Samling i ring
En ring är något slutet. I den ser vi alla. Vi ser varandra. Jag ser alla mina elever. Vi sluter oss också samman. Jag tror det är viktigt att bli sedd och få se. Den som talar ska få vara i uppmärksamhetens ljus, dialogen skapas och det blir synligare att ta ansvar för sin nästa.
Så tänker jag om samlingarna.
Jag tänker egentligen ännu och kan fördjupa mina tankar ytterligare.
Om ni vill.
Anne-Marie
Så tänker jag om samlingarna.
Jag tänker egentligen ännu och kan fördjupa mina tankar ytterligare.
Om ni vill.
Anne-Marie
Det upplevda stöket och den faktiska ordningen
Under min utbildningstid kom jag ut i praktik. Den lärare som tog emot mig hade en stor klass. Ungarna var i 8-9års åldern. Hon satte igång dem med olika uppdrag. Ibland drogs fem stora svarta plastkassar ut på golvet och tömdes på sitt innehåll. Det var allehanda saker, ihop-plock av sådant man kan vilja kasta. Ungarna blev tokglada och röststarka, rev och plockade.
Som lärare kan man bli rädd för det okontrollerade och vilja mana till tystnad. Men det tyckte inte denna lärare. Hon sa att eleverna måste få utlopp för sin glädje. Ordningen skapas efter detta synbara kaos. Låt ungarna få uppleva det under ordnade former. Hon pekade på väggarna och sig själv. Hon menade att hon var strukturen och att väggarna var ramarna. Innanför dem kunde hon hålla elevernas kreativitet och tillåta det som måste tillåtas - en aning kaos innan ordningen.
Jag lärde mig mycket i det klassrummet. Jag lärde mig att kontroll handlar om helt andra saker än den synbara ordning vi ofta talar om. Ordning och struktur skapas på andra sätt. Ungarna i klassen samlade ihop saker och ting och satte sig i den konstellationen de ville och snart började arbetet med att bygga upp något. Det skapades ordning genom arbetet, men det krävs en viss oordning innan man kan sätta igång.
Anne-Marie
Som lärare kan man bli rädd för det okontrollerade och vilja mana till tystnad. Men det tyckte inte denna lärare. Hon sa att eleverna måste få utlopp för sin glädje. Ordningen skapas efter detta synbara kaos. Låt ungarna få uppleva det under ordnade former. Hon pekade på väggarna och sig själv. Hon menade att hon var strukturen och att väggarna var ramarna. Innanför dem kunde hon hålla elevernas kreativitet och tillåta det som måste tillåtas - en aning kaos innan ordningen.
Jag lärde mig mycket i det klassrummet. Jag lärde mig att kontroll handlar om helt andra saker än den synbara ordning vi ofta talar om. Ordning och struktur skapas på andra sätt. Ungarna i klassen samlade ihop saker och ting och satte sig i den konstellationen de ville och snart började arbetet med att bygga upp något. Det skapades ordning genom arbetet, men det krävs en viss oordning innan man kan sätta igång.
Anne-Marie
Den utdragbara tiden
Man kan handskas olika med tid i ett klassrum. Jag tror tiden är lärandets svåraste aspekt. Vi behöver olika mycket tid, vi behöver kortare tid för vissa saker, mer tid för andra. Jag funderar ständigt över detta med tid. Hur kan jag göra den med flexibel, hur kan jag handskas med klassrummet så att tiden får bli lite längre och att eleverna för mer tid för tänkande och funderingar.
Jag tänker så här:
1) Eleverna ansvarar tillsammans med mig över tiden i klassrummet. Samlingar tar i regel inte längre tid än två minuter innan de är igång. Då måste jag som lärare erbjuda något väsentligt så att det finns en kvalitet i att korta ned tiden för att samlas.
2) Väggarna kan tjänstgöra tid. Om man har texter som man villl grubbla på så kan dessa sättas upp i klassrummet och finnas där över en längre tid. Inte vara källa till omedelbar aktivitet.
Anne-Marie
som hastar under raster!
Jag tänker så här:
1) Eleverna ansvarar tillsammans med mig över tiden i klassrummet. Samlingar tar i regel inte längre tid än två minuter innan de är igång. Då måste jag som lärare erbjuda något väsentligt så att det finns en kvalitet i att korta ned tiden för att samlas.
