Ta seden dit du kommer...
Kanske vi ska tänka - Ta språket dit du kommer!
Anne-Marie
Anne-Marie
Gäst i språket - att slå sig ned i okänd miljö
Att vara i ett fikarum är att sitta i ett hjärta av en arbetsplats. Idag befann jag mig på okänd mark. Så inbjuden, som varmt välkomnad, befann jag mig i fikarummet. Det var ett generöst rum. Det var glad och varm stämning. Jag kände mig hemma. Men då samtalet började insåg jag att mitt språk inte räckte till. Det hemblinda språket i det spontana rundabordssamtalet är främmande för mig. Jag förstår inte förkortningarna och det som alla andra har självklart gemensamt. Så är det med språkkoder. Det är först när någon ny kommer in som de blir synliga. Hur talar vi med varandra här? Vilka ord är våra just här? Det är nog inte så farligt i sig - det som är farligt och kallt är när klimatet inte tillåter att man frågar och ber om förklaringar. Det gjorde jag. Klimatet var varmt och generöst så svaren kom springande emot mig.
Anne-Marie
Anne-Marie
Språkets utflykter
Anne-Marie citerar något språkligt vackert. Om inte språket fanns kunde detta inte sägas, besvaras, bevaras, omläsas, läsas, skrivas av, skrivas till, läggas undan, plockas fram, härmas, återges, utvecklas, minnas, väckas, inbegripas...
Anne-Marie
Anne-Marie
Mitt dagliga kaffe - giv mig idag!
Det har varit full rulle hela dagen.
Då jag slog mig ned i fotöljen kom några elever springande med kaffe (jag har inte bett dem, de överraskar sin fröken, och nästan dagligdags, jag brukar överraska dem också men inte med kaffe). Jag får också ett litet brev med en kaffehälsning. Det här brevet fick jag hjälp att tolka: Var det ett bra meddelande måste jag fråga? Såklart det var svarade eleverna. När klassen gick ut hörde jag någon säga:
- Det är inte Anne-Maries fel att skolan är så här. Det är inte Anne-Maries fel att det finns matematik. Det har någon annan hittat på!
Det är en vacker lojalitet. Men faktum var att just den uppgift vi nu gjorde - den hade jag hittat på.
Anne-Marie,
som skrattar gott, så gott!
Då jag slog mig ned i fotöljen kom några elever springande med kaffe (jag har inte bett dem, de överraskar sin fröken, och nästan dagligdags, jag brukar överraska dem också men inte med kaffe). Jag får också ett litet brev med en kaffehälsning. Det här brevet fick jag hjälp att tolka: Var det ett bra meddelande måste jag fråga? Såklart det var svarade eleverna. När klassen gick ut hörde jag någon säga:
- Det är inte Anne-Maries fel att skolan är så här. Det är inte Anne-Maries fel att det finns matematik. Det har någon annan hittat på!
Det är en vacker lojalitet. Men faktum var att just den uppgift vi nu gjorde - den hade jag hittat på.
Anne-Marie,
som skrattar gott, så gott!
Lek med utrivna ord
Suddigt?
En aning.
Lekens betydelse är inte alltid glasklar.
Anne-Marie
Mottaglig mottagare
Så enkelt att väcka människan in i orden.
Så enkelt att dela med sig av sitt överflöd.
Så stort att välja rätt i det inre lexika som kallas ordförråd.
Så medvetetvackert att skriva omsorgsriktande.
Så stort att vara mottagaren.
Jag ÄR mottagaren.
Med allt vad det innebär.
Anne-Marie,
jag är på Twitter. Tänk att jag följer Fugelsang... han twittrar! Jag följer också de innovatörer och nytänkare som generöst delar med sig av sina kunskaper.
Språkligheter: Regn
Intill där jag bor, mitt i stan, var det i dagarna tre, oavsett väder, matsensationer i tält på den stora ängen. Det var en aning si-och-så med vädret.
