VALBORGSMÄSSA
Tralla-la-la-trudilutt-trallala!... !
Jag sjunger om våren och befinner mig mitt i den.
Trudiluttar idag.
Allt gott till Er alla,
Anne-Marie
Jag sjunger om våren och befinner mig mitt i den.
Trudiluttar idag.
Allt gott till Er alla,
Anne-Marie
MIN KÖRSBÄRSDAL
Körsbärsträdets blommande grenar sträcker sig långt upp och letar sig in över min balkong sex våningar upp. Astrid Lindgrens Körsbärsdal tänker jag. Men jag tänker inte Nangiljala. Jag är där jag är. Hemma!
Anne-Marie
DOPNAMN IDAG
Dopnamn idag.
Då jag fick barn var dessa namn på listan inte vanliga.
Då jag döptes - ja ni hör - mycket få heter Anne-Marie idag?
Namn behöver några generationer på sig att komma igen.
Men de kommer igen.
Om några år har vi upprop i skolan.
Det tycker jag är spännande.
- Valdemar!
- Ja!
- Hjördis!
- Ja är här...
Så ungefär!
Anne-Marie,
som länkar vidare med anledning av detta med namn
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/04/who.html
ELLEN KEY OM NUTIDENS BARN
Man måste göra tusen gånger mer för barnen i vissa riktningar och hundra tusen gånger mindre i andra.
Ellen Key, Barnets Århundrade del 2, 1909, Bonnier Förlag
Det Ellen Key beskriver är att vi måste låta barn ta ansvar för det de kan ta ansvar för. Den form av "härdning" för livets realiteter är inte skadligt menar Ellen Key. Hon beskriver det bortklemade barnet som får allt serverat, som skyddas från sina misslyckanden och de barn hon tittar på och formar sina tankar utifrån är för länge sedan borta. Saker och ting går igen, vi ser dem också idag.
Kanske gör vi barn till objekt idag - i en värld där de längtar efter att vara subjekt - med allt vad detta innebär tänker jag.
Anne-Marie
BONUS FÖR LÄRARE
Hörde med halvt öra.
Lokalnyheterna i Televisionen,
Bonus till lärare som tar eleverna till godkändnivån i årskurs nio?
Hörde jag rätt?
4000:- i en bonus.
Om hela klassen blir godkända.
Jaha...!
Återkommer tror jag!
Anne-Marie
Lokalnyheterna i Televisionen,
Bonus till lärare som tar eleverna till godkändnivån i årskurs nio?
Hörde jag rätt?
4000:- i en bonus.
Om hela klassen blir godkända.
Jaha...!
Återkommer tror jag!
Anne-Marie
TÄNKVÄRT I TIMRÅ
Föreläst idag. Timrå.
Det var mycket spännande att höra hur man tänker i denna kommun.
Genomtänkt.
Då tänker jag - vilken ynnest det är att få resa ut i skolvärlden och titta och lyssna på plats.
Vara innanför.
Tack ni som lyssnade.
Tack ni som berättade.
Anne-Marie
Det var mycket spännande att höra hur man tänker i denna kommun.
Genomtänkt.
Då tänker jag - vilken ynnest det är att få resa ut i skolvärlden och titta och lyssna på plats.
Vara innanför.
Tack ni som lyssnade.
Tack ni som berättade.
Anne-Marie
MOBILEN - TACKoLOV
Lunchdags. Jag är vid datorn. Lunchen är ofta arbetstid. Mobilen i fickan är min klocka. Den ligger ljudlöst tickande framför mig. Så lyser det till. Den ljudlösa displayen visar ett sms - och genast då jag läser det är jag på språng - en elev behöver omedelbar hjälp av en vuxen. Då, då prisar jag den mobila möjligheten. Jag kan rusa iväg... vara där då jag behövs. Det är värdefullt. Mobilt och rörligt.
Anne-Marie
Anne-Marie
SEXÅRINGARNA
Mitt emot mitt klassrum finns sexåringarna.
Mitt emot mitt klassrum finns det en helt annan pedagogik.
Mer av lek.
Det är begripligt att de lär sig en hel massa saker då - jag menar - de leker ju!
Sexåringar är mätbara. I sin fysiska form. Armar och ben går att mäta.
Resten är en ynnest att få vara med om.
Mittemot mitt klassrum är sexåringarna,
Jag sneglar på de där som är skolans minsta storlek.
Deras ben är si och så långa - och de använder dem rätt - de springer och hoppsar.
Deras armar är jääääääääääääätte långa - för en sexåring är stooooooooooooooor - och de använder sina armar för att upptäcka saker och ting.
Jag ser en pedagogik som låter ungarna begreppa saker och ting.
Det gillar jag!
Anne-Marie
STÄLL INTE DEN FRÅGAN
Jag får ofta frågan - Hur hinner du? Hur orkar du? Hur kan du vara så engagerad? Hur? Varför?
Ingen fråga jag tycker om. Som om jag måste försvara min lust att skriva, göra, tro och verka. Det tänker jag inte göra. Jag fick frågan i en lokal publikation och så här svarade jag:
"Den frågan tycker jag inte om - i stort sett handlar det om att jag är läsande, lärande, lekande, nyfiken och livligt intresserad av det jag håller på med. Jag är en tänkare, tänker mycket och behöver tanketid, har alltid skrivit, i hela mitt liv har jag varit kreativ. Jag skriver då jag gör något annat - slumrar på soffan, tar en långpromenad i mitt lilla rike, fotograferar - och så har jag en ingång till det jag vill skriva om och gör sedan i stort sett alltsammans i huvudet. Jag kan vakna med en hel berättelse och skriver ned den genast då jag vaknar.
Föreläsningarna jag ger hör samman med mina professionella tankegångar kring det jag gör i mitt dagliga klassrum, funderar ständigt i termer av praktik och teori, befinner mig ständigt i detta växelspel."
Så - då var det sagt!
Frågor på det?
Anne-Marie,
som inte vill försvara vare sig kreativitiet eller engagemang.
GAMLA SKOLVÄGAR
Det är helt i sin ordning att gå på gamla vägar om man under sin vandring funderar på hur man kan göra nytt.
Anne-Marie
LÄSKOD
Allvarligt talat:
Vi har en gigantisk uppgift i skolan, den att från det känsliga läskodsknäckandet utveckla elevernas förståelse av text utan att knäcka dem på vägen.
Anne-Marie
SENSE OF HUMOR
Jag talade men en företagsledare en gång i tiden. Han berättade att vid nyrekryteringarna ville han gärna veta om den sökande hade känsla för humor. Han ansåg denna egenskap mycket viktig. Hans företag hade externa rekryterare och då han träffade den tilltänkte till den utlysta tjänsten så var det viktigt det där med humorn.
Vi hade en lång diskussion om det här. Att ha en känsla för humor handlar om självdistans och förmågan att se distanserat på ett problem och ... kunna skratta åt det. Jag minns då jag var liten, reste ensam till Chicago som trettonåring, kunde inte ett ord av språket. Min skolengelska hjälpte mig med ytterst få artighetsfraser men det var allt. Jag var där varje sommar - sammantaget i 9 månader. Under dessa månader noterade de jag bodde hos att min förståelse för språke utvecklades. De förundrades över att jag förstod skämt och att jag också kunde skämta på engelska. Jag minns att jag blev glad över deras funderingar.
Idag sitter jag med ett överlämningsunderlag för en elev som ska vidare till en internationell skola. Som lärare ska jag fylla i elevens lärande utveckling och sociala förmåga. Som en del av dessa bedömningar räknas
Sense of humor...
Trots att det är subjektivt - att förstå varandras humor - så tycker jag frågan är intressant!
Anne-Marie
SJÄLVSTÄNDIG LÄSNING
Vi läser varje dag i klassrummet.
Eleverna väljer självständigt vad de vill läsa.
Det är inte tyst läsning - det är självständig läsning.
Undervisning kring texter sker under vägledd och gemensam läsning.
Vad att läsa modellar jag ständigt i de texter jag läser högt.
Det blir sammantaget mycket språk och språkutveckling.
Allt pekar in mot litteraturen.
Författarnas röster.
Anne-Marie
BÅTAR PÅTAR
Söndagspromenaden.
Det är båt-i-läggar-dagar.
Det är påta-i-jorden-dagar.
Det är putsa-och-göra-fint-dagar.
Jag har kamera.
För mig är det titta-på-dagar.
Anne-Marie
FÖR-SKOLA vs EFTER-SKOLA
Jag har funderat på ordet förskola.
Det skapar något med de där åren innan skola - förskoleåldern.
Vilken tyngd ordet skola har när vi relaterar åldrarna till den.
Förskola - i min ordbok - definieras ordet med Institution som sysselsätter barn i förskoleåldern.
Förskoleåldern definieras med åldersperiod från barn födelse till skolstarten.
Jaha!
Det känns en aning snävt i mina öron. Småbarn...hur definieras detta ord då? Jojo... skolan kommer tillbaka i definitionen här också - Litet barn vanligtvis under skolåldern. Men skolåldern finns inte i ordboken. Så märkligt. Däremot finns ordet skoltrött - där ordboken skapar ett exempel... flera av eleverna i 9:an är rejält skoltrötta. Skönt att de bara är niorna tänker jag. Det fiffiga ordet skolsjuk har jag aldrig mött i mitt skolliv - då är definitionen är mer bekant som låtsas vara sjuk för att slippa gå till skolan.
Det måste finnas något efter före.
Jag saknar ordet - Efterskola!
Inte i verklig betydelse utan mer som en konsekvens av det som är före.
Helt klart är dock att skolan är en markör i vår syn på barn och barns åldrar.
Skolan är dock central i ett barns liv.
Det gäller att verka för att det är meningsfullt där.
Anne-Marie
Det skapar något med de där åren innan skola - förskoleåldern.
Vilken tyngd ordet skola har när vi relaterar åldrarna till den.
Förskola - i min ordbok - definieras ordet med Institution som sysselsätter barn i förskoleåldern.
Förskoleåldern definieras med åldersperiod från barn födelse till skolstarten.
Jaha!
Det känns en aning snävt i mina öron. Småbarn...hur definieras detta ord då? Jojo... skolan kommer tillbaka i definitionen här också - Litet barn vanligtvis under skolåldern. Men skolåldern finns inte i ordboken. Så märkligt. Däremot finns ordet skoltrött - där ordboken skapar ett exempel... flera av eleverna i 9:an är rejält skoltrötta. Skönt att de bara är niorna tänker jag. Det fiffiga ordet skolsjuk har jag aldrig mött i mitt skolliv - då är definitionen är mer bekant som låtsas vara sjuk för att slippa gå till skolan.
Det måste finnas något efter före.
Jag saknar ordet - Efterskola!
Inte i verklig betydelse utan mer som en konsekvens av det som är före.
Helt klart är dock att skolan är en markör i vår syn på barn och barns åldrar.
Skolan är dock central i ett barns liv.
Det gäller att verka för att det är meningsfullt där.
Anne-Marie
TRÖTT PEDAGOG
Jag kunde inte hålla mig för skratt.
En kollega till mig skulle instruera mig till ett bildspel.
Övertydlig och alltför pedagosik blev hennes instruktion.
Eftersom båda har humor kunde vi skratta gott åt det här.
Annars hade jag nog känt mig en aning dumförklarad.
Fnitter och skratt förenade två trötta pedagoger.
Anne-Marie
FÖRÄLDRAR och SKOLLÖRDAG
Skoldag idag - som gamla tider.
Föräldrarinblickare - Undervisningsuppvisande - Elevagerande.
Nästan en ny form - den gamla åhörardagen!
Det kändes inte helt fel. Rolig dag!
Anne-Marie
Föräldrarinblickare - Undervisningsuppvisande - Elevagerande.
Nästan en ny form - den gamla åhörardagen!
Det kändes inte helt fel. Rolig dag!
Anne-Marie
ATT SE UPP
Jag tittar ned då jag ska se upp. Då ser jag det där uppe ur ett annat perspektiv. Återspeglingar är jag barnsligt förtjust i. Det förvrängda återskapandet också. Det blir inte riktigt lika. Så ser jag på lärande också. Vi har en modell, vi härmar, och så blir det i slutändan något alldeles eget.
Anne-Marie
BONNIERS och FÖRFATTAREN
Underbara skoldag är över.
Nu väntar ett möte med Bonnier Utbildning och Författaren.
Jag har ett litet finger med i spelet då det gäller att sammankoppla de två.
Så jag känner mig så glad över en liten middagssittning med dem.
Nyfiken som jag är!
Anne-Marie
AKTIVITETEN HÖGLÄSNING
Det är en aktivitet att högläsa och att lyssna till högläsning. Det är en medveten högläsning jag vill skapa. Det är ett medvetet lyssnande jag vill utveckla. Detta gör jag genom Readout-thinkout, en mycket inspirerande läraruppgift som engagerar och utvecklar elevernas lässtrategier, Read-out - think-out har jag övat sedan jag besökte Manhattan New School i New York där jag fick höra och pröva denna undervisningsform. Den väcker nyfikenhet och förväntan på bokens innehåll. Denna gång prövar jag och utvecklar mitt lärande med denna bok.
Nu läser jag EDDIE OCH MAXON JACKSON av Viveca Sundvall för mina femmor.
Det är en mycket fin berättelse om en liten pojke, hans bror och inte helt lätt livssituation. Jag har läst denna bok för alla mina klasser oavsett vilken årskurs jag undervisat i. När jag nu läser den kan jag innehållet utan och innan. Jag har också nya intentioner med högläsningen denna gång. Jag ska genomföra Readout - think out, vilket är en åskådlighet kring hur vi förstår och utvecklar förväntningar på bokens innehåll. Readout - thinkout är en medveten lärande undervisning där läraren skapar frågeställningar som öppnar upp bokens innehåll och skapar frågor som har svaren längre in i bokens handling.
Efter inledningskapitlet skapade vi en kollektiv medvetenhet om Eddie. Vem är han?
Aktiviteten Högläsning!
Anne-Marie
STUDIEBESÖK VÄSTERVIK
Idag har jag och min klass studiebesök av sju lärare från Västervik.
Här är en plats för er att undra, kommetera, fundera, diskutera, fråga eller bara lämna ett avtryck.
Välkomna.
Anne-Marie
Här är en plats för er att undra, kommetera, fundera, diskutera, fråga eller bara lämna ett avtryck.
Välkomna.
Anne-Marie
REDAKTIONSMÖTE
Svensklärartidningens redaktion har möte ... vid mitt lilla köksbord. Vad vi talar om ... det syns i nästa nummer av tidningen Svenskläraren. Vi diskuterar naturligtvis bloggen Svenskläraren kommenterar också. Svante och Martin slår sig också ned vid bordet här om en stund. Max Entin också.
Jag fixar middagen! Innan! Sen ska vi tala framtiden.
Anne-Marie
KIWIFÅGELN och KIWIPEDAGOGIKEN
Kiwifågeln på en våg i Sverige. Den är hitkommen från Nya Zeeland. Kiwifågeln kan ses som en idé. Omsatt i Sverige står Kiwi för en pedagogisk tanke; classroommanagment, organisation av lärande, texten som undervisningens fokus, medveten undervisning, elevdemokrati, läs-och-skrivutveckling, dokumentation av elevens utveckling - kort sagt - skolutveckling på flera plan.