2) Väggarna kan tjänstgöra tid. Om man har texter som man villl grubbla på så kan dessa sättas upp i klassrummet och finnas där över en längre tid. Inte vara källa till omedelbar aktivitet.
Anne-Marie
som hastar under raster!
Skolledaren
Skolledaren är regeringen.
Skolledaren är riksdagen.
Skolledaren är skolministern.
Skolledaren är kommunens skolpolitiker.
Skolledaren är min skolchef.
Skolledaren är min grundskolechef.
Skolledaren är min rektor.
Skolledaren är min arbetslagsledare.
Skolledaren är jag i mitt klassrum.
Skolledarna är mina elever.
Skolledarna är föräldrarna.
Det fina är att vi alla omsluts av samma dokument - Läroplanen LpO 94 och Barnkonventionen!
Alla led är modeller för eleverna. En del syns inte i den fysiska miljön mer som en idé kring verksamheten. Om skolledaren är just skolledare ... oavsett var i hierarkin... så påverkar det processerna i klassrummet där jag är med mina skolledare - eleverna!
Anne-Marie
Smärtgräns hos skolsyster
Jag skadade mitt ben illa under några svåra sommardagar.
Jag linkade in till min skolsköterska.
Jag tycker om skolsköterskor.
Jag studiebesöker ofta dem.
- Men... du måste söka upp någon som kan titta på det här, ser inte så bra ut...
- Hög smärttröskel, sa jag.
Den hade jag liksom klivit över.
Var ju hos skolsköterskan.
Anne-Marie
Jag linkade in till min skolsköterska.
Jag tycker om skolsköterskor.
Jag studiebesöker ofta dem.
- Men... du måste söka upp någon som kan titta på det här, ser inte så bra ut...
- Hög smärttröskel, sa jag.
Den hade jag liksom klivit över.
Var ju hos skolsköterskan.
Anne-Marie
Rummet skapar konflikten
I min bokhög denna sommar: OM KONFLIKTER av Lennéer Axelson/Thylefors.
Jag funderar över konflikten lärande och söker en tanke för den. Den här boken handlar om de där konflikterna vi måste ha oavsett vi vill det eller inte, hur vi löser konflikter, möter dem, utvecklar dem, bemöter varandra, bemöter oss själva. Boken tar också upp förutsättningarna för konflikternas goda möjligheter och de gånger då konflikterna förblir olösta.
Många konflikter handlar om de inre och det yttre inom oss människor. Men också om konflikten som uppstår därför att vi trängs, har trånga områden, har en rumslig organisation som främjar onödiga konflikter.
Jag tänker på Lorenz teori om stressen att vara väldigt trängd, och behovet av att skapa utrymme. Man måste det. Jag tänker genast på det lilla rummet där elever tvingas samlas, i alldeles för små kapprum, trånga korridorer, mindre utrymmen att vänta på. Frågan är då om man ska lasta eleverna för detta eller söka organisera så att de slipper utsättas för denna rumsliga påfrestning. Detta är säkerligen inte så enkelt att lösa, men kanske är det viktigt att känna till, och förklara detta för eleverna.
Författarna till boken konflikter skriver:
"Trångboddhet, både privat och på arbetet, leder till stress och sociala konflikter. Barn är ännu mer utsatta under sådana förhållanden på grund av sin begränsade kontroll i situationer. /.../ planlösningar kan öka eller minska sannolikheten för mellanmänskliga konflikter" (IBID s 292)
Anne-Marie
Jag funderar över konflikten lärande och söker en tanke för den. Den här boken handlar om de där konflikterna vi måste ha oavsett vi vill det eller inte, hur vi löser konflikter, möter dem, utvecklar dem, bemöter varandra, bemöter oss själva. Boken tar också upp förutsättningarna för konflikternas goda möjligheter och de gånger då konflikterna förblir olösta.
Många konflikter handlar om de inre och det yttre inom oss människor. Men också om konflikten som uppstår därför att vi trängs, har trånga områden, har en rumslig organisation som främjar onödiga konflikter.
Jag tänker på Lorenz teori om stressen att vara väldigt trängd, och behovet av att skapa utrymme. Man måste det. Jag tänker genast på det lilla rummet där elever tvingas samlas, i alldeles för små kapprum, trånga korridorer, mindre utrymmen att vänta på. Frågan är då om man ska lasta eleverna för detta eller söka organisera så att de slipper utsättas för denna rumsliga påfrestning. Detta är säkerligen inte så enkelt att lösa, men kanske är det viktigt att känna till, och förklara detta för eleverna.