- Hur klarade ni regnet idag, frågar jag en nordboende svensk som sålde mat från djupaste norrbotten.
- Ingen fara, det regnade bara törregn, svarade han glad i hågen.
- Tö... ? Vadå för sorts regn, frågade jag.
- T - Ö - R - R - R - E - G - N, bokstaverade den gode mannen.
- Aha, skrattade jag, och vad är det...
- Det är TORR- REGN! Man blir inte så blöt av det. Värre är det med BLÖT-REGN!
Då jag gick hem med mina smakprover och örter och ostar och såser och safter så duggade det en aning. Jag tänkte inte så mycket på om det var torrt regn eller blött regn, jag strosade vidare i mina språkliga funderingar och torkade bort det värsta av det blöta vad-det-nu-var-för-något.
Anne-Marie
- Hur klarade ni regnet idag, frågar jag en nordboende svensk som sålde mat från djupaste norrbotten.
- Ingen fara, det regnade bara törregn, svarade han glad i hågen.
- Tö... ? Vadå för sorts regn, frågade jag.
- T - Ö - R - R - R - E - G - N, bokstaverade den gode mannen.
- Aha, skrattade jag, och vad är det...
- Det är TORR- REGN! Man blir inte så blöt av det. Värre är det med BLÖT-REGN!
Då jag gick hem med mina smakprover och örter och ostar och såser och safter så duggade det en aning. Jag tänkte inte så mycket på om det var torrt regn eller blött regn, jag strosade vidare i mina språkliga funderingar och torkade bort det värsta av det blöta vad-det-nu-var-för-något.
Anne-Marie
Envisa...
envisa
tvåvisa
trevisa
fyrvisa
femvisa
sexvisa
sjuvisa
åttavisa
niovisa
tiovisa
Ja - det är sånger det.
på-visa
av-visa
Ja - det är sättapåknappen och stängaavknappen.
Ifall man tröttnar på alla visor.
Anne-Marie
tvåvisa
trevisa
fyrvisa
femvisa
sexvisa
sjuvisa
åttavisa
niovisa
tiovisa
Ja - det är sånger det.
på-visa
av-visa
Ja - det är sättapåknappen och stängaavknappen.
Ifall man tröttnar på alla visor.
Anne-Marie
Min kinesiska
Oj så svårt det förefaller. Uttalet av det namn jag lär mig. Nåväl - jag lär mig inte alls uttala namnet korrekt. Det är svårt att förhålla sig till de olika tonlägen.Jag får ett namn xxxxx. Om jag uttalar det korrekt uttalar jag ett namn som betyder någonting stort och vackert. Men om jag sjunger ordet fel kan det betyda:
vägskäl
lydighet
falsk
Jag uttalade ordet fel alla fyra gånger. Oftast uttalade jag namnet så det betydde falsk. Det finns fyra variationer på uttalet, och det är inte så väldigt stor skillnad på hur de låter. Det är värre med vad de betyder. Och då det gäller ett namn vill man uttala det med värdighet och namnge personen rätt.
- Du får kalla mig för Jimmy, sa min gode vän i restaurangen.
Anne-Marie
vägskäl
lydighet
falsk
Jag uttalade ordet fel alla fyra gånger. Oftast uttalade jag namnet så det betydde falsk. Det finns fyra variationer på uttalet, och det är inte så väldigt stor skillnad på hur de låter. Det är värre med vad de betyder. Och då det gäller ett namn vill man uttala det med värdighet och namnge personen rätt.
- Du får kalla mig för Jimmy, sa min gode vän i restaurangen.
Anne-Marie
Mail med fotografi
Jag fick ett mail.
Orden var så kortfattade.
Hej. Du. Klippa.
Jag kan älska sånt.
Kort och exakt.
Då jag öppnade bifogat såg jag hur bild och text märkligt nog var ett fullkomnat i ett ETT.
