Bloggen är avslutad. Skriver nu på www.korlingsord.se
Jag har alltid gått omkring och lekt med motiven. Mina leksaker är mina ord och mina bilder. Jag längtar tillbaka till det lekfulla. Jag funderar över min blogg och det jag lämnat här.
Halvfullt är närmare bredden full
---
Min femma skriver om arbetet kring Anne Frank
Våran klass ville lyssna på Anne Franks dagbok.
Men jag läser den själv också.
Boken är lite sorglig på nått sätt.
Det är var synd om judarna och specielt om Anne Frank tycker jag.
Jag tycker det för att hon var en så snäll person.
Reglerna var hårda, man fick inte nästan göra någonting kul.
Reglerna ska jag berätta för er.
Judar äger inte tillträde till badhus.
Judar får inte besöka teatrar, biografer och andra nöjeslokaler
Judar får inte komma hem till Kristna
Den värsta regeln tycker jag är att
judarna får inte besöka teatrar, biografer och andra nöjeslokaler.
För annars kanske man inte kan göra någonting typ.
Man bara gör läxan hemma och äter och bara får vara ute till åtta med kompisar.
Reglerna är för jäkliga. Jag hatar dem.
Jag önskar att det aldrig skulle vara krig i världen för då skulle dem slippa alla dumma regler och Anne Frank kanske skulle leva nu, Och ingen skulle dö.
Om dem inte dog av sjuktom eller olyckshändelse.
Tur att inte jag levde på den tiden tur att jag föddes 1998 för då var kriget slut.
Annars kanske jag skulle vara död nu.
ELEV ÅRSKURS FEM
Underbara text - kursplanetexten!
Kursplanerna anger inte arbetssätt, organisation eller metoder. Däremot lägger de fast de kunskapskvaliteter som undervisningen ska utveckla...
Frågan är hur väl vi läst det vi borde ha läst!
Jag lusläser kursplanerna - och det finns väldigt framtidsutvecklande tankar i den. Det finns all anledning att göra dokumenten verkliga:
På varje skola och i varje klass måste lärare tolka de nationella kursplanerna och tillsammans med eleverna planer aoch utvärdera undervisningen med utgångspunkt i elevernas förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov.
Jag har bara en invändning till texten - skriv inte elevernas - skriv eleven! Då anknyter vi direkt till Barnkonventionen. Den gäller varje dag! Den också!
Famna barndagen!
Famna dagens barndag!
Men tidsbestäm inte barndagen till en dag.
Se barndagen som en prövning av ditt perspektiv, ditt förhållningssätt, din barnsyn, din människosyn, ditt bråttomspring, din påskyndarklocka, din snabbmat. Vidga det lilla perspektivet. Sedan är du tillåten att pröva det du upptäcker och finner under resten av de dagar då du har ett barn i din närhet, eller tar beslut som påverkar barn, eller funderar över hur saker och ting kan göras annorlunda. Tänka ur ett barnperspektiv.
Det är klokt att tänka barndag och något mer globalt, men om det inte fungerar, så tänk i din absoluta närhet. Allt är en början, resten är fortsättning.
Anne-Marie
Men tidsbestäm inte barndagen till en dag.
Se barndagen som en prövning av ditt perspektiv, ditt förhållningssätt, din barnsyn, din människosyn, ditt bråttomspring, din påskyndarklocka, din snabbmat. Vidga det lilla perspektivet. Sedan är du tillåten att pröva det du upptäcker och finner under resten av de dagar då du har ett barn i din närhet, eller tar beslut som påverkar barn, eller funderar över hur saker och ting kan göras annorlunda. Tänka ur ett barnperspektiv.
Det är klokt att tänka barndag och något mer globalt, men om det inte fungerar, så tänk i din absoluta närhet. Allt är en början, resten är fortsättning.
Anne-Marie
Vilka är målen?
Jag hade konstruerat en läs-skriv-och samarbetsuppgift till mina elever. De arbetade under två lektioner. Rikt språkrika under hela tiden - aktiva och samtalande var alla.
Vid min fråga - varför har jag givit er en uppgift av detta slaget? Vad är målen? blev svaren följande:
1) utveckla samarbetet och samarbetsförmågan
2) utveckla ordförrådet
3) utveckla läsförståelsen
4) utveckla skrivna meningar
5) utveckla koncentrationen
6) utveckla förmågan att lyssna
7) utveckla att få prata tillsammans vad som sägs i texterna
8) lära sig av varandra
9) få uttala skrivna ord
10) ha roligt ihop
11) lära oss inför nationella proven
12) lära oss att skriva fler och bättre omdömen om varandra.
