VETT PÅ ETIKETT
Då jag var i Seattle kom jag att tänka på innehållsdeklarationerna och uteslutningsdeklarationerna. För de mesta kakorna och bullarna, godiset och saften beskrev vad de inte innehöll. De varor som inte hade något - innehåller inte - kändes mindre trovärdiga. De upplevdes som onyttiga. Det krävs att man läser etiketterna på rätt sätt. Om man ska bli vettig på vad de kan betyda. Nåväl.... denna dryck drack jag i Edinburgh, Skottland. Den innehåller bara citron, lime och en gnutta socker och vatten. Ingenting mer. Även om man läser innehållsförteckningen så står där inget mer. Så enkelt kan det också vara.
Anne-Marie
COMMUNITY OF TALKERS
THE COMMUNITY OF TALKERS - där vi ska välkomna villkorslöst och med nyfikenhet. Det betyder att vi möts över språkgränserna eller att vi faktiskt bidrar till att sudda ut dessa. Att få ingå i the community of talkers är en demokratisk rättighet.
Anne-Marie
Anne-Marie
FOTBOLL, MÅNGKULTUR, SPRÅK
WOW - ALLSVENSKAN!
FotbollsSverige!
Läser om allsvenskan i DN´s artikel idag, påskafton lördagen den 22 mars 2008.
106 spelarna från andra länder!
Detta medför att språkkunskaperna ökar och behövs.
" ...ökar också kraven på tränarnas språkkunskaper."
och som tränaren Rikard Norling säger:
"Jag tycker det är skitkul, jag lär mig ett nytt språk. Det är ett modernt samhälle vi lever i, kolla hur det är i Chelsea och Arsenal. I moderna storlag måste man klara av språkbarriären, säger Norling, /.../
Tänk på fotbollstermen... GÅ PÅ DJUPET! som också kunde höra till språket, läsningen, förståelsen, kunskaperna, motivationen... GÅ PÅ DJUPET.
Som alla möten - på vilken arena det än är - byter vi erfarenheter med varandra.
Vi lär oss. Och i mångfaldens tecken blir det säkerligen mål!
Då skriker vi ut vår glädje. Den låter nog lika världen över!
Anne-Marie
som givetvis ska ta med denna artikel in i undervisningen.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=647&a=753946
SJÄLVKLARA!
Jag tycker om bokstäver. Detta är A. Detta är lilla a. Men det är stort på något vis. Det är en början på en hel rad av bokstäver. Även vid slutet av den långa bokstavsraden finns en annan början. Bokstävernas sammansättninar, orden, meningarna. raderna, sidorna, böckerna...
- Ö, vad menar hon egentligen, skriva om ett litet a?
Anne-Marie,
som tycker om formen av bokstäver så jag håller på som jag håller på. Detaljer intresserar mig.
- Ö, vad menar hon egentligen, skriva om ett litet a?
Anne-Marie,
som tycker om formen av bokstäver så jag håller på som jag håller på. Detaljer intresserar mig.
IN - ÄLVA
- Vad är en In- älva, eller är det in- elva?
Vi arbetar med kroppen.
Underbara frågor.
Anne-Marie
Vi arbetar med kroppen.
Underbara frågor.
Anne-Marie
FRÅGOR I KLASSRUMMET
Vi arbetar med kroppen och den engelska orden som förklarar den?
- får jag skriva om det som är inne i kroppen också frågar eleven ivrigt.
Jag älskar frågor som är följdfrågor på det arbete vi har satt igång.
- Får jag?
Det finns bara ett svar!
- SJÄLVKLART.
Anne-Marie,
som njuter av aktiviteten i klassrummet och alla ordpromenader eleverna gör i ordböckerna.
- Det här är ju kul ju.... säger eleverna.
- får jag skriva om det som är inne i kroppen också frågar eleven ivrigt.
Jag älskar frågor som är följdfrågor på det arbete vi har satt igång.
- Får jag?
Det finns bara ett svar!
- SJÄLVKLART.
Anne-Marie,
som njuter av aktiviteten i klassrummet och alla ordpromenader eleverna gör i ordböckerna.
- Det här är ju kul ju.... säger eleverna.
