedla ett budskap från Gud. Puh...

Jag har fastnat. Jag kan mitt alfabet. Jag läser min ordbok. Men någon ny bokstav finner jag inte i mitt inre, men jag hittar nya ord som berikar mig. Det är mycket enklare att skapa nya ord än en ny symbol för ett ljud.

Ordbäving!
Anne-Marie

2007-07-09 @ 09:22:13 Permalink Körlings Ord Kommentarer (2) Trackbacks ()

INGEN SEMESTER...BARA ARBETE

Idag i SvD läser jag om arbetssituationen under semestern. Mailen från arbetsgivaren pockar på, skapar antingen oro eller nyfikenhet under semesterveckorna. Andra stänger av sig - ingen mobil, ingen dator, ingen uppkoppling, andra är uppkopplade... Så länge man väljer själv... Semestern kommer att försvinna spår några, semestern kanske tar sig nya former tänker andra.

Det sägs också att hjärnan är nyfiken och vill ha utmaningar. Det kanske inte är någon vila att vila helt ifrån. Jag vet inte. Många frågar mig- när vilar du? När vilar jag undrar jag då? Måste försvara mig?

Jag vilar då jag skriver, vilar då jag tänker, vilar då jag promenerar... vilar då jag själv väljer när jag vill arbeta...men jag arbetar inte när jag skriver...jag har semester med mitt skrivande. Då jag läser pedagogik under min ledighet - arbetar jag då? Om jag skriver ned mina tankar kring undervisning - arbetar jag då? Då jag läser en deckare som pockar på inlevelse och utmaningar i mitt tänkande - arbetar jag då?

Jag tror på vilan. Vi måste vila ifrån. Lägga undan. Inte brottas med arbete. Det viktigaste - vi måste vara. Det har med arbete att göra. Inte vara i våra arbeten hur roliga de än är, utan vara tillsammans med de som är runt omkring oss. Vara med våra familjer. Vara ihop. Den ledigheten är avgörande för allt det andra. Barn saknar varandet tillsammans med sina föräldrar.

Men vilan från görandet - det tror jag inte på - jag vill göra, jag vill tänka, jag vill ha aktiviteter. Min semester är att jag reser hem. Aldrig bort. Den tiden tar jag mig. Den får ta sin tid. Under den tiden skriver jag, tänker jag, gör jag i egen takt och efter egen taktpinne. I denna resa handlar det mycket om att vara. Vara precis där jag är.

Anne-Marie

2007-07-09 @ 09:00:31 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

VIND FÖR VÅG

Tid påverkar på sikt allt. Naturen är en egen mäktig kraft. Människan är en länk i en kedja. Människan syns i förmågan att göra. Människan har skapat såväl brygga som kedja. En planka bär en människas görande. En länk i en kedja synliggör en människa förmåga att skapa. Länken mellan människa och ting påverkas av allt det som människan inte bör kunna påverka alls. Vi skulle böja oss för den insikten. VI tror oss kunna tämja såväl tid som vind, eld, vatten och jord. Vi är herrar över vissa saker, men i det stora hela, är vi herrar över ingenting.

Sommartanke från en brygga.

Anne-Marie

2007-07-09 @ 08:02:39 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (2) Trackbacks ()

LÄSER VI EMIL i LÖNNEBERGA?

4 år. Inte äldre än så. Men en läsare. Allt han gör just i denna fotograferade stund, för länge sedan, är att läsa. Jag minns boken. Emil i Lönneberga. Mycket text. Några bilder. Denna unge läsare läser Emil i Lönneberga. Vi läser Emil i Lönneberga högt innan det är dags att sova, men också en stund mitt på dagen, sommardagarna för längesedantiden.

Några veckor innan sommarlovet samtalade jag med en kollega. Hon hade frågat sina elever om vilket favorithyss de hade ur Emil i Lönneberga. Tystnad. Frågande ansikten. Inga svar. En klass utan några favorithyss ur Emil i Lönneberga?

Är det så att vi inte längre LÄSER Emil i Lönneberga? Ersätter vi Astrid Lindgrens berättelser med filmer? Det är märkligt att en årskurs fyra inte kan relatera till något hyss av Emil i Lönneberga. Är det så? undrade vi tillsammans, kollegan och jag, att de kanske aldrig har fått höra dem upplästa? Är det så? Vad gör vi då?

Anne-Marie

2007-07-08 @ 23:23:20 Permalink Språk / Mångfald Kommentarer (5) Trackbacks ()

RUBRICERING AV BLOGGINLÄGG

Det är svårt med rubriker. Jag besökte www.sandstrom.blogg.se och uppskattade den oändligt mycket. Jag har varit där lite då och då. Nu har jag skrattat massor av gånger. Dessutom använde vi hans mallar för att ändra i min blogg. När jag lägger hans blogg som rubrik på ett inlägg kan jag inte gå in och ändra...utan att komma direkt in i hans roliga blogg. Det gör ingenting. Men jag inser att det är svårt att sätta rubriker. Mycket svårt.

Anne-Marie

2007-07-08 @ 22:54:45 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (4) Trackbacks ()

http://sandstrom.blogg.se/

har en väldigt rolig blogg. Den vill jag gärna göra reklam för. Så då gör jag det.

http://sandstrom.blogg.se/

Anne-Marie

2007-07-08 @ 22:23:20 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Musikens vägar

Min farfar komponerade musik. Han var tonsättare. Han skrev opera, han skrev barnvisor. Farfars musik är nästan bortglömd... Nej se det snöar ... lever kvar...Ett gammalt fult och elakt troll... lever kvar... och som talesätt lever ... om jag fick fem öre ...

Allra mest känd är farfar för sin tonsättning av TRE TRALLANDE JÄNTOR. Gustaf Frödings dikt om tre flickor som blir uppvaktade på väg till en dans...

Musiken kom till under en promenad i goda vänners lag. Farfar var långt borta från sitt piano, hade ett litet pappersark i fickan, en penna... och kunde sina toner också då de präntades ned i form av noter... han översatte dem inom sig...det blev musik. Långt långt senare hittade farfar lappen i sin kavaj. Så ... och så blev det noter.

Musiken spreds via notblad. Lyssnade till musiken gjorde man på plats. I salonger, i kyrkor, vid sammankomster, och i min farfars fall - i hans hem i Halmstad, Sverige. Inbjuden till farfar och farmor var en musikstuderande från Turkiet.

Han skrev av noterna...reste tillbaka till Turkiet... och där kom farfars verk att bli mycket mycket omtyckt och känt. Än idag kan man höra farfars melodi... i reklamsnuttar...i folkmun...ja en turkisk taxichaufför i Sverige sjöng den högt för mig i sin taxi...och kidnappade mig på middag som tack för att jag var farfars barnbarn. Så kan det gå.

Idag öppnar jag min mail. Bifogat är en ljudfil. Ett bifogat mästerverk. Jag har tonerna, jag har artisten, jag har komponerandet, fulländningen...bifogat. Det är en gigantisk utveckling från farfars pappersnoter och notstick till dagens hotmail...och musiken som bara strömmar från en plats till en annan...

Tidsintervallen är kanske 100 år.
Tänker på grottmålningarna...där är tidsintervallet kanske 40 - 50 000 år.

En del bevaras. Besvaras. Behålls.
Anne-Marie

2007-07-08 @ 15:34:08 Permalink Felix Körling / Familj Kommentarer (11) Trackbacks ()

TACK FÖR BLOGGHJÄLP...

Tack för all hjälp med att göra min blogg mer personlig. Mycket arbete, omsorg och vilja. Mycket tid och mycket samtal, skratt och feltramp. Mycket titta på hur andra gjort. Mycket spara. Mycket ta bort. Mycket göra om. Mycket att tycka om. Mycket att lägga tillrätta. Mycket är osynligt jobb. Annat åskådligt och greppbart.

Anne-Marie

2007-07-08 @ 14:36:42 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (2) Trackbacks ()

IDAG - 1000 INLÄGG I DENNA BLOGG

Det handlar mest om lust. Lusten och viljan att skriva. Viljan att möta läsare och tänkare.
Allt gott till Er. Anne-Marie

2007-07-08 @ 13:31:38 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (4) Trackbacks ()

I MIN LILLA LILLA VÄRLD AV BOKSTÄVER

I min lilla lilla värld av bokstäver har jag så roligt. Det måste mina elever få kunskap om. Jag skriver...
det roar mig...den lusten ska eleverna få erfara också. De ska få en härlig hoper med bokstäver, kanske 29 stycken, och de ska få hjälp så att de kan skapa sig en egen och en gemensam värld av dem.

Bokstävernas har sina skrivbord, hem, hus, byar, städer, länder, världsdelar men bara en jord.

Med respekt för landsgränserna reser vi på besök i varandras bokstavsländer...

Anne-Marie

Med en hänvisning till Peter Englunds blogg. Min tanke föddes där. Tack Peter Englund.

2007-07-08 @ 13:26:18 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (3) Trackbacks ()

Vackert ord - MEMBRAN

Jag fann ordet

MEMBRAN

i SvD understreckare av Peter Gärdenfors.

Det är ett vackert ord. En hinna som är tunn och elastisk.
Hinna mellan någonting. Hinna förklaras med "ett mycket tunt skikt"
vilket betyder runt omkring eller över någonting.

Hinna med - det är något helt annat.

Anne-Marie

2007-07-08 @ 13:16:00 Permalink Körlings Ord Kommentarer (2) Trackbacks ()

GROTTMÅLNINGAR källa till SPRÅKET

Gottmålningar.. oj...jag läser idag 8 juli 2007 i Svd understreckare om Grottans språk och den andra världen - författare professor i kognitionsvetenskap Peter Gärdenfors, Lunds Universitet.
Jag citerar några meningar ut Peter Gärdenfors understreckare..,

"Forskning visar att det finns starka kopplingar mellan grottmålningarna och det mänskliga språkets uppkomst."

KLOTTER - LÄSA

Jag tänker:

Det är spännande att läsa - att då - för länge sedan - kanske 40-50 tusen år sedan gjordes grottmålningar i grottornas mörker. Någonstans måste dessa avtecknare haft ett ljus - vilken eld - i vilken form - annat än viljan att symbolisera något? Den inre elden - den att avge markeringar, tecken, symboler, återskapande, viljan att förmedla - drev dem långt in i grottorna - men var var ljuset?

Människan symboliserar sig - skaffar symboler för - behöver symboler för att återskapa - symboler för att gemensamhetsskapa - och grottmålningarna visar att detta har ägt rum för hissnande 40 - 50 000 år sedan. Jag tycker det är stort, spännande och synliggör vårt behov av såväl symboler som kommunikation. Kommunikation från en tid till en annan. Språk. I form och uttryck. Bild. Återskapande.

Grottmålningarna - "grottans vägg kom att fungera som ett membran mellan den verkliga världen och den andliga " - så tänker en del forskare. Jag funderar över grottan som fysiskt skydd, men också lite hotfull, så det måste ha avkrävts mod och nyfikenhet för att ta sig längre, allt längre in i den. Så ser ju kunskap ut - det räcker inte bara med modet att göra det krävs nyfikenhet. Nyfikenheten är större än modet.

Jag tar det sista ordagrant ur dagens understreckare, orden är Professor Robin Dunbars;

"..att människan är unik i sin kapacitet att leva i en värld av föreställningar. Det symboliska språket behövs inte främst för att kommunicera om det som händer i omgivningen just nu - för detta räcker djurens signaler och barnens pekande ganska långt. Symbolerna behövs för att tala om vad som händer i den inre världen. De fungerar som ett filter mellan den mentala föreställningsvärlden och verkligheten."