Det var några fler saker jag hade avsett med uppgiften tyckte eleverna. Jag skrev i all hast ned alltsammans på ett papper. De syns här ovanför. Jag är väldigt nöjd med att mina elever formulerar vad arbetet ska syfta till. Då är de medvetna om vad vi gör i klassrummet. Den medvetenheten är viktig.
Anne-Marie
Kursplanearbetet ute för åsiktande
Här är arbetet med kursplanerna. Minns att de är under arbete, det är en början. Inte något klart och färdigt. Men tyck och tänk.
Anne-Marie
Anne-Marie
Läroplanstänk och omsättningsuppdrag
Läroplanen lär man sig inte som lärare. Man för en dialog med den för att utveckla möjligheter och omsätta uppdrag så att eleverna får sina lärande rättigheter.
Anne-Marie
Anne-Marie
Läroplanspåverkan
Jag funderar över var vi har våra läroplaner och kursplaner vid skolorna. Jag tycker att de skulle finnas i varje lärares hand jämt. Det betyder att jag menar att man ska ha den mycket lätt tillgänglig så att man ständigt kan relatera till de dokument vi lärare har att utgå ifrån. Jag tycker också att man ska bära med sig barnkonventionen. För mig är läroplanen en trygghet, en ram för mitt arbete och för mina uppdrag. Jag vill inte gärna att mina dokument är långt ifrån mig. Jag vill ha dem i min hand.
Anne-Marie
Anne-Marie
Nyanlända barn - utplacerade elever
Läser Skolinspektionens rapport om de nyanlända eleverna som årligen kommer till Sverige. Det är ett stort antal barn - nästan 9000 elever. Det betyder att vi har elever som skulle kunna täcka 10 stora skolor från förskoleklass till årskurs nio. Om vi leker med tanken att det ser ut så; hur skulle skolan i stort agera? Det skulle bli mer synligt hur skolan skulle kunna jobba och vilka strategier som behövs för att integrera barnen (för tydlighetens skull så vill jag understryka att jag absolut inte vill ha särskilda skolor för nyanlända elever).
Den guide till åtgärder beskriver hur dessa elever bättre kan få sina rättigheter att lära tillgodosedda:
Kartlägga och värdera
(hur ser den tidigare skolgången ut, och vilka kunskaper har eleven).
Planera varje enskild elevs undervisning
Ge eleven den undervisning eleven har rätt till.
Erbjuda studiehandledning på modersmål och modersmålslärare.
Rekrytera behövlig personal.
Följa upp och utvärdera.
Då jag läser denna guide tänker jag att detta är en guide för alla barn som studerar i skolan. Det betyder att varje elev har rätt till att få kunskap om vilken kunskap eleven har, få veta vad som förväntas av progression, rätt till sin lärare, ha en lärare och tillhöra en skola och få se sin utveckling bekräftad.
Barn lär sig av barn. Kanske vi bättre kan underlätta för nyanlända om vi vidgar elevernas talutrymme i befintliga klassrum och tillåter mer av muntlighet för samtliga elever. Det gynnar alla. Språk kräver också rörelser, alltså att man får röra sig, flytta runt i grupper där man bättre förstår, också det går att göra i befintliga klassrum. Språket är så knutet till identitet och får inte utgöra hinder och utanförskap. Därför ska identitetsspråket få utrymme också. Kan det vara möjligt att vi faktiskt lär av varandra. Att det inte är ena parten som ska lära sig ett språk, utan att båda parter lär sig varandras språk?
Hur ser vi på människan? Hur ser vi på kunskapen?
Anne-Marie
Den guide till åtgärder beskriver hur dessa elever bättre kan få sina rättigheter att lära tillgodosedda:
Kartlägga och värdera
(hur ser den tidigare skolgången ut, och vilka kunskaper har eleven).
Planera varje enskild elevs undervisning
Ge eleven den undervisning eleven har rätt till.
Erbjuda studiehandledning på modersmål och modersmålslärare.
Rekrytera behövlig personal.
Följa upp och utvärdera.