Anne-Marie
SKOLA OCH INTERNATIONALISERING
I DN idag skriver Hans Bergström under LEDARE SIGNERAT om lärarutbildningen. Jag har läst och funderat. En viktig aspekt tycker jag är den fråga som Hans Bergström tar upp är bristen av Internationaliseringen i lärarutbildningen.
Frågan är viktig. Skolan samspelar med samhället utanför skolan, och samhället är avhängt av samhällen i stort. Såväl skolan som lärarutbildningen behöver ta ett grepp kring det som sker utanför vår nations gränser i form av gästföreläsare och lärarutbildare från andra delar av världen. Jag tycker det gäller skolan också.
Jag har haft förmånen att få min utbildning kompletterad och förstärkt genom studier på Nya Zeeland samt på Manhattan New School i New York. Dessa utblickar har givit mig mycket funderingar och kommit att förändra min syn på lärarens uppdrag, professionaliseringen och vikten av undervisning där läraren är det viktiga mellanled som levandegör och medvetande gör kunskapsområden för eleverna.
Jag vet att jag är priviligerad i detta fall, jag vet också att jag har mycket mer att lära både på hemmaplan och på utländska skolarenor. Då jag reser ut i världen - är ofta i Edinburgh, Skottland - läser jag av bokhandlarnas utbildningsavdelningar där man kan se riktningar och kunskapsområden , om än i tryckt form, som fingervisningar om vad man gör i detta lands skola. Att titta på hur och vad barn lär sig i en skola i ett annat land ger andra infallsvinklar då man är tillbaka i sitt egna klassrum. Edinburgh som förövrigt söker utbilda sina stadsinvånare i läsning - Edinburgh goes reading - och på några ställen finns till och med "bössor" med insamlingsuppdraget - Education litteracy.
Vi lever i en globaliserad värld - och våra kommunikationsmöjligheter är stora och gränsöverskridande - det är en del av uppdraget att skapa förståelse för världen och individens plats i den.
Skolan är en arena för framtiden. Hur vi än vänder och vrider på skolproblem kommer våra samhällens framtid vara avhängda på hur våra unga kan handskas med den och vad de behöver för att göra det. Jag var på en föreläsning om kinesiska språket och om att resa i Kina. Kinas population är omätbar stor. Ett av de kineska minoirtetsspråken talas av nio miljoner människor. Där är det ett minoritetsspråk. Här är det en hel nations språk. Ibland är det bra med jämförelser. Det är så lätt att bli stor i orden. Så lätt att bli hemmablind.
Tankar från en grubblande kollega,
Anne-Marie
Som sagt,
DN idag torsdagen den 24 april 2008
Frågan är viktig. Skolan samspelar med samhället utanför skolan, och samhället är avhängt av samhällen i stort. Såväl skolan som lärarutbildningen behöver ta ett grepp kring det som sker utanför vår nations gränser i form av gästföreläsare och lärarutbildare från andra delar av världen. Jag tycker det gäller skolan också.
Jag har haft förmånen att få min utbildning kompletterad och förstärkt genom studier på Nya Zeeland samt på Manhattan New School i New York. Dessa utblickar har givit mig mycket funderingar och kommit att förändra min syn på lärarens uppdrag, professionaliseringen och vikten av undervisning där läraren är det viktiga mellanled som levandegör och medvetande gör kunskapsområden för eleverna.
Jag vet att jag är priviligerad i detta fall, jag vet också att jag har mycket mer att lära både på hemmaplan och på utländska skolarenor. Då jag reser ut i världen - är ofta i Edinburgh, Skottland - läser jag av bokhandlarnas utbildningsavdelningar där man kan se riktningar och kunskapsområden , om än i tryckt form, som fingervisningar om vad man gör i detta lands skola. Att titta på hur och vad barn lär sig i en skola i ett annat land ger andra infallsvinklar då man är tillbaka i sitt egna klassrum. Edinburgh som förövrigt söker utbilda sina stadsinvånare i läsning - Edinburgh goes reading - och på några ställen finns till och med "bössor" med insamlingsuppdraget - Education litteracy.
Vi lever i en globaliserad värld - och våra kommunikationsmöjligheter är stora och gränsöverskridande - det är en del av uppdraget att skapa förståelse för världen och individens plats i den.
Skolan är en arena för framtiden. Hur vi än vänder och vrider på skolproblem kommer våra samhällens framtid vara avhängda på hur våra unga kan handskas med den och vad de behöver för att göra det. Jag var på en föreläsning om kinesiska språket och om att resa i Kina. Kinas population är omätbar stor. Ett av de kineska minoirtetsspråken talas av nio miljoner människor. Där är det ett minoritetsspråk. Här är det en hel nations språk. Ibland är det bra med jämförelser. Det är så lätt att bli stor i orden. Så lätt att bli hemmablind.
Tankar från en grubblande kollega,
Anne-Marie
Som sagt,
DN idag torsdagen den 24 april 2008
VÄXANDE - EN PROCESS
Den danske barnpsykologen Dion Summer beskriver i sin bok Barndoms psykologi det kompetenta barnet och barnets vilja till utveckling, delaktighet och samspel. Undertiteln är "utveckling i en föränderlig tid". Jag läste den då boken kom ut, nu är den kurslitteratur på Universitetet i ämnet BARNKONVENTIONEN och BARNS RÄTT: Jag har avslutat mina studier och tänker fortsätta att fördjupa mig i ämnet och ta ytterligare poäng under våren.
Jag citerar Dion Summer, vars bok jag absolut tycker att man ska läsa i sin helhet:
"Nutidens barn är inte en porslinsdocka som går sönder vid den första miljömässiga stöten. Däremot är vajre barn en mer motståndskraftig plastisk docka; Det påverkas av tryck, men kan återta sin form och få nya bucklor vid senare stötar. Med det kan också gå i bitar vid mycket kraftiga påfrestningar.
"Utvecklingen måste därför uppfattas som en process, där sambanden mellan tidig utveckling och senare utveckling i livet inte är ett givet öde, utan en utvecklingsmöjlighet."
Att livet handlar om samspel mellan det yttre och det inre där miljön som omger oss påverkar våra liv. Hur de påverkar ett växande barn handlar om hur vi respekterar och värnar om växandet. Det är inte lätt att växa, växande handlar om att möta motstånd, gå igenom svårigheter, utmaningar och vilja till förändringar. Ett barn som växer också de svårigheter som växandet innebär. Skolan är en plats för växande, såväl fysiskt som psykiskt. Det vet vi lärare som arbetar där.
Anne-Marie
Dion Summer, Barndoms psykologi, Runa Förlag 1997
Jag citerar Dion Summer, vars bok jag absolut tycker att man ska läsa i sin helhet:
"Nutidens barn är inte en porslinsdocka som går sönder vid den första miljömässiga stöten. Däremot är vajre barn en mer motståndskraftig plastisk docka; Det påverkas av tryck, men kan återta sin form och få nya bucklor vid senare stötar. Med det kan också gå i bitar vid mycket kraftiga påfrestningar.
"Utvecklingen måste därför uppfattas som en process, där sambanden mellan tidig utveckling och senare utveckling i livet inte är ett givet öde, utan en utvecklingsmöjlighet."
Att livet handlar om samspel mellan det yttre och det inre där miljön som omger oss påverkar våra liv. Hur de påverkar ett växande barn handlar om hur vi respekterar och värnar om växandet. Det är inte lätt att växa, växande handlar om att möta motstånd, gå igenom svårigheter, utmaningar och vilja till förändringar. Ett barn som växer också de svårigheter som växandet innebär. Skolan är en plats för växande, såväl fysiskt som psykiskt. Det vet vi lärare som arbetar där.
Anne-Marie
Dion Summer, Barndoms psykologi, Runa Förlag 1997
UNDRAN I ELEVVÄRLDEN
Jag ställer mig undrande inför de elevvärldar jag befinner mig i. Det är inte att vara okunnig utan att vara sökande. Det finns inga snabba lösningar, det finns inga självklara vägar - det finns en hel hoper med unga människor, livshistorier, viljor och detta påverkar skolan dagligen. Man får undra helt enkelt.
Anne-Marie
Anne-Marie
SKOLAN OCH FOTBOLLEN
I skolkorridoren sitter tre killar i sexan och läser ur samma bok. De är lutade över texten, De pratar och diskuterar. De är uppslukade av vad de läser. En av killarna läser för de andra två. Mina ögon fångar in dem tidigt. Min nyfikenhet växer. Väl framme hos dem frågar jag vad de läser...
- Om fotbollsvåldet på läktarna!
- Fattaru hur de är på läktarna, de e jö inte klokt jö!
Jag lyssnar på dem. Läsningen är frivillig. När det ringer in stoppas boken in i skåpet.
Jag ser tre läsare. Då jag tittar närmare på de tre ser jag något märkligt. De håller på olika lag.
Det är Hammarby, AIk och Djurgården!
Inte ett ont ord mellan dem.
Jag vandrade vidare genom korridoren.
Tre fotbollskillar läser om bråken på fotbollsläktarna. Tre killar med olika intressen i fotbollen.
De var rörande överens och tycktes helt obekymrade om att de höll på olika lag.
Det kändes gott för framtiden.
Anne-Marie
RETFULLT
På ena byggnaden en text - på andra sidan gatan ett ofärdigt arbete.
Tänk att retas så!
FÄRD
Det är skönt att färdas om än bara i en rulltrappa.
Anne-Marie
FRÅGOR PÅ DET?
Om en liten stund ska jag gå till mitt arbete!
Det ser jag fram emot!
Så kan det också vara att arbeta som lärare!
Frågor på det?
Anne-Marie
Det ser jag fram emot!
Så kan det också vara att arbeta som lärare!
Frågor på det?
Anne-Marie
CITERAR JANUSZ KORCZAK
Janusz Korczak vek inte en tum från barnen. Den polske barnläkaren skrev BARNETS RÄTT TILL RESPEKT och lade grunden till den långt senare deklarationen om barns rättigheter; BARNKONVENTIONEN. Med anledning av den nu rådande skoldebatten finner jag värdefulla meningar ur en av hans böcker, vilken för övrigt borde läsas i sin helhet.
Medan han (pedagogen) har ansvar för barnet måste han också ta konsekvenserna av de tvivelaktiga beslut som fattas av de lagliga förmyndarna - hans arbetsgivare.
Man känner sig missnöjd med den otacksamma uppgiften: den Gud vill straffa gör han till pedagog.
http://aftonbladet.se/nyheter/article2277609.ab
Anne-Marie
J a n u s z K o r c z a k (1878-1942)
Barnläkare, pedagog och författare.
De citat jag hämtat publicerades första gången 1929, då på polska.
På svenska BARNETS RÄTT TILL RESPEKT, 1988
ELEVERNAS RÖSTER
Det behövs både elevröster och lärarröster i skoldebatten.
Det är befriande att läsa om klass 9E. Det är elever och lärare som tillsammans är skolans aktörer. Det är vår verklighet det handlar om. Förvalta nutidens skolbarn värdigt och med respekt. Skolan är deras plats och deras möjlighet. Dessutom är eleverna lagbundna genom skolplikten. Skolan är som bäst när den beskrivs inifrån. Utanförperspektivet är oftast hämtat ur dåtidens skola.
Stå på er elever!
Anne-Marie
http://aftonbladet.se/nyheter/article2277609.ab
TACK!
Något pillas in i brevinkastet.
Ingen brevbärarkuvert. Fel tid.
Så ligger något litet på golvet.
En liten gåva.
Du givare!
Tack!
A-M,
som tackar offentligt på bloggen!
KÖRLINGS ORD
Allvarligt talat
En skola för alla!
Ett klassrum för alla!
Så ser jag det!
Anne-Marie
En skola för alla!
Ett klassrum för alla!
Så ser jag det!
Anne-Marie
STUDIEBESÖK I MIN KLASS
10 lärare i mitt klassrum. Alla raster och pauser till pedagogiska samtal. Det är roligt, spännande och intressant. Mina elever gör ett fantastiskt jobb. Ni som besökte mig, välkomna att undra, tycka, tänka, fundera, bekräfta, gensvara och utveckla tänket vidare här.
Anne-Marie,
som ska sova middag i en 20 minuter... hela jag är en aning slut!
Anne-Marie,
som ska sova middag i en 20 minuter... hela jag är en aning slut!
GÅ VIDARE TILL FILIPPAS BLOGG
Skolan just idag - är elevens förutsättning för framtiden - det är ingen lekplats - utan en livsviktig och avgörande plats för eleven som är där just idag. Vi kan tala om förändringar, nya skollagar, nya åtgärder, nya... och titta i bakspegeln efter lösningar. Jag upprörs. Det finns inga vinnare om man inte ser skolan i verklighetens ljus och för dem som är där. Eleverna har en enda chans att gå i skolan, skolpliktade som de är, och vi lärare - vi är där just idag för dem. Vi gör vårt absolut bästa för att skapa lärande förutsättningar. Det finns massor av utvecklingsmöjligheter i skolan. Och det viktigaste vi har där - är våra elever!
http://www.kettilochfilippa.se/filippa/upp-ur-sandladan-politiker
Anne-Marie
http://www.kettilochfilippa.se/filippa/upp-ur-sandladan-politiker
Anne-Marie
INBOKAD
Nu är det klart! Biljetter och tak över huvudet.
Ska åka till Seattle på seminarium om framtidens skola.
Träffa lärare från hela världen.
Träffa Bill Gates.
Om detta - måste jag få återkomma!
Anne-Marie
Ska åka till Seattle på seminarium om framtidens skola.
Träffa lärare från hela världen.
Träffa Bill Gates.
Om detta - måste jag få återkomma!
Anne-Marie
RENOVERA
Måndagen är under renovering!
skrev min dotter.
Jag tyckte det var ett spännande anslag på tid, dag och möjlighet.
Dagen kan börja illa men renoverar man sig igenom dagen kan den sluta som en av de vackraste och mest minnesvärda.
Anne-Marie
skrev min dotter.
Jag tyckte det var ett spännande anslag på tid, dag och möjlighet.
Dagen kan börja illa men renoverar man sig igenom dagen kan den sluta som en av de vackraste och mest minnesvärda.
Anne-Marie
ELEV - TEXTENS SAMSPEL
Jag ler bara när ingen ser.
Inte när något barn är i närheten. Bilden är underbar.
Men jag behövde en anings hjälp att förstå vad den illustrerade.
Det blev fullkomligt klart då jag fick texten.
Anne-Marie
PROMENADEN
Idag har jag promenerat omkring i min stad. Jag gick från en sidan till den andra. Då går man förbi mycket. Men stannar vid andra ställen. Knepiga storstad. På den ena sidan känner jag mig främmande. På den andra sidan känner jag mig hemma. Mittemellan spelar det inte så stor roll. Där är alla mer eller mindre vilsna tycks det mig. Jag är en sådan där trogen person. Vill ha stamhak, stamfik, stamställen... och när jag passerar några där jag brukar vara stamgäst ... då kan jag vinka lite... säga hej! hej! Det är det som är själva grejen med att promenera omkring. Man gör sig hemmastadd helt enkelt.
Skolan idag - ett äventyr i sig.