Vi ser dagligdags uttryck för människans vilja att kommunicera sin föreställningsvärld i förhållande till upplevd verklighet. Vi kan hämta tankar från en grotta... och förstå vår mänskliga vilja att avteckna oss och det vi upplever.

Tack för en fantastisk söndagsläsning.
Anne-Marie

2007-07-08 @ 12:17:16 Permalink Språk / Mångfald Kommentarer (1) Trackbacks ()

LEENDET i STENEN

Stenen har behållt ett leende.
Jag har behållt stenen.
Anne-Marie

2007-07-08 @ 12:16:38 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (1) Trackbacks ()

SKRIV DIG EN BILD

SKRIV DIG EN BILD. SKRIV DIG EN BILD AV DIG SJÄLV. Elevarbete årskurs 3.

Anne-Marie

2007-07-08 @ 11:54:15 Permalink Svenska / Läsning / Genre Kommentarer (6) Trackbacks ()

"i ett rike av 29 bokstäver"

"...en skrivande människa, som lever likt en upplyst despot i sitt lilla rike av 29 bokstäver, punkter, komman, kolon, semikolon och - tankestreck."

skriver Peter Englund i sin blogg - under Att göra TV.

Bild A-M Körling

Detta rike av bokstäver. Det är så vackert. Vi är många som kan leka där, vara kungar och drottningar, prinsessor och prinsar, despoter, och demokratiska, högljudda, lågmälda, försiktiga och målande... vilket vackert land vi har. Och hur gränslöst är det inte. Begränsningarna skapas av ett du och ett jag.

Tack Peter Englund
hälsar Anne-Marie från en ö i alfabetet.

2007-07-07 @ 19:40:23 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (3) Trackbacks ()

GLADA ORD...

Högtider, något att äta, något att göra, platser och andra länder. Ett elevarbete i årskurs 2.

2007-07-07 @ 19:23:29 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (3) Trackbacks ()

TYSTNAD...

Tystnad är också ett språk.
Anne-Marie

2007-07-07 @ 18:35:41 Permalink Praktiken Kommentarer (2) Trackbacks ()

LIVE EARTH ...

IF YOU WANT TO GO FAR
GO TOGETHER... said Al Gore!

Allt pekar för det gemensamma.
Vi ihop.
Du och jag.
Du och jag och andra Du och Jag.
Vi har en värld.
Den är större än sina sju kontinenter.
Inga delar gör en helhet.
Delarna är mindre än helheten.

Jag blickar ned då jag flyger över.
Något ser jag. En del av något stort.

Vår jord.
Min och din.
Och alla andra långt in i en annan tid.
Framtiden.

Dantes ord tidigare,
dagsaktuella.

försegla inte framtidens dörrar...
Anne-Marie

2007-07-07 @ 17:58:29 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (0) Trackbacks ()

STUNDENS ALLVAR I ETT BARNS LIV

Stora Kungliga Slottet.
Här dubbas riddare.
Under en ceremoni,
efterföljs av folkets jubel.
En stunds allvar.

Liten är allvarlig.
Stunden är stor.
Liten är klädd för sin uppgift.
Ett tungt svärd läggs på späda axlar.

Riddaren är dubbad.
Vi jublade.
Allt var mycket värdigt.

Anne-Marie

2007-07-07 @ 17:08:57 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (0) Trackbacks ()

BILDER FRÅN DET FÖRGÅNGNA

På kortets baksida står skrivet...
"Mästaren och hans verk 1932"

En son skulpterar sin berömde far.
Vem är mästaren?
Vem är verket?

Allt handlar om perspektiv.

Anne-Marie

2007-07-07 @ 16:37:49 Permalink Bild (och text) Kommentarer (1) Trackbacks ()

LITEN MÖTER BOK

Alla möten med boken bejakas.
All form av läsning är en början.

Ibland blir det uppochned,
ibland blir det från sista sidan till framsidan.
Ibland blir det den sida det blir.
Ibland hamnar boken i munnen.
Ibland stannar den lilla läsaren upp.
Som förundrad.

Jag undrar varför?
Varför just där?
På den sidan?
Inför den bilden?
Eller?

Men just där.
Där den lilla stannar upp.

Något i den lilla läsaren
har mött något i berättelsen
som är bekant.
Men ändå nytt.

Strax därefter hamnar boken på golvet
och den lilla lilla läsaren kryper iväg...

Anne-Marie

2007-07-07 @ 16:28:27 Permalink Praktiken Kommentarer (1) Trackbacks ()

DANTE föll ur tiden och kom tillbaka

Jag målar fortfarande om min bokhylla.
Böcker återfår sin läsare. Jag har varit på vift. Passerat bokhyllan slarvigt. Lägger
böcker i travar. Titlar uppenbarar sig igen. Öppnas. Lappar ramlar ur. Gör en elegant
lov från bok till golv. Nyfiket läser jag det jag en gång sparat. Denna lapp från 1997.

Dantes ord aktuella...från annan tid till nutid.
Anne-Marie

2007-07-07 @ 16:18:16 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (1) Trackbacks ()

Thomas TIDHOLM citat

När vi skrattar är det för att vi har förstått.

______________________________________
Thomas Tidholm blandade dikter 1964.2004, Wahlström & Widstrand förlag

2007-07-07 @ 16:07:01 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (0) Trackbacks ()

STENAR IFRÅN PITEÅ

Runda, lena stenar.
Vattenskapade.
Från en lärare.
Från ett klassrum i Piteå,
Ur hand i hand.

Det är inte långt till Piteå
när man tänker efter.

Anne-Marie

HÄR ÄR NÅGRA LÄRARBLOGGAR I PITEÅ

Klurigt, lurigt och roligt i skolan
http://klassiskt.blogspot.com/2007/07/vartt.html

Annis
http://annis.blogspot.com/2007/06/shoppingrunda-i-pite-stad.html

2007-07-07 @ 15:05:35 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (1) Trackbacks ()

TROGNA, TROGNA LÄSARE

En del av er ger er inte till känna. En del av er gör det. Jag för dialog med er alla. I det tysta för ni dialog med mig. En del hör av sig via mail. Dagligen. En del ger ett avtryck här. Dagligen. Allt är välkommet, allt läses.

Mina ord är ord.
Oftast pedagogiska ord och tankar.
Överförbart i alla sammanhang.

Minns att mina ord är ord.
Gränsen mellan ord och person kan tyckas hårfin.

Mina ord är era.
Men min person tillhör bara mig.

Tack till er alla,

Anne-Marie

2007-07-06 @ 18:18:14 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (0) Trackbacks ()

HJÄLP BLOGGSUPPORTRARNA...

Jag har gått in och tittat på alla funktioner. Livsfarliga koder... en novis hacker... ingenting förstår jag av det här...

Då försvann alla funktioner och lite granna på min blogg...

Help! hELP.

VAD SKULLE JAG
DÄääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääR att göra?

Ville bara göra allt lite mer personligt...annan bakgrund annan bild som huvudbild....

Fåfänga...det är dödligt.
Anne-Marie

2007-07-06 @ 15:41:24 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (5) Trackbacks ()

THOMAS TIDHOLM är en tänkare

som jag tycker mycket om. Thomas TIdholms bok föll ut ur min bokhylla. Den hade något att säga mig

- nääej Anne-Marie - det var länge sedan sist. Nu har jag pockat på uppmärksamhet alldeles för länge. Jag måste göra något... drastiskt. Du hoppar ju över mig varenda gång du tittar igenom böckerna i bokhyllan. Jag vill att du ska läsa mig...

och vips så låg Thomas Tidholms bok framför mig. Jag märker att jag lånat författardrag av honom. Jag menar inte att göra mig själv större...men att han någonstans har påverkat mitt sätt att skriva. För jag är summan av alla andra som skriver. Precis som alla mina ord är summan av någon annans ord. Jag förvaltar.

låt se vad Thomas Tidholm skriver:

/..../

"Ibland får jag syn på någonting.
En boll som en pojke har glömt.
I en port eller på en gård
ser man en boll som är liten.
Den blir stor när man är nära.
Då ser man sprickor också.
Då undrar man.
Men vad vet man!"

/.../

Dikten är lång och väldigt nära mig känner jag. Tack Thomas Tidholm. Du är värd dina läsare.

Thomas Tidholm: Blandade dikter 1964-2004, Wahlström & Widstrand 2004

Anne-Marie

2007-07-06 @ 14:55:29 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (2) Trackbacks ()

FOTBOLLsLÄSNING utöver det vanliga

Jag gillar fotboll. Kan inte hela språket, alla orden, men jag kan läsa spelet.
Denna bok är en bok om fotboll. Men som all annan litteratur kring ett ämne så omsluts fotbollen av allt det andra. Om livet, döden, besvikelserna, kärlekarna, bolltrixandet, hemmaställandet, avundsjukan, spelarglädjen, föraktet, omsorgen...

Albert Camus, nobelpristagare i litteratur, har sin berättelse här i FOTBOLLENS HIMMEL OCH HELVETE. En kort text om hans plats i mål och om hans farmors nitiska....

Mina elever har BETT oc h BÖNAT om att jag ska läsa ur den här boken. De som inte har tyckt om någon text har givit sig in i denna texts spelplan. Det krävs dock en högläsande lärare. En högläsande person som levandegör mysteriet som döljer sig innanför de hårda pärmarna. Jag tycker mycket om denna bok. Den har korta små berättelser. Några tar 60 sekunder att läsa upp men ger bestående tankar och fortsätter att påverka inom den som lyssnar och medskapar.

Detta att gå i mål med sin läsning.
Det krävs en inspark för att göra det.
Ett inlägg rätt i krysset.
Det betyder avgränsad plats att agera på.
Skolplats - absolut.
Vi sysslar med mål.

Anne-Marie

2007-07-06 @ 14:13:08 Permalink Praktiken Kommentarer (0) Trackbacks ()

Körlings ORd

läsvärd - läsvärld

annemariekorling

2007-07-06 @ 12:54:25 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (5) Trackbacks ()

HEMLIGHETER

Jag har HEMLIGHETER.
Massor av hemligheter.
De finns i en bok som heter HEMLIGHETER.
Den är spännande att läsa.

Här är en hemlighet som man faktiskt kan sprida ...

"Flera gånger har jag tolkat "lite" fel
föra att hjälpa dem som befann sig i ett utsatt läge.
mvh från en anonym tolk."

Boken hemligheter är en bok för nyfikna. Det är många fina berättelser som spänner över människors hemligheter kring sorg, kärlek, liv och död. Läsvärd. Läsvärld.

Anne-Marie

Maja Spasova; HEMLIGHETER, EN BOK FÖR ALLA 2004
Dt slår mig att det blir svårt att bevara hemligheter då förlaget annonserar med sitt namn att det är en bok för alla.

2007-07-06 @ 12:53:24 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (2) Trackbacks ()

FARLIGA FARLIGHETER

En vän ringer mig.

- vad tror du, är inte detta jättedyrt?
- Hmm, nja sa jag - innehållet är rikt
- Nu du, nämen...så vacker...du skulle se
- Jag ser inte
- Åhh vad det är farligt att gå här!
- Ta dig fort därifrån.
- Ska bara passera kassorna
- Du köpte inte för mycket?
- Nej men närapå!
- Nu får du mig att längta dit.
- Ja men kom då
- NEJ, NEJ, NEJ det är för frestande - locka mig inte ut ur mitt skrivande
- hmmm...kanske skulle gå tillbaka in...
- Nej - snälla - nu räcker det, du har handlat tillräckligt.