Då jag läser denna guide tänker jag att detta är en guide för alla barn som studerar i skolan. Det betyder att varje elev har rätt till att få kunskap om vilken kunskap eleven har, få veta vad som förväntas av progression, rätt till sin lärare, ha en lärare och tillhöra en skola och få se sin utveckling bekräftad.
Barn lär sig av barn. Kanske vi bättre kan underlätta för nyanlända om vi vidgar elevernas talutrymme i befintliga klassrum och tillåter mer av muntlighet för samtliga elever. Det gynnar alla. Språk kräver också rörelser, alltså att man får röra sig, flytta runt i grupper där man bättre förstår, också det går att göra i befintliga klassrum. Språket är så knutet till identitet och får inte utgöra hinder och utanförskap. Därför ska identitetsspråket få utrymme också. Kan det vara möjligt att vi faktiskt lär av varandra. Att det inte är ena parten som ska lära sig ett språk, utan att båda parter lär sig varandras språk?
Hur ser vi på människan? Hur ser vi på kunskapen?
Anne-Marie
Utbildning och fortbildningsdag
Idag är jag på fortbildning. Det tycker jag om. Ofta är det jag som utbildar. Att själv få utmaningar och uppdrag att tänka och fundera, utveckla och visonera är av vikt. Det är som att få vitaminer för hjärnan! Jag behöver andra infallsvinklar för att skapa nytt och eget. Så är det för eleverna också. I och för sig reagerar jag på ordet - FORTBILDNING för särskilt fort går det inte att förändra sina kunskapsmönster.
Anne-Marie
Anne-Marie
Läroplan vs undervisningsplan
Kanske läroplanen borde heta undervisningsplan.
En undervisningsplan som säkerställer elevens rättighet att få lära och utbilda sig.
Anne-Marie
En undervisningsplan som säkerställer elevens rättighet att få lära och utbilda sig.
Anne-Marie
Match
Idag ska jag in i kampen.
Det är en rolig match.
Ordmatchen!
Jag brottas rikligt med några få ord.
Hamnar ibland i marginalen.
Kastar ut ett annat ord och hamnar mitt i centrum.
Ibland sätter jag punkt.
Oftast blir det frågetecken.
Det är bokstavligt en match.
Anne-Marie
Missuppfattningsmålet
Uppnåendemål är ett mål utan att vara ett mål - det är å ena sidan en rättighet och å andra sidan ett uppdrag. I mått mätt det absolut lägsta. Frågan är om det då ska kallas mål.
Anne-Marie
Jag är lärande i Läroplanen Lpo94 och kursplanerna!
Då jag läser läroplanen och syftet med undervisningens strävansmål tänker jag idag på vilka rättigheter jag som människa har som lärande. Nu är jag utförare och ansvarsmottagare av läroplanen. Det betyder att jag ska omsätta och översätta uppdraget till min elever. Men det är många saker jag skulle vilja utveckla som elev... eller som människa i en lärande gemenskap med andra:
* utveckla säkerhet i språket och kunna använda språket uttrycksfullt.
Det fick jag inte göra under min skolgång. Det tog lång tid innan jag kunde förstå att jag faktiskt hade ett språk som jag fick förvalta efter ansvar, förstånd, kreativitet och i verklig kommunicerande form. I skolan på dåtiden blev mina texter reproducerande, gensvarande, uppgiftsorienterade och min kreativitet blev tvingande under rubriker som MITT SOMMARLOV.
Detär först långt senare jag började skriva i en kommunicerande form som faktiskt betydde att jag hade läsare. I relation till ständigt skrivande och praktiserande, i samspel med eget läsande, lyssnande och nyfikenhet har jag utvecklat mitt språk och min språkliga säkerhet. Men jag är långt ifrån fullärd, jag är knappas på väg ens. Språket byter form och innehåll runt någon annans köksbord, över tröskeln till en annan människas hem, i lärmiljöer, på nätet och... ibland har jag inte språkets innehåll ens i närheten av mig själv. Jag måste lära i varje kultur jag befinner mig. Vid golfklubbans första sving har jag såväl lärt mig rörelser, språk och en annan plats kulturyttringar. Jag är mitt språk där jag är och kulturen kräver ständigt att jag deltar med att utveckla mitt språk.
Det står att eleven ska få utveckla säkerhet i språket.
Ta då skrivandet!