Författarna till boken konflikter skriver:
"Trångboddhet, både privat och på arbetet, leder till stress och sociala konflikter. Barn är ännu mer utsatta under sådana förhållanden på grund av sin begränsade kontroll i situationer. /.../ planlösningar kan öka eller minska sannolikheten för mellanmänskliga konflikter" (IBID s 292)
Anne-Marie
Relativiteten
Allt är relativt tänker man ibland.
Jag tänker så då jag ser någon som drabbats illa.
Mina egna bekymmer, orosmoln, skavsår, funderingar känns små och obetydliga.
Då vänder jag och blir tacksam för allt det som är jag, gestaltas i mig, och att mina fötter bär.
Men då man själv drabbas av något som gör ont, förtvivlar, blir det inte längre så lätt att vila i det relativa. Man behöver sin smärta, sin ledsamhet, sina skoskav, sina grubblerier, sina tårar, sin sårade självkänsla. Det relativa blir möjligt först då man har fått uppleva och genomleva det man just går igenom.
Det är svårt att förhålla sig relativt till det som händer och sker och upplevs av mig själv.
Man är helt enkelt vara drabbad.
Det är inte något som man kan påverka - det händer plötsligt och utan föraning - och oftast är man själv ganska ovetandes.
Att vara drabbad kan aldrig upplevas relativt av den som drabbats.
Men utifrån kan det benämnas så.
Jag kan inte jämföra det jag varit med om.
Bara uppleva det.
Och bara jag kan säga hur det känns.
Oberoende hur andra tänker och tycker, jämför och vill lindra genom att dra bort eller lägga till.
Anne-Marie
Det stora igenkännandet
Det är alldeles för lätt att känna igen sig i skolans miljöer och böcker. Det är viktigt att tänka att tiden springer omkring därutanför och att eleverna en dag ska springa omkring och förstå den tid de lever i och den framtid de absolut kommer att ingå i. Det borde inte vara så lätt att känna igen sig i skolans miljöer. Det borde kännas att man befinner sig en bit in i framtiden när man är där innanför.
Anne-Marie
Anne-Marie
PEDAGOGISK TANKE - WALK AROUND THE ... kapitel 1
Walk around a school är en pedagogisk tanke jag burit omkring på i många, många år. Den föddes ur en pedagogisk tanke jag fick från Nya Zeeland och senare då jag besökte och utbildade mig vid den fantastiska skolan i New York; Manhattan New School. Jag har utvecklat den till en tanke, praktiserar den i mitt klassrum dagligen. Aktiviteten jag förvaltar är lärandet - och det är inget stillasittande, inte heller något färdigt, utan ständigt en slags rörelse mot något större. Rummet får inte begränsa, bara hysa utan är en del av den pedagogik som ser till helheten.
WALK AROUND THE SCHOOL är min egna idé kring den aktivitet lärarna, både i USA och N.Z medvetet kallade WALK ROUND THE ROOM ( KLASSRUMSPROMENAD)
BAKGRUND TILL MIN TANKE - WALK AROUND...
Walk around the room är en aktivitet för lärare och för elever. Den att promenera runt i rummet för att ta in rummets aktivitet, se på väggarna, se på de uppsatta arbeten som mer visade processen lärande snarare än resultatet av det man en gång gjort. Klassrumsväggarna var, om vi så vill kalla dem så, formativa upplevelser. Det som syntes uppsatta var idéer, utkast, börjor, fortsättningar och till slut något som var klart. Detta skiljer sig från det vi visar upp i svenska klassrum; i svenska klassrum hänger färdiga alster, fina teckningar som mer pryder väggarna för att skapa trivsel eller åskådliggöra ett resultat, vi skulle kunna kalla dessa väggar för summativa upplevelser. Vi tittar på något som har blivit gjort, vi ser tillbaka.
Min vision är att vi kanske inför den formativa upplevelsen på våra klassrumsväggar - själva processen lärande - där det vi sätter upp synliggör HUR man kan göra och HUR man kan skriva. Vi behöver synliggöra framtiden i klassrummet. Anslaget då vi arbetar med det formativa rummet är att framtiden synliggörs och fler elever får stöd och hjälp att förstå HUR snarare än att tittta tillbaka på VAD.