Samtalet avslutas.
Det är farligt att gå i en bokhandel.
Lockelserna är många.
Böcker pockar på uppmärksamhet.
Omslag bjuder in. Författare ställer ut.
Det är fullkomligt underbart att gå i en bokhandel.
och lite farligt...

Anne-Marie

2007-07-06 @ 12:17:19 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (2) Trackbacks ()

SNURRET PÅ GAMMAL TELEFON

Får så många minnen.

Jag hör snurrskivans resa tillbaka från siffran nio.

Jag hör min mormors röst när hon samtalar med sin syster. Hon mötte alltid upp med sin glada förvåning - nämen är det du! och så kände man sig som den viktigaste av alla, trots att man talat med henne alldeles nyss - jag hör henne svara sin syster...Nämen ÄR DET DUUU!

Jag minns hur man lärde sig att svara med efternamn eller med sitt telefonnummer. Helt enkelt lärdes man att svara - Körling eller det telefonnummer man då hade 64 75 52. När försvann det?

Jag minns så många telefonnummer som inte längre leder dit de än gång gjorde. Hem till min mormor och morfar, hem till mitt första hem, hem till mina kusiner, hem till mina vänner, hem till mina grannar, hem till min mamma...och inget av dessa är verkliga nummer längre. Men jag har inte raderat dem ur min inre telefonkatalog.

Jag slår .... och hör snurrskivan göra sin väg tillbaka till återvändsgränd.

Anne-Marie

2007-07-06 @ 11:39:51 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

BLOGGSUPPORTEN är alltid där...

Jag har en hjälpknapp. Hjälp! heter den knappen. Ibland tycker jag hjälpknappen skulle heta Panikknappen! Men när man klickar på Hjälpknappen så sänder man iväg sitt blogg-sos.

Det går ett otroligt litet tag så är bloggsupporten där...och vänligt skriver - gör så här du...kanske är det titeln i en av dina bloggar som är för lång...pröva det...och återkom om det inte fungerar.

Jag tycker det är trevligt. Känns lite personligt.

Då slår det mig att det måste vara tusentals personer som behöver blogghjälp. Jag är en av dem. Hur gör de för att behålla vänlighet och snabbhet, gensvara och rätta till?

Jag tackar och bugar för hjälp jag fått.
Jag lär mig under tiden.

Anne-Marie

2007-07-06 @ 11:16:52 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (1) Trackbacks ()

BRUNO K ÖIJER

BRUNO K ÖIJER´s diktsamling DIMMAN AV ALLT

Jag ryser av välbehag. GLädje och läsiver.
Denna diktare. Ordlös står man intill hans ord.
Ordlös sitter man då han själv framför sina ord.
Det är magiskt, magiskt.

"verkade som du redan från början
tagit stöd mot ditt hjärta..."

inleder en dikt....hmm....jag kan själv skriva in mig och fortsätta skriva

nästa nedslag i boken:

händer som nyss
misshandlat ett barn
gör rent'
och fortsätter att diska
torka av och ställa in
du ser dessa vana
självklara händer
noga med att ingenting tappas
och går sönder

Ja! Nej! Ja!
Bruno K Öijer - jag sänder dig alla mina tankar i form av gigantiska mängder gensvar.

Bruni K Öijer: Dimman av allt, Wahlström & Widstrand Förlag 2001

2007-07-06 @ 10:53:02 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

KHEMIRIs skrivande - modell för elever

Idag gästspelar en ung Poetry Salm-mästare som reporter för en dag i Svenska Dagbladet. Olivia Bergdahl intervjuar Jonas Hassen Khemniri. Jag väljer att läsa detta och punkta ned lite saker jag funderar över:

Jonas Hassen Khemiri om sitt skrivande:

* det här är ett gäng slumpmässigt sammansatta ord som får mig att må bra.

* Jag läser allt jag skriver högt för att se om det fungerar.

* men sekunden som jag börjar läsa det högt så är det som ... pyspunka.

* Jag har spelat basket, pluggat på Handelshögskolan och på Stockholms Universitet - det är helt olika språkliga områden.

* Handelskan tycker jag är jättefacinerande.

________________________________________________________

Så här tänker jag:

Det jag spaltar upp relateras till Jonas Hassen Khemiris ord:

* orden är viktiga och betydelsefulla för den som skriver
* att läsa upp sin text högt är en strategi för att höra hur det skrivna låter. Det är inte samma sak som att läsa texten tyst för sig. I lärande sammanhang är denna form av högläsning en stor hjälp för eleverna att finna hur och vad de skrivit. Detta hjälper dem också att utveckla sitt skrivande ytterligare.
* där texten får pyspunka - då ska den lagas. Det finns flera sätt att laga en text på. Men där den inte fungerar har man som skrivare en utvecklingsuppgift - eller - alternativet kill your darlings.
* Språk utvecklas i miljön man är, bland människor man befinner sig, inom grupper, i böcker, i möten och alltid i relation till den egna nyfikenheten, viljan att ingå och delta, samt en önskan, en strävan efter att förstå. Den är konstant - viljan att förstå.
* hipp hurra - att döpa språket på Handelshögskolan till Handelska... det sätter fart på min fantasi...

Här är mina bidrag:

fikiska - språk på cafe och över fikabord
mobiliska - samtal i rörelse

JA!
Bidrag välkomnas!
Lek lite med orden.

Anne-Marie

_____________________________
Källa och tack till Olivia Bergdahl reporter för en dag, SVD 6 juli 2007

Fördjupa er på

khemiri.se

oliviabergdahl.se

2007-07-06 @ 10:36:18 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (0) Trackbacks ()

EN ROS är EN ROS

En ros är en ros om än i tecknad form.

Anne-Marie

2007-07-06 @ 01:33:43 Permalink Bild (och text) Kommentarer (3) Trackbacks ()

FRAMSIDANS ANDRA SIDA

Allting har en baksida. Det är så. Ingenting är bara framsida. I det här fallet är baksidan bättre än framsidan. Framsidan påpekar något om vilka tider man får parkera. Det säger inte baksidan. Någon har parkerat ett rådjur på skyltens baksida. Det är böter på sådant. I det här fallet tycker jag det skulle betala sig om alla skyltar hade en sådan vacker baksida. Framsidans bättre sida - vackra baksida.

Anne-Marie

2007-07-06 @ 01:31:08 Permalink Bild (och text) Kommentarer (2) Trackbacks ()

MÅLA om och HITTA böcker

Målar om min bokhylla.
Böcker i travar över alla golv.
Oj så många titlar.
Minnen finns i varje pärm.
Den boken!
Och den!
Jag minns givare.
Jag minns lånare!
Jag minns läsning!
Jag minns samtal!
Jag minns inköp!
Jag minns...en hel värld.

Här är några titlar :

Milan Kundera - Långsamheten - jag minns att jag köpte den för titeln. Långsamheten. Milan Kundera hade jag läst sedan tidigare. Boken har ett underbart format. Lagomformat. Lite mindre än alla andra format. Fickvänligt trots att jag aldrig tynger mina fickor med något alls.

Hjalmar Söderberg - Doktor Glas - detta är en pocketutgåva. Köpte den för att återigen läsa denna fantastiska bok. Jag har flera utgåvor. Men denna är den sista. I denna har jag antecknat och ringat in meningar. Skrivit i bokens omslag, sidangivelser och korta meningar.
Jag öppnar försiktigt - ni får meningarna -

"Men den omedvetna delen av vår varelse är tusenfalt större och mäktigare än den medvetna, och det är den som ger utslaget:"

" brandförsäkra unga kroppar mot den sortens eldsvåda" om lusten till någon annan.

"glöm inte - solen går ned överallt".

Då ska man känna till att Hjalmar Söderberg skrev från en annan tid än vår. Han var influerad av tidsströmmningar och detta tidigt. Det går att läsa det inre dramat som Freudian om man så önskar. Jag läste om denna bok förra sommaren. Stannade vid mening efter mening. Det tog mycket lång tid att läsa den boken. Det gjorde absolut ingenting alls. Varje ord var en laddning i sig. Jag var mottaglig för allt den berättade. Språkligt hungrig på både form och innehåll.

Carson McCullers - The ballad of the sad cafe - Den läste jag för oändligt många år sedan. Det var titeln som sjöng sig rakt in i mitt hjärta. Carson McCullers. Jag läste allt jag kom över efter den upplevelsen.

Mina böcker,
så många berättelser de är i sig själva.
Anne-Marie

2007-07-05 @ 19:46:31 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (5) Trackbacks ()

GÅ DIG STARK

GÅ DIG STARK PÅ AVENYN FÖR DE STARKASTE.
Anne-Marie

2007-07-05 @ 18:13:17 Permalink Bild (och text) Kommentarer (2) Trackbacks ()

SKÄMTA MED SKOTTS SLANG

"Ord är också identitet. Vi kan avläsa allt genom andras språk, utbildning, humor, kreativitet, bakgrund. Men i ett främmande språk är vi alla nybörjare, uttrycker oss konkret i nuet, aldrig futurum eller imperfekt, alldeles för svårt, aldrig metaforer, rim, alitterationer. Det tar tid att bygga upp en ny identitet i ett nytt språk. Den dag jag kände mig hemma i engelskan var den dag jag kunde skämta. Den dag jag kunde skämta med skottsk slang ännu mer så. David min chef brukar säga att han aldrig kommer att känna mig fullständigt. Det är alltid, trots min flytande engelska en språkbarriär mellan oss som han aldrig kommer att kunna tränga igenom. Mitt engelska jag är tre år gammalt. Mitt svenska jag över tjugofyra år. Samtidigt förlorar jag långsamt svenskan, hur märkligt är inte det. Små ord, och sättet att bilda meningar, jag skribenten, det känns i hjärtat. Och jag finner plötsligt att mina svenska vänner på många vis glider allt längre bort. Min svenska har blivit klumpig och känns onaturlig, konserverad, gammalmodig, och så fattig. Jag brinner för engelskan, jag älskar orden, ljudet av orden, och jag älskar de många olika engelska språken, gadgie engelskan nere i leith (tänk irvine welsh), oxford engelskan (ya ya), fylle engelskan (ay darlin, gettin pished?), och den gammalmodiga antikvariats engelskan, london engelskan (good, innit) och den formella artiga engelskan som är så underhållande att driva med. Ayt, jag har en sån jäkla passion för det här språket. Och jag är fortfarande inte mer än en elev, det går inte en dag utan att jag lär mig nåt nytt."

Jos

Jag lyfter fram det här i en egen blogg.
Min dotters svar på ett tidigare inlägg.
Kram min allra vackraste vän...
Ma

2007-07-05 @ 16:30:48 Permalink Språk / Mångfald Kommentarer (2) Trackbacks ()

KLOTTERTÄNKANDE

Telefonsamtal igen...pennan tänker av sig själv.
Anne-Marie

2007-07-05 @ 14:38:40 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (4) Trackbacks ()

DOTTERNS SPRÅK

Min dotter är i Skottland. Där verkar hon. Sedan länge.
Hon språkbadar där. Idag skulle hon gå och simma berättade hon för mig. Det är ett annat slags bad.