Anne-Marie
SKOLARBETET
Det är mellan hand och huvud skolarbetet sker. På rasten sker det med hela kroppen. Vi lärare säger ofta - Spring ut på rast! Vi sätter ord på den rörelse som rasten innebär för elever. För lärare är det tvärtom. Vi rör oss i klassrummet. När vi har rast slår vi oss ned i lärarrummets soffor.
Anne-Marie
DEKLARATION
Vi kan förgylla vår skoltillvaro genom att skapa en plats för lite muntligt framförande av författares skrivande röster. Det är gyllene tillfällen att ge orden liv. Jag läser allt jag själv tycker om. Det kan vara korta stycken ur romaner, det kan vara hela böcker, korta dikter eller en tidningsartikel. Jag artikulerar text. Det skrivna ordet blir muntligt.
Anne-Marie
FÖRSTÅ
Människan söker alltid att förstå.
Det är en viktig pedagogisk utgångspunkt.
Till detta ska vi förhålla oss.
Att människan söker att förstå betyder inte
att vi är överens om vad vi vill förstå.
Det är en helt annan sak.'
Men att vi försöker förstå - det kan vi utgå ifrån.
Anne-Marie
Det är en viktig pedagogisk utgångspunkt.
Till detta ska vi förhålla oss.
Att människan söker att förstå betyder inte
att vi är överens om vad vi vill förstå.
Det är en helt annan sak.'
Men att vi försöker förstå - det kan vi utgå ifrån.
Anne-Marie
SE OM SITT HUS
Se om sitt hus - jag ordboksvandrar in i ordboken.
Vad är ett hus?
Hus definieras som:
* Uppbyggd konstruktion bestående av vågräta och lodräta ytor som avgränsar ett slutet utrymme avsett för boende, vistelse eller förvaring.
* naturligt slutet område ex fröhus, kompasshus, vevhus
Då jag vandrar över ordbokens ordlandskap ser jag också ord som gränsar till denna bestämda konstruktion som vi förkortar med hus. Husfrid... aha... där stannar jag. Ett tillstånd av lugn och samstämmighet i ett hem. Jag stannar också vid det historiska husförhöret. Tänk att man kunde komma hem till människors avgränsade område av vågräta och lodräta ytor och tvinga av dem svar på frågor ur katekesen. Vilken gränsöverskridning.''
Jag blir lite förtjust i ordet husgeråd. Då jag delar upp det ordet blir det Hus - Ge - Råd. I ett avgränsat område uppbyggt av lodräta och vågräta ytor kan vi ge råd om hus. Men vad säger ni om huskors? Visste ni att det betydde att man hade en besvärlig hustru (innanför det slutna området byggt av lodräta och vågräta ytor) som utgör en plåga för sin man.
Jajajamänsan!
Ja, jag vet... vad håller Anne-Marie på med kan ni tänka?
Men det roar mig så otroligt att göra något annat av orden som vi tror vi förstår.
Anne-Marie,
som är hemma! Kort gott!
PÅ JAKT EFTER DETALJER
Promenerar runt i mina trakter. Vägarna utefter vattnet skapar tankar i varje steg. Kameran är mitt alibi att titta närmare på detaljer. Denna papperskorg är inte längre en undanskymd detalj. Den sjunger ut sitt rosa budskap...
Anne-Marie
KÖRLINGS ORD - FORTSÄTTARE
En F O R T S Ä T T A R E
är någon som inte slutar utan vill vidare.
Jag ser något positivt.
Det är nog rörelsen i det hela.
Den gillar jag.
Anne-Marie
är någon som inte slutar utan vill vidare.
Jag ser något positivt.
Det är nog rörelsen i det hela.
Den gillar jag.
Anne-Marie
LÖRDAGAR
Det är något vilsamt över lördagar.
Tidlösheten upplever jag.
Jag tror jag inrättar mig i min lördag.
Det är min dag.
Jag gör det som faller mig in...
Och klockans ticketackande ... är av helt annat slag än under vardagen... och söndagen.
Anne-Marie
MATSALEN
- Abla!
Det är jag som är Abla.
Jag är något äldre än den kvinna som arbetar i skolans matsal.
Vi pratas vid alla de stunder vi kan pratas vid.
Jag är Abla. Så säger man till en äldre i hennes kultur.
Jag är lite stolt över att vara just Abla.
Jag smyger in i matsalens innan de där timmarna då alla de andra rusar dit.
Smyger in...
- får jag ta en knäckebrödskiva?
Så ungefär.
Samtidigt som det slår mig att mat ska göras till många, många, många barn. Nästan 700 stycken.
Det är rent märkvärdigt. Helt otroligt egentligen.
Så jag vinkar hej då och får ett glatt rop tillbaka
- Hej då Abla!
Anne-Marie,
fredag ikväll... lördag imorgon...söndag... Helg med andra ord.
ELEVENS HÄR OCH NU
En allvarlig tanke -
Allt som sker i skolan är livsavgörande för den elev som är där nu. Vi kan peka på brister, vi kan tala om bristande resurser, vi kan tala om skolans brister och tillkortakommanden, vi kan skapa förändering - men vi måste ha i aktivt perspektiv - att eleven som går i våra klasser idag - är ständigt där i ett just nu. Det betyder att vi måste skapa förutsättningar för eleven i dagens skola att handskas med morgondagens verklighet. Här och nu - varje gång vi möter våra elever.
Anne-Marie
Allt som sker i skolan är livsavgörande för den elev som är där nu. Vi kan peka på brister, vi kan tala om bristande resurser, vi kan tala om skolans brister och tillkortakommanden, vi kan skapa förändering - men vi måste ha i aktivt perspektiv - att eleven som går i våra klasser idag - är ständigt där i ett just nu. Det betyder att vi måste skapa förutsättningar för eleven i dagens skola att handskas med morgondagens verklighet. Här och nu - varje gång vi möter våra elever.
Anne-Marie
KÖRLINGS ORD SKAPAR NYTT ORD
Mitt nya ord
O R D S L Ä N G A
att slänga sig med ord utan att förstå dess innebörd eller historia.
Att slänga sig med ord utan ansvar för vare sig utsändandet eller mottagandet.
Anne-Marie
O R D S L Ä N G A
att slänga sig med ord utan att förstå dess innebörd eller historia.
Att slänga sig med ord utan ansvar för vare sig utsändandet eller mottagandet.
Anne-Marie
PANEL OM SKRIVA, LÄSA i SKOLAN
Lärarnas Riksförbund håller fyra kvällar om skolan, Jag besöker aktivt denna möjlighet att lyssna, tänka och debattera skolans frågor.
Jag måste sammanfatta dessa tre goda tänkares tankar. Jag citerar dem inte, utan gör en självständig sammanfattning och orden är mina.
Ebba Witt Brattström:
Professor Ebba Witt Brattström inleder med ord ur Svensklärartidningen (hurra!) och talar varmt om att sprida kunskap är skolans viktigaste uppgift. Detta är skolans demokratiska uppdrag. Okunskap skapar spänningar och är en allvarlig fara för samhället i stort. Den nya generationen unga måste få tillgång till det svenska språket och Ebba Witt Brattström förespråkar undervisning i nationallitteraturen.
Torgny Karnstedt:
Författare som tänker kring sina möten med unga människor och vill återupprätta författarbesöken i skolorna. Torgny Karnstedt har författarperspektivet på skolan. Hans besök omsluts till en början av stor motvilja från eleverna men när han väl är där får han positiva gensvar och utvecklande tankar kring elevers behov av sitt språk.
Torgny Karnstedt talar om gymnasiets 18 nationella program och om hur många inte kan göra detta val. De har bristande kunskaper i de grundläggande läs och skrivfärdigheterna vilket gör att eleverna bara får ett val - det individuella programmet. Den bild Karnstedt presenterar kring elevernas läsförmåga är dyster, men inte i totalt mörker. Jag gillar de citat han presenterar:
BARN ÄR KREATIVA - MAN KAN INTE GÖRA BARN KREATIVA - MEN MAN KAN TA IFRÅN DEM DEN (ett citat från den kända hjärnforskaren Matti Bergström).
Caroline Liberg
Professor Caroline Liberg har många intressanta skoltankar och undervisningsutmaningar. Jag väljer att göra ett självständigt blogginlägg med hennes tankegångar. Jag fann en professor med stor kunskap om skolans förutsättningar och möjligheter som med kompetens och underbyggda resonemang värnade lärarens arbete. För mig personligen fann jag en hoppfull ljusspridare i skolmörkret. Att vi har utmaningar att ge oss in i vi lärare - det är sant. Men vi måste få göra det med rak rygg och bibehållet självförtroende.
Moderator i detta sammanhang var den tidigare utbildningsministern för socialdemokraterna Bengt Göransson. Han lät mig få ordet flera gånger vilket jag tacksamt tog. Jag hade åsikter och tankar och försvarade vår skola av idag. Men inte oreserverat - det finns mycket, mycket att göra i svensk skola. Och det måste vi göra! Men som sagt - jag knyter det till min inlägg om Caroline Liberg som jag tycker borde få mer ljus över sina tankegångar.
Jag skulle vilja uppmana lärare runt omkring Stockholm att besöka Lärarnas Riksförbunds sista diskussion om skolan och hur Socialdemokraterna tänker kring skolan. Vi måste närvara vid möten där skolan diskuteras. Det är vår profession som diskuteras. Jag saknar elevrepresentanter också - för det är deras skola som debatteras och tänks kring. Vi borde ta till orda... där vi ges möjlighet att göra detta.
Puh!
Anne-Marie,
som värnar skolfrågorna!
Jag måste sammanfatta dessa tre goda tänkares tankar. Jag citerar dem inte, utan gör en självständig sammanfattning och orden är mina.
Ebba Witt Brattström:
Professor Ebba Witt Brattström inleder med ord ur Svensklärartidningen (hurra!) och talar varmt om att sprida kunskap är skolans viktigaste uppgift. Detta är skolans demokratiska uppdrag. Okunskap skapar spänningar och är en allvarlig fara för samhället i stort. Den nya generationen unga måste få tillgång till det svenska språket och Ebba Witt Brattström förespråkar undervisning i nationallitteraturen.
Torgny Karnstedt:
Författare som tänker kring sina möten med unga människor och vill återupprätta författarbesöken i skolorna. Torgny Karnstedt har författarperspektivet på skolan. Hans besök omsluts till en början av stor motvilja från eleverna men när han väl är där får han positiva gensvar och utvecklande tankar kring elevers behov av sitt språk.
Torgny Karnstedt talar om gymnasiets 18 nationella program och om hur många inte kan göra detta val. De har bristande kunskaper i de grundläggande läs och skrivfärdigheterna vilket gör att eleverna bara får ett val - det individuella programmet. Den bild Karnstedt presenterar kring elevernas läsförmåga är dyster, men inte i totalt mörker. Jag gillar de citat han presenterar:
BARN ÄR KREATIVA - MAN KAN INTE GÖRA BARN KREATIVA - MEN MAN KAN TA IFRÅN DEM DEN (ett citat från den kända hjärnforskaren Matti Bergström).
Caroline Liberg
Professor Caroline Liberg har många intressanta skoltankar och undervisningsutmaningar. Jag väljer att göra ett självständigt blogginlägg med hennes tankegångar. Jag fann en professor med stor kunskap om skolans förutsättningar och möjligheter som med kompetens och underbyggda resonemang värnade lärarens arbete. För mig personligen fann jag en hoppfull ljusspridare i skolmörkret. Att vi har utmaningar att ge oss in i vi lärare - det är sant. Men vi måste få göra det med rak rygg och bibehållet självförtroende.
Moderator i detta sammanhang var den tidigare utbildningsministern för socialdemokraterna Bengt Göransson. Han lät mig få ordet flera gånger vilket jag tacksamt tog. Jag hade åsikter och tankar och försvarade vår skola av idag. Men inte oreserverat - det finns mycket, mycket att göra i svensk skola. Och det måste vi göra! Men som sagt - jag knyter det till min inlägg om Caroline Liberg som jag tycker borde få mer ljus över sina tankegångar.
Jag skulle vilja uppmana lärare runt omkring Stockholm att besöka Lärarnas Riksförbunds sista diskussion om skolan och hur Socialdemokraterna tänker kring skolan. Vi måste närvara vid möten där skolan diskuteras. Det är vår profession som diskuteras. Jag saknar elevrepresentanter också - för det är deras skola som debatteras och tänks kring. Vi borde ta till orda... där vi ges möjlighet att göra detta.
Puh!
Anne-Marie,
som värnar skolfrågorna!
DAGENS FUNDERING
- Jag undrar om jag ska önska en ipod eller en ödla?
Men när jag tänker efter har nog mer användning av en ipod än en ödla.
Anne-Marie,
med öron öppna för elevresonemang.
Men när jag tänker efter har nog mer användning av en ipod än en ödla.
Anne-Marie,
med öron öppna för elevresonemang.
EKONOMI - LÄRAN OM NÅGOT PRAKTISKT
Skolan måste samspela med verkligheten.
En av de saker som möjliggör inträdet i livet utanför skolan är ekonomin. Jag tycker det är alldeles för tyst om den praktiska ekonomi som unga människor behöver för att klara sig. Marknadskrafter drar tidigt in eleverna i den ekonomiska verkligheten. Detta lärande ska inte bli en bitter erfarenhet... och praktisk ekonomi borde vara ett tidigt ämne i skolan. Ekonomiska frågor är viktiga frågor - och en bas för ett mycket vardagligt liv. Att handskas med sina pengar osynliggörs som ämne. Skolan ska göra skillnad... ge kunskap som betyder något när man är ute i verkligheten. Det finns mycket att göra kring en undervisning av detta slag. Ekonomin stjälper alltför många unga människor för fort och för tidigt.
Mobillån? Det är att slå mynt av okunskapen.
Anne-Marie
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=761599
ORDNING OCH REDA
Ordning är organisation av något.
Här är det en organisation av skivomslag.
Denna ordning betyder en överblick.
Överblick över utbudet.
Ordning av saker och ting skapar möjlighet att överblicka.
Ordning av det inre slaget handlar om samma sak.
Det är en slags överblick och en slags möjlighet.
Om jag, läraren, ordnar saker och ting, medvetet och strukturerat så skapar jag en möjlig lärande situation för eleverna. Att åskådliggöra tanken om undervisningen, syftet med den och vad målet är. Detta är den ordning jag vill skapa. Min tanke om undervisningen är den ordning jag tydligt ska presentera för eleverna. Det betyder att jag skapar förutsättningar för ett aktivt lärande. När jag åskådliggjort saker och ting så har eleverna sin aktivitet - och den är rörig. För lärande kräver så mycket annat innan den blir inordnad. Ungar som lär sig går via oordningen till ordningen. Men det är en slags lärande oordning där det nya ska inordnas i det som redan är begripligt för eleverna.
En elev berättade för mig
- ju mer jag kan ju lugnare blir jag...då sitter jag still... då slutar jag prata. Jag pratar som mest om andra saker då jag inte fattar någonting alls.
Så ungefär svarade en elev.
Ordning skapas under lärandets gång.
Oordningen är lärandets början. Men om det inte sker en utveckling i den första röran så är uppgiften för svår. Då ger man upp - och ägnar sig åt något helt annat.