AKTIVITETEN: WALK AROUND THE ROOM/KLASSRUMSPROMENAD
Walk around the room är ett generöst och tillåtande anslag. Det är läraren som inbjuder eleverna till en walk around the room. Aktiviteten finns sedan där som en naturlig och konstant aktivitet. Eleven får och bör gå runt i klassrummet och ta del av andras arbeten, se hur andra tänker, titta på modeller av hur att göra för att själv bli aktiv lärande (givetvis med respekt för arbetsklimatet och ljudnivån, vilket är en utbildningstanke och en undervisningssak).
Principen om rummet är den att det påverkar oss. Vi är i ett rum. Rummet talar till oss. I skolan använder vi ofta uttrycket - OM VÄGGARNA KUNDE TALA - och att - SKOLVÄGGARNA anger tonen, det sitter mer tyst information och uppdrag i väggarna - min fråga är varför vi inte gör mer av dessa talande väggar? Lärarens uppdrag är att vara medveten om - aktivera HUR och fundera över VAD och alltid ha fullständig pedagogisk tanke om VARFÖR!
Walk around the room är ett generöst och tillåtande anslag. Det är läraren som inbjuder eleverna till en walk around the room. Aktiviteten finns sedan där som en naturlig och konstant aktivitet. Eleven får och bör gå runt i klassrummet och ta del av andras arbeten, se hur andra tänker, titta på modeller av hur att göra för att själv bli aktiv lärande (givetvis med respekt för arbetsklimatet och ljudnivån, vilket är en utbildningstanke och en undervisningssak).
Principen om rummet är den att det påverkar oss. Vi är i ett rum. Rummet talar till oss. I skolan använder vi ofta uttrycket - OM VÄGGARNA KUNDE TALA - och att - SKOLVÄGGARNA anger tonen, det sitter mer tyst information och uppdrag i väggarna - min fråga är varför vi inte gör mer av dessa talande väggar? Lärarens uppdrag är att vara medveten om - aktivera HUR och fundera över VAD och alltid ha fullständig pedagogisk tanke om VARFÖR!
HUR INTRODUCERA EN MEDVETEN PEDAGOGISK TANKE KRING KLASSRUMSPROMENAD:
Ett mycket kort svar är: ATT inte först tänka den utan att faktiskt praktiskt GÖRA DEN!
1) Läraren ska själv göra en medveten walk around the room i sitt klassrum.
2) Läraren ska fundera över hur lärandet syns? Hur aktiviteten lärande uttrycks? Vad rummet signalerar?
3) Läraren får gärna bjuda in en kollega för walk around the room i sitt klassrum. Erbjuda sig att gemensamt göra en pedagogisk tanke kring det rum vi dagligen befinner oss i. Om kollegor gör det i varndras klassrum ska frågorna verka för framtiden och förstärka läraren; bidra till att idéer byter rum! (det positiva och generösa anslaget). Då kollegor har gjort detta hos varandra ska besöket generera frågor (öppna och framtidsriktande frågor; Hur tänker du kring elevernas placering, det var spännande att du inte hade borden två och två utan riktade ut mot fönstren?)
4) Utvärdera och bekräfta.
Jag menar att det i början kan vara känsligt att besöka varandras klassrum för att göra en medveten pedagogisk klassrumspromenad därför ska upplevelsen medveten omslutas av utsikter kring lärande och lärandeprocesser. Vad lärde vi oss av rummet?
Ett mycket kort svar är: ATT inte först tänka den utan att faktiskt praktiskt GÖRA DEN!
1) Läraren ska själv göra en medveten walk around the room i sitt klassrum.
2) Läraren ska fundera över hur lärandet syns? Hur aktiviteten lärande uttrycks? Vad rummet signalerar?
3) Läraren får gärna bjuda in en kollega för walk around the room i sitt klassrum. Erbjuda sig att gemensamt göra en pedagogisk tanke kring det rum vi dagligen befinner oss i. Om kollegor gör det i varndras klassrum ska frågorna verka för framtiden och förstärka läraren; bidra till att idéer byter rum! (det positiva och generösa anslaget). Då kollegor har gjort detta hos varandra ska besöket generera frågor (öppna och framtidsriktande frågor; Hur tänker du kring elevernas placering, det var spännande att du inte hade borden två och två utan riktade ut mot fönstren?)
4) Utvärdera och bekräfta.
Jag menar att det i början kan vara känsligt att besöka varandras klassrum för att göra en medveten pedagogisk klassrumspromenad därför ska upplevelsen medveten omslutas av utsikter kring lärande och lärandeprocesser. Vad lärde vi oss av rummet?