Hon har varit i Skottland länge nu.
Ibland när hon berättar något för mig kommer engelska ord inflätade i de svenska.
Hon blandar utan att veta om att hon gör det.
Jag förstår henne ändå, jag kan engelska.
Det är inte att jag inte förstår.
Men jag tänker. Tänker på språk.

Språket erövras. Genom att vara i ett språk kommer språket att erövras nästan som att andas in det.
och blåsa ut det. Använda det. Pröva och ompröva, lyssna och samtala.
Min dotter. Vi delar inte språkvärld längre.
Hon tänker på engelska.
Hon drömmer på engelska.
Det är spännande tänker jag när jag sitter vid mitt köksbord i Sverige.

Men vi kan inte ta något för givet då det gäller vår gemenskap med varandra inom samma språk. Vi går vilse i tron på språkets gemenskap. Ord är symboler. Symboler är öppna för tolkningar. Tolkningar är ofta personliga. Språk är personligt men delbart eller kommunicerbart. Men lätt - nej det är det inte.

Anne-Marie

2007-07-05 @ 14:13:18 Permalink Strategier för lärande Kommentarer (7) Trackbacks ()

SVENSKA och ENGELSKA

Vi är så vana vid vårt språk. Vi språkbadar i det varje dag. Hör lite nya ord, hör lite vanliga ord. Vissa ord är lite extra nya. Många nya ord kommer med maten. Men om man läser denna text och är från ett engelskt talande land kan det göra lite ont att köpa just detta bröd. Det vill man ju inte. Kanske är bullen rent av skadlig att äta. Lägger man till ett T i slutet så betyder alltsammans "tillfoga skada, göra illa sig men bita ihop tänderna". Då blir det här brödet rent livsfarligt att äta. Tur att vi förstår rätt...det här är ett bröd för en överdrivet hurtig person... ett bröd att sätta tänderna i.

Anne-Marie

2007-07-05 @ 14:00:02 Permalink Engelska Kommentarer (2) Trackbacks ()

BROAR

Detta är en bro i Norge.

Jag stannade bilen. Lite osäker på om det var en bro. Det såg ut som ett slut. Stup. Behövde perspektiv. Behövde säkra mig om att det var en bro. Att den hade ett fäste på andra sidan också. När jag tittat mig trygg fortsatte jag resan. Det gick galant. Det norska landskapet öppnade sig. Framför mig låg en grönskande dal. Äventyret kunde fortsätta.

Anne-Marie

2007-07-05 @ 13:52:41 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (4) Trackbacks ()

ORDENS MAGI...

Fick detta idag. En härlig inbjudan till en viktig konferens om vårt språk. Jag ska medverka vid denna konferens, så också här, jag medverkar till spridningen av denna konferens.

Syftet med hela konferensen är att stimulera språkglädjen i var och ens liv och dagliga verksamhet.

Medverkar gör: Skådespelare Pia Johansson, Författare Göran Hägg, Charlotte Hagström, Bosse Bildoktorn Andersson, Kommunalråd Bengt Niska, Läkare Harriet Olsson, Vd Carlos Rojas, Professor Marika Tandefelt, Artisk Victoria Harnes, Skolminister Jan Björklund, Utvecklingschef Marie Carlsson, Krönikör Nima Daryamadi, Fil Dr. Tvåspråkighet Charlotte Haglund, Svordomsexpert och professor emeritus Magnus Ljung, Författare Ola Wikander, Foskningsledare Thomas Furth, Chefredaktör Patrik Hadenius, Vd Maria Hamrefors, Författare Anders Jacobsson, Chef för språkrådet Olle Josephson, lärare och läromedelsförfattare A-M Körling, Gästgivare Emeritus Carl Jan Granqvist....

oj oj ... det här blir nog väldigt spännande och bra.

Anmälan görs via blankett som kan beställas hos Föreningen Svenska Läromedel.

fsl.se

Anne-Marie

2007-07-05 @ 13:15:15 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (4) Trackbacks ()

SÅ ÄR DET. SÅ KAN DET VARA.

SÅ ÄR DET!
SÅ KAN DET VARA!
Anne-Marie

2007-07-05 @ 01:29:42 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (5) Trackbacks ()

SÅ HÄR GÖR JAG MINA BLOGGINLÄGG

Jag bär alltid med mig min kamera. Jag tycker om att se detaljer och andra saker som är precis så vanliga att de inte längre syns, Jag har en förkärlek till skyltar, skyltdockor, småsaker och avtryck av människor. Jag fotograferar. När jag sitter på en buss. När jag står i en kö. När jag åker bil mellan två platser kan jag tänka ut en hel berättelse. Det betyder att berättelsen är klar och färdig innan jag skriver ned den här i bloggen. Tid. Jag tycker inte det tar mycket tid att vara skrivande i en blogg. Det som tar tid, och bör göra det, är att besöka andra, läsa in sig på vad andra skriver och förmedlar, skriva något hos dem, och gå vidare.

Jag tänker mycket. De flesta ser mig som en skrattande, glad, livlig samtalande person. Jag behöver tystnad, ensamhet, tid att tänka... så skapar jag mina blogginlägg. Jag tänker min berättelse, skriver ned den, har ett fotografi av något jag vill visa och ibland tecknar jag ned en liten bild. För mig handlar det mest om lusten att skapa. Ni som besöker mig bidrar till mitt skapande. Det vill jag tacka er för.

Anne-Marie

2007-07-04 @ 23:31:22 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (4) Trackbacks ()

BLOGGANDET...

Jag upplever bloggandet så här:

Jag skriver en bok med mina läsare hängande över axeln, läsande under tiden, kommenterande och gensvarande. Det är ett märkligt sätt att skriva. Jag har inte lärt mig formen ännu. Jag betraktar mig som lärande. Det gäller också mina egna besök i bloggvärlden. Bloggvärlden är stor och omfattande.

Jag skriver mest pedagogiskt. Jag skriver med en pedagogisk tanke. Ibland väver jag in mitt eget liv, mina egna erfarenheter för att skapa förståelse för hur att betrakta människan.

Jag uppskattar mina bloggbesökare. Jag skriver för läsare. Men också för mig själv.

Nu har jag bloggat i några månader. Den mest intensiva perioden i min blogghistoria så här långt var när jag var sjukskriven efter en operation. Då var jag stillasittande och ensam. Där började alltsammans, Det var lärorikt och viktigt för mig. Det var svårt att vara ensam hemma och inte må bra.

Jag upplever ett behov av att skriva. Det har jag alltid gjort. Skrivandet har alltid varit en stor del av mitt liv. Nu gör jag det dolda skrivande inför ett öppet forum. Det betyder att jag bevarar min integritet. Det behöver man inte göra i personliga dagböcker. Här i bloggen drar jag en gräns för mitt privata liv och mitt bloggande liv. Det är också så att en skrivande människa är en del av det hon skriver. Från första bokstav till sista punkt finns ett jag med. Det är ofrånkomligt så. På så vis är all text personlig.

Ni som är här - jag tror ni finner detta - skrivarlusten, förmedlartankarna, pedagogiken och ett kryddmått av personliga saker - kommunikation handlar om ansvar - den ägs av både sändare och mottagare. Så här långt har min blogg fungerat värdigt. Det vill jag att den ska fortsätta att göra.

Anne-Marie

2007-07-04 @ 23:25:11 Permalink Jag lär /Jag leker Kommentarer (1) Trackbacks ()

Telefonsamtalsskiss

Telefonskiss alldeles nyss.
Telefonkladdskiss medan samtalet flyter fram.
Jag tar del av en annan människas sorg.
Min egen kapslar jag in.
Den ryms inte i detta samtal.
Men den ryms i mig.

2007-07-04 @ 22:34:25 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

MIN BRORs GITARRER

Min bror, den andre, är konstnär och musiker. Han spelar blues. Jag lyssnar alltid på min bror. Det har jag gjort sedan jag var liten. I själva verket har jag lyssnat på min bror i hela mitt liv. Han fanns nämligen före mig. Så jag kunde inte göra något åt det. Jag hörde honom plinka på pianot. Jag hörde honom lära sig spela Blinka lilla Stjärna där. Men allt under tiden jag växte upp så växte min brors kunskaper sig musikaliskt starkare. Jag har därför lyssnat lite mer noggrant på honom under många år. Under alla år jag växte upp så var och är min bror äldre. Jag kommer inte ikapp. När han målar, ritar och ställer ut sina saker så köper jag ett och annat. Kanske just för att han är min bror. Och för att han är min storebror. Detta, gitarrerna, är ett och ett annat jag köpt av honom. Så är det. Min brors gitarrer, min brors bilder - det är musik för mig.

Anne-Marie

2007-07-04 @ 17:20:55 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (3) Trackbacks ()

HARRY MARTINSSON i min ficka

Jag har burit på denna lilla dikt i en ficka. Varje gång jag har den jackan på mig så fiskar jag upp den här dikten. Så dyker den upp med jämna mellanrum. Denna gång lade jag inte tillbaka lappen. Den scannandes in och återpublicerades i sin helhet på denna sida. Nu ska jag lägga tillbaka den. Den hör på något vis samman med just en speciell jacka.

Diktens innehåll för läsaren förvalta.
Anne-Marie

2007-07-04 @ 16:55:45 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (2) Trackbacks ()

KORCZAK citat

"Det goda är mycket starkare, motståndskraftigare än man anar."

skriver Janusz Korscak
i kapitlet BARNETS RÄTT ATT VARA SIG SJÄLV i boken Barnets rätt till respekt. 1988

Denna logga ritade jag åt Estonias anhöriga 1994

Orden är från 1929... och Janusz Korsczak kom att gå med rak rygg in i gaskamrarna tillsammans med sina barnhemsbarn, 200 individer och barn ... jag gör en paus i mitt skrivande...behöver göra en inre bild...den är oåterkallelig och oändligt levande i mitt inre... fast svår att skapa. Jag har ingen hjälp av min fantasi... ingen hjälp av bilder som återskapar...

Jag ser en man... jag ser människor....
jag sett ett barn....jag ser mängder av barn....
jag ser en kvinna...jag ser mängder av kvinnor...
jag ser och det är år och åter år,

sedan

1942 går Janusz Korszak med sina barnhemsbarn och personalen för det judiska barnhemmet in i dödens kammare. Han erbjöds fri lejd men avböjde. In i det sista erbjöds han fri lejd men in i det sista avböjde han.

Citatet idag... om det goda

Det goda är mycket starkare, motståndskraftigare än man anar.

Det goda här och nu - är att vi alla fick behålla Janusz Korszcaks ord. Det goda är att dessa fortsätter att verka och påverka. Än idag utgör de dessvärre dagsaktuella tankar kring barn och unga.

Anne-Marie

2007-07-04 @ 16:11:45 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (2) Trackbacks ()

GLAD IDAG...

Det är bra med listor. Detta är en sådan lista.

Vad som gör mig glad idag...

* att jag får skriva
* att jag blir medbjuden på roliga saker på fredag
* att jag talat med en person som jag en gång undervisat
* att jag ätit en god lunch med min bagartrötte bror
* att jag köpt målarpenslar ifall att jag får för mig att måla en vägg hemma
* att jag inte fått parkeringsböter fast jag står parkerad på fel sida på gatan
* att gensvaren på bloggen är vänliga, respektfulla, överraskande, roliga och gensvarande
* att telefonen ringer och någon på andra sidan berättar, berättar, berättar och lyssnar
* att jag betalat in för mycket parkeringsavgifter och parkeringsboten kommer tillbaka i form av en utbetalning.
* att jag har lite sol på balkongen
* att lunchen på det indiska stället serverade en väldigt mild rätt som jag kunde äta utan att brinna opp
* att jag läser Clarence Crafoord Platser för vårt liv
* att min brors dotter kommit i trotsåldern vilket jag tycker ska bejakas
* att min bror höll med mig om innehållet i trotsålderstänkandet
* att nej är ett bra ord när det används vid precis rätt tillfälle - då är det till och med bejakande
* att...det är en stund kvar på dagen.