Anne-Marie,
som försöker tänka på inre ordning, förmedla detta, och kommer att utveckla de här tankarna. Är det rörigt att förstå, betyder det bara att jag är grubblande och ofärdig i mitt tänk. Jag tänker fortsätta att utveckla den här tanken. Det finns i det lärande sammanhanget många experter på lärandet och förmågan att lära. De sitter oftast framför oss - i klassrummet - våra elever.
SPRÅKTIDNINGEN RESER UT
Hemkommen från en presentation hos SPRÅKTIDNINGENS redaktion. Intresset för tidningen är stort och upplagan ökar för varje nummer. Nu anordnar Språktidningen resor tillsammans med Volontärresor och Världens resor. Nu vill jag åka till Kina... resa runt... och besöka minoritetsfolket i Kina, besöka platser som man knappt kan föreställa sig. Jag är ressugen. Språkligt bevandrad med andra ord.
Anne-Marie
http://www.spraktidningen.se/
SKOLANS HELA TYNGD
Ibland tänker jag... det är tungrott... det där med skolan!
Ibland tänker jag... jag vill annat... se skolan i annat ljus.
Ibland tänker jag... jag vill se det positiva...och skapa skillnad... för det är så mycket negativt.
Oftast tänker jag... det finns ett och annat att göra.
Men det är inte lätt.
Anne-Marie
NATIONELLA PROV årskurs 5
Jag läser i min provpärm Skolverket vt 2007 vt 2008:
* Ämnesproven i årskurs 5 är främst diagnostiska men utgör ocskå en avstämning mot de mål eleven ska ha uppnått.
Syftet med proven är:
* Syftet med detta ganska omfattande provsystem är förstås att så tidigt som möjligt uppmärksamma de barn som behöver mer stöd än andra.
Jo, så tolkar jag dem också.
Men jag ser också ett läraranslag och ett diskussionsunderlag av mer generellt slag. Proven är omfattande och synliggör också läroplanens intentioner - samarbetet, det vidgade textbegreppet, bildanalysen, matematikens språk och elevens muntliga framställning. Jag ser utvecklingstankar och anvisningar om vad vi måste genomföra i skolan. Det är inte meningen att proven endast ska vara en bedömning av eleven utan också en viss bedömning av undervisningen. Jag lutar mig över provpärmens text . . .
Anne-Marie Körling
* Ämnesproven i årskurs 5 är främst diagnostiska men utgör ocskå en avstämning mot de mål eleven ska ha uppnått.
Syftet med proven är:
* Syftet med detta ganska omfattande provsystem är förstås att så tidigt som möjligt uppmärksamma de barn som behöver mer stöd än andra.
Jo, så tolkar jag dem också.
Men jag ser också ett läraranslag och ett diskussionsunderlag av mer generellt slag. Proven är omfattande och synliggör också läroplanens intentioner - samarbetet, det vidgade textbegreppet, bildanalysen, matematikens språk och elevens muntliga framställning. Jag ser utvecklingstankar och anvisningar om vad vi måste genomföra i skolan. Det är inte meningen att proven endast ska vara en bedömning av eleven utan också en viss bedömning av undervisningen. Jag lutar mig över provpärmens text . . .
Anne-Marie Körling
SKOLFRAMTID
Jag är visionär.
Det tänker jag fortsätta vara.
Min drivkraft är att jag undrar.
Har inga färdiga svar.
Anne-Marie
Det tänker jag fortsätta vara.
Min drivkraft är att jag undrar.
Har inga färdiga svar.
Anne-Marie
SKOLTANKAR
Skola och förändring - det handlar inte om den yttre förändringen - det handlar om den inre förändringen. Skolans frågor är - Hur vi ser på lärande, kunskap och människan? Frågor vi ständigt måste diskutera. Vi ärver alla skolan - och behandlar den som om vi är bekanta med den - vilket är bedrägligt. Skolan låter sig inte ringas in utifrån.
Anne-Marie
Anne-Marie
TANKAR OM KLASS 9A
Det slog mig
- genom tvprogrammet Klass 9 A kan vi föra en diskussion där skolan av idag står som gemensam modell.
Då skolan alltid är erfaren av oss alla talar vi om skolan på ett märkligt sätt. Den blandas ihop med dåtid, andra läroplaner och gamla eleverfarenheter, gamla lärarroller och traditioner.
Genom dramadokumentären KLASS 9 A kan vi skapa ett mer aktuellt forum och skapa ett försök till gemensam utgångspunkt då vi talar om skolan. Klass 9A räcker inte ensam för att förändra bilden av skolan och dess förutsättningar - vi behöver fler modeller som åskådliggör skolan av idag.
Klass 9A visar hur komplex skolvärlden.
Rektorer som kämpar för sin skola och sina elever, elever som kämpar med att sina livssituationer. Jag tycker så mycket om de porträtt som dramaserien Klass 9 A ger oss. För mig personligen är nog detta det viktigaste - att vi ser individen i eleven. Deras hela liv - hur de resonerar om sina möjligheter, sina familjesituationer och sina framtidstankar. Det är då vi ser våra elever och upprättar värdiga relationer till dem som förutsättningarna finns för en lärare. Elevperspektivet är angeläget viktigt. Lärarnas insatser likaså. Rektorernas mod att göra något som är helt annorlunda och nytt.
Klass 9A är ett samtalsämne i de flesta sammanhang där jag befinner mig i. Jag har funnit att vi genom den serien närmar oss en aktuell utgångspunkt. Det betyder en möjlighet till ett avstamp för den framtida skolan. Det är den utvecklingen jag hoppas mest på. Framtidens perspektiv.
Anne-Marie
- genom tvprogrammet Klass 9 A kan vi föra en diskussion där skolan av idag står som gemensam modell.
Då skolan alltid är erfaren av oss alla talar vi om skolan på ett märkligt sätt. Den blandas ihop med dåtid, andra läroplaner och gamla eleverfarenheter, gamla lärarroller och traditioner.
Genom dramadokumentären KLASS 9 A kan vi skapa ett mer aktuellt forum och skapa ett försök till gemensam utgångspunkt då vi talar om skolan. Klass 9A räcker inte ensam för att förändra bilden av skolan och dess förutsättningar - vi behöver fler modeller som åskådliggör skolan av idag.
Klass 9A visar hur komplex skolvärlden.
Rektorer som kämpar för sin skola och sina elever, elever som kämpar med att sina livssituationer. Jag tycker så mycket om de porträtt som dramaserien Klass 9 A ger oss. För mig personligen är nog detta det viktigaste - att vi ser individen i eleven. Deras hela liv - hur de resonerar om sina möjligheter, sina familjesituationer och sina framtidstankar. Det är då vi ser våra elever och upprättar värdiga relationer till dem som förutsättningarna finns för en lärare. Elevperspektivet är angeläget viktigt. Lärarnas insatser likaså. Rektorernas mod att göra något som är helt annorlunda och nytt.
Klass 9A är ett samtalsämne i de flesta sammanhang där jag befinner mig i. Jag har funnit att vi genom den serien närmar oss en aktuell utgångspunkt. Det betyder en möjlighet till ett avstamp för den framtida skolan. Det är den utvecklingen jag hoppas mest på. Framtidens perspektiv.
Anne-Marie
FÖRELÄST I ÖREBRO
Tack för förtroendet och uppdraget. Ni lärare som lyssnade och undrade, tänkte och funderade här är er plats i min blogg. Välkomna!
A-M
INSIKTANDE
Det är inte tomma ord i det här dokumentet. Det är ord!
Från ord till handling. Det är aktivitet. Det är ett annat ord för skolans uppdrag.
Anne-Marie
INSTÄLLNING
Det går att ta vid om man vill ta vid. Att börja börja istället för att sluta sluta.
Inställa sin inställning. Så ungefär!
Anne-Marie
BARNENS VÅR
Det är vårtecken runt en skolgård. Alldeles intill leker några barn. Så syns våren.
Anne-Marie
REKTORSAKADEMIENS NÄTVERKSTRÄFF
Berns och nätverksträffande igårkväll under ledning och med föreläsares entusiasm - Rektorsakademien!
Mycket imponerande framtidsriktande inspirationskväll där individens möjligheter ställs i det aktuella centrum som ständigt borde vara skolans utgångspunkt.
Tack Fredrik och Rektorsakademien.
Jag återkommer om Google, om klass 9A, om Hultsfred och tack vare nätverkande så kommer denna kväll säkerligen utmynna i att vi lärare blir aktörer också i framtiden.
Anne-Marie
http://jeppesenblog.blogspot.com/2008/04/putte-svensson-google-och-klass-9a.html
Mycket imponerande framtidsriktande inspirationskväll där individens möjligheter ställs i det aktuella centrum som ständigt borde vara skolans utgångspunkt.
Tack Fredrik och Rektorsakademien.
Jag återkommer om Google, om klass 9A, om Hultsfred och tack vare nätverkande så kommer denna kväll säkerligen utmynna i att vi lärare blir aktörer också i framtiden.
Anne-Marie
http://jeppesenblog.blogspot.com/2008/04/putte-svensson-google-och-klass-9a.html
TYNGD
En bild av en känsla.
Tyngd.
Det är en flickas öde som tynger.
Anne-Marie
ENGLA
Engla.
Det blir inga fler ord på min blogg idag.
Orden fattas mig.
Anne-Marie
ENGLA
Finns inga ord. Bara frågetecken, Det finns inget att säga. Det är bara känslor.
Mitt fotografi är den knivskarpa smärtan.
med sorgens hjärta.
med medkännartankar till de anhöriga.
Anne-Marie
Mitt fotografi är den knivskarpa smärtan.
med sorgens hjärta.
med medkännartankar till de anhöriga.
Anne-Marie
BOKSTAVSBARN
Jag har väldigt ofta funderingar över bokstavsbarnen och diagnoserna. Jag tror säkerligen att någon har ADHD men jag tror inte att de är så många. Jag är rädd för diagnoserna som ställs innan man börjat titta på omgivningen kring barnet och de vuxnas ansvar i relationerna. Det är så lätt att göra diagnos och fokusera problemet utanför dess kontext. Bokstavsbarn är ett fint begrepp - i min värld handlar det om att bli läsare och bokstaverare... samhällsinkluderad!Snälla hjälp mig med tankar om ADHD och hur ni ser på den diagnosen?
Anne-Marie
SER PÅ vs SEDD
Jo - det är avsevärd skillnad att vara ett barn som man ser på - och ett barn som blir sedd. Det första är en objektivisering - det andra är en socialisering.
Anne-Marie
Anne-Marie
MITT I VERKLIGHETENS SKOLA
Idag läser jag PJ Anders Linders Ledarkrönika i SvD 13 april 2008.
Rubriken fångar omedelbart mitt intresse - den lyder;
S V E K E N M O T L Ä R A R E O C H E L E V E R
PJ Anders Linder kommenterar Högskoleverket granskning av lärarutbildningarna.
Jag tänker.
Skolan är samhällets viktigaste utpost. Den rubrik som krönikan har pekar på problemet skola överhuvudtaget. Jag tycker om att man tydliggör sveket mot lärarna och det viktigaste- eleverna. Då man talar om skolan, skriver om den, åsiktar om den, debatterar den, bedömer den så är vi lärare, vi som är där mitt i verkligheten tysta, men hela debatten drabbar också skolans viktigaste aktörer - eleverna. Synen på skolan är oftast så negativ.
Eleverna har rätt att få bli utbildade för sin framtid. För att bli det behöver lärare som är utbildade och engagerade i skolan, i uppgiften att vara lärare, i uppdragen och få förutsättningar att verka fullt ut. Jag är mitt i, jag har en årskurs fem och ynnesten att bara ha 20 elever, jag arbetar i en kommunal skola med knappa resurser men en skola som är rik på sina kompetenser. Jag föreläser runt om i Sverige, besöker skolor, lärare och rektorer. Jag har ingen aning om hur många skolor jag har besökt, men det är ett stort antal, de jag har besökt är alla skolor som vittnat om engagemang och vilja till utveckling. Jag ingår i nätverk där skolans framtid alltid är högst på agendan. Jag läser det jag hinner med av vad som sägs om vår verksamhet. Känner igen somligt, men tycker det mesta handlar om gårdagen. Jag vill se framtiden i svensk skola.
Jag vet att jag är en positiv förespråkare av lärarens yrke, och att jag ibland onyanserat bara pekar på det positiva med skolan, men det behövs faktiskt motpoler till ensidigheten. Det betyder inte att jag blundar för kritik eller brister, men det har ingen verkan längre då lärare inte känner igen sig i det avståndet som skapas mellan dem som är utanför skolan och de som är innanför den. I slutändan drabbar de våra elever. De har skolplikt. Plikt att vara där, närvara, och få utbildning på ett värdigt sätt, i ett värdigt möte med en yrkeskår som kan, vill och gör.
I PJ Anders Linders pekar på en undersökning av MckINSEY som visar att de mest framgångsrika skolsystemen rekryterar de bästa studenterna till lärarutbildningarna. Det är självklart så att yrket kräver välutbildade lärare på alla plan och över hela systemet. Yrket är inte ett flumyrke - det är ett verkligt ansvarsfullt och krävande arbete som omsluter många växande individer. Dessa unga växande individer har många av sina vuxenkontakter inom skolans värld. Med det vill jag säga skolans hela personal, matsalstanter, vaktmästare är alla behövliga runt Sveriges växande unga.
Jag kan tänka mig att lärare blir specialister, såsom läkaren blir, på områden som gagnar utveckling av elevernas kompetenser inom skolan. Lönemässigt är det en skam att tala om hur lite en lärare faktiskt tjänar, men den diskussionen är det så lätt att fastna i. Självklart ska lärarna betalas. De utbildas under många år och har utbildningskostnader och utbildningsår som kan jämföras med civilingenjörer och liknande yrken. Skolledarna bör få mer coaching och möta ledarskap utanför skolan. Vad händer om skolans ledare möter arbetslivets ledare för att bara undersöka ledarskapet - utbilda sig. Rektorerna har ingen avundsvärd roll.
Då jag föreläser vid min lärarhögskola upplever jag faktiskt hopp om framtiden. Missuppfattar jag situationen? Lärarkandidaterna som mailar mig, ringer mig, skriver till mig, ställer sig i kö för att fråga, dela tankegångar... och jag ser bara engagemang. Lärare som jag har till kollegor vid min skola är alla lärare som ständigt ställer eleven i centrum. Sedan funderar jag över den dialog jag har med så många lärare i Sverige... har jag helt missuppfattat alltsammans då jag skriver att lärare är inom utvecklingszonen - vi vill ha utveckling, vi räds den inte. Läroplanen kan lika gärna översättas till utvecklingsplanen för svensk skola.
Inom bloggsfären finns lärare som äntligen vågar orda, tänka, uttrycka sig. Här finns en uttryckarmöjlighet för en hel yrkeskår. Det finns mycket att göra inom skolan, så kommer det alltid att vara. För skolan är en utvecklingsplats och en spegel av samhället i stort.
Jag längtar efter ett lärarupprop! Ett verkligt positivt yrkesupprop!
Här är vi... och vi är bra!
Jag känner mig löjligt positiv - och kommer få höra det. Men allvarligt talat - jag är ju där! Mitt i. Jag orkar inte längre bry mig om vad som skrivs och sägs om skolan och läraryrket. Men när PJ Anders Linder talar om sveket. Då läser jag. Tack för perspektivet! Behövligt.