Anne-Marie
Boktips x två
Boken SE UT av Lisa Berg Ortman och Anna-Clara Tidholm är en bok om människor. Det är bra tänker jag. Då jag ser omslaget tänker jag:
Jag ser ett litet utrymme för en elev att rita in sig i litteraturen. Att de sedan läser boken blir då ett ganska naturligt steg. Att jag också läser boken är också ett ganska naturligt steg. Jag vill lära mig om människor och hur man kan teckna dem, trots att boken inte handlar om hur att illustrera utan om att berätta om just människan. Jag tänker alltid - hur och vad och varför - kan jag använda denna bok. Oftast får jag oändligt många svar på de frågorna.
Anne-Marie
Jag ser ett litet utrymme för en elev att rita in sig i litteraturen. Att de sedan läser boken blir då ett ganska naturligt steg. Att jag också läser boken är också ett ganska naturligt steg. Jag vill lära mig om människor och hur man kan teckna dem, trots att boken inte handlar om hur att illustrera utan om att berätta om just människan. Jag tänker alltid - hur och vad och varför - kan jag använda denna bok. Oftast får jag oändligt många svar på de frågorna.
Anne-Marie
LEKA MED SPRÅKET
Från spik i foten
till sticka i fingret
är steget ganska långt,
lekte jag med språket!
Anne-Marie
till sticka i fingret
är steget ganska långt,
lekte jag med språket!
Anne-Marie
LIKSOM SÅ HÄR VA
Jag gjorde min mamma fullkomligt galen (hon språkirriterades) då jag under en ganska lång period av mitt liv pratade oändligt mycket och flikade in
- ....liksom så här va... liksom så här va.......liksom så här va
i de meningar jag sa.
Jag tror jag behövde de här uttrycken för att få med mig språket och samspelet med hjärnan. Jag tror jag tänkte under tiden jag fyllde ut mina meningar med ljudande tomrum. Det gjorde alla mina kompisar också. Vi hade fraser vi fyllde ut våra meningar med. Jag minns det här då min mamma krävde av mig att inte säga "liksom så här va". Hon räknade otåligt mina meningsuppbyggnader och rev därigenom itu min kommunikationsiver. Jag hörde inte själv att jag använde de där onödiga orden. Jag minns det här så väl därför att jag kände mig en aning missförstådd.
"Liksom så här va" var ord jag behövde. Varför vet jag inte. Men jag läser med intresse denna artikel http://www.dn.se/nyheter/sverige/typ-och-ba-viktiga-for-flytet-1.816311 och funderar på om den är sann eller inte. Artikeln är kanske ett aprilskämt, men mina ifyllnadsord verkliga en gång i tiden.
Anne-Marie
MORSOMT är ROLIGT
Jag lär mig norska!
I en affär i Asker.
På plats i Norge!
Anne-Marie
I en affär i Asker.
På plats i Norge!
Anne-Marie
I LOVE SPRÅK idag
Det var en fin liten inspelning idag. UR´s "I love språk" intervjuade mig och en annan lärarkollega om hur man bäst startar upp en lektion. Men det där som sker innan man står eller sitter i rampljuset med kameraögon riktade mot sig och mikrofoner som insuper minsta andetag - att få känna sig lite ompysslad i en loge, tillfixad av en sminkös, omskött med en varm kopp kaffe och en kaka med chokladsmet - är behövligt. Man behöver omsorgen innan man tryggt kan släppa ut sina idéer i det fria. Det lyckades UR med. Ni får se resultatet den 12 april 2009.
Anne-Marie
KRÖNIKA I LÄRARNAS TIDNING
Ni får gärna gå dit och läsa. Till Lärarnas Tidning.
Några av mina kollegor mötte upp mig i mitt klassrum imorse.
Jag fick kramar och pussar, pussar och kramar.
Och en och annan tår också för den delen. Medkännartårar.
De hade läst.
Och i lärarrummet fanns krönikan uppsatt med lärarkommentarer.
Det är vackert med gensvar.