Så ungefär.
Ibland tror jag det är bra med denna form av listor.
Då får man syn på det som gör en glad.
Det är inte att underskatta.

Anne-Marie

2007-07-04 @ 14:18:47 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (4) Trackbacks ()

DYSLEXI idag...

Jag skulle ut på promenad. Möta bror min. Bagarbror är i staden.

Väl utanför dörren, porten, såg jag en man fara förbi med sin bil. Ja, jag såg den utan att se den. En bil for förbi. En man körde den. Jag såg att det inte var min bror. Jag var lite uppmärksam, min bror skulle svänga förbi med sin bil. Så jag såg bilen.

Men föraren såg mig.

Han stannade. Kom ut ur bilen.
Hälsade. Jag hade aldrig sett honom någonsin.

- Du, du är lärare va?
- Mmmm...
- Du har hjälpt mig en gång?
- Aha? svarade jag utan att hitta mannens ansikte i mitt inre register över alla ansikten jag arkiverat där.

- Du hjälpte mig att lära mig läsa!
- Oj då, svarade jag som nu började förstå att detta ämne berör. Är allvarligt. För mig och för honom.
- Ja.
- Jag är bara en vanlig människa. Du är en lärare.
- Jag är också vanlig svarade jag. Jag ville verkligen vara väldigt vanlig eftersom att vara lärare betydde att jag var ovanlig...ovanlig vad då?

- Jag var alltid rädd för lärare.
- Oj då svarade jag för att inte skrämmas upp honom mera.
- Jag tror inte att jag hade dyslexi, utan att jag var rädd för allt som handlade om att läsa, skriva, räkna och prestera något för en lärare...

- Det känns sorgligt att höra, svarade jag. Jag tyckte verkligen att det var sorligt att höra detta. Det vill ju inte någon lärare att elever ska känna eller uppleva.

- men du hjälpte mig.
- Det känns gott att höra svarade jag.
- Du var inte farlig.
- Nej, det var jag nog inte. Jag ville nog att du skulle få lära dig att tillhöra textens värld svarade jag. På ett eller annat sätt...menar jag....på ditt sätt.

- Jag har klarat av gymnasiet nu...på äldre dar...och jag klarar mig fint! Tack.

Jo, jo, jag blev mycket berörd. Mycket. När han hoppade in i bilen kändes det precis på samma sätt som när han lärde sig läsa... Nu är du på väg. Helt självständigt. Då är det bara att vinka.

Så jag vinkade.

Anne-Marie

2007-07-04 @ 14:06:36 Permalink Praktiken Kommentarer (2) Trackbacks ()

DJURSKÖTAREN på SKANSEN AKVARIET

... tack för att jag fick vara lite innanför alltsammans. Det var så spännande. Jag blev liksom en människa i bur - i bur bland apor. Jag tog en bild för att skapa en känsla av hur det är att bli betittat som aporna blir ...

Jag har hört att du ger fantastiska guidningar och att en krokodil en gång försökte äta upp dig.

... en annan sak... man ska vara glad i spindlar.
De gör nytta på alla platser de är. Det lärde jag mig igår.
En spindel äter upp det vi tycker ännu sämre om att ha hemma.

Allt gott.
Anne-Marie

2007-07-04 @ 12:03:09 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (3) Trackbacks ()

Clarence Crafoord citat

"Tanken på vart man tar vägen efter döden
hänger naturligtvis samman med frågan var man fanns före födelsen, /.../"

Clarence Crafoord - Platser för vårt liv - tankar om inre och yttre platser i tillvaron, 1997

Många barn tycker frågan om var de var innan de fanns i livet är mycket spännande. När min yngste son, under ett middagssamtal, tänkte kring vad de äldre syskonen berättade innan hans tid, måste han lösa detta på något sätt. Detta att intefinnas är en märklig ofattbar sak i en liten människas liv.

- Var var jag då? frågade han mig...
- Då .... fanns du i mina tankar, svarade jag när jag såg den stora undran i hans ögon.

Tystnad. Jag förstod att mitt svar inte räckte som förklaring. Lite abstrakt för ett litet barn att förstå att han skulle finnas i hans mammas tankar. Men frågan han ställde ställde allt på ända. Det var innan han fanns. Han tänkte länge. Sen svarade han

- då stod jag bakom. Jag stod bakom och tittade på.

Med det svaret var han fullkomligt lugn. Lyssnade vidare, avslutade middagen och rusade, högst närvarande och verklig in i rummet där legobitarna väntade på att få bli en del av en helhet.

Anne-Marie

2007-07-04 @ 09:31:51 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (2) Trackbacks ()

VAD JAG SÅG PÅ ALLSÅNG PÅ SKANSEN

* jag såg några som skyltade med sin närvaro

* jag såg ett par som dansade med varandra. De såg glada ut.

* jag såg många som var glada och log lite mot varandra i den stora massan.

* jag såg många som sjöng högt, högt och alldeles för nära någon annans känsliga öra.

* jag såg många som sms-ade - jag tror - hej jag är här - mitt i - kom - hitta mig!

* jag såg många som skrek i sina mobiltelefoner just då alla andra sjöng Gulligullankookosom en gööööööööök!

* jag såg många som inte såg något alls.

* jag såg många många som åt lakritsremmar och kolaremmar

* jag såg många många som höll hårt i ett barn

* jag såg många många som hade stoppat ljuddämpande vadd i öronen.

* jag såg hur folk gav hals och sjöng som aldrig förr

* jag såg Clas-Göran Hedmarks gråa hår någonstans långt, långt borta när han sjöng sin klassiska Det börjar verka kärlek banne mig...

* jag såg mig själv bland alla de andra. Jag sjöng med när Clas-Göran sjöng - Det börjar verka kärlek banne mig...

Anne-Marie

2007-07-04 @ 09:07:07 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (2) Trackbacks ()

BRODERADE teckningar

Mina teckningar har blivit broderade av en textilare. Dessa fick jag igår. Jag tycker så mycket om dem. Synål och tråd är en del av textväven. Ett annat sätt att skriva, avtrycka och gensvara.

Tack, tack, tack, Anne-Marie

2007-07-04 @ 08:19:32 Permalink Bild (och text) Kommentarer (1) Trackbacks ()

ALLVARLIGT TALAT...

Spindeln är väldigt stor. Men jag är större. Varför måste jag tänka så när jag ser spindeln. Varför vågar jag så lite när jag ser den här. Jag vågade röra den lite grann efter ett litet tag. Jag lät den känna på min hand med ETT ben. Sen ryckte jag till för jag trodde spindeln ryckte till. Djurskötaren sa - du ska andas djupt - det glömmer du - när du gör det kan du känna bättre...då gjorde jag som djurskötaren sa...och vips kunde jag andas igen. Det var ju bra.

Allvarligt talat... jag tror jag ska besöka Skansen Akvariet igen...och då...då ska jag låta spindeln sätta två spindelben i min hand. Vem som rycker till först? Det ska bli spännande att se.

Modet att ingenting göra... är nog bästa strategin.... bara vara där med sin händer och låta spindeln vandra över med alla sina läskiga, långa, håriga, insektsben... Ja, jag är rädd. För spindlar.

Anne-Marie

2007-07-04 @ 00:34:48 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

HOS APORNA PÅ SKANSEN

Idag var jag på Skansen, Jag skulle vara på Allsång på Skansen. Men jag hamnade inne hos småaporna - i deras burar. Där var det regnskog. Varmt, Fuktigt. Jag skulle mata småaporna med vindruvor. Jag var lite spänd. Men det var spännande. Aporna kom från alla håll. De var små. Det var tur det. Allsång på Skansen blev ingen allsång på Skansen. Jag träffade en djurskötare....

och fick följa med bakom kulisserna. Här visar djurskötaren alla frukter som aporna får. Sedan får jag lära mig massor om djurs beteende. Det var mycket roligare än det beteendet som var bland alla allsångare en bit därifrån. Jag lärde mig lite om isbjörnar, om elefanters hjärtrytm, om farliga ormar...och sist men inte minst ...
hur det kan kännas att...

hålla i en spindel...

men jag vågade inte riktigt. Jag ska få komma tillbaka och bli kvitt min...fobi...för spindlar. Men fötterna av en spindel känns som bomullstopps - sa djurskötaren vänligt.

Jag var mest glad i att aporna hoppade omkring... och landade på mig.
Jag är väl inte helt bekväm på bilden...en apa bakom mig vill bita mig tror jag...men det tror inte djurskötaren.
Jag är ändå lite spänd...men väldigt glad.

Jag är inte road av allsångsträngsel. Jag gillar mera aporna. Vara mitt i regnskogen för en stund.

Sedan lärde jag mig att om man går intill en viss dörr så rusar babianerna mot den dörren. De hoppar upp och slår till dörren. De verkade ganska starka. Babianer är mycket farliga fick jag lära mig. Samt att de har mycket gott minne. Skrämmande. Nu vet de vem jag är. Jag tittade några rakt i ögonen. Ja, ja sa djurskötaren - om du gjort något dumt hade de aldrig glömt bort dig... tur att jag var lugn och bara log då ... tänkte jag.

Så ni förstår. Detta är mycket folk. Och det var lite för trångt för min smak. Jag tror inte att jag är så mycket för det där med allsång. Men Blå Porten höll sina blåa portar öppna. Där har jag minnen. Alldeles nyss minnen. Så vi satt kvar tills de stängde igen och själva ville gå hem.

På Blå Porten var det stilla. Människor satt i nära närande samtal. De mumlade mest. Jag mumlade lite med en god vän till mig. En arbetskamrat som behövde prata och titta på apor men kanske mest av allt att hon behövde allsång. När vi tittade upp ur allt mumlande var det dags att gå hem...

Då var himlen över Stockholm så där vacker. Så vacker. Det var natt. Röd natt över Stockholm. Siluetterna träder fram. Jag beslutar mig för en lång, lång kvällspromenad. Jag tänker mycket på att jag varit med apor idag. Det gör mig glad. Mitt i alltsammans.

Godnatt, godnatt.
Anne-Marie

Jag tror att jag ska ta reda på lite om djurens beteenden. Konrad Lorentz är ett namn, forskare tror jag...om djur och eventuellt om mänskligt beteende. Jag menar allsång på skansen och aporna i burarna...något sammanlänkar dessa två fenomen... jag undrar bara vad och vilket... Ska läsa imorgon.

2007-07-04 @ 00:11:55 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (4) Trackbacks ()

ALLSÅNG PÅ SKANSEN...

Jahaja...det blir första gången i mitt liv. Allsång på Skansen.
Ska möta vänner. Sjunga lite ihop.
Det tror jag att jag mår bra av.
Druttelutta litegranna...med tusen andra...
sen ska jag hälsa på LEMURERNA...

DETTA ÄR VÄGEN ÖVER TILL SKANSEN.
VISSA SKYLTAR ÄR ÖVERFLÖDIGA.
OCH SITTER FÖR HÖGT UPP:

Anne-Marie

2007-07-03 @ 18:11:38 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (4) Trackbacks ()

SPÅR

Detta är spår.

