Digitalisering och läs-och skrivförmågan



Anne-Marie
som tackar min Twittrande Mats Palsson - utan honom skulle jag inte hittat något alls. Gå in och följ honom.

Informationstäthet i informativa texter

Informationstätheten kan vara massiv i skriven text.
Denna informationstäthet packas upp i det muntliga samtalet.
Därför är det så viktigt att det talas i våra klassrum.
All text ska muntliggöras. Det går att tala om det skrivna.
Det bör vara ett samtalsämne - skriven text är allt annat än stum.

Anne-Marie

Textrörlighet

Textrörlighet är ett begrepp som vi måste lägga in i vår pedagogiska verksamhet.
I stort sett kan man introducera tänket så här, då tänker jag mig en slags begynnande textrörlighet, och funderar över hur en progression kan se ut:

Jag läser en bok om en katt.
Jag läser för en liten tvååring.
Den lilla tvååringen lämnar min läsning.
Springer och hämtar en gossekatt.
Det är den första formen av textrörlighet.

Jag ska vidarutveckla detta begrepp till en praktiskt undervisning.
Det hör hemma i Caroline Libergs forskning.
Men exemplet är hämtat från min privata begreppsuppfattning.

Anne-Marie

Ekelöf: Krossa bokstävlarna... vi börjar om!



För länge sedan satte jag upp en dikt på toaletten. Jag tänkte lära mig den utantill. Den var av Ekelöf och språket dansade över badrumsväggarna. Varje gång jag såg på orden kunde jag dem. Men så fort jag lämnade rummet krånglade orden till sig. De förstod inte i vilken ordning de skulle komma. Jag fick börja om från början.

Att börja om från början är en handling. Man börjar precis där det är från början. Man börjar inte i mitten. För att börja om från början måste man ha ett syfte och en vilja med det. Jag vill lära mig. I det här fallet vill jag lära mig att läsa en dikt utantill. Ekelöf som tvingar orden att förändra sig ur sin början. Krossa bokstävlarna... vi börjar om!

Dikten finns inte längre på min toalett.
Den som erövrade den var min son.
Han lärde sig dikten som 11-åring.
Som vuxen kan han den fortfarande.

Anne-Marie


Från ord till ord

Ordförandeskapet
Äktenskapet
Redskapet
Budskapet
Utanförskapet

Hopskrapade ord med något gemensamt trots helt olika innebörder.
Anne-Marie

Högläser Kompisboken av Linn Hallberg



Högläsning hör till en varje dag aktivitet i mitt klassrum.
Denna termin börjas med Kompisboken av Linn Hallberg.

Under förra läsningen fick eleverna välja mellan fyra perspektiv och skriva utifrån de tankar som dök upp då. Det blev riktigt bra elevtankar kring dilemman - att vara kompis, att få en stulen present, att vara tuff och cool, att se alltsammans på avstånd och skriva ned alltsammans.

Undervisningen mynnade ut i diskussioner, eget skrivande och uppläsning av elevernas funderingar och texter.


Högläsningen och arbetet kring boken korresponderar med dessa strävansmål - DET ELEVERNA SKA FÅ UTVECKLA OCH UTVECKLA UNDER ALLA ÅR I SKOLAN - i ämnet Svenska:

* att uttrycka sig i olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan.

* utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd.

* utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och skänslor som texten väcker samt stimuleras till reflektera och värdera.

* tillägnar sig kunskap om svenska språk.


* tillägnar sig ordförråd och begrepp

Högläsningen och diskussionen korresponderar också mot strävansmålen inom andra ämnen, här de SAMHÄLLSORIENTERADE ÄMNENA:

* utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle.

* förstå konsekvenser av olika handlingsalternativ.
* stimulans till eget skapande


Anne-Marie

Det vidare textbegreppet

Det vidgade textbegreppet kan kompletteras med det vidare. Börjar man läsa så vidgas vyerna och man kommer vidare. Det var en liten tanke så här på morgonkvisten!

Anne-Marie

Skissa ett lärartänk kring elevens läsande



Eleven läser.
Det är en del av undervisningen i svenska, engelska och andra språk.
Att eleven läser handlar om uppdraget att skapa vägar till litteratur och böcker.
Jag har försökt skissa en tanke kring hur det ser ut kring en elev som slutligen sitter i klassrummet och läser.



Detta är en skiss.
Så här brukar jag skissa en undervisningstanke och synliggöra mitt uppdrag. Den skiss jag nu åskådliggör för er är inte en färdig produkt över hur jag tänker. Så fungerar inte jag. Detta är den första sonderande funderingen kring hur och varför en elev blir läsande i ett klassrum. Jag har också uteslutit föräldrars inverkan och påverkan.

Då en elev läser i klassrummet (och absolut inte tyst och ensam läsning, inte heller läsning utan undervisning och modellas nyfikenhet av läraren) så är det en del av vårt läraruppdrag, vår organisation och ska synliggöra såväl kunskap- och människosyn.