LJUD OCH HANDLING
"Det talade ordet var ursprungligen ett ljud och en handling, en kraft med skapande förmåga. Med skriftens utveckling flyttades vår fokus från örat till ögat, och synen blev vårt främsta sinne för förståelse. Som greppbara tecken på papper blev orden statiska föremål, visuella tecken och i viss mån symboler för något annat, för den verkliga världen. Kritiken i det överlappande skiftet var kraftig. Platon uttryckte starkt tvivel för detta nya kommunikationssätt, detta mekaniserande av språket som var dömt att förgöra vår förmåga att minnas och som låste det sagda och gjorde det evigt och omöjligt att ifrågasätta."
citat Jos,
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/03/att-tala-eller-leva.html
Anne-Marie,
jojo... man är väl med på ett hörn.
citat Jos,
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/03/att-tala-eller-leva.html
Anne-Marie,
jojo... man är väl med på ett hörn.
GISSA SPRÅKA
Då man befinner sig i ett sammanhang och ord dyker upp, kan det vara klokt att använda sig av strategin att gissa. Man gissar inte uppåt väggarna, man gissar utifrån sammanhanget, och då kan det tänkas att man faktiskt förstår mer än vad man tror. Jag ber mina elever gissa, vilket jag har upptäckt att de mycket sällan vågar sig på att göra, och börja utifrån den gissningen. De upptäcker mycket snart att detta med att gissa konstruktivt faktiskt ger dem en god känsla av att kunna. Vilket är en förträfflig början på själva processen att lära sig.
Anne-Marie
SPRÅK OCH GEMENSKAP
Språk har många likheter. Det kan vara bättre att leta efter likheter snarare än det som skiljer åt.
Det är igenkännarglädje i orden som välkomnar in i. Plötsligt förstår vi varandra och går gemensamt in i sammanhangen.
Anne-Marie
LITEN SPRÅK-VILSEN
Jag ömmar den lilla språkrika flicka jag idag mötte.
Hennes språk är hennes.
Inte vårt.
Grymma värld.
Jag vill så gärna göra språk med dig vill jag förmedla.
Det är vi runt omkring som skapar språksamvaron tänker jag.
Hon är i sitt språk. Här är hon ensam. Jag är i mitt språk. Bland många.
Hon måste få plats.
Det börjar alltid med ett öga gott,
och en namn på.
Du och jag.
Aldrig hon och vi andra.
Det är så det hela tar sin början.
När vi tittat på varandra.
Då börjar vi titta ut på världen.
Den värld vi ser vill vi dela.
Därför börjar vi orda om den.
Men det går inte utan ett
Du och Jag.
Anne-Marie
som tänker på hur ensamheten ser ut då den inte kan tala.
Läs inlägget om Språkny.
Hennes språk är hennes.
Inte vårt.
Grymma värld.
Jag vill så gärna göra språk med dig vill jag förmedla.
Det är vi runt omkring som skapar språksamvaron tänker jag.
Hon är i sitt språk. Här är hon ensam. Jag är i mitt språk. Bland många.
Hon måste få plats.
Det börjar alltid med ett öga gott,
och en namn på.
Du och jag.
Aldrig hon och vi andra.
Det är så det hela tar sin början.
När vi tittat på varandra.
Då börjar vi titta ut på världen.
Den värld vi ser vill vi dela.
Därför börjar vi orda om den.
Men det går inte utan ett
Du och Jag.
Anne-Marie
som tänker på hur ensamheten ser ut då den inte kan tala.
Läs inlägget om Språkny.
LITEN SPRÅK-NY
Ensam sitter hon där.
Matsalen är så stor, så stor.
Det är världen också.
Plötsligt är den gigantiskt stor.
Hon sitter där.
Nykommen. Språkny.
Jag slår mig ned.
Ensamhetens öga når mig.
- Se till mig som liten är.
Vi är alla små när vi är på okända platser.
Det krävs mycket av en liten på språkny mark.
Jag måste röra vid - beröra med mitt språk.
Det kan jag bara göra med mina händer.
Lägga handen på en smal liten hand.
Jag måste peka med min fråga
och ge mina ord i mina gester.
Människan är sitt språk. Hur ensamt att inte dela sitt språk med en nästa.
Hur fattig är matsalens kost när man inte kan sätta ord på den.
Hur fattiga är vi när vi inte har språket ihop.
Hur ensamt är det inte att vara sitt språk men aldrig nå fram.
Jag är också språkny tillsammans med den lilla språknya.