Spår av något.

Spår för något.

Spår som leder till något.

Vissa spår leder lite snett.

Spår som leder snett hittar ett nytt spår.

Parallella spår.

Eller tar ett annat spår.

Tar ett annat spår.

Vissa spår spårar ut.

Idag.

Ett spår ledde inte fram.

Ett spår ledde ingenstans.

Det gjorde ont att erfara.

Anne-Marie

2007-07-03 @ 16:41:56 Permalink Sorg / Omsorg Kommentarer (5) Trackbacks ()

ETT STRÅ TILL STACKEN

Med bullar på ett strå
kan man göra vem som helst glad.
Min bror är formgivare,
bullbakande bagare,
och lycklig ägare av Sandhamns bageri,
Detta är hans strå.
Det lånar jag nu till min blogg.

Anne-Marie

2007-07-03 @ 12:25:11 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

RÄTTEN ATT FÅ ANVÄNDA ORD INNAN MAN FÖRSTÅR DEM

Rätten att få pröva sina ord innan man riktigt förstår dem. Genom att pröva dem blir de åtkomliga och möjliga att kommunicera. Plötsligt förstår man dem. Men det måste alltid till en lyssnare, en samspelande annan eller
en kommunicerande text...

Anne-Marie

2007-07-03 @ 12:20:31 Permalink Körlings Ord Kommentarer (0) Trackbacks ()

Detta SÅG jag igår...

En skyltdocka som slitit sig lös från det eviga modellandet.
Naken stod han och blickade ut över vad som fanns att köpa.
Blåa fat och koppar.
Jag ville inte påminna honom om att han var oklädd.
Det kändes inte så viktigt på det stora hela.

Anne-Marie

2007-07-03 @ 12:13:29 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

FRÅN MIN HOTMAIL TILL MIN BLOGG

Dagens ord.
"Om någon du talar till inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt bero på att personen kan ha lite ludd i ena örat" Kloka ord av Nalle Puh.

Sändes till mig via hotmail.
Jag lyfter fram dem här.
På detta sätt vinkar jag till avsändaren.

Allt gott.

Anne-Marie

2007-07-03 @ 10:52:01 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

JAG VILL UNDERSTRYKA

Mina böcker går inte att låna ut. De är alltför personliga. Jag gör för många avtryck själv. Mina böcker går inte att läsa av någon annan längre. Vill någon läsa mina böcker...får jag köpa nya och låna ut... men om jag hinner läsa om boken, i den nya, börjar jag tänka och stryka under i den också. Jämför jag då de två utgåvorna av samma bok har jag fått syn på nytt och stryker under andra saker än i den första.

På detta vis syns min egen tänkande utveckling.

Men samtidigt.
Nu läser jag om Janusz Korszaks bok. Mitt eget tänk aktiveras. Men det jag inte lyfte fram vid den förra läsningen hindras nu av det jag då strök under och konfronterades med. Jag läser om. Då ser jag nytt. Det är ännu inte understruket.

Anne-Marie

Böckerna på bilden är

Leif Strandberg: Vygotskij i praktiken, 2006
Clarence Crafoord; Platser för vårt liv, 2000
Jesper Juul, Ditt kompetenta barn, 1995

2007-07-03 @ 08:56:47 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (4) Trackbacks ()

Något viktigt om Janusz Korczak

När man läser Janusz Korczak går man in i en läsning och tvingas till diskussion och reflektion. Det är med stor respekt för barnet Korczak skriver. Denne polske läkare och humanistiske pedagog följde sina barnhemsbarn in i förintelselägrets gaskammare. Han avböjde möjligheten att låta sig räddas. Boken - Barnets rätt till respekt - fanns att läsa i Polen 1929. Den är lika aktuell idag.

Anne-Marie

2007-07-03 @ 08:36:05 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

JANUSZ KORCZAK dagens citat

"Pedagoger lägger sig gärna till med de vuxnas privilegium:
att iaktta barnen, inte sig själva, att lägga märke till barnens brister, inte sina egna."

Janusz Korczak

A-M ritar utvecklingspotentialen.

Att ge akt på sitt eget uppträdande

...skriver också Janusz Korczak.

______________________________________________________________________

Jag tänker...
Vi samspelar alltid. Omedvetet. Medvetet. Det är aldrig ensamspel.
Jag är ensam men i samspel med en författares tankar.
Samspelande. Det betyder ömsesidig påverkan.
Det är alltid svar och gensvar på samspelet och dess kvaliteter.

Bedöma rätt handlar också om att rätt bedöma samspelet.

Anne-Marie

____________________________________________________

Läs vidare i Janusz Korczak - BARNETS RÄTT TILL RESPEKT - Natur och Kultur 1988

2007-07-03 @ 08:26:35 Permalink Skriftliga omdömen Kommentarer (7) Trackbacks ()

EN FÖDELSEDAG

A-M tecknar minnen.

Idag är det en födelsedag.
Det är en födelsedag jag firat i många, många år. Därför syns dagen tydligare i almanackan.
Personen som hade sin dag i dag är inte längre i livet.
Det gör att jag nu har två dagar som omsluter mitt minne kring denna person. Jag har hennes födelsedag men också hennes dödsdag. Eller dödelsedag.

Anne-Marie

2007-07-03 @ 07:13:10 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (2) Trackbacks ()

SKOGSPROMENAD

När man går i skogen ska man gå lungt och fint. Här är en skylt som anger ungefär hur man ska gå i skogen. Kanske inte fortare än 20 km i timmen? Men ... Jag går ju jättelångsamt när jag går i skogen. Jag behöver ingen fartbegränsning. Jag tar mig fram ändå. Lite svängar hit och dit drar ned farten. Jag gillar skyltar. Men något säger mig att detta är en överdrift.

Anne-Marie

2007-07-02 @ 23:44:13 Permalink Klimatet / Naturen / Jorden Kommentarer (2) Trackbacks ()

VATTEN OCH LITE MUMINTROLL

Nästan inte förnimbart - men vattnet glittrar. Glittret låter sig inte fångas i bild. Det kräver närvaro. Det tar tid att blicka ut över vatten. Jag kan blicka ut över vatten. Länge. Om det inte skymmer ser jag horisonten. Det är ett vackert ord för något som är vilsamt långt bortom. Jag tycker om vatten. Jag tycker om horisonten. Jag tycker om Tove Jansson. Jag känner mig som muminmamman. I väskan har jag någon liten snäcka eller en sten. Så tänker jag när jag står och tittar ut över vatten. Glittrande vatten. Ibland känner jag mig som Lilla My, ibland som snorkfröken, men allra oftast är jag nog som Filifjonkan eller Mumintrollet. Någonstans mittimellan.

Vatten är så påtagligt i muminvärlden. Tänkandet likaså. Kanske hör tänkandet ihop med vattnet. Det flyter på, flyter fram, från djupt till grunt, skvalpar kring...och intill vattnet kan man göra strandfynd. Det är en aktivitet som man kan ägna mycket tid åt. Strandfynd. Då tänker jag på Mumintrollen igen. De letade utefter strandkanterna....

Det ska jag göra imorgon.
Gå på en strand. Barfota. Titta nedåt. Bara leta. Utan att söka. Strosa omkring vid en strandkant. Undra bara vilken kant jag ska strosa i kanten av?

Anne-Marie

2007-07-02 @ 23:31:51 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

TVÅ HUS

Det här är två skorstenar. Det är skorstenar på två hus. Hustaken sluttar mot varandra. Husen står väldigt, väldigt nära varandra. Det är två hus som inte vill skiljas åt. De är tillsammans. De hör ihop. Grunden är lagd.

Så kan man se på hus.
Anne-Marie

2007-07-02 @ 23:19:08 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (1) Trackbacks ()

TRANSTRÖMER igen...

"...skyltfönstren tigger av förbipasserande,"

____________________________________________________

Ja, viskar jag när jag passerar alla skyltfönstren. De tigger verkligen:
"köp, köp, köp"

Anne-Marie

_____________________________________________________________

Tomas Tranströmer; Samlade dikter 1954-1996, Albert Bonnier Förlag AB 2001

2007-07-02 @ 17:09:06 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (4) Trackbacks ()

Att se med nya ögon på Tranströmer

Jag har fått nya glasögon. Då klarnar väldigt mycket. Jag ser bättre vad att göra, vad att ta itu med. I själva verket vill jag helst avstå. Idag har jag klamrat mig fast vid Tomas Tranströmers dikt hela dagen. Klamrat mig fast skriver jag. Jag läser, läser, tänker och känner. Jag talar märker jag också. Prövar att säga ord och rader högt för mig själv. Ibland skriver Tomas Tranströmer med ett "jag" och då lägger han orden i min mun. Det jag Tranströmer skriver är plötsligt mitt eget jag. Jag själv.

Så är det att läsa. Lite klarare blir det allt. Lite klarnar medan somligt får hållas fördolt. Det finns historier som inte är lättåtkomliga. De vill inte ha några ord. De vill gömma sig undan ljus. Men läser man Tranströmer fiskar hans ord reda på de ord man själv måste befria sig med. Läsningen idag går från ljus till mörker, från mörker till ljus, från minnen till dunkel, från dunkel till minnen. Allt är inte glasklart. Trots de nya glasögonen.

Anne-Marie

2007-07-02 @ 16:41:04 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (0) Trackbacks ()

automatiska röster inleder samtal

* när jag ringer svarar ibland automatiska telefonsvarare så naturtroget levande att jag börjar prata och inleda ett samtal...som avslutas med - pip - och jag inser att jag talat för döva öron

* ibland när min GPS sagt till mig flera gånger att jag ska svänga vänster med sin automatiska röst svänger jag per automatik till höger för att på detta enkla vis starta konversationen - gör om rutt. Den gillar jag på något märkligt sätt. Den får mig att skratta och tänka på vem jag själv är.

* vissa automatiska röster säger - du får nu använda din egna röst - du behöver inte trycka på telefonknapparna...och det känns genast lite vänligare, som en inledande dialog, men plötsligt tar allt slut... och man sitter där man sitter med sin telefon i handen... du får nu tala med dig själv... så ungefär.

* du är placerad i kö...det är en utmaning att inte skrika - jag vill inte, jag vill inte - du är placerad i kö. Din plats är 58 i turordningen. Då inser man plötsligt att man är omgiven av massa andra som väntar i samma kö. Tänk om man kunde växla ett ord med dem medan man väntar...men i samma stund som man tänker så svarar den automatiska rösten... du är placerad i kö...din plats är 58 i turordning...och så stampar man länge på samma plats i turordningen...

* men för att återgå till inledningen och att lämna meddelande på en telefonsvarare - jag blir ju också en slags automatisk röst för den som senare lyssnar av sitt meddelande. Det tänkte jag inte på.

Jag gillar det här på något vis. Det är så mänskligt att inleda samtal med någon som talar till en.
Även om det är en automatisk röst. Den mänskliga viljan att kommunicera. Och beredskapen att göra detta.

Det är också spännande att höra en automatröst säga - vi arbetar på att förbättra servicen.

Kan det betyda att man snart får tala med en levande människa?

Anne-Marie

2007-07-02 @ 11:16:24 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (4) Trackbacks ()

LÄTT FÖR ATT BLI GLAD...

...idag fanns det tid i tvättstugan. Hurra tänkte jag. Blev väldigt glad.