Anne-Marie
Rubriken fångar omedelbart mitt intresse - den lyder;
S V E K E N M O T L Ä R A R E O C H E L E V E R
PJ Anders Linder kommenterar Högskoleverket granskning av lärarutbildningarna.
Jag tänker.
Skolan är samhällets viktigaste utpost. Den rubrik som krönikan har pekar på problemet skola överhuvudtaget. Jag tycker om att man tydliggör sveket mot lärarna och det viktigaste- eleverna. Då man talar om skolan, skriver om den, åsiktar om den, debatterar den, bedömer den så är vi lärare, vi som är där mitt i verkligheten tysta, men hela debatten drabbar också skolans viktigaste aktörer - eleverna. Synen på skolan är oftast så negativ.
Eleverna har rätt att få bli utbildade för sin framtid. För att bli det behöver lärare som är utbildade och engagerade i skolan, i uppgiften att vara lärare, i uppdragen och få förutsättningar att verka fullt ut. Jag är mitt i, jag har en årskurs fem och ynnesten att bara ha 20 elever, jag arbetar i en kommunal skola med knappa resurser men en skola som är rik på sina kompetenser. Jag föreläser runt om i Sverige, besöker skolor, lärare och rektorer. Jag har ingen aning om hur många skolor jag har besökt, men det är ett stort antal, de jag har besökt är alla skolor som vittnat om engagemang och vilja till utveckling. Jag ingår i nätverk där skolans framtid alltid är högst på agendan. Jag läser det jag hinner med av vad som sägs om vår verksamhet. Känner igen somligt, men tycker det mesta handlar om gårdagen. Jag vill se framtiden i svensk skola.
Jag vet att jag är en positiv förespråkare av lärarens yrke, och att jag ibland onyanserat bara pekar på det positiva med skolan, men det behövs faktiskt motpoler till ensidigheten. Det betyder inte att jag blundar för kritik eller brister, men det har ingen verkan längre då lärare inte känner igen sig i det avståndet som skapas mellan dem som är utanför skolan och de som är innanför den. I slutändan drabbar de våra elever. De har skolplikt. Plikt att vara där, närvara, och få utbildning på ett värdigt sätt, i ett värdigt möte med en yrkeskår som kan, vill och gör.
I PJ Anders Linders pekar på en undersökning av MckINSEY som visar att de mest framgångsrika skolsystemen rekryterar de bästa studenterna till lärarutbildningarna. Det är självklart så att yrket kräver välutbildade lärare på alla plan och över hela systemet. Yrket är inte ett flumyrke - det är ett verkligt ansvarsfullt och krävande arbete som omsluter många växande individer. Dessa unga växande individer har många av sina vuxenkontakter inom skolans värld. Med det vill jag säga skolans hela personal, matsalstanter, vaktmästare är alla behövliga runt Sveriges växande unga.
Jag kan tänka mig att lärare blir specialister, såsom läkaren blir, på områden som gagnar utveckling av elevernas kompetenser inom skolan. Lönemässigt är det en skam att tala om hur lite en lärare faktiskt tjänar, men den diskussionen är det så lätt att fastna i. Självklart ska lärarna betalas. De utbildas under många år och har utbildningskostnader och utbildningsår som kan jämföras med civilingenjörer och liknande yrken. Skolledarna bör få mer coaching och möta ledarskap utanför skolan. Vad händer om skolans ledare möter arbetslivets ledare för att bara undersöka ledarskapet - utbilda sig. Rektorerna har ingen avundsvärd roll.
Då jag föreläser vid min lärarhögskola upplever jag faktiskt hopp om framtiden. Missuppfattar jag situationen? Lärarkandidaterna som mailar mig, ringer mig, skriver till mig, ställer sig i kö för att fråga, dela tankegångar... och jag ser bara engagemang. Lärare som jag har till kollegor vid min skola är alla lärare som ständigt ställer eleven i centrum. Sedan funderar jag över den dialog jag har med så många lärare i Sverige... har jag helt missuppfattat alltsammans då jag skriver att lärare är inom utvecklingszonen - vi vill ha utveckling, vi räds den inte. Läroplanen kan lika gärna översättas till utvecklingsplanen för svensk skola.
Inom bloggsfären finns lärare som äntligen vågar orda, tänka, uttrycka sig. Här finns en uttryckarmöjlighet för en hel yrkeskår. Det finns mycket att göra inom skolan, så kommer det alltid att vara. För skolan är en utvecklingsplats och en spegel av samhället i stort.
Jag längtar efter ett lärarupprop! Ett verkligt positivt yrkesupprop!
Här är vi... och vi är bra!
Jag känner mig löjligt positiv - och kommer få höra det. Men allvarligt talat - jag är ju där! Mitt i. Jag orkar inte längre bry mig om vad som skrivs och sägs om skolan och läraryrket. Men när PJ Anders Linder talar om sveket. Då läser jag. Tack för perspektivet! Behövligt.
Anne-Marie
HISTORISKA PLATSER
Historiska platser.
Historiska vingslag.
Historiska tankegångar.
Bänkarnas riktningar mot ordet.
Så ser de flesta klassrum ut även idag.
Jag ser gärna en annan organisation för undervisningens fokus.
Anne-Marie
SÖNDAGSTIDNINGARNAS ORDLANDSKAP
Tidningshögarna... ordlandskapet som ligger framför mig. Märkliga världar som jag kan läsa om.
Det gör mig oändligt ont att läsa om fallet Embla. Men alla mina tankar går till föräldrarna. Alla. Vid varje läst rad i tidningen tänker jag på mamman, pappan.
Jag läser också att vår statsminister lämnat över en lista till Kinas ledare. Denna tystnad kring frågan innan avresan från Sverige och den faktiska handlingen vid mötet i Kina. Kanske inte allt ska göras offentligt för alla förrän efteråt.
Detta med tidningsläsande!
Anne-Marie
Det gör mig oändligt ont att läsa om fallet Embla. Men alla mina tankar går till föräldrarna. Alla. Vid varje läst rad i tidningen tänker jag på mamman, pappan.
Jag läser också att vår statsminister lämnat över en lista till Kinas ledare. Denna tystnad kring frågan innan avresan från Sverige och den faktiska handlingen vid mötet i Kina. Kanske inte allt ska göras offentligt för alla förrän efteråt.
Detta med tidningsläsande!
Anne-Marie
LUKTPROV
- Jag måste lukta ... ja... du är godkänd... jag luktprovar alla lärare...
En liten elev. Väldigt liten.
Man får räcka ut sin arm.
Hon förlitar sig på luktsinnet.
Det slår mig med ens att det är det första och sista sinnet som vi människor har.
Anne-Marie
En liten elev. Väldigt liten.
Man får räcka ut sin arm.
Hon förlitar sig på luktsinnet.
Det slår mig med ens att det är det första och sista sinnet som vi människor har.
Anne-Marie
QUOTING DYLAN AGAIN
Yesterday everything was going to fast - today its going too slow
I don´t know if I saw you - I will kill you - or kiss you
You made me standig in the doorway crying...
Och dessa citat har inget med mitt privatliv att göra... jag bara tycker om vissa meningar... och hela låtar... och förundras över Bob Dylans ord och meningar. Det tillåter mitt privatliv mig att göra.
Nu lyssnar jag på OUT OF MIND - Bob Dylan
Anne-Marie
I don´t know if I saw you - I will kill you - or kiss you
You made me standig in the doorway crying...
Och dessa citat har inget med mitt privatliv att göra... jag bara tycker om vissa meningar... och hela låtar... och förundras över Bob Dylans ord och meningar. Det tillåter mitt privatliv mig att göra.
Nu lyssnar jag på OUT OF MIND - Bob Dylan
Anne-Marie
INGA TOMMA ORD
Jag använder blädderblocket till ... ja... att vara kollektivt stolt över min klass.
Anne-Marie
LÄRARYRKET KALL eller?
Igår var jag på ABF och lyssnade på tankar om läraryrket. Denna kväll ingår i en serie kvällar som anordnas av Lärarnas Riksförbund. Jag lyssnade på fyra talare - om läraryrket. Det mesta handlade om läraryrket av igår. Jag tyckte om en del av talarnas tankegångar och vikten av det historiska perspektivet av lärarens yrke. Men - jag hävdar utifrån min verklighet - att lärarnas arbete så sällan tydliggörs utifrån lärarnas verklighet. Denna gårdagen i lärarperspektivet speglar det allmänna synen om vad alla vet om läraren och skolan. Det igenkänns lättast genom
- jag minns min egen skolgång,
- då jag var lärare, det är visserligen många år sedan...
- mina egna erfarenheter av skolan, de är visserligen trettio år gamla...
möter jag dagligen. Jag kan uppleva en frustration - skolan är en allas arena, dåtidens skolupplevelser syns i oroliga föräldraansikten vid föräldramöten, skolpolitiker minns sin egna ordning och reda - vilket gör att vi alla tror att vi talar om samma ställe, plats, yrke och lärande. Det gör det svårt att tala om lärarens yrke av IDAG.
Jag saknar också - som alla andra sammanhang - en verklig lärarröst från den nu-och framtidstittande skolan. Det handlar om lärare, men det är sällan lärare som talar om sin lärarverklighet. Jag vet att vi är många lärare som resignerar inför den offentliga bilden av skolan. Man jag vill mana - låt oss ta till orda! Vi kan! Vi vet! Vi vill!
Individuell undervisning i mitt klassrum - elevperspektivet!
Jag vill tacka Metta Fjelkner, Bo Sundblad, Göran Hägg och Hans Lagerberg.
Så här ser fortsättningen på serien ut:
Lärarnas Riksförbund är det enda fackförbund i Sverige som enbart organiserar behöriga lärare inom grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola, samt studie- och yrkesvägledare . Med ca 80 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom SACO.
Välkommen till seminarier om skolan
I samarbete med ABF Stockholm anordnar Lärarnas Riksförbund en serie sammankomster i april, där socialdemokratins förhållande till skolan behandlas.
Lärarnas Riksförbund är en partipolitiskt neutral organisation. Vi vill genom seminarierna på ABF lyfta skolan i en tid när det händer mycket inom skolområdet. Skolan är i starkt behov av en nyinriktning och vi vill inte att det ska fuskas bort. En skola fokuserad på kunskap och lärande är viktigt och gynnar hela vårt land.
Lärarna Riksförbund anser att det största oppositionspartiets mening om skolan är viktig. Antingen de är i regering eller opposition. Vi vill gärna se att en omsvängning av politiken går i vår riktning, och att vi får mer fokus på kunskap och en likvärdig skola där Sverige kan vara just ett litet land med stora kunskaper.
Mötesledare vid samtliga tillfällen är tidigare utbildningsminister Bengt Göransson.
Du är hjärtligt välkommen att följa programmet nedan. Som medlem i Lärarnas Riksförbund har du fri entré.
3 april 2008
Blev det bra så här?
Jonas Frykman, professor i etnologi vid Lunds universitet
Lars Ove Dahlgren, professor i pedagogik vid Linköpings universitet
Irene Wennemo, chef för LOs näringspolitiska enhet
Roger Mogert, oppositionsborgarråd i Stockholm.
- jag minns min egen skolgång,
- då jag var lärare, det är visserligen många år sedan...
- mina egna erfarenheter av skolan, de är visserligen trettio år gamla...
möter jag dagligen. Jag kan uppleva en frustration - skolan är en allas arena, dåtidens skolupplevelser syns i oroliga föräldraansikten vid föräldramöten, skolpolitiker minns sin egna ordning och reda - vilket gör att vi alla tror att vi talar om samma ställe, plats, yrke och lärande. Det gör det svårt att tala om lärarens yrke av IDAG.
Jag saknar också - som alla andra sammanhang - en verklig lärarröst från den nu-och framtidstittande skolan. Det handlar om lärare, men det är sällan lärare som talar om sin lärarverklighet. Jag vet att vi är många lärare som resignerar inför den offentliga bilden av skolan. Man jag vill mana - låt oss ta till orda! Vi kan! Vi vet! Vi vill!
Individuell undervisning i mitt klassrum - elevperspektivet!
Jag vill tacka Metta Fjelkner, Bo Sundblad, Göran Hägg och Hans Lagerberg.
Så här ser fortsättningen på serien ut:
Lärarnas Riksförbund är det enda fackförbund i Sverige som enbart organiserar behöriga lärare inom grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola, samt studie- och yrkesvägledare . Med ca 80 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom SACO.
Välkommen till seminarier om skolan
I samarbete med ABF Stockholm anordnar Lärarnas Riksförbund en serie sammankomster i april, där socialdemokratins förhållande till skolan behandlas.
Lärarnas Riksförbund är en partipolitiskt neutral organisation. Vi vill genom seminarierna på ABF lyfta skolan i en tid när det händer mycket inom skolområdet. Skolan är i starkt behov av en nyinriktning och vi vill inte att det ska fuskas bort. En skola fokuserad på kunskap och lärande är viktigt och gynnar hela vårt land.
Lärarna Riksförbund anser att det största oppositionspartiets mening om skolan är viktig. Antingen de är i regering eller opposition. Vi vill gärna se att en omsvängning av politiken går i vår riktning, och att vi får mer fokus på kunskap och en likvärdig skola där Sverige kan vara just ett litet land med stora kunskaper.
Mötesledare vid samtliga tillfällen är tidigare utbildningsminister Bengt Göransson.
Du är hjärtligt välkommen att följa programmet nedan. Som medlem i Lärarnas Riksförbund har du fri entré.
3 april 2008
Blev det bra så här?
Jonas Frykman, professor i etnologi vid Lunds universitet
Lars Ove Dahlgren, professor i pedagogik vid Linköpings universitet
Irene Wennemo, chef för LOs näringspolitiska enhet
Roger Mogert, oppositionsborgarråd i Stockholm.
10 april 2008
Lärare: yrke men också kall?
Bo Sundblad, lektor i pedagogik
Hans Lagerberg, författare och före detta lärare
Göran Hägg, författare
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
17 april 2008
Författarna, läsande och skrivandet i skolan
Ebba Witt Brattström, litteraturvetare och professor
Torgny Karnstedt, författare
Caroline Liberg, läsforskare och professor i utbildningsvetenskap.
24 april 2008
Vad vilja socialdemokraterna med skolan?
Lena Hjelm-Wallén, tidigare vice stats-, utbildnings- och utrikesminister
Robert Noord, oppositionsråd i Haninge
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund
Irene Wennemo, chef för LOs näringspolitiska enhet.
Marie Granlund, socialdemokraterna skolpolitiska företrädare
PJ Anders Linder, politisk chefredaktör, Svenska Dagbladet.
Seminarierna är alltså kostnadsfria för LR:s medlemmar (glöm ej uppge att du är medlem i entrén) och äger rum på ABF-huset, Sveavägen 41, i Stockholm klockan 18.00. Ingen föranmälan krävs.
QUOTING DYLAN
Purple clover, Queen Anne lace,
Crimson hair across your face,
You could make me cry if you don't know.
Can't remember what I was thinkin' of
You might be spoilin' me too much, love,
You're gonna make me lonesome when you go
Tack Mats för textraderna.
Orden går så fort, så fort, och Dylans stämma är så omistkännlig.
Här är några ord ur Blood on the tracks.
Bob Dylan skriver in sig.
Jag sjunger med!