Vi måste hitta något gemensamt språk där vi kan mötas.
Jag manar fram ett namn,
upprepar det med fel betoning.
och ger iväg mitt - Anne-Marie.
Då - ser vi varandra i ögonen. Det är det första språket.
Jag ser dig, du ser mig.
Låt oss börja där.
Anne-Marie
Matsalen är så stor, så stor.
Det är världen också.
Plötsligt är den gigantiskt stor.
Hon sitter där.
Nykommen. Språkny.
Jag slår mig ned.
Ensamhetens öga når mig.
- Se till mig som liten är.
Vi är alla små när vi är på okända platser.
Det krävs mycket av en liten på språkny mark.
Jag måste röra vid - beröra med mitt språk.
Det kan jag bara göra med mina händer.
Lägga handen på en smal liten hand.
Jag måste peka med min fråga
och ge mina ord i mina gester.
Människan är sitt språk. Hur ensamt att inte dela sitt språk med en nästa.
Hur fattig är matsalens kost när man inte kan sätta ord på den.
Hur fattiga är vi när vi inte har språket ihop.
Hur ensamt är det inte att vara sitt språk men aldrig nå fram.
Jag är också språkny tillsammans med den lilla språknya.
Vi måste hitta något gemensamt språk där vi kan mötas.
Jag manar fram ett namn,
upprepar det med fel betoning.
och ger iväg mitt - Anne-Marie.
Då - ser vi varandra i ögonen. Det är det första språket.
Jag ser dig, du ser mig.
Låt oss börja där.
Anne-Marie
GRÄNSÖVERSKRIDANDE
Går på en gata i den södra delen av Stockholm.
Vid en dörr träder jag in. Då har jag gått över gränsen.
Nu är jag i Holland. Språket är ett helt annat. Jag förstår ingenting.
Jag står med ett champangeglas i handen. Hurrar nyåret.
Holländska ambassaden. Jag stannade en timme i detta landskap.
Detta språklandskap, Jag var innanför men utanför. Alla talade Holländska.
Jag lyssnade.
Jag frågade om det här med pussarna...
och fick veta att - Svenska kramar är inte en hälsningsfras här. Man pussar TRE
gånger på kinden, fram och tillbaka. Att pussa är inte intimt. Att kramas är
väldigt intimt. Detta lärde jag mig denna kväll. Jag behövde ett annat perspektiv
och fann det. En dörr från min språkvärld fanns en annan och och jag var på okänd mark.
Jag drog en gräns runt mig själv.
Suveränt egen.
Anne-Marie
SPRÅKANVÄNDARE del 3
Vi lägger oss i. Vi tycker om. Vi tycker till. Vi språkanvänder oss av det vi ser och hör. Språket är centralt. Och under ständig förändring. Nu har jag lyckats peta in både UNDER och CENTRAL i mitt inlägg. Här är en språkanvändare som målat över lite bokstäver. Aktivt kan man säga. Det blir något helt annat. Under en al. Där kan man sitta och fundera över ett och annat.
Anne-Marie
SPRÅKANVÄNDARE del 2
Förlåt käre upphovsman. Jag såg denna bild påklistrad i Stockholmsstad. Det fanns ingen upphovsman. Den är så fin. Så talande. Och jag tänker i språk. Det är mycket språk i denna illustration. Mig talar den till.
Språkanvändare?
Språkinvandrare?
Språkanstötare?
Språkantikare?
Språkanlitare?
Språkangripare?
Språkanspråkare?
Språkanvändare?
Språkomvändare?
Språkumbäranden?
Språkförbistrande?
Språkupphittare?
Språkblandaren?
Språkuppfinnaren?
Det är bara frågor!
Hur ser vi på användaren?
Anne-Marie
SPRÅKANVÄNDARE...
Språk är en aktivitet.
Användare gör något.
Det lilla barnet kryper omkring i sin språkliga hemvist. Tar orden till sig. Använder dem och gör dem till sina.
Orden finns där i rummet bland alla de andra som använder dem. Språk är att befinna sig mitt i, få undra över saker och ting, använda sinnen, munnen, huden, närvaron, hörseln, tecken, referensramar, gemenskapen, görandet, varandet, intill, misslyckanden, lyckanden, repriserandet och prövandet.
I klassrummet säger jag ofta:
Ta mina ord.
Låna av mig.