Vi börjar där! Med lärarens upplevelse, lärarens faktiska görande. Om eleverna ska få tillgång till rummet måste läraren vara medveten om varför.
Det minst omtalade klassrummet är hemmaklassrummet - platsen för läxor - och det mest försummade klassrummet är det där inga lärare är och där mycket lärande äger rum - ja, det interaktiva klassrummet på nätet - eller gatan och verklighetens klassrum dit en del nu kanske kan utestängas till.
Jag återkommer med;
kapitel 2: GENOMFÖR KLASSRUMSPROMENAD med eleverna,
kapitel 3: DET FORMATIVA RUMMET vs DET SUMMATIVA RUMMET
kapitel 4: WALK AROUND THE SCHOOL - hela skolans personal gör en medveten promenad runt hela skolan! Jag har en plan - en översiktsplan med läroplanen som styrdokument!
kapitel 5: Fysiska rum och andra rum - försummade klassrum och förstummande klassrum
kapitel 6: En pedagogiskt tanke; teori, praktik och elevernas plats i verkligheten.
Jag ska gå på mina egna vägar och fundera ett tag! Mina tankar går några omvägar och sedan rakt in i skolans värld.
Anne-Marie
(skriv en kommentar eller ställ frågor, jag är idel läsande)
ARBETSPLATSEN KLASSRUMMET
Arbetsplatsen klassrummet. Så här ser det ut idag. En viss ommöblering sker. Jag vill ta ut en del saker och ställa in något annat. Jag har en vaktmästare som inte säger annat än JA. Det går så mycket lättare då. I detta klassrum samarbetar vi. Det ska synas i möbleringen att det är så det är. Jag hade utmanat en elev med en bok jag trodde han skulle gilla. Han satt inne ett stycke på rasten. Är boken spännande så är den det.
Anne-Marie
Anne-Marie
MÅNGFALD SAMARBETSFORMER
Jag främjar allt samarbete.
Samarbeten som är spontana och konstruerade.
Samarbeten över fem minuter och över en hel dag.
Samarbeten som utvecklas till att dra in fler i diskussionerna.
Samarbeten gynnar allt lärande.
Jag har också inför begreppet
S A M T A L S P A R T N E R
vilket betyder att man slår sig ned tillsammans med en person som under en viss tid är den första man vänder sig till. Då kan de två som är varandras samtalspartners fråga när behov uppstår eller då man behöver dela med sig, läsa upp något för att få lyssna till hur det blev.
En samtalspartner är inte en samarbetspartner.
För att denna organisation ska bli så livlig som möjligt har jag inte bestämda platser i klassrummet, inte för en endaste lektion sitter eleverna på samma platser, inte ens en hel lektion. Om det är rörigt? Inte det minsta! Om det är bråkigt? Inte det minsta. Jag vet vilka de vanligaste frågorna är!
Anne-Marie
BEGÄRAN
Alldeles intill mig slår sig en mycket vänlig lärare ned.
Jag sitter och skriver hembrev till mina föräldrar i klassen.
Jag är alldeles inne i uppdraget. Och alldeles intill sitter läraren.
som jag inte lägger märker till. Det är så i lärarsammanhang. Det är alltid många människor i rörelse. Skolvärlden är sådan. Man tvingas fokusera och stänga av runtomkring sig för att kunna arbeta koncentrerat. Jag lade därför inte alls märke till henne. Hon väntade tålmodigt. Då jag var färdig tittade jag upp och hon fångade genast mig och frågade:
Snälla du, kan du skriva lite mer om klassrumsorganisation och möblering av klassrum? Det är många som vill att du skriver om det in din blogg? Det är några från norra landet som ska ändra i sina klassrum och de läser din blogg och frågar om du kan ge dem mer kött på benen?
Jag blir varm om hjärtat. Min lärarkollega begärde något av mig, och för andra. Det kändes oändligt varmt och gott. Så självklart ska jag skriva om det ni begär. Självklart. Det är bara roligt.
Anne-Marie,
som ödmjukt tackar för att ni läsare är här.
Jag sitter och skriver hembrev till mina föräldrar i klassen.