Anne-Marie
SPELREGLER
Hittade ett litet familjespel från femtiotalet. Bankirens spel. Jag kan inte låta bli att undra om det inte är ett enmansspel. Mina tankar går långsökt till skolans ekonomi. Vi vänder på det mesta. Vänder ut och in på det mesta också. Skulle vilja läsa reglerna för det ekonomiska och fråga bankiren om det finns möjlighet att få ett större anslag för skolans del. Det är ett spel.
Anne-Marie
JODÅ... BOB DYLAN IGEN
Jag lyssnar på Bob Dylan idag också. Det går nästan inte att memorera Blood on the tracks. Jag blir inte mätt på den. Det är något med hans ord ... De fängslar.
Anne-Marie
Anne-Marie
GENSVAR PÅ GENOMFÖRANDE
En lärarkandidat ville göra en läsning ur en bok jag rekommenderat. Vi konsulterade lite via telefon. Idag kom ett mail...
Hej Anne-Marie
Jag ville bara berätta att det gick jättebra idag! Eleverna fick sitta eller ligga hur de ville och jag verkligen kände hur de njöt av berättelsen. Det blev bara lite lite småvisk några gånger och då fortsatte jag bara att läsa till dem som lyssnade och litade till fullo på att boken bar. Det gjorde den verkligen!
Min handledare blev dock lite nervös och sa till något barn två gånger...
Det var så härligt att se hur fängslade barnen blev av boken och deras ansiktsuttryck vid vissa händelser. När vi var klara frågade flera barn vart jag fått tag på boken. De ville läsa den själva. En pojke bad mig gå in på bibliotekets hemsida och se om boken fanns inne. Han skulle gå med mamma och låna den idag sa han. Några flickor som är med i en teatergrupp ville göra en pjäs av den.
Tecknigarna blev jättefina och alla barn utom två visade sin. Först var det fler som sa att de inte ville visa men de ändrade sig under tidens gång. Härligt! Det blev en fin pratstund om vad barnen ritat och efter samtal med min handledare efteråt verkade hon faktiskt lite förvånad över att det gått så bra och att även "busarna" skött sig så fint. Vad ska man säga...
Jag vill tacka för dina stödjande ord och tankar igår.
Ja, det är spännande med lärande möten!
Anne-Marie
Hej Anne-Marie
Jag ville bara berätta att det gick jättebra idag! Eleverna fick sitta eller ligga hur de ville och jag verkligen kände hur de njöt av berättelsen. Det blev bara lite lite småvisk några gånger och då fortsatte jag bara att läsa till dem som lyssnade och litade till fullo på att boken bar. Det gjorde den verkligen!
Min handledare blev dock lite nervös och sa till något barn två gånger...Det var så härligt att se hur fängslade barnen blev av boken och deras ansiktsuttryck vid vissa händelser. När vi var klara frågade flera barn vart jag fått tag på boken. De ville läsa den själva. En pojke bad mig gå in på bibliotekets hemsida och se om boken fanns inne. Han skulle gå med mamma och låna den idag sa han. Några flickor som är med i en teatergrupp ville göra en pjäs av den.
Tecknigarna blev jättefina och alla barn utom två visade sin. Först var det fler som sa att de inte ville visa men de ändrade sig under tidens gång. Härligt! Det blev en fin pratstund om vad barnen ritat och efter samtal med min handledare efteråt verkade hon faktiskt lite förvånad över att det gått så bra och att även "busarna" skött sig så fint. Vad ska man säga...
Jag vill tacka för dina stödjande ord och tankar igår.
Ja, det är spännande med lärande möten!
Anne-Marie
DAGENS FÅR VI?
Frågor i klassrummet:
- Får jag fortsätta med arbetet efter att vi är klara med det här?
- Får jag göra den där uppgiften?
- Får jag läsa den bok du högläser?
- Får vi ha bild?
- Får jag göra en utvärdering?
Snart förstår eleverna att de får lära sig!
De behöver inte fråga!
Nu visar frågorna över ivern att göra!
Det är en mycket bra början.
Anne-Marie
- Får jag fortsätta med arbetet efter att vi är klara med det här?
- Får jag göra den där uppgiften?
- Får jag läsa den bok du högläser?
- Får vi ha bild?
- Får jag göra en utvärdering?
Snart förstår eleverna att de får lära sig!
De behöver inte fråga!
Nu visar frågorna över ivern att göra!
Det är en mycket bra början.
Anne-Marie
INÅTRIKTAD
En riktning att ta - den inåtriktande.
In i verksamheten, inne i huvudet, inne i klassrummen, inne i fokus, inne i det dagliga.
Jag vill rikta energi mot det viktiga.
Det inre arbetet. Då menar jag det inre i vilket sammanhang jag än befinner mig.
Anne-Marie,
som länkar till min kloka kollega
http://sarasbetraktelser.blogspot.com/2008/04/sga-nej-med-john-steinberg.html
PROBLEMPERSPEKTIV
WIll you be a
part of the problem or part of the solution
Orden är Madonnas. Jag tar dem till skolan.
Är lösningsorienterad!
Anne-Marie
part of the problem or part of the solution
Orden är Madonnas. Jag tar dem till skolan.
Är lösningsorienterad!
Anne-Marie
RAS-ISM
Vilket fult ord.
Ras-ism.
Ska ordbokstänka kring ordet.
Ism betyder en riktning som bildat skola.
Ras betyder människotyp som kännetecknas av yttre ärftliga drag såsom hudfärg, ansiktsform och kroppsbyggnad.
I ordboken åtföljs ras av fruktansvärda ord och eftersom de omsluts av ras ser man tydligt hur det blivit en ism av det hela. rasfördomar, rasförföljelser, rashatare, rashets, rashygien, rasmedvetande, rasmotsättningar....
Puh!
Jag kommer ingen vart. Ras-ism är ingenting som jag vill medverka till. Snarare till vi - ism! Jag myntade ordet vioismen - mitt lilla bidrag kan ses som ett motord.
Anne-Marie
Ras-ism.
Ska ordbokstänka kring ordet.
Ism betyder en riktning som bildat skola.
Ras betyder människotyp som kännetecknas av yttre ärftliga drag såsom hudfärg, ansiktsform och kroppsbyggnad.
I ordboken åtföljs ras av fruktansvärda ord och eftersom de omsluts av ras ser man tydligt hur det blivit en ism av det hela. rasfördomar, rasförföljelser, rashatare, rashets, rashygien, rasmedvetande, rasmotsättningar....
Puh!
Jag kommer ingen vart. Ras-ism är ingenting som jag vill medverka till. Snarare till vi - ism! Jag myntade ordet vioismen - mitt lilla bidrag kan ses som ett motord.
Anne-Marie
SKRIVANDE är ABSTRAKT
Citat om läsning och skrivning:
Citaten är ur Leif Strandbergs texter
/.../ att läsning hänger samman med sociokulturell kontext: Läsning kan endast utvecklas i en miljö där läsning finns, är förväntad och önskvärd.
Skrivaktivitetet utmanar skribenten att artikulera sin mening på nytt - tyst och långsamt - sätt: att börja i tnekn, att reflektera, att börja i derljer. Skrivandet är en central aktivitet för att utveckla abstrakt tänkande - man måste tänka efter när man skriver.
Det finns all anledning att undersöka hur det ligger till. Hur ser vi själva på läsandet? Hur ser vi på skrivandet? Hur utvecklar vi undervisning så att den omsluter alla våra elever?
Anne-Marie
Källa; Leif Strandberg, RÄTT TILL KUNSKAP, 2008
Citaten är ur Leif Strandbergs texter
/.../ att läsning hänger samman med sociokulturell kontext: Läsning kan endast utvecklas i en miljö där läsning finns, är förväntad och önskvärd.
Skrivaktivitetet utmanar skribenten att artikulera sin mening på nytt - tyst och långsamt - sätt: att börja i tnekn, att reflektera, att börja i derljer. Skrivandet är en central aktivitet för att utveckla abstrakt tänkande - man måste tänka efter när man skriver.
Det finns all anledning att undersöka hur det ligger till. Hur ser vi själva på läsandet? Hur ser vi på skrivandet? Hur utvecklar vi undervisning så att den omsluter alla våra elever?
Anne-Marie
Källa; Leif Strandberg, RÄTT TILL KUNSKAP, 2008
BLOOD ON THE TRACKS
Laddar min energi med min nedladdade och fulladdade ipod.
Det är till Bob Dylans musik jag tar min tvåtimmars promenad runt hela min ö.
Blood on the tracks blir min trallalllllllalllallllalllande promenads medföljare.
Det är inte dåligt det.
Bob Dylan och jag.
Jag går så raskt.
Först tänker jag
- Åh så duktig jag är som klär mig varmt, tar på gympadojjorna och ger mig ut i blötkylvädret. Självberöm! Aha.
Sen tänker jag:
- Imorgon ska jag... och idag blev det... Reflektion till Dylans ord - love goes walking by my door -
Därefter kommer lugntankarna om allt och ingenting. Då sjunger Bob Dylan om någons födelsedag och jag tänker...
- Jag vill ha blommor fast jag inte fyller år!
Jag svänger av in mot staden, och ser en person jag känner, jag får spring i benen av glädje, men hälsar artigt. Det är en välkänd figur. Då vi hälsat på varandra tänker jag
- En del personer gör en så glad! Då ler jag mot någon annan och då ler den tillbaka mot mig. Förunderliga kraft det är med leendet. Det genereras från en glad till en annan. Bob Dylan sjunger om ett par som sitter på en parkbänk. Då tänker jag...
- Jag sitter inte på en parkbänk. Jag är ute på lång och snabb promenad. Lite längre framför mig går en snabbpromenerare utmed vattnet. Jag blir barnslig och tävlingspromenerar förbi honom. Han promenerar oskyldigt bakom mig... men rätt som det är springer han om mig... och är framför mig. Vi hinner gå förbi varandra fem gånger under strandpromenaden. Tänk om vi båda tävlade med varandra utan att säga ett ord.
Blood on the tracks - tänker jag - och anar mitt begynnande skoskav.
Väl hemma igen väntar en redig kopp kaffe och en belöningsostmacka med massor av skivad gurka på.
Jag har gjort mitt. Det hoppas jag att Bob Dylan inte har gjort. Jag får inte nog av hans musik och hans ord.
Anne-Marie
FÖRELÄSA PÅ LÄRARHÖGSKOLAN
Jag är en inhyrd föreläsare vid lärarhögskolan, Jag lämnar min skolklass, från klassrumsarbetet och reser in till mitt gamla lärosäte och till mitt föreläsaruppdrag. Inne hos kandidaterna och mina blivande kollegor är jag i mig själv en sfär av verklighet. Det blir så... eftersom det så tydligt märks att jag lämnat min skolklass en timme tidigare... och att jag nu har kvar arbetet i min kropp. Springer mellan två mycket viktiga lärande platser.
Jag föreläser om det viktiga språket och undervisningen som främjar individernas språkutveckling. Jag får mycket frågor. Frågor som pekar på intresse och yrkestillblivande. Det är en process jag tycker om att upptäcka och uppleva.
Anne-Marie
JAG SKÄMS...
- Jag skäms över att vara lärare! Ska jag göra det? hörde jag en mycket omtyckt och pedagogisk intresserad lärare säga, läraren fortsatte i samma anda, - Jag såg nyheterna igår, vad betyder mitt yrke? Varför är det ingen som ser något annat av det vi gör i skolan? Nu är hela lärarutbildningar värdelösa!
Jo, och jag tänker... vi är de som möter barnen, ungdomarna och de som ska komma i framtiden. Det är viktigt att få omslutas av något annat än bara nedskrivande. Jag menar, det är säkert i sin ordning att göra saker och ting bättre, se över det, och det, och det, förändra detta, och detta, och lite av det här... och jag vill mena att vi gör det, vi lärare i skolan. Det är bara det att vi måste bli bättre på att kommunicera det vi gör, och definiera vad som innesluts i vår lärarkompetens.
Jag är rätt trött! Ärligt. Och jag brukar vara den som pekar framåt, till framtiden... och värnar läraryrket. Jag skulle önska att politiker, mediamänniskor, alladedärutanför låter oss inifrån få ett ord med i debatten.
Anne-Marie
Jo, och jag tänker... vi är de som möter barnen, ungdomarna och de som ska komma i framtiden. Det är viktigt att få omslutas av något annat än bara nedskrivande. Jag menar, det är säkert i sin ordning att göra saker och ting bättre, se över det, och det, och det, förändra detta, och detta, och lite av det här... och jag vill mena att vi gör det, vi lärare i skolan. Det är bara det att vi måste bli bättre på att kommunicera det vi gör, och definiera vad som innesluts i vår lärarkompetens.
Jag är rätt trött! Ärligt. Och jag brukar vara den som pekar framåt, till framtiden... och värnar läraryrket. Jag skulle önska att politiker, mediamänniskor, alladedärutanför låter oss inifrån få ett ord med i debatten.
Anne-Marie
COMMUNITY OF TALKERS
THE COMMUNITY OF TALKERS - där vi ska välkomna villkorslöst och med nyfikenhet. Det betyder att vi möts över språkgränserna eller att vi faktiskt bidrar till att sudda ut dessa. Att få ingå i the community of talkers är en demokratisk rättighet.
Anne-Marie
Anne-Marie
LÅNAD KOMPETENS
När vi lär oss tittar vi på hur andra gör. Vi imiterar och prövar det vi uppfattar. Vi lånar kompetens innan vi själva erövrar den. Därför är det så viktigt att genomföra, göra, vara en modell för det lärande vi vill generera i klassrummen.
Jag citierar Leif Strandberg:
...att föräldrarna börjar prata med ett barn som inte kan prata. Men det är så föräldrar gör. De tillskriver barnet pratkompetens. De avkräver inte barnet något språktest, eller att gå några veckor på Svenska för invandrare eller något annat. Föräldrar välkomnar barnet till samtal. Barnet blir omedelbart och villkorslöst en fullvärdig medborgare i "the community of talkers". Genom denna relation, detta medborgarskap (delaktighet!) får barnet tillgång till språk. (Rätt till kunskap; Socialistisk debatt 2008)
Om detta tänker jag - är en generell tanke om hur vi lär oss. Vi måste åt vår vilja att lära, det är den som är förutsättningen. Den kan inte komma ur det tomma intet då det gäller områden vi är obekanta med. De väcks då vi är i närheten av någon annans kompetens. Det är därför vi sneglar som nybörjare på det proffs som står bredvid oss. Det gäller golf, skidåkning... ja vad som helst. Jag tittar nyfiket på de som är erfarna krönikörer. Det är mitt nya lärandeområde.
Genom att vara medveten om den modellande roll man har som lärare kan man utveckla ett tryggt lärande i klassrummet. Det låter som stora ord. Och det är det!
Anne-Marie,
HISSNANDE
Hiss-nande? Nej, rull-trappande!
Oerhört fånigt. Men jag gillar bilden och måste hitta på en bildtext.
Hitta gärna på något?
Anne-Marie
SJÄLVET och VARAT
"Ändå, hur jag än vrider och vänder på det är detta "jag" min enda prestation. Individen har blivit det enda återstående konststycket. En trädgård att kultivera, ett hus att möblera. I brist på åskådare blir personligheten ganska tom som konstform. Likväl kan vi höra vårat eget soundtrack tjuta genom väggarna i ensamhet. Och vi sätter oss tillrätta i soffan så som vi önskade att någon skulle ha sett oss i fall de hade varit där. Kanske är detta vi borde ha skolats i vid en tidigare ålder, konsten att vara."