Jag funderar vidare,
det här är bara början... som med allt annat.
Anne-Marie

Läsundervisning: Lyssna! med örat...



 I en liten läslära för nybörjarläsare provhögläser jag;


Lyssna med örat!

Det slår mig genast att texten har en konflikt. En konflikt som kan bli undervisning. Man lyssnar med öronen. Det är väldigt svårt att bara lyssna med ett öra. Då måste man ha slagit dövörat till ... och det är en slags aktivitet. Språket i böcker för läsande bör vara någorlunda korrekt, och om det inte är det, så bör aktiviteten text, bild och meningsskapande vara en del av den undervisning eleverna får.

Anne-Marie

Kiosklitteratur, smågodisorden och barndomsinköpen



Det slog mig att genren KIOSKLITTERATUR inte har använts på länge. Kanske visar det att distributionen av böcker har förändrats. Jag ser inte heller så många kiosker snarare små affärer eller bensinstationer.

Jag längtar efter en plats där barnen stod i  led för att handla för den där endaste femtioöringen (finns snart inte heller längre) och suktade efter vad att köpa. Den tålmodige men en aning stränge kioskhandlaren pillade ned sega råttor - en röd! - i den lilla och mycket smala påsen gjord för smågodis. Jag stod på tå och pekade. Jag var ett barn. Nådde nästan upp till tredje radens karameller om jag sträckte mig ordentligt. Annars fick man försöka förklara och alla de begrepp som man tränade in för att få det där exakta godiset som redan hade gjort att det vattnades i munnen. Tänk att vara den där kioskfarbrorn eller tanten - vilken koll de måste ha haft. På kvarterets ungar. På hur ofta man var där och hur mycket man lärde genom att handla på riktigt och försöka styra kioskfarbrorn i den riktning man ville. Det var ord runt en kiosk det.


Det var så mycket man lärde sig som barn.

Stå i kö.
Sätta ord på.
Förundras över elaka tanten som trängde sig förbi oss små.
Hur mycket man fick för en krona.
Hur mycket man önskade att man fick för två kronor.
Hur man kunde få godis gratis om man frågade artigt - finns det något trasigt godis så tar jag gärna emot det!
Och alla namn man döpte godisarna till - flygande tefat, sura gubbar, trollpulver - och hur mycket ord allt godis genererade.

Jag längtar tillbaka till min kiosk. Jag önskar att alla ungar fick stå där med en peng, i väntan, i längtan, och få ge ord åt det som smakade gott i munnen.


Anne-Marie

Mailet innehöll några ord...

På din blogg är det härligt rörlig ordfest: bokstäverna "fyller år" mest hela tiden.

Något så vackert har jag nog aldrig läst tidigare. Och om jag får orden att fylla år i min blogg - så är det läsarna som får orden att slå upp sina innebörder. Tack! Tusen, tusen tack!

... och tänk om vi kunde överföra läsinlärningstanken och bokstävernas stora gåta till en ständig födelsedagsfest för våra elever ...

Anne-Marie


Lektionsidé: Skriv in dig i boken



Detta var en riktig utmaning för delar av min lilla fyra. Här är en text ur den högläsningsbok jag nu läser för mina elever. De som ville fick skriva in sig i boken. Då gör man så här:

1) Kopiera en sida ur den bok du vill lägga dig i
2) Välj ut ett stycke ur den sidan. Markera det stycke du ska arbeta med.
3) Skriv av en mening korrekt, du har en modell i författarens stavning och ordval.
4) Då du skrivit av meningen - läs igenom den - antingen högt för dig själv eller för en kompis.
5) Skriv en egen mening. Då måste du koppla den meningen till den mening författaren skrivit och den mening som kommer efter den du själv lägger till.
6) Nu har du två meningar. Nu skriver du in författarens mening.
7) Efter författarens mening skriv in din egna mening.
8) Fortsätt så tills du är nöjd med din berättelse.
9) Läs igenom det du samskapat med författaren.
10) Ni har tillsammans skapat en ny berättelse.




Eleven har visat vilka meningar som är författarens (de röda) och sina egna meningar (de blå). Eleven utvärderar också uppgiften och lärandet. Elevarbetet är från årskurs fyra.



Detta såg jag av lärandet och processen:

Eleven läste igenom texten flera gånger.
Eleven funderade över de två meningar i vilken eleven skulle placera sin egen. Vad kunde eleven få med sig från den första meningen och den efterföljande meningen.
Eleven reflekterade mycket över vad som menades och hur man kunde förstå.
Eleven tyckte uppgiften var svår men rolig.
Eleven antog utmaningen och den var frivillig.
Eleven är inte rädd för att misslyckas.
Eleven vågar pröva.
Alla elever som konstruerade uppgiften skapade berättelser. Alla olika.



_________________________________________________________
Uppgiften korresponderar med dessa strävansmål för ämnet svenska.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven


– utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,


– utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,


– utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,


– utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera,


– utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär,


– tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika,


– genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang,


– utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel,


– stimuleras till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till att ta aktiv del i kulturutbudet,


– förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper.

