BERÄTTELSEN OM BEN... del sju eller åtta
Min dotter och jag är lite oeniga om tiden. Jag är vaken. Hon sover. Jag är mamma, låter henne sova. Hon är dotter, när hon är vaken är jag vaken. Oavsett... ja ... föräldraskap. Jag ska tassa upp... ... .... !
Ben!
... då tänker jag på Ben. Det är själva ordet för det jag ska göra - tassa - upp som sätter igång tankarna på Ben. Jag har inga tassar. Jag har fötter. Tassar - eller att tassa - är ett lånat ord från djurriket. Det betyder att man smyger försiktigt fram. På tassar. Det är djur som har tassar. Det är djur som kan tassa. Jag vill inte att Ben tassar omkring tyst och smygande i närheten av mig. Jag vill att han klampar (människo-ord) fram i tillvaron och ljudligt ger sig till känna. Själv ska jag smyga så att jag inte väcker några människobarn... ta mig ut ur gemensamhetsboendet... sätta mig på ett fik... beställa in... en caffe latte... öppna min bok... skriva en stund vid cafeskrivbordet... och ha benen under bordet...båda fötterna på golvet på en ofarlig plats någonstans i Edinburgh.
Det är lördag.
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: Ann Jönsson
Små ben och stora ben. Vi hade många av den sorten förr. Råttben, hundben, kattben och stora hästben bland alla barnben och tassande.
Måste berätta en sak. Du har inspirerat mig. Inte om ben men om bloggande.
Jag har börjat blogga. Vet inte hur man gör. Gör det ändå. Besök gärna mitt nya äventyr.
Det är spännande. Det är roligt och det är framförallt roligt att bli inspirerad.
Länkade hit och hoppas det är ok
MVH Ann
Postat av: Anonym
Bästa Ann,
jag måste säga att jag blir glad, uppriktigt glad. Du är så välkommen att länka till mig. Jag ska besöka dig. Sitter just nu och får hjälp med min egen blogg, hur man lägger in bilder. Ovärderlig hjälp. Du kan använda koderna från min blogg om du behöver ändra ...
allt gott, allt gott.
Anne-Marie
Trackback