...idag kom jag fram till Telia - jag är i turordning upprepar en automatisk röst om och om igen - jag fnittrar.

...idag läste jag Tomas Tranströmer på balkongen. Då fylldes jag med en glädje större än jag förstår.

...Idag vill jag skriva...skriva...skriva...och det är rakt igenom lust.

...Idag lyser solen...det känns gott men det gör mig lika glad om det regnar...Jag gillar väder.

...Igår var en vän till mig på besök...hon var glad...en fantastisk smitta som fick mig att skratta högt

...Igår kom min son på besök...han gjorde mig glad genom att vara just min son...

...Ibland fnittrar jag åt mitt samtal med min GPS när den envisas med att säga Gör om Rutt.

...Ibland skrattar min GPS åt mig...någonstans från ovan,,,

...och precis nu kom jag fram till Telia support felanmälan. Det är fel på linjen. Jag ska få kompensation. Och mycket, mycket snart fungerar min telefon igen. Det är glädjande.

.... under tiden som musiken strömmar genom högtalare. Amos Lee och CD´n Supply and demand. Den får mig att sjunga högt - det är glädje.

Det är värt en kopp kaffe -

Det är inte de stora åtbörderna...det är de små, små gesterna.

Anne-Marie

2007-07-02 @ 10:10:31 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

TRANSTRÖMER i SKOLAN

Detta är en presentation av ett elevarbete.
Vi arbetade med Tomas Tranströmer i årskurs 6.
Jag har läst Tranströmer för mina elever sedan årskurs tre.
Nu gensvarar eleverna med sina tankar.
De föddes ur Tomas Tranströmers strof:

En dryck som bubblar i tomma glas.
En högtalare som sänder ut tystnad.
En stig som växer igen bakom varje steg.

Eleverna gensvarar genom att måla dessa ord. Genom bilden föds orden och förståelsen.
Så från författarens ord - våra inre bilder.

När Orden fått bli Bild. Vila och eftertanke. Därefter - sätt ord på din bild.

Minns att allt skapande är tänkande. Allt tänkande behöver tid. Oändligt mycket tid. Bråttom är inte ett ord här.
Anne-Marie

2007-07-02 @ 08:38:59 Permalink Svenska / Läsning / Genre Kommentarer (3) Trackbacks ()

TRANSTRÖMER strof

"Människohjärnans ändlösa vidder
är hopskrynklade till en knytnäves storlek."

Tomas Tranströmer

Anne-Marie läser om och om igen
Tomas Tranströmer - Samlade dikter 1954-1996 - Albert Bonnier Förlag 2001

2007-07-02 @ 08:30:45 Permalink Citat/ Ord/SMS Kommentarer (2) Trackbacks ()

Tomas Tranströmer - I sig en dikt

Jag fann Tomas Tranströmers dikt för många år sedan. Det var inte en litterär upplevelse. Det var livsnödvändigt. Jag behövde ord för att skapa kontur i mitt liv. Jag var tyst. Jag hade tappat mina ord.

Då!

Östersjön var ett element. Stort. Verkligt, Ett hav. Där färjor förband länder med varandra. Färjor hade bogvisir. Färjor hade räddningsbåtar som inte fungerade. Estoniakatastrofen. Realitet för mig. Östersjön hade svalt min mamma. Ordlös blev jag. Nya ord vällde in i mitt liv som vattnet strömmade in i Estonia. Det gick inte att värja sig. Orden tvingade till insikt.

Jag behövde ord för min sorg. Jag behövde ord för mitt liv. Jag behövde andra ord. Tomas Tranströmer var försiktig. I egen takt erövrade jag ord efter ord. Långsamt läste jag in mig i verkligheten. Inte längre ensam. Varsamt fann jag stigar ur ett mörker jag inte ville befinna mig i.

Sedan dess - Tomas Tranströmer.

Dagligen.

Anne-Marie

2007-07-02 @ 08:25:44 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (0) Trackbacks ()

ATT LETA EFTER SAKER OCH TING

När man letar så hittar man inte.
Det är viktigt att leta på rätt sätt.
Förutsättningslöst.

När man letar medvetet och girigt försvinner tingesten. Den gömmer sig.

Jag blir blind. Var är... Men de var ju här alldeles nyss... Jag blir galen...
Inget går att finna.

Borta.

Så är det nu. Jag söker efter en strof i Tomas Tranströmers diktning. Först letar jag i minnet.
Det vill sig inte. Jag söker intensivt i bokhyllan. Hittar inte. Ser inte. Suckar. Ser alla böcker jag har men ingen Tranströmer. Så fångar någon annan bok min uppmärksamhet. Men där är ju Janusz Korczaks bok. Så minns jag min läsning av Janusz Korczak. Hans tankar om barnet. Rätten till respekt. Jag tar fram Korsczak. Bläddrar lite fram och tillbaka. Läser något understruket. Ska läsa om. Lyfter fram igen. Så blir Janusz Korczak återläst.

Lyfter min tänkande blick - och finner utan någon ansträngning - Tomas Tranströmers dikter.

Så är det att leta. Eller att sluta göra det. Det som finns gör sig påmint förr eller senare.

Anne-Marie

2007-07-02 @ 08:08:42 Permalink Praktiken Kommentarer (0) Trackbacks ()

RÄTTEN ATT VARA STOLT ÖVER SIG SJÄLV

I matematikboken ser jag spår av eleven.
Spår jag vill att de ska inhysa i sitt tänkande.
Att vara stolt över sig själv och sina framsteg.
När jag ser dessa avtryck vet jag att de bör vara varje elevs rätt att känna så här.

Anslaget jag hela tiden förmedlar till mina elever är:
Du är med, du vill, du gör, du försöker, du prövar...
och eleven gensvarar i sitt inre:
Jag kan, jag försöker, jag vill, jag är med... jag är stolt över mina framsteg... det har jag rätt att vara.

2007-07-02 @ 07:44:35 Permalink Skriftliga omdömen Kommentarer (0) Trackbacks ()

TOALETTBESÖK

Det är ett viktigt ämne, om än tabubelagt. SvD börjar en serie om toalettbesöket - Jobbigt att gå på toa på jobbet - inleder.

Många, många elever tycker inte om att gå på toaletten i skolan. De flesta håller sig. Länge. De flesta klagar på hur det ser ut på toaletterna. När man tittar in i deras toaletter så tänker man - nej - här vill man inte sitta länge. Och ifred - får man vara det på en skoltoalett? Men att hålla sig... vilken aktivitet egentligen. Det finns inget som stör så mycket som behovet av att gå på toaletten. Det tar över. Det är bara att gå till sig själv.

Toaletten?
Om vi hänvisar eleverna till toalettbesök under rasterna kan vi försvåra för eleverna. Det är lugnare att smyga ut under en lektion. Vi borde tillåta dem detta. Jo, jag tror att de flesta lärare gör det. Vi gör ingen affär av toalettbesök.

Men kanske vi borde det?
De som går är inte problemet. Problem är de för dem som inte går.
Det är många, många som aldrig besöker skolans toaletter.

En liten tanke -
Skolans alla rum är pedagogiska möjligheter och en del av en helhet.
Jag menar att skolan toaletter är en del av den pedagogiska helheten. Toaletten är, om vi vill det, ett dolt pedagogiskt rum. Sätt upp en text på en toalett. Den blir läst.

Ja, av dem som går på skolans toalett vill säga.

Anne-Marie

2007-07-02 @ 06:59:21 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (0) Trackbacks ()

RÄDDA BARNEN och skolfrågor

Denna kväll har jag haft ett långt samtal per telefon kring elevdemokrati, elevens rätt, barnets rätt, lärande utveckling...skolplan, idéer med Rädda Barnen. Det rör Barnkonventionen. Det berör att prata om barnkonventionen, Det berör att tala om barns rätt att lära, utvecklas och rätten att ingå i lärande sammanhang såväl utanför som innanför skolan.

Tack till Rädda Barnen.

Jag vill genom detta säga att organisationer som BRIS, RÄDDA BARNEN, PAPPAGRUPPER - ja alla de som verkar för barn gärna samtalar med oss som är bland barn och ungdomar. Jag tror på nätverket runt barn. Det ska vara stort. Jättestort. Ju större desto bättre.

Anne-Marie

www.rb.se

2007-07-01 @ 22:03:34 Permalink Skolutveckling Kommentarer (0) Trackbacks ()

FIKA-KÖN UR BARNPERSPEKTIV

Att stå i kö för att köpa en kopp kaffe, en bulle, saft och någon kaka. Så här ser det ut. Ur ett litet barns perspektiv. Det är inte mycket man ser. Det kan inte vara så lustfyllt heller. Om de vuxna som står i kön inte tar hänsyn utan buffar och knuffar. Då är det ännu svårare att stå i en fikakö. Om man är liten vill säga.
Anne-Marie

2007-07-01 @ 20:54:18 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (0) Trackbacks ()

ATT INTE MINNAS MER...

Jag ser på TV:
Det handlar om människor.
Det handlar om Alzheimers sjukdom.
Berätta. Minnas. Tala. Fråga. Vara.
Kommer du ihåg?

Tänk att inte komma ihåg. Långsamt inte komma ihåg. Långsamt försvinna ur gemenskapen med minnena. Jag kommer inte ihåg. Någon frågar. Minns du det här? Kommer du ihåg när vi...kommer du ihåg...och omsluten av minnen minns man inte det som är att minnas. Långsamt försvinner minnena. Långsamt försvinnet minnet.

Det suddas ut.

Så säger någon - någon som plötsligt minns -

- jag lärde mig tyska i skolan... hela tiden lärde jag mig tyska i skolan ...
varför förstod jag inte....

Det väcker många tankar hos mig. Detta med tyskan. Detta med att lära. Men att inte förstå varför.

Anne-Marie

(jag citerar helt fritt)

2007-07-01 @ 20:42:20 Permalink Strategier för lärande Kommentarer (7) Trackbacks ()

ATT VARA EN BROMS FÖR NÅGON ANNAN

Det är synd om människorna skrev Strindberg. Jo, det kanske det är tänker jag. Men att tycka synd om är inte en aktivitet. Det försätter människor i tillstånd. Det är lite förlamande. Det är bättre att tro på en annan människas förmåga att ta sig ut ur det som är svårt. Jag brukar fråga. Du har det svårt nu. Vad har du för nätverk som stöttar dig? Hur ser dina strategier ut nästa gång du råkar ut för det här? Vad ska du göra annorlunda? Hur kan du göra det? Till några, några, några få har jag givit mitt mobilnummer... som sista utväg. Det ligger i några unga människors mobiler,,, ett mänskligt sos. Ingen har använt det ännu. Men en gång berättade en pojke att han var nära att ringa. Men bara vetskapen att han kanske kunde ringa...gav honom kraft att ta itu med saken på det bästa sätt han kunde. När jag gick på lov denna sommar lyssnade jag om de fortfarande hade mitt mobilnummer. Det fanns kvar...det fanns kvar. Ifall att...

Då tänker jag. Ifall att ... så finns det något att falla tillbaka på. Är man ung kan det ibland betyda skillnaden mellan att inte göra och att göra ... en slags broms. Är jag en broms bara genom mitt mobilnummer och min omsorg om...så vill jag vara det.

Anne-Marie

2007-07-01 @ 19:12:21 Permalink Berättelser / Krönikor Kommentarer (1) Trackbacks ()

MÖTE MED EN FÖRÄLDER

Detta är länge sedan.
Ännu minns jag det som dagsaktuellt.
Jag vill inte förlora det.
Aldrig.