Jag är alldeles inne i uppdraget. Och alldeles intill sitter läraren.
som jag inte lägger märker till. Det är så i lärarsammanhang. Det är alltid många människor i rörelse. Skolvärlden är sådan. Man tvingas fokusera och stänga av runtomkring sig för att kunna arbeta koncentrerat. Jag lade därför inte alls märke till henne. Hon väntade tålmodigt. Då jag var färdig tittade jag upp och hon fångade genast mig och frågade:
Snälla du, kan du skriva lite mer om klassrumsorganisation och möblering av klassrum? Det är många som vill att du skriver om det in din blogg? Det är några från norra landet som ska ändra i sina klassrum och de läser din blogg och frågar om du kan ge dem mer kött på benen?
Jag blir varm om hjärtat. Min lärarkollega begärde något av mig, och för andra. Det kändes oändligt varmt och gott. Så självklart ska jag skriva om det ni begär. Självklart. Det är bara roligt.
Anne-Marie,
som ödmjukt tackar för att ni läsare är här.
TIPS FÖR KLASSRUMMET
Det är fiffigt att hänga upp böcker. Med varsamma nypor fungerar kjolgalgar. Jag brukar dessutom slå upp böckerna så kan läsaren läsa då läsaren passerar boken. Och det händer titt som tätt. Här hänger SPRÅKDAX och det underbart roliga dikten Hur man hälsar... Här hänger CURIOUS GEORGE ja NICKE NYFIKEN i originalspråk samt DET RINGER IN.. en underbar storbok om skolan från a till ö. Jag rekommenderar böckerna för samtliga årskurser, är det bra texter mår alla bra av att de läses, Men det här med kjolgalgar... det kan jag bjuda på.
Anne-Marie
Anne-Marie
KLASSRUMSINSPEKTION
Idag hade jag klassrumsinspektion.
Näe... jag skämtar bara.
Idag hade jag flera kollegor inne i mitt klassrum.
De läste av väggarna, läste av miljön...
- Får man slå sig ned här, frågade en kollega.
Japp! Välj själv, svarade jag.
Det får eleverna också göra.
De får välja själva var de ska sitta.
Inga bestämda platser.
Men i en bestämt rum.
Klassrummet.
Anne-Marie
Näe... jag skämtar bara.
Idag hade jag flera kollegor inne i mitt klassrum.
De läste av väggarna, läste av miljön...
- Får man slå sig ned här, frågade en kollega.
Japp! Välj själv, svarade jag.
Det får eleverna också göra.
De får välja själva var de ska sitta.
Inga bestämda platser.
Men i en bestämt rum.
Klassrummet.
Anne-Marie
ORDNING OCH REDA
Väskan med den totala ordningen fann jag i Edinburgh, i en antikaffär, med ordning på grejorna, men ordningen var deras egen, märkligt nog.Saker och ting är det klokt att ha en viss ordning för. Människor är det oklokt att ha alltför stor ordning på. Om det är för stor ordning bland människor kan det kallas för makt. Då är det någon som har en speciell tanke kring vilken ordning som ska råda. Det viktigaste är nog att människor ordnar sig så att de inte stöter ihop eller trampar på varandra och gör illa. Annars är nog oordning ett mänskligt sätt att närma sig något nytt. Man orienterar sig med andra ord. När människor lär sig någon nytt stökar det nya till det i en gammal inre ordning. Därför är lärande en aning stökig. Men den oordningen är mer av det kreativa slaget. Något nytt stör. Då är det bra att man vet exakt var pennor och sudd finns, var papper och papperskorgen är, vilken tid det kan tänkas vara rast och paus.
Nu ska jag rusa iväg till både ordning och kaos.
Mina elever väntar,
och åh så roligt det ska bli att möta dem.
Anne-Marie
Nu ska jag rusa iväg till både ordning och kaos.
Mina elever väntar,
och åh så roligt det ska bli att möta dem.
Anne-Marie
SMS-BEGÄRAN
Jag vill ha alla föräldrars telefonnummer på min mobil. Ifall att... I mitt första hembrev bad jag därför föräldrarna att sms:a sina namn, telefonnummer och barnets namn. Enkelt och tryggt. Så nu kommer sms efter sms till min mobil. Jag räknade ut att det blir ungefär 60 stycken nya mobilnummer.
Anne-Marie
Anne-Marie
KLASS-STORLEK I VÄRLDEN
Samtal mellan världskollegor.
Lärare över gränserna!
Jag undrar:
Hur stor klass har du?
Hur många undervisar du?
Indiens representant är lärare i matematik för lite äldre elever.
Han har 100 elever (minst) i sina klasser. De är 15 år. Studiemotiverade.