_________________Skolverkets kursplaner ____________________

Anne-Marie


Textgenrer och hur vi begränsar oss



Ja- detta viktiga område - och den mycket viktiga frågan - vilken genre är detta?

Frågan bör ställas i ett vidare perspektiv - hur förhåller vi oss lärare till olika genrer?
Varför begränsar vi vår syn på text då den uppenbarar sig i en annan förpackning?
Vad är en matematiktext?
Vad är en geografitext?
Vad identifierar deras likheter?
Deras olikheter?
Hur undervisa kring genrer och genreöverskridande?

Vad är det för text jag presenterat här?
Ge mig massor av förslag?
Peta i den här texten i olika skolböcker och motivera svaren?
Jag utmanar er med fem olika textböcker och ämnen...
bara för att vidga tanken!

Anne-Marie

TYSTARE ÄN TYST - TOTAL TEXTFÖRBINDELSE

Hela klassen läser så koncentrerat att det låter och stör då jag andas härinne.
Det är en ögonblicksupplevelse. Total koncentration. Total textförbindelse.

Anne-Marie

Min lilla fyra skriver om EN BOK OM SOLEN

Nu låter jag en elev i min lilla fyra få ordet här på bloggen:


EN BOK OM SOLEN (stalfeld)

Jag har läst en bok om solen. Jag lärde mig massor som tillexempel att när skuggan är kort så ska man va lite mer försiktigare men om skuggan är lång så kan man va lungn och att när huden är vit eller lite råsa eller lite mer råsa så är det lungt men om huden är röd råsa ska man akta sa gå till skuggan eller bara akta sig från solen.

Jag lärde också mig att snö reflekterar solen väldigt mycket och det gör också solen jättestark.

Sen så lärde jag mig något lite konstigt jag lärde mig om man var vit och tjock  förr i tiden så visade att  man var rik och hadde råd med mycket mat.

Jag lärde mig något väldigt roligt att det fanns en sol hälsning med olika rörelser som tillexempel att sträcka sig.

Sen lärde jag mig något ganska konstigt och lite korkat att man byggde tempel till solen och att man offrade gåver till solen som tillexempel människor och smör som var inte så smart.

Jag sen lärde jag mig att förr i tiden hade man baddräkter som täckte hela kroppen.

Och vet ni vad raggar arm är ?? 
Det ska jag förklara!
Det  är när den ena armen är brun och dom resten vita det är jätte knasigt tycker jag!!!

Jag tycker boken var bra och jag tycker andra borde läsa den för den hade roliga bilden och man lär sig mycket.


Elev år fyra!


UTMANA LÄRARES UNDERVISNING



Med värme läser jag det här. Utvärderingen är precis som den ska vara. Ansvaret sitter där ansvaret ska sitta. Viljan sitter där viljan ska sitta. Synen på läraren sitter där synen skall sitta. Skolan är en plats för eleverna. Jag är ett redskap. Det är så det ska vara. Utmana! Självklart är det min uppgift. Dialogen är öppen!


Anne-Marie

GÖR MER AV ORDET


ORD ÄR NÅGOT MER ÄN BARA ETT ORD.
DE ÄR LEKSAKER OCKSÅ.






Anne-Marie
som tycker ordet är värt att fundera kring. Ett endaste ord kan sätta igång massor av tankar.


I TV IDAG - MIN LILLA KLASS OCH JAG

Min lilla fyra  och jag är på TV idag.
Klockan 17.00 i TV2 - I LOVE SPRÅK!

Anne-Marie


NYTÄNKANDE

Jag tycker man ska se framtiden i undervisningen snarare än dåtiden.

Jag parafraserar utifrån Vygotskijs tankar om att se framtiden i barns utveckling snarare än dåtiden. Jag är en aning trött på mer av samma, jag vill ha mindre av samma, less of the same, more of the coming things... så ungefär. Jag tror att eleverna kan utvecklas om läraren samspelar med undervisning, framtidstänkande och perspektivet barnets utveckling nu och så vidare. Det mesta handlar om att vi gör det vi gjort, vi reparerar det som blev fel, rättar till det som vi ser som brist och framtiden springer omkring för sig själv.

Anne-Marie

VAD ÄR GOD UNDERVISNING?

- Vad är god undervisning?

Det är en fråga det.
Jag ska fundera länge, länge, länge på om jag har något svar att ge!

Saken är den att jag tror att god undervisning inte är något statiskt utan snarare föränderligt. Det är heller inte säkert att det jag tror vara dålig undervisning faktiskt är det. Det beror på hur jag ser på ordet undervisning i praktiken. Om undervisning är vad jag som lärare lyckas prestera i ett klassrum eller om undervisning är vad som genereras i aktivitet hos eleverna.

- Vad var god undervisning då?

Anne-Marie

Tidigare inlägg