Jag arbetade i en öppen verksamhet. Den var så öppen att alla kom dit, ung och gammal.
Där bakade jag. Där pratade jag. Där var det kanel i bullarna. Alltid en plåt bullar som var på väg in i ugnen.
Det var så.

En pojke var där ofta.
Han var fin.
Men lite bråkig. Lite utanför alltsammans. Utanför skolan. Utanför det sociala mönstret.
Utanför.

I vår öppna verksamhet var han innanför.
Vi tog bara emot. Frågade inte alldeles för närgånget. Vi frågade lagom.
Vi frågade ungefär så här
- vill du ha en nybakad bulle?
Så ungefär frågade vi.

På det fick vi många svar...

Om livet, om svårigheterna, om att inte orka, sitta still, vara, bli slagen,
få ont, drömma mardrömmar, längta efter en pappa, undra hur framtiden
kommer se ut, freonet i kylskåpen och allt det där... såna svar fick vi.

Jag tyckte om den där pojken.
Han hade något. Det kanske inte syntes i skolan. Men här syntes det.

Jag berättade det för hans mamma.
Hon undrade om jag berättade det för rätt mamma.
- Är jag rätt mamma? frågade hon misstänksamt.
- Ja, sa jag. Du är nog rätt.

Då berättade hon - att jag har aldrig fått höra något gott om honom av någon. Det är aldrig någon som tyckt att han varit något bra. I skolan vill säga. Jag började tro dom. Det kanske blev fel. Men så blev det. Är du säker på att han är bra?

- Ja, det är jag, svarade jag.
- Hmm, sa hon. Hmm.

Det handlar om en liten människa. Det handlar om en mamma. Det handlar om banden mellan dem. Jag bakade bullar. Tog emot, Lyssnade lite. Kramade om ibland. Fanns. Frågade -

- vill du ha en nybakt bulle?

Svaren på den frågan var många. Det är inte lätt att inte vara någon bra person. Det är inte lätt att vara det.

Anne-Marie

2007-07-01 @ 19:04:24 Permalink Barnets nya rättigheter Kommentarer (2) Trackbacks ()

ATT PRATA MED MÄNNISKOR...

- Vet du att jag vet något som du inte vet, det vet jag att jag vet, sa en liten människa till mig idag.
- Vet du sa en äldre man till mig - jag har nycklarna till systembolaget! Det är stängt men jag kan öppna.
- Vet du, sa en vän till mig, att folk vet mycket mer än vad det tror att de vet.
- Visste du, sa en annan till mig, att jag vet en massa om det där ifall du vill veta.
- Visste du, att ...

Jag går omkring och talar med människor. Då får man veta saker och ting. Från stora till små, från små till stora. När man lyssnar får man veta. När någon lyssnar som föds berättandet. Men då måste man ha tid. Det visste jag inte en gång i tiden, men det vet jag nu.

Anne-Marie

2007-07-01 @ 18:49:35 Permalink Privat / Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

TILLIT TILL LÄRANDE UTVECKLING

"Om läraren är svag i den direkta inverkan på eleven, så är han allsmäktig i fråga om indirekt inflytande på eleven genom dennes sociala miljö. Den sociala miljön är en verklig hävstång i uppfostringsprocessen, och lärarens hela roll är att styra denna hävstång. Liksom en trädgårdsmästare vore tokig om han ville inverka på växternas växande genom att direkt rycka upp dem ur jorden med händerna, så skulle pedagogen komma i motsatsställning till uppfostrans natur, om han skulle anstränga sig att inverka direkt på barnet. Men trädgårdsmästaren inverkar på blommans växande genom att höja temperaturen, reglera fuktigheten, avlägsna växter intill, gallra och tillsätta jord och gödning. På samma sätt uppfostrar pedagogen barnet genom att förändra miljön"

Denna viktiga tanke av Vygotskij handlar om tillit.
Det går inte att plocka upp morötterna ur jordens mörker och näringshalt för att kontrollera att de växer. Inget växande utvecklas i avsaknad av tillit. Tillit till växandet och utvecklandet måste genomsyra lärarens förhållningssätt. Det handlar också om att se framtid i barns växande, inte dåtid.

Anne-Marie

Jag välkomnar en ny bloggare:

www.lussiana.blogg.se - en mamma jag har samtal med. Kring lärande och föräldraskap. Där hämtade jag citatet från Vygotskij.

2007-07-01 @ 13:03:06 Permalink Skriftliga omdömen Kommentarer (2) Trackbacks ()

RÄTTEN ATT FÅ SE RÄTT PÅ SAKER OCH TING...

Jag har haft ett litet privat möte kring läsning.
Med en förälder. Jag blev uppsökt. Jag hörde oro.

Oro i rösten hos en mamma.
Det är synd tänker jag alltid.
Denna oro.
Först lyssna till den... för
att ta emot den. Oron.
Sedan fråga försiktigt - vad kan ditt barn?

Skolan har en tendens att se -
vad kan INTE barn? Vad kan inte? Vad ska vi göra? Detta går inte?
Negativa signaler.

Det är långt viktigare att förmedla till föräldrar och barn vad ett barn kan.

Jag ser detta.... Detta kan ditt barn...detta kan du...Du kan det här.

När föräldrar är oroliga över vad som fattas deras barn?
Vad som inte är.... som inte fungerar skapas en massa oro.
Jag har mött många föräldrar som tror att de måste fylla på sina barn, korrigera det som fattas, lägga till...och så ser de inte...det kapabla barnet, den kompetens barnet äger.

Barn ÄR kompetenta.
Om vi tar ifrån dem rätten att äga sin kompetens och ser det halvfyllda glaset kommer lärandet att försvåras. Det handlar om tillit till lärandet. Det handlar om kunskaps- och människosyn - Var befinner sig just detta barn? Vad är utvecklingspotentialen för detta barn? Det är anslaget i elevens lärande. Anslaget som läraren gör ton av. Jag undrar? Berätta....?

Det är inte fruktbart att göra föräldrar oroliga.
De vill väl. Oroliga föräldrar vill väl men andas oro och agerar i den.
Det blir måste, det blir besvikelser, det blir tillkortakommanden, det blir bristsyn och åtgärder.

Barnet berövas sin värdighet, sin kunskap, sin vilja, sin tilltro...

Så när jag ställer frågan - Vad kan ditt barn? Berätta för mig?
Skryt lite om din unge? Berätta något om vad ditt barn läst?
Berätta hur ditt barn gör när saker blir lite svåra?

Jag ska lyssna noggrant till det du berättar.
Jag ska lyssna efter det ditt barn kan!

Så blev det för den föräldern jag mötte.
Från oro till stolthet. Steget är långt.
Om man berövats tilltro till sitt barn förmåga - är steget stort att våga se och tro på vad barnet kan.
Det måste lockas fram - varsamt.

Inte vill vi väl göra våra elever detta, inte vill vi väl skapa oro hos föräldrar?

Anne-Marie

2007-07-01 @ 12:46:34 Permalink Skriftliga omdömen Kommentarer (0) Trackbacks ()

FRÅN LÄSNING TILL PENNA

All text är en utgångspunkt för tänkande. Tänkande behöver yttras, skrivas, utvecklas i samspel. Texter jag läser utvecklar mitt skrivande. När jag utvecklar mitt skrivande ser jag på text med nya ögon. Det jag gör skapar förutsättningar för det jag tar emot. Det jag tar emot skapar förutsättningar för det jag gör. Så tänker jag kring lärandet.

Anne-Marie

2007-07-01 @ 12:28:35 Permalink Svenska / Skrivandet Kommentarer (0) Trackbacks ()

ROSUPPRORET

Det är kul att läsa tidningar. Det är ingen tråkig läsning.
Jag undrar alltid.

Vad är det här? Vad vill de? Hur tänker de här? Varför då? När? Var? Vilka? Vem? Jag?

Så idag, efter funderingar kring Niklas Ekdals ord, fortsätter jag mitt strövtåg i tidningen. Jag hittar detta:

Programmet för Odlad Mångfald har en annons idag.

Det finns en förening för Svenska Rosensällskapet.

Nu vill programmet för odlad mångfald söka finna

hitills odidentifierade rosor som varit i odling i minst 50 år.

Mångfald...?

Underbara ord.

Rosor i mångfald.

Tänk att få?

Nja... rosen har ju sitt symbolvärde...
men det är nog viktigare att den får växa och gro, utvecklas och inlemmas i arternas rikedom.
Om det sedan resulterar i ett fång rosor så lovar jag att njuta av mängden.

Anne-Marie

2007-07-01 @ 11:58:05 Permalink Debatt / Aktuellt Kommentarer (0) Trackbacks ()

NIKLAS EKDAL- LEDARE I DN - om TRÅKIG LÄSNING

Idag skriver Niklas Ekdal - DN 1 juli 2007 - om den tråkiga läsningen.

Den tråkiga läsningen av Gordon Browns Samlade Tal.

Jag tänker att det är tur att Niklas Ekdal läser dessa tråkiga texter,
och ger oss andra som verkligen flyr denna läsning, en hint om innehållet.

Det blir underhållande skarpt att läsa vad Niklas Ekdal skriver om tråkig läsning.
Nja, det förefaller lite underhållande, med tanke på vad Niklas Ekdal skriver
kring sin läsning av Gordon Brown.

Tråkig läsning är ett dilemma. I skolans värld. Där har inte läsarna
ett mål eller en tanke med sin läsning. Det SKA läsas. Varför är oklart?

Tråkig läsning är nödvändig. Men det kräver sin läsare. Den läsaren behöver
så mycket mer än bara texten. Läsaren behöver ingångar - som i Niklas Ekdals fall -
viljan att förstå ett lands politik och dess verkningar, dess undertoner och kopplingar
till världspolitik.

Tråkig läsning kräver bollplank. Utanför texten. Infallsvinklar som
är bortom det skrivna, som påverkar det lästa tråkiga. Tråkig text behöver annan text.

Tråkig text behöver en mediator - ett mellanled - och i mitt fall - för jag är redan avskräckt
av Gordon Browns samlade tal - behöver jag Niklas Ekdal som får mig att känna till
Gordon Browns samlade tal. Dessutom vet jag att Gordon Browns kommande framtida tal
starkt kommer att påverka mig. Så det är bra att ha ett hum om.

Jag behöver Niklas Ekdals ord i en tidning för att överhuvudtaget fundera i dessa banor. När jag funderar i dessa banor som Niklas Ekdal för mig in på - då ringer jag några andra för att diskutera. Som alla andra gånger blir det diskussioner.
Som alla tidigare ledare i DN - jag älskar den intelligenta rubriceringen av innehållet.
Gordon Potter...

Det är och blir min ingång till dagens text. Roat läser jag - men tråkigt - nej - det har jag inte.
Tack till Niklas Ekdal!

Jag tänker ägna mig åt lustfylld läsning av Winston Churchill - det är annat det.

Anne-Marie

2007-07-01 @ 11:30:47 Permalink Litteratur / Eget läsande Kommentarer (2) Trackbacks ()

FRAMTID... ATT SE FRAMÅT... MÖJLIGHET

Jag tror...
Jag har ett mål...
Jag vill...
Jag vet vad att nå...
Dit vill jag.
Så nästa termin ska jag...

Anne-Marie

2007-07-01 @ 10:49:26 Permalink Skriftliga omdömen Kommentarer (0) Trackbacks ()

Anne-Marie Körling Blogg