"No problem"
Alla vet att skolan är den enda vägen till arbete.
De vet vad utbildningen ger dem.
De vill gå i skolan.
De 100 eleverna får sina betyg genom prov.
Något annat är inte möjligt.
Läraren från Singapore har 40 elever i sin klass.
Eleverna är 11 år.
Han har heller inga problem med ordningen.
- No, no, no they really want to study... no problem!
När jag frågat klart fick jag samma fråga.
- How many pupils in your class?
Anne-Marie
Lärare över gränserna!
Jag undrar:
Hur stor klass har du?
Hur många undervisar du?
Indiens representant är lärare i matematik för lite äldre elever.
Han har 100 elever (minst) i sina klasser. De är 15 år. Studiemotiverade.
"No problem"
Alla vet att skolan är den enda vägen till arbete.
De vet vad utbildningen ger dem.
De vill gå i skolan.
De 100 eleverna får sina betyg genom prov.
Något annat är inte möjligt.
Läraren från Singapore har 40 elever i sin klass.
Eleverna är 11 år.
Han har heller inga problem med ordningen.
- No, no, no they really want to study... no problem!
När jag frågat klart fick jag samma fråga.
- How many pupils in your class?
Anne-Marie
SKOLANS VAKTMÄSTARE
Jag vet inte var jag har min tumme. Men jag har tumme med vaktmästaren vid min skola. Skämt åsido. Skolans vaktmästare är en grupp det sällan ordas om. Men oj så viktiga de är. Jag behövde hjälp igår. Ny på skolan. Vill ha det och det, det och det... kan jag få hjälp? Inte en enda gång har jag blivit illa bemött. Inte en enda gång avvisad. - Det fixar sig... och jag blir trygg. Det är en slags värdemätare för skolans inre arbete - detta hur vaktmästeriet fungerar. Är det högt i tak där... gäller det nog för hela skolan.
Igår ... behövde jag tömma min bil... på böcker, på böcker, på böcker... tungt, tungt.
I min bil låg också en trasig lampa. Den skulle inte till skolan utan tillbaka till lampaffären för lagning. Min vaktmästare hjälpte mig att tömma bilen... och det tackar jag storligen för... men bland alla de saker han tog upp hörde också min lampa. Där stod den i klassrummet. LAGAD!
ROS till vaktmästeriet vid min skola.
Anne-Marie
LUS - och hur göra?
JAG FICK EN FRÅGA I BLOGGEN:
HUR MAN LUSAR I ETT KLASSRUM?
Anne-Marie SVARAR PÅ FRÅGA OM LUS:
SÅ HÄR GÖR JAG:
Jag lusar mina elever varje gång jag lyssnar till dem.
Det är med en sådan självklarhet jag gör det.
Det är nog som läkaren som tar puls, blodtryck... en del av - hur ser det ut idag - för att avgöra vad vi ska sätta in för åtgärder... eller vilka utmaningar jag kan processa med eleven. Alla de elever jag har haft har själva haft en god kännedom om vad LUS är, och vad punkterna eller processen handlar om inom varje punkt. Jag tycker att bedömningarna ska vara tydliga, begripliga och användbara också för eleverna. De ska kunna bedöma mig, de ska kunna bedöma sig själva och de ska finna samstämmighet med hur de blir bedömda.
När jag ber mina elever läsa för mig... gör jag det i organiserad form. Jag har en - till - en - undervisning. Då får ingen störa mig eller den elev jag sitter med. Då genomför jag läsanalyser, diskuterar ord och meningsuppbyggnader, förståelse och hinder... jag gör en läsanalys....samt LUS-bedömmer. För att få denna stund... så ser jag till att de andra eleverna är igångsatta med arbeten... vad som helst... matematik, bild, engelska... och när arbetet flyter och eleverna har redskap att hjälpa varandra... så inför jag individuell och vägledd undervisning.
För att få eleverna att införlivas i organisationen utvärderar jag tillsammans med dem. De finner vinsterna stora och accepterar mitt behov av kvalificerad undervisning tillsammans med ett mindre antal elever. De får uppleva detta... och kräver sedan att få denna undervisning igen. Detta påverkar i sin tur allt lärande. Det blir positivt, individuellt och mycket utmanande och utvecklande. Eleverna vill... och det är hela vinsten.