Blodsbandslänkar
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/04/anatomie-mlancolique-modle-femme-avril.html
Anne-Marie
Blodsbandslänkar
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/04/anatomie-mlancolique-modle-femme-avril.html
Anne-Marie
VERKLIGHET OCH ORD
Verkligheten - med sina väldiga nedtramp och nedslag - mår bäst att kläs så konkret som möjligt. När barn och unga är i närheten av svåra händelser så är våra vuxna ord och våra vuxna känslor ett ordentligt filter som barn behöver. Är vi oroliga blir de oroliga.
Att skydda barn i verkligheten och inte ifrån den är viktigt. Fantasin kan skena iväg och skrämma upp. Därför är det konkreta och det faktiska en mycket viktig hjälp för barn då de undrar. Att klimatet är tillåtande för de undringar barn har är också oerhört viktigt. Det är ett möte mellan människor som avgör hur barn tolkar in saker och ting.
Att konkret hålla sig till fakta, tillåta de upprepande frågorna kring samma ska, möta upp och skapa mötesplatser för barn där vuxna är rikligt representerade. Människor behöver människor när livet blåser iskallt.
Anne-Marie
Att skydda barn i verkligheten och inte ifrån den är viktigt. Fantasin kan skena iväg och skrämma upp. Därför är det konkreta och det faktiska en mycket viktig hjälp för barn då de undrar. Att klimatet är tillåtande för de undringar barn har är också oerhört viktigt. Det är ett möte mellan människor som avgör hur barn tolkar in saker och ting.
Att konkret hålla sig till fakta, tillåta de upprepande frågorna kring samma ska, möta upp och skapa mötesplatser för barn där vuxna är rikligt representerade. Människor behöver människor när livet blåser iskallt.
Anne-Marie
VEM VILL BLI LÄRARE?
Rekryteringen till lärarutbildningarna är fantastiskt hög om man betänker att nästan ingenting gott skrivs vare sig om lärarutbildningen, själva yrket eller vad skolan gör. Ursäkta - men det är mitt yrke! Jag är lärare och jag är förbannat stolt över det. Men en aning tjurig och barnsligt arg efter att nästintill alltid uppleva att yrket måste försvaras med näbbar och klor.
Till er lärarkandidater... återigen... det är en verkligt roligt arbete, det är ett viktigt arbete och det är fantastiskt att få möta alla de barn och unga som kommer att betyda mycket för hela samhället framöver. Jag tänker inte ursäkta min stolthet och mitt yrke!
Ta mina ord! Jag befinner mig mitt i verkligheten! Skolan!
Anne-Marie,
som länkar till
http://lumaol.wordpress.com/2008/04/08/det-ar-svart-att-inte-bli-personlig/
STOLT FRÖKEN
Stolt fröken springer iväg till skolan.
Ska möta upp ett arbetslag - min klass!
En av mina elever skickade ett sms igårkväll om önskemål vad denna dag skulle innehålla.
"Kan vi jobba vidare med matten och börja dagen med att läsa?"
Det finns bara ett svar.
Självklart!
A-M
ÖVER EN KOPP KAFFE
Över en kopp kaffe sägs mycket viktiga saker. Man ska aldrig underskatta de inofficiella möten som en fikastund kan erbjuda. För lärare handlar det om många sådana små möten. Samtalet vid kopiatorn, språnget innan man rusar in i klassrummen, kan innebära en hel underbar pedagogisk idé. Man ska aldrig underskatta de små samtalen. En liten person, barn och unga, kommunicerar alltid i dessa mellanrum där mötet blir spontant i all sin hast.
- Över en kopp kaffe, ja gärna! Jag vet många jag skulle önska en fikastund med.
Anne-Marie,
som gärna dricker en, två, tre, fyra... och tja... en och annan kopp kaffe, helst svart. Hur vill du ha ditt?
STÄLLFÖRETRÄDARE
Jag brukar ibland tänka - när eleverna tycker saker och ting är hopplöst - så får jag tjänstgöra som ställföreträdare kring det där med hoppet. Det där hopplösa som skapar handlingsförlamning. - Jag kan inte! Det är helt ok att tycka saker och ting är knepigt och svårt, men det påverkar läraren också. Jag får visa motsatsen.
- Detta kan du, så lite är det kvar av det du kämpar med... här tror jag du har en uppgift som du klarar av galant, ditt tänk passar den här uppgiften precis... ja... så ungefär!
Det brukar hjälpa ordentligt. För om alla ger upp så finns det ju ingen som kan visa vägen. Uppgivenhet kallas det.
Jag gillar tanken med den tillfällige ställföreträdaren. Bara den är tillfällig!
Anne-Marie
- Detta kan du, så lite är det kvar av det du kämpar med... här tror jag du har en uppgift som du klarar av galant, ditt tänk passar den här uppgiften precis... ja... så ungefär!
Det brukar hjälpa ordentligt. För om alla ger upp så finns det ju ingen som kan visa vägen. Uppgivenhet kallas det.
Jag gillar tanken med den tillfällige ställföreträdaren. Bara den är tillfällig!
Anne-Marie
RAKA VÄGEN
Det är oftast bara riktiga vägar som går rakt fram. Den raka vägen mot mål att lära är snirkligare och har fler dikeskörningar, omvägar och tar ibland långa, långa pauser.
Anne-Marie
KREATIVITET VS ORDNING
SvD skriver idag om Ordningen, Redan och kreativiteten, en artikel jag tycker om att läsa.
Skrivbordsordningen som en dröm och utopi. Det ordnade, avskalade, renade. Och kaoset som utbryter i kreativiteten. Jag städar i ordning lite då och då. Ställer saker på plats. Ordnar in där det ska vara. Saker och ting. Jag gör det när jag skrivit ett tag, eller ritat en stund, eller behöver vända och vrida på tankar tusen gånger om, hitta fler infallsvinklar. I mitt inre kreativa kaos ordnar jag i det yttre. Jag behöver hämta andan. Koppar ställs i ordning i skåp, fat ställs också där de ska vara. Bordet plockas iordning, böckerna ställs in i ... nja nästan bokstavsordning. Min räddning är att jag inte längre vill ha så många saker. Jag vill inte äga för många ting. Ibland tror jag att jag är mest kreativ då jag börjar dammsuga, flytta möbler och rensa bland skor och ting i garderoben. Jag behöver det yttre görandet för att organisera det inre tänkandet.
Och nej... jag har ingen vidare ordning. Mitt bord där jag sitter... tenderar att svämma över. Jag är nog en skapande människa. Med alla dess möjligheter och avigsidor.
Anne-Marie
Det kreativa är inne i mitt huvud. Det gör att jag ibland är inåtvänd. Grubblande och tänkande.
Här är länken till SvD http://www.e24.se/pengar24/jobbkarriar/artikel_374145.e24
NATUREN och JAG
Idag vandrade jag på ängar, på stigar, grusvägar och skogen, vid vattnet... och tänkte... hur gott man mår när ingenting annat pockar än grenverken i träden, vågornas skvalp och lukten av murket trä, stråken av djuren, lerans blöta, trädgrenarnas riktningar och svalkan i dofterna.
För länge sedan gick jag dagligdags i skogen. En timme om dagen. Och där gick jag tyst. Den ansträngande promenaden gick över stockar och stenar, över hala stenar, över spång där vattnet strilade fram i snirkelkrokar och jag anade fåglarnas flykt och de fyrbentas tystnad där jag stövlade fram. Jag insåg att det är behövligt att gå i en skog, vid ett hav och inte se något som människan har gjort affär av.
Anne-Marie
För länge sedan gick jag dagligdags i skogen. En timme om dagen. Och där gick jag tyst. Den ansträngande promenaden gick över stockar och stenar, över hala stenar, över spång där vattnet strilade fram i snirkelkrokar och jag anade fåglarnas flykt och de fyrbentas tystnad där jag stövlade fram. Jag insåg att det är behövligt att gå i en skog, vid ett hav och inte se något som människan har gjort affär av.
Anne-Marie
SÖNDAG
Läser i morgontidningen om utfiskningen av världshaven.
Torsk på fisk! Vad är det vi gör? Det oroar mig. Det är inte ekonomiskt försvarbart att fiska bort varenda fisk säger man. Jag tycker inte det är ekologiskt försvarbart.
Anne-Marie
Torsk på fisk! Vad är det vi gör? Det oroar mig. Det är inte ekonomiskt försvarbart att fiska bort varenda fisk säger man. Jag tycker inte det är ekologiskt försvarbart.
Anne-Marie
LUSTLÄSNINGENS TVÅNG
Min lordag bestod till stor del i att fundera över DN Boklördags mycket angelägna och tänkvärda artikel. Journalisten Pontus Dahlman står för den. Jag har mailat honom och tackat.
Jag tänker på begrepp som lustläsning. Den använder vi vuxna om vår vilja att skapa läsande barn och unga. Då talar vi om den goda lustläsningen. Det är ett vuxenperspektiv och ett vuxenord för det vi ser när en unge är djupt koncentrerad på sin läsning, inte kan sluta läsa och släpper inte taget om innehållet. Jag vill gärna byta ut ordet lustläsning mot den angelägna läsningen. Jag tror inte alltid att det handlar om lust... utan om viljan att söka svar på viktiga frågor. Litteraturen är en källa där frågor av alla de slag belyses och gestaltas. Jag har skrivit ett personligt inlägg i Svenskläraren kommenterar, där jag beskriver min egna livsviktiga läsning och vilka behov jag hade att få gestalta svåra saker i ord. Det handlade aldrig om lustläsning. Absolut inte. Det handlade om livsläsning.
http://svensklararen.blogspot.com/2008/04/lustlsningens-tvng.html
Anne-Marie,
som gärna uppmuntrar er att läsa Pontus Dahlmans reportage. Ros till honom och de han intervjuar.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=758170
BEGREPP OCH ORD
Det är inte ekonomiskt försvarbart hör man lite då och då.
Jag undrar när vi inför begreppet - ekologiskt försvarbart?
Bara en undran i vårsprickningens tid?
Anne-Marie
Jag undrar när vi inför begreppet - ekologiskt försvarbart?
Bara en undran i vårsprickningens tid?
Anne-Marie
FREDAG...
Tja, jag vet inte.
Tycker bättre om lördagar.
Imorgon är det lördag.
Då ska jag ...
Anne-Marie
Tycker bättre om lördagar.
Imorgon är det lördag.
Då ska jag ...
Anne-Marie
ATT UNDRA I KLASSRUMMET
Jag brukar undra i klassrummet.
Skriva en fråga på blädderblocket.
Jag kan undra så här:
VAD KOMMER VÅR TID KALLAS I FRAMTIDEN?
VAD ÄR DET TYSTASTE LJUD VI KAN HÖRA?
VAD ÄR DET MINSTA DU HAR SETT?
WHAT IS THE OLDEST THING YOU KNOW?
När frågan är ställd så kommer ett svar. Svaret är frivilligt att teckna ned. Men de flesta kommenterar frågan på något vis. Frågor letar sig fram mot ett svar.
Det gäller oss alla!
Anne-Marie,
som undrar över frågor men sällan över svar.
Skriva en fråga på blädderblocket.
Jag kan undra så här:
VAD KOMMER VÅR TID KALLAS I FRAMTIDEN?
VAD ÄR DET TYSTASTE LJUD VI KAN HÖRA?
VAD ÄR DET MINSTA DU HAR SETT?
WHAT IS THE OLDEST THING YOU KNOW?
När frågan är ställd så kommer ett svar. Svaret är frivilligt att teckna ned. Men de flesta kommenterar frågan på något vis. Frågor letar sig fram mot ett svar.
Det gäller oss alla!
Anne-Marie,
som undrar över frågor men sällan över svar.
POLLENALLERGI o NATIONELLA PROV
- Jag fattar inte att man har nationella prov, diagnoser, prov under den tid då så många elever lider av sin allergi, säger vår kloka skolsköterska. Varför ligger så mycket prov under våren?
Det är en kamp att vara allergisk. Kroppen mobiliserar alla krafter för att bjuda motstånd. Våren tröttar de som drabbas av björkpollen, gräs och blommning.
Det är en infallsvinkel. Den är värd att lyssna till!
Anne-Marie
RAST!
- Rast! kvittrar jag.
- Nej, nej! Kan vi få fortsätta efter rasten?
- Fortsätta? Absolut, svarar jag lyckligt.
Arbetsveckans sista lektion.
Anne-Marie
PENNAN
Det är märkligt att vi använder penna och papper i så stor utsträckning i skolan. Jag funderar ofta över hur sällan jag själv använder penna och papper då jag skriver. Min handskrift är nu så personlig att hindrar och försvårar syftet - den att bli läst av någon annan. Mitt handskrivande är bara för mig. Den kommunikation jag för med andra gör jag via mitt tangentbord.
Jag beundrar handskrivandets konst, de vackra bokstävernas snirklande över det vita pappret, vilket jag själv kan ägna mig åt då detta krävs av situationen och då jag vill hedra mottagaren. Men alldeles för ofta skriver jag med min slarvighet bara för mig själv.
Självklart ska barn lära sig att skriva. Men kanske är det så att det motoriska i att föra pennan kan vara begränsande. Eleverna ägnar omsorg åt sitt formande av bokstäver och arbetsinsatsen är så krävande att själva innehållsskrivandet blir mindre. Jag vet inte om det är så - men jag ser en del elever - hur de kämpar med bokstavandet och bokstavsritandet - och att de suddar mer än vad de egentligen borde då bokstäverna inte blir tillräckligt fina.
Nu betyder inte detta att jag tycker att elever inte ska utveckla skrivandets motorik. Pennan är en mäktig sak som jag har alldeles för stor respekt för. Pennan är mänsklighetens mäktigaste redskap. Så allt detta jag skrivit på mitt tangentbord är personliga funderingar.
Anne-Marie,
som vässar pennor och skissar bilder där pennan ofta återges. Ur pennan skapar jag en penna.
ORDBOKSPROMENAD
"Att kommunicera med sin omgivning inneär att man får en utvidgad och förändrad erfarenhet"
John Dewey, 1997
Absolut tänker jag.
Måste ordbokspromenera i ordet kommunikation och kommunicera,
Kommunicera förklaras med överföra budskap (till ngn) med viss typ av meddelesemedel, eller, förbindelse med något annat, eller, delge (part) skrifligt yttrande.
Kommunikation är då överföring av (själsligt eller intellektuellt) innehåll med hjälp av viss typ av meddelelsemedel.
Vilket märkligt ord som återkommer M E D D E L E L S E M E D E L - vilket är medel för överbringande av information. Då ger ordboken denna lilla förklaring - SPRÅKET SOM meddelelsemedel.
Ja, ja,
det gäller att vi upprätthåller, underhåller och utvecklar kommunikationen med våra elever.
John Dewey, 1997
Absolut tänker jag.
Måste ordbokspromenera i ordet kommunikation och kommunicera,
Kommunicera förklaras med överföra budskap (till ngn) med viss typ av meddelesemedel, eller, förbindelse med något annat, eller, delge (part) skrifligt yttrande.