Jag tänker då på den bristsyn som omger skrivandet. Hur säker blir man om man ömsom får formen nedvärderad och nästa gång så ägnar man sig åt form och skriver ett dåligt innehåll, men väl med stora bokstäver och punkter och grammatiska korrektheter. Var syns då kreativitet och säkerhet? Vet eleven för vem eleven skriver? Varför eleven skriver? Hur eleven skriver?
Om eleven svarar att eleven skriver för läraren har målet med den språkliga aktiviteten gått förlorad. Det är i och för sig möjligt att läraren i sann demokratisk anda måste utmana eleven att skriva för att få igång dem... men då gäller det att läraren håller tungan rätt i mun - så att läraren inte motsäger sig själva målet - att utveckla säkerhet i språket...
Anne-Marie
Organisation av lärande
Ofta gör sig läraren sig alldeles för ensam i klassrummet. Läroplanen skriver mycket om samspel, aktiviteten lärande, samarbete och elevens språkliga utveckling. Den teoretiska grund som undervisningen vilar på är i Lev Vygotskijs teorier. Om man förstår teorin kan man utveckla ett samspelande klassrum där eleverna blir lärande aktörer, de får uttrycka sig, tala, samspela och utveckla sitt lärande i relation till alla klasskamrater, läraren och det stoff som undervisningen syftar till.
Jag har flera organisatoriska redskap som vidgar samspelet och utvecklar elevens lärande:
* Fråga tre
* Synliggöra samarbete
* Utveckla samarbete
* Införa samtalspartners
* Rörlighet i kunskapsrummet (omöjligt att sitta still om man behöver samtala med någon som istter längre bort eller söka information i en källa som inte ligger framför näsan, ingå i samspel som intresserar eleven).
* Tillit till det lärande fokus jag lägger fram
* Undervisa i mindre grupper
* vara medveten om min roll och betydelse för samspelet mellan eleverna i klassrummet
* Synliggöra min pedagogiska syn
* Genomföra min pedagogiska tanke
* Omsätta och utvärdera
Anne-Marie
Meningsfyllda inlägg och skoldebatt med Mildner
Det är bra att bloggare sprider saker och ting mellan sig. Det här hade jag missat helt och hållet. Tack Mats och Tack Christer och alla andra.
Jag tycker personligen att ordning och reda skapas genom att skolan blir och görs meningsfull och angelägen för ungarna att gå och delta i. Det handlar väl om att mötas i och visa respekt för den värdegrund vi har gemensamt för skolan. Jag har sett ungar som fått sina kepsar bortslagna utan att de hunnit blinka. Vad är det för uppförande?
Anne-Marie
Anne-Marie
Alltför långsamma åtgärder
Finns all anledning att läsa vad Barnombudsmannen bloggar om kring barns rättsäkerhet då de far illa. Vi måste alltid ställa oss frågan om vi känner med magen och om vi reagerar för sent.
Anne-Marie
Anne-Marie
Kursplanerna...
Kursplanerna för grundskolan har jag läst om och om igen. Jag har skrivit om dem flera gånger. Plockat fram de kompetenser kursplanerna ska ge en elev under sina långa och många år i skolan.
Jag förvånas över att vi ständigt talar om uppnåendemålen och inte strävansmålen. Uppnåendemålen är ju ingenting annat än det lägsta, det minsta möjliga, det är för litet för att vara ett mål. Uppnåendemålet är den verksamhet vi är skyldiga att ge våra elever.
Strävansmålen syns som själva vandringen genom hela skolgången. Finns det en räknare med i strävansmålen för matematiken bör man fundera över hur den kan användas i förskoleklassen. Det är att arbeta med strävansmålen.
Anne-Marie
Kursplanerna, läroplanen, barnkonventionen
- Bär du med dig kursplanerna?
- Alltid, svarar den nyblivna läraren.
Plötsligt blir jag väldigt trygg. Trygg också därför att frågorna kring dokumenten är så många.
Elevernas rättigheter finns ju i de samlade dokumenten - läroplan, kursplanerna, barnkonventionen - lärarens uppdrag också.
Anne-Marie
- Alltid, svarar den nyblivna läraren.
Plötsligt blir jag väldigt trygg. Trygg också därför att frågorna kring dokumenten är så många.
Elevernas rättigheter finns ju i de samlade dokumenten - läroplan, kursplanerna, barnkonventionen - lärarens uppdrag också.
Anne-Marie