Individuell undervisning
En undervisningsform där jag och eleven... vi två som processar innehåll... då undersöker jag hur eleven förstår alla former av texter...samt lyssnar till läsning ur den bok ELEVEN SJÄLV HAR VALT. Jag genomför läsanalyser (utvecklat själv - se artikel i Svenskläraren) och bedömer vilken LUSpunkt eleven ligger på. Detta gör jag i samspråk och samspel med eleven.
Vägledd undervisning
Jag tillsammans med en mindre grupp - allt från två till sex elever - som har undervisning tillsammans med mig. Denna undervisningstanke omsluter samtliga skolans ämnen och samtliga elever. Jag undersöker ur ett valt undervisande fokus vilka utmaningar eleverna kan förmås att ta. Allt inom utvecklingszonen.
Alla mina elever får delta i dessa former av undervisning. Oavsett behov eller kunskapsnivå. Förutsättningarna för IUP är därmed stora. Förutsättningarna för ständig kunskapsutveckling likaså.
Anne-Marie
HUR MAN LUSAR I ETT KLASSRUM?
Anne-Marie SVARAR PÅ FRÅGA OM LUS:
SÅ HÄR GÖR JAG:
Jag lusar mina elever varje gång jag lyssnar till dem.
Det är med en sådan självklarhet jag gör det.
Det är nog som läkaren som tar puls, blodtryck... en del av - hur ser det ut idag - för att avgöra vad vi ska sätta in för åtgärder... eller vilka utmaningar jag kan processa med eleven. Alla de elever jag har haft har själva haft en god kännedom om vad LUS är, och vad punkterna eller processen handlar om inom varje punkt. Jag tycker att bedömningarna ska vara tydliga, begripliga och användbara också för eleverna. De ska kunna bedöma mig, de ska kunna bedöma sig själva och de ska finna samstämmighet med hur de blir bedömda.
När jag ber mina elever läsa för mig... gör jag det i organiserad form. Jag har en - till - en - undervisning. Då får ingen störa mig eller den elev jag sitter med. Då genomför jag läsanalyser, diskuterar ord och meningsuppbyggnader, förståelse och hinder... jag gör en läsanalys....samt LUS-bedömmer. För att få denna stund... så ser jag till att de andra eleverna är igångsatta med arbeten... vad som helst... matematik, bild, engelska... och när arbetet flyter och eleverna har redskap att hjälpa varandra... så inför jag individuell och vägledd undervisning.
För att få eleverna att införlivas i organisationen utvärderar jag tillsammans med dem. De finner vinsterna stora och accepterar mitt behov av kvalificerad undervisning tillsammans med ett mindre antal elever. De får uppleva detta... och kräver sedan att få denna undervisning igen. Detta påverkar i sin tur allt lärande. Det blir positivt, individuellt och mycket utmanande och utvecklande. Eleverna vill... och det är hela vinsten.
Individuell undervisning
En undervisningsform där jag och eleven... vi två som processar innehåll... då undersöker jag hur eleven förstår alla former av texter...samt lyssnar till läsning ur den bok ELEVEN SJÄLV HAR VALT. Jag genomför läsanalyser (utvecklat själv - se artikel i Svenskläraren) och bedömer vilken LUSpunkt eleven ligger på. Detta gör jag i samspråk och samspel med eleven.
Vägledd undervisning
Jag tillsammans med en mindre grupp - allt från två till sex elever - som har undervisning tillsammans med mig. Denna undervisningstanke omsluter samtliga skolans ämnen och samtliga elever. Jag undersöker ur ett valt undervisande fokus vilka utmaningar eleverna kan förmås att ta. Allt inom utvecklingszonen.
Alla mina elever får delta i dessa former av undervisning. Oavsett behov eller kunskapsnivå. Förutsättningarna för IUP är därmed stora. Förutsättningarna för ständig kunskapsutveckling likaså.
Anne-Marie
LÄRANDEORGANISATION
Visst.
Det fungerar världen över.
Att hjälpa varandra, I rummet.
Vi är sociala varelser.
Ett klassrum i Manhattan New School, USA.
WE HELP PEOPLE AROUND THE ROOM.
Fråga tre, fråga tre kompisar om du behöver hjälp.
Fråga en kompis. Du frågar den du tror du kan få hjälp av.
Det lärandeklimat som råder syns i elevens text.
We help people around the room.
Som också betyder att vi visar människor runt i rummet.
Lika viktigt det. Besök ska bemötas. Få ett mottagande.
Lärandeorganisation - att lära av varandra.
Anne-Marie