Pröva ditt språk.
Gissa.
Smaka på orden.
Sätt så många ord på det här som du kan.
Ta hjälp av andra.
Lyssna!
Så tänker jag. Ta mina ord.
Anne-MarieAnvändare gör något.
Det lilla barnet kryper omkring i sin språkliga hemvist. Tar orden till sig. Använder dem och gör dem till sina.
Orden finns där i rummet bland alla de andra som använder dem. Språk är att befinna sig mitt i, få undra över saker och ting, använda sinnen, munnen, huden, närvaron, hörseln, tecken, referensramar, gemenskapen, görandet, varandet, intill, misslyckanden, lyckanden, repriserandet och prövandet.
I klassrummet säger jag ofta:
Ta mina ord.
Låna av mig.
Pröva ditt språk.
Gissa.
Smaka på orden.
Sätt så många ord på det här som du kan.
Ta hjälp av andra.
Lyssna!
Så tänker jag. Ta mina ord.
REDAKTIONSMÖTE SVENSKLÄRAREN
Ikväll var jag på mitt första redaktionsmöte. Sitter med i redaktionen för svenskläraren. Det var spännade att så koncentrerat få tala om ett ämne som i alla sammanhang genomsyrar all undervisning och umgänge... kort och gott vårt svenska språk.
Anne-Marie
Anne-Marie
MAIL-SPRÅK - SMS-SPRÅK
Den största kunskapsbristen...
att formulera sig i förkortningar, symboler.
Ett ord i sig är en förkortning. Bakom ett ord ryms en hel värld.
Ta ett ord. Vilket som helst. En värld öppnar sig. Ordet är en pensel med allt det som omger det. Ordet är både subjektivt med laddningar och objektivt i sitt försök att beskriva något exakt. Det är ett träd. Ok. Men vilket träd? Det är ett ord. Vad gör det ordet med oss? Vi greppar vår omvärld med ord. Med våra ord kan vi förflytta oss in och ut i olika tider, till olika platser... Vi ska inte korta av orden ännu lite mer... vi ska värna dem i sin unika form.
Ord-rikt.
Anne-Marie
ORDENS MAGI - FSL anordnar...
Vilken dag!
Vilken härlig språkdag.
Olika infallsvinklar.
Från det döda språket till det levande språket... och in i framtidens språk.
Också en dag där det ordlösa i den samiska jojken trollband oss lyssnande.
En ordlös stund fylld med universala toner.
Också en dag där identiten och namnet lyftes fram.
Och aldrig har väl ett äpple
smakat så gott...
utan att man tagit en tugga...
i Carl-Jans föreläsning - "Sätt språk på måltiden".
Carl-Jan höll fram ett äpple...
detta äpple omgavs av ord innan det togs en ljudlig tugga av äpplet.
Och detta... vi satt där lyssnande... och kände smaken... det är magi... det är ORDENS MAGI.
Att det vattnas i munnen...
efter mer...
Anne-Marie
VARFÖR ORDNAR INTE FSL EN DAG FÖR LÄRARE... samma innehåll... men för lärare... det skulle jag önska. Jag har fått mycket.mycket och mer... och äntligen har jag mött en föreläsare som vågar säga... död, dödare, dödast.
SMS-SPRÅK
Jag var en gång en vän av sms.
Idag är jag ingen vän av det alls.
Några undantag gör jag... men i regel för jag ingen sms konversation längre.
Men detta sms kom för några dagar sedan. Det fick mig att skratta. Ovanliga ord.
Tänkte jag.
Men trots denna lustfyllda inbjudan...
Jag har funderat på denna form där språket är reducerat på så många viktiga beståndsdelar.
Sms språket saknar all kontext. Jag sitter i en berså och solen skiner. SÄnder iväg ett sms till någon som springer i ett skyfall. Jag tänker med värme på en person... som hamnat i onåd hos en annan.... som läser mitt sms med helt fel ögon.
Sms-språk saknar all det som språk behöver -
röstens tonfall
kontexten
respekten för mottagaren
samspelet mellan avsändare och sändare
förståelse för vad varje ord betyder.
Jag missförstår också sms. Oftare än jag förstår dem rätt. Jag tror jag är en teknikens invandrare. Jag förstår inte. Men någon gång ska jag genomföra en lektion där eleverna får sms:a mig sina tankar kring undervisningens fokus. Det ska bli spännande.