Jag tog emot kramar och pussar, pussar och kramar.
Men framförallt tog jag emot värmen hos mina kollegor.
Det absolut viktigaste jag fick tillbaka var deras inläsningskänsla om den lilla flickan.
Att de blev berörda.
välkommen att läsa
Anne-Marie
Några av mina kollegor mötte upp mig i mitt klassrum imorse.
Jag fick kramar och pussar, pussar och kramar.
Och en och annan tår också för den delen. Medkännartårar.
De hade läst.
Och i lärarrummet fanns krönikan uppsatt med lärarkommentarer.
Det är vackert med gensvar.
Jag tog emot kramar och pussar, pussar och kramar.
Men framförallt tog jag emot värmen hos mina kollegor.
Det absolut viktigaste jag fick tillbaka var deras inläsningskänsla om den lilla flickan.
Att de blev berörda.
välkommen att läsa
Anne-Marie
UPPGIFTER
Jag hittar på uppgifter till mina elever.
Jag vill själv göra de uppgifter jag ger mina elever.
Jag gör de uppgifter jag ger mina elever.
Teaching by doing, det är min parafras på John Dewey, Learning by doing.
Anne-Marie
LISA - SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Det här är viktigt. http://www.lisa-riks.se/index.php?page=home
Jag föreslår att vi lägger till i våra länklistor.
Anne-Marie
Jag föreslår att vi lägger till i våra länklistor.
Anne-Marie
ENGELSKAN i klassrummet
Det är roligt med språk. Och viktigt. Varje dag något nytt. Språk är nyttiigt med andra ord. Man kan faktisk känna sig välklädd i sitt språk. En slags språkdräkt.
Anne-Marie
LÄRA SIG SVENSKA
Min gode vän fotbollstränaren är irländare. Då man fikar med honom är man sällan ensam. Min vän fotbollstränaren har ett stort nätverk. Denna gång är vi flera ... två irländare som inte talar svenska. De är här för att stanna.
- You will never learn our language among us, sa jag på engelska.
- Yääääää, how come? frågade de.
- We want to use our English... svarade jag.
Vilket de redan hade upptäckt. De hade också upptäckt hur glada svenskar är i att få prata engelska. I matvaruaffären får svenskar buttra svar men de engelsktalande får glada... - Need som help... Milk, jäääääää, it´s over thäääääär you know... nothing else.... sorry something else....
- See, menade jag.
- You know, I taught Swedish by a Spanish person who lived here in Sweden, he couldn´t talk English, and I didn´t talk Spanish.... we had to try to work it out in Swedish.... funny ey...
- Very... svarade jag torrt.
Jag tänkte - vi kan i allafall förstå varandra...värre är de som varken kan engelska eller svenska... hur utanför är inte de? Hur ensamma är de inte - att inte få lyssna till sitt språk, inte uttala sitt språk och inte få gensvar på sitt egna språk. Så ensamt. Så ensamt.
Anne-Marie
- You will never learn our language among us, sa jag på engelska.
- Yääääää, how come? frågade de.
- We want to use our English... svarade jag.
Vilket de redan hade upptäckt. De hade också upptäckt hur glada svenskar är i att få prata engelska. I matvaruaffären får svenskar buttra svar men de engelsktalande får glada... - Need som help... Milk, jäääääää, it´s over thäääääär you know... nothing else.... sorry something else....
- See, menade jag.
- You know, I taught Swedish by a Spanish person who lived here in Sweden, he couldn´t talk English, and I didn´t talk Spanish.... we had to try to work it out in Swedish.... funny ey...
- Very... svarade jag torrt.
Jag tänkte - vi kan i allafall förstå varandra...värre är de som varken kan engelska eller svenska... hur utanför är inte de? Hur ensamma är de inte - att inte få lyssna till sitt språk, inte uttala sitt språk och inte få gensvar på sitt egna språk. Så ensamt. Så ensamt.
Anne-Marie