Kommunikation är då överföring av (själsligt eller intellektuellt) innehåll med hjälp av viss typ av meddelelsemedel.
Vilket märkligt ord som återkommer M E D D E L E L S E M E D E L - vilket är medel för överbringande av information. Då ger ordboken denna lilla förklaring - SPRÅKET SOM meddelelsemedel.
Ja, ja,
det gäller att vi upprätthåller, underhåller och utvecklar kommunikationen med våra elever.
VÄNDA OCH VRIDA
Då det gäller barns bästa är det viktigt att vända och vrida på perspektiven. Det är inte lätt men behövligt. Det är en vuxensak. Man kan ställa sig frågan - finns det något annat sätt jag kan se på det här? Så vrider man runt det hela några varv. Det är också bra om man är flera. Så att man får andra infallsvinklar. Så slipper barnet springa omkring och vara problemet. Om det är något problem vill säga.
Anne-Marie
HUR VET DU ATT DU KAN?
- Hur vet du att du kan? frågar jag ibland.
- Jag blir tystare och arbetar mer koncentrerat, svarade en elev idag.
Och det är sant. Jag hade uppgifter igår. I tre olika svårighetsgrader. Tre olika papper. Roliga men kluriga saker kring språk.
Det första pappret var relativt enkel...lite klurig...men greppbar. Det var mumlande tyst och koncentrerat i klassrummet.
Det andra... var lite klurigare... och samtalen blev fler.
Det tredje... var absolut klurigast...och klassrumsrösterna blev fler och fler.
Vi samlades efter det intensiva arbetet.
- Jag hörde när det blev svårt, berättade jag.
- Ja, det är då man börjar prata om allt annat. Det sista pappret var hur knepigt som helst. Först försöker man, ser börjar man liksom busa, sedan...
Kanske ligger det något i det.
Det är tråkigt när det blir för svårt.
Det är lika tråkigt när det är för enkelt.
Det kanske är så att eleverna markerar med sitt prat och sitt ointresse.
De är inte riktigt med.
Anne-Marie
FÅR VI?
Jag samlar på
- Får jag?
- Får vi?
Idag kom flera sådan frågor från mina elever. De hade börjat förstå. De var glada. De hade matematik.
- Hur vet du att du kan? frågade jag en av mina elever.
- Jo, jag blir tystare då, arbetar mer koncentrerat... vill göra fler, får jag? svarade min elev.
Dessa får jag? Det klimat som råder när en elev vill och kan synliggörs i detta - får jag?
Och så slutade min skoldag idag.
Frågan låg i luften...
- Anne-Marie, snälla, får vi fortsätta i morgon?
Jamänvisst. Självklart.
Så var den dagen slut!
Anne-Marie
- Får jag?
- Får vi?
Idag kom flera sådan frågor från mina elever. De hade börjat förstå. De var glada. De hade matematik.
- Hur vet du att du kan? frågade jag en av mina elever.
- Jo, jag blir tystare då, arbetar mer koncentrerat... vill göra fler, får jag? svarade min elev.
Dessa får jag? Det klimat som råder när en elev vill och kan synliggörs i detta - får jag?
Och så slutade min skoldag idag.
Frågan låg i luften...
- Anne-Marie, snälla, får vi fortsätta i morgon?
Jamänvisst. Självklart.
Så var den dagen slut!
Anne-Marie
KARRIÄRSCHECK
Nytt ord i svensk skolpolitik.
K A R R I Ä R S C H E C K
Jag återkommer. En aning konfunderad ska jag ärligen säga!
Från årskurs 7 börjar karriären.
Jahaja!
Anne-Marie
K A R R I Ä R S C H E C K
Jag återkommer. En aning konfunderad ska jag ärligen säga!
Från årskurs 7 börjar karriären.
Jahaja!
Anne-Marie
ISLOSSNING
På många plan kan isen smälta.
Runt en flytboj.
Runt en lärande.
Runt en relation.
Runt en människa.
Runt en fråga.
Runt en besvikelse.
När isen smälter beror det på att annan energi satts i rörelse.
Morgontanke i Anne-Maries huvud.
Anne-Marie
ORD SOM LÅTER FEL
Trots att dessa ord säkert avser goda saker så tycker jag de känns väldigt tvingande ...
Skolplikt
Undervisningsskyldighet
Obligatorisk närvaro
Anne-Marie
Skolplikt
Undervisningsskyldighet
Obligatorisk närvaro
Anne-Marie
ORD I SAMMANHANG
- Anne-Marie vet du vad polis-sånger heter på Engelska?
- Polis-sånger?
- Ja, polis-sånger.... det heter side-whiskers...
- Finns det ett ord för polis-sånger? undrar jag lite vilset
- Ja...här... fast dom har stavat lite fel... det står polisonger men polis-sånger stavas med å.
Eleven visar i ordboken. Polis-sånger omsluts av orden polis, polisanmälan, polisassistent, polisbil, polisbricka, polisdistrikt, polisförhör, polishund, poliskommissarie, poliskår, polisman, polismästare, POLISONGER, polispiket, polisrazzia, polisspärr, polisstat, polisstation och slutligen polisundersökning.
GODA LÄRANDE UNGAR. DE FÖRSTÅR UR SAMMANHANGET. DET BLEV SÅ TYDLIGT HÄR OCH NU.
VI FÖRSTÅR OCKSÅ ORD I DE SAMMANHANG DE SKRIVS I.
Anne-Marie,
som gladeligen sjunger den enda polis-sång jag kan:
Här är polisen som mitt i gatan står..han visar hur man går...han visar hur man står...
(en polis med polisonger)
- Polis-sånger?
- Ja, polis-sånger.... det heter side-whiskers...
- Finns det ett ord för polis-sånger? undrar jag lite vilset
- Ja...här... fast dom har stavat lite fel... det står polisonger men polis-sånger stavas med å.
Eleven visar i ordboken. Polis-sånger omsluts av orden polis, polisanmälan, polisassistent, polisbil, polisbricka, polisdistrikt, polisförhör, polishund, poliskommissarie, poliskår, polisman, polismästare, POLISONGER, polispiket, polisrazzia, polisspärr, polisstat, polisstation och slutligen polisundersökning.
GODA LÄRANDE UNGAR. DE FÖRSTÅR UR SAMMANHANGET. DET BLEV SÅ TYDLIGT HÄR OCH NU.
VI FÖRSTÅR OCKSÅ ORD I DE SAMMANHANG DE SKRIVS I.
Anne-Marie,
som gladeligen sjunger den enda polis-sång jag kan:
Här är polisen som mitt i gatan står..han visar hur man går...han visar hur man står...
(en polis med polisonger)
BYT UT!
Brister och oförmåga är ord som någon utanför har makt att klistra på en annan människa.
Det handlar om att synliggöra kompetens. Det är mer kraft i att se vad eleverna är beredda att göra, vilka utmaningar de är villiga att ta och hur de utvecklar sina kompetenser. Bristsynen sitter i betraktaren.
Anne-Marie
Det handlar om att synliggöra kompetens. Det är mer kraft i att se vad eleverna är beredda att göra, vilka utmaningar de är villiga att ta och hur de utvecklar sina kompetenser. Bristsynen sitter i betraktaren.
Anne-Marie
NU!
Bättre att hålla sig till nuet och framtiden än att ständigt titta på barnets historia. Speciellt om den historia barnet är omsluten av är av negativt slag. Jag vill inte ärva barns historia och prägla den i min relation till mina elever. Det är bättre att göra ett ordentligt avstamp i nuet och se vad som kan förväntas och utmanas för morgondagen,
Anne-Marie,
Vygotskij har sagt det bättre; Se morgondagen i barns utveckling!
TA MINA ORD!
Då det gäller engelska och muntligheten säger jag ofta
- Ta mina ord!
Det betyder helt enkelt att man lånar rikt av de ord man hör i klassrummet. Istället för att vara tyst kan man faktiskt låna och ta över en hel mening av någon annan. Jag är fast övertygad om att det är viktigt att uttala och erövra språket genom att säga ord och meningar själv. Det gör också att eleverna lyssnar mer uppmärksamt på varandra, istället för att sitta och konstruera meningar och bli nervösa.
- Ta mina ord!
Den upprepning som blir är bara upprepande för läraren, för den elev som uttalar och säger saker och ting som redan har sagts upplever inte repetitionen. Snarare tryggheten i att man får härma och låna. Härma i det här fallet har inget med obehag och elakheter att göra. Vi lär oss genom modeller, av varandra och genom att ingå i sammanhang. Därför är det helt tillåtet att erövra språk genom att härma någon annan.
Ta mitt ord!
Anne-Marie, som omsätter något av det Lev Vygotskij förmulerade. Det är bara att praktiskt göra något åt de tankar som tänkarna har.
PLÖTSLIGT NYFIKEN...
Vem är just du som läser just nu?
Anne-Marie
Anne-Marie
SYMPTOM
Som läkare lägger jag märke till symptomen. Jag ser utslagen på huden. lägger märke till hostan, känner den förhöjda temerpaturen...
Som pedagog har jag också att göra med symptom: Leenden, skratt, rodnad, gråt, gäspningar, skrik, suckar...
Orden är barnläkaren och pedagogen, eller pedologen Janusz Korczaks.
Vad gör vi med de symptom vi lägger märke till? Hur tänker vi kring dem? Vad gör vi med dem? Vem bär det hela?
tänker Anne-Marie,
som är djupt försjunken i Sven Hartmans bok DET PEDAGOGISKA KULTURARVET, traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Natur och Kultur 2005
Som pedagog har jag också att göra med symptom: Leenden, skratt, rodnad, gråt, gäspningar, skrik, suckar...
Orden är barnläkaren och pedagogen, eller pedologen Janusz Korczaks.
Vad gör vi med de symptom vi lägger märke till? Hur tänker vi kring dem? Vad gör vi med dem? Vem bär det hela?
tänker Anne-Marie,
som är djupt försjunken i Sven Hartmans bok DET PEDAGOGISKA KULTURARVET, traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Natur och Kultur 2005
ÖNSKETANKAR
Jag hittade först inga aprilskämt i tidningen...
önskade dock att dessa rubriker var lurendrejerier...
GYMNASIER SPARAR IN PÅ PERSONAL (DN 1 april 2008)
SYON OCH KURATORN RYKER NÄR NORRA REAL MÅSTE SPARA (DN 1 april 2008)
MÅNGA AV BARNEN SKÄMS OCH KÄNNER SIG ÖVERGIVNA (DN 1 april 2008)
Anne-Marie
GIVAREN OCH TAGAREN
CITAT JOS:
"Historien blottlägger givarens behov av tacksamhet. Eller vill jag hoppas rätten att välja våra välgärningar. För det rör sig om en ganska sjaskig gråskala. Och det ögonblick vi förlorar rätten att välja, förlorar vi begreppen godhet och välvilja. Jag kan bara ge så länge jag har rätten att göra just det? För någonstans i utsträckandet av handen byter orden skepnad, någonstans ligger den hårfina gränsen mellan att ge och att ta."
Orden kommer från min dotters blogg. Jag applicerade hennes text till min bild från en Stockholmsgata och en händelse år 2007.
http://hypergrafi.blogspot.com/
Anne-Marie
APRIL...
.... då ska man ut och bli lurad... gäller att hålla korpgluggarna öppna... ska bli kul att se vad ungarna i skolan hittar på. Ibland och ganska ofta får man vara väldigt lättlurad annars faller hela lurendrejeriet platt. Det är inte roligt för ungarna!
Jag minns en gång i min årskurs etta där hela klassen satt på helspänd. En del ungar pekade på min stol och tittade med lyckliga ögon på min framfart i klassrummet... och när... när... när skulle fröken sätta sig på sin lärarstol? Fröken såg i ögonvrån den tydliga och väl synliga pruttkudden... och drog ut på dramatiken genom att långsamt sätta sig ned, för att precis i nästansittögonblicket minnas att jag glömt en penna... och resa mig från halvsittande och upp för att ta den... och suset i klassrummet... ingen prutt... sen slog jag mig kraftfullt ned på stolen... och pruttade på till ungarna glädjetjut; - Vi lurade dig!
Anne-Marie
Jag minns en gång i min årskurs etta där hela klassen satt på helspänd. En del ungar pekade på min stol och tittade med lyckliga ögon på min framfart i klassrummet... och när... när... när skulle fröken sätta sig på sin lärarstol? Fröken såg i ögonvrån den tydliga och väl synliga pruttkudden... och drog ut på dramatiken genom att långsamt sätta sig ned, för att precis i nästansittögonblicket minnas att jag glömt en penna... och resa mig från halvsittande och upp för att ta den... och suset i klassrummet... ingen prutt... sen slog jag mig kraftfullt ned på stolen... och pruttade på till ungarna glädjetjut; - Vi lurade dig!
Anne-Marie
OMKRETSA PÅ LITEN YTA
Vi tampas med omkrets och area.
Eleverna omkretsar mig med sina frågor på den yta som är vårt klassrum.
Vi lever i begreppen och i matematiken. Varje dag och hela tiden.
Men vi förstår dem inte.
- Har ni lust att omkretsa lite med mig, frågar jag.
Vi går en promenad runt mossen.
Går om...kring....den....runt...den....
Solen skiner. Vårblåsten blåser.
Fattbart för en stund.
Anne-Marie,
som tänker att det där görandet är viktigt för det där tänkandet!
Eleverna omkretsar mig med sina frågor på den yta som är vårt klassrum.
Vi lever i begreppen och i matematiken. Varje dag och hela tiden.
Men vi förstår dem inte.
- Har ni lust att omkretsa lite med mig, frågar jag.
Vi går en promenad runt mossen.
Går om...kring....den....runt...den....
Solen skiner. Vårblåsten blåser.
Fattbart för en stund.
Anne-Marie,
som tänker att det där görandet är viktigt för det där tänkandet!
ORD: TRADITIONELLT BESTRAFFNINGSTÄNK
Dessa ord läste jag under helgen - TRADITIONELLT BESTRAFFNINGSTÄNK!
Traditionens straffande tänk som om det vore legitimt och tillåtet
Här är en liten lista kring bestraffningar i skolan ... och det är fritt fram att fortsätta att bryta med traditionerna:
* dumstruten
* skamhörnet
* skamvrån
* skolagan
* pekpinnessnärten
* utvisningen
* utpekandet
* exkluderingen
* offentlighetsprincipsutskällningen
* utikorridorenhänvisningen
* kvarsittningen
* läxan
* bråkstakestämpeln
* hemringarskvallret
Anne-Marie
Traditionens straffande tänk som om det vore legitimt och tillåtet
Här är en liten lista kring bestraffningar i skolan ... och det är fritt fram att fortsätta att bryta med traditionerna:
* dumstruten
* skamhörnet
* skamvrån
* skolagan
* pekpinnessnärten
* utvisningen
* utpekandet
* exkluderingen
* offentlighetsprincipsutskällningen
* utikorridorenhänvisningen
* kvarsittningen
* läxan
* bråkstakestämpeln
* hemringarskvallret
Anne-Marie
JAG BLOGGAR ALLTSÅ....
Jag bloggar alltså är jag!
För att använda mig av Decartes!
Nu fungerar min bloggportal.
Den har varit nere sedan i lördags.
Nu är allt som det ska vara igen.
Och utgången är given.
Bloggaren är tillbaka!
Anne-Marie