Anne-Marie
Idag är jag ingen vän av det alls.
Några undantag gör jag... men i regel för jag ingen sms konversation längre.
Men detta sms kom för några dagar sedan. Det fick mig att skratta. Ovanliga ord.
Tänkte jag.
Men trots denna lustfyllda inbjudan...
Jag har funderat på denna form där språket är reducerat på så många viktiga beståndsdelar.
Sms språket saknar all kontext. Jag sitter i en berså och solen skiner. SÄnder iväg ett sms till någon som springer i ett skyfall. Jag tänker med värme på en person... som hamnat i onåd hos en annan.... som läser mitt sms med helt fel ögon.
Sms-språk saknar all det som språk behöver -
röstens tonfall
kontexten
respekten för mottagaren
samspelet mellan avsändare och sändare
förståelse för vad varje ord betyder.
Jag missförstår också sms. Oftare än jag förstår dem rätt. Jag tror jag är en teknikens invandrare. Jag förstår inte. Men någon gång ska jag genomföra en lektion där eleverna får sms:a mig sina tankar kring undervisningens fokus. Det ska bli spännande.
Anne-Marie
TVÅ SPRÅK MÖTS
Jag bad min dotter...berätta om ditt språk här och där... berätta bara som du tänker... så jag får förstå....
- det är mycket identitet i språket... man blir lite två personer ... för ingen här känner mig i svenskan...och ingen i Sverige känner mig i engelskan... det är lite kluvet...
- jag tänker på engelska... men egentligen tänker man inte så ofta på vad man tänker på för språk
- man översätter och det blir fel på båda språken... när jag skriver.... jag skriver ju mycket.... då... skulle jag skriva om en "nattöppen affär" blir i översättning från svenska "night-open shop" ...men här heter det "all nightshop"
- gå för en drink... så kan man inte säga på svenska... men det gör jag nu.... Go for a drink... så jag översätter min engelska till svenska... och
- det är inte de svåra orden som blir fel...utan de där vardagliga... de där små. Nu blir det fel på två språk. Det är lite märkligt.
- det som är svårast är att skämta på ett annat språk... det är det absolut svåraste!
- Jag kommer hit som tvåspråkig redan. Har ju en bra engelsk grund ifrån skolan och allt annat som omger oss av Engelska i Sverige... det är tur det...för annars skulle det bli lite ensamt...
_______ End of that - rest of talk - private mother and daughter _____
SÅ KAN DET VARA...och tänk då... hur är det att komma till ett land med en helt annan, till en väldigt främmande språkkultur... vi måste värna... bjuda in i det språkliga... vara generösa... lyssna varsamt.... bjuda på språkliga sammanhang... erbjuda vårt språk...och vara mycket nyfikna på det språk som bäraren har sin djupaste identitet i.
Anne-Marie
- det är mycket identitet i språket... man blir lite två personer ... för ingen här känner mig i svenskan...och ingen i Sverige känner mig i engelskan... det är lite kluvet...
- jag tänker på engelska... men egentligen tänker man inte så ofta på vad man tänker på för språk
- man översätter och det blir fel på båda språken... när jag skriver.... jag skriver ju mycket.... då... skulle jag skriva om en "nattöppen affär" blir i översättning från svenska "night-open shop" ...men här heter det "all nightshop"
- gå för en drink... så kan man inte säga på svenska... men det gör jag nu.... Go for a drink... så jag översätter min engelska till svenska... och
- det är inte de svåra orden som blir fel...utan de där vardagliga... de där små. Nu blir det fel på två språk. Det är lite märkligt.
- det som är svårast är att skämta på ett annat språk... det är det absolut svåraste!
- Jag kommer hit som tvåspråkig redan. Har ju en bra engelsk grund ifrån skolan och allt annat som omger oss av Engelska i Sverige... det är tur det...för annars skulle det bli lite ensamt...
_______ End of that - rest of talk - private mother and daughter _____
SÅ KAN DET VARA...och tänk då... hur är det att komma till ett land med en helt annan, till en väldigt främmande språkkultur... vi måste värna... bjuda in i det språkliga... vara generösa... lyssna varsamt.... bjuda på språkliga sammanhang... erbjuda vårt språk...och vara mycket nyfikna på det språk som bäraren har sin djupaste identitet i.
Anne-Marie