Höstkyla och omtänkarvärme
Hösten är min årstid.
Allt börjar då.
Det är min tideräkning.
Anne-Marie
Bilplåtsfotografering
Alltid är det någon som stannar upp och frågar vad jag håller på med.
- Vad är motivet, frågar de som är nyfikna.
- Det jag ser - det är motivet, svarar jag.
Anne-Marie
Experiment
Inbjudan på väg(g)en
Behövde information och mat! Kände mig manad.
Anne-Marie
I matens lustgård
Det var matmarknad idag.
Anne-Marie
Jahaja! Kortspel!
Hur spelar man med de här korten?
Spelar bort dem?
Äter upp dem?
Apporterar dem?
Rapporterar dem?
Spaderhund?
Benar vägen för andra kort?
Anne-Marie
Telefonsamtalet och pennan
Så pratar vi fram och tillbaka. Följsamt går våra röster in i varandra och ut ur varandra. En liten tråd tas upp där, en annan tappas bort där, en berättelse formas, en berättelse ebbar ut. Under det att vi talas vid rör sig mina pennor över pappret. Jag ritar något. Då samtalet är över har jag ritat en liten kvinna av något slag. Hon är ålderslös och glimtar till med sina ögon. Jag stirrar ned på henne. Det var ett gott och fint samtal kan jag konstatera. Känns för övrigt i hela kroppen att det var just ett sådant samtal.
Anne-Marie
Anne-Marie
Actiongubben går över gatan
I Norge bad jag om att få stanna och fotografera skyltar. Jag ville så gärna ha älgskylten för den älgen var så söt. Den såg så annorlunda ut. En annan slags älg än den svenska skyltälgen. Men det var svårt att stanna där för alla älgar gick över gatan och vi blev en aning rädda för älgmarscherandet. Jag tänkte inte ens på att fotografera älgarna. Satt mest förstenad och tänkte att - oj så många älgar dom har i Norge, men så olika våra svenska älgar!
Men det var väldigt få actiongubbar som gick över gatan. Där var det ledigt och enkelt att fotografera. Jag letade efter ett övergångsställe för kvinnor, men det fanns det lite längre bort. Jag gillade actiongubbens övergång. Han liknade en Humprey Bogart... tänkte jag lite romantiskt. Som en film.
Anne-Marie
Men det var väldigt få actiongubbar som gick över gatan. Där var det ledigt och enkelt att fotografera. Jag letade efter ett övergångsställe för kvinnor, men det fanns det lite längre bort. Jag gillade actiongubbens övergång. Han liknade en Humprey Bogart... tänkte jag lite romantiskt. Som en film.
Anne-Marie
Denna ordning
Denna ordning.
Det minsta som flyttas skapar oordning.
Anne-Marie
Rita Akkor i verkligheten
Min första klass. Ja, vad ska jag säga... mina elever bosätter sig alltid alldeles förfärligt långt in i mig. Ungefär vid hjärteroten, och nästan hela mitt upptagningsområde och uppfattningsförmåga handlar om att försätta var och en av dem i rörelse, helst långt ifrån mig, och ut i lärandet där de själva får flyga och flaxa, leta och undersöka. Jag vill helst inte knyta banden får hårt kring det jag tycker och tänker utan mer till vad VI ihop tycker och tänker. Det är nästan romantiskt. men det blir lite så när dåtiden skimrar förbi. Jag hittade ett gammalt fotografi. Jag hade dragit ut med min klass på rituppdrag. Jag högläste Selma Lagerlöf och ledargåsen Akka och de andra gässen studerades nu på plats. Jag läste alltid mycket då, och det har jag fortsatt att göra.
Anne-Marie
Anne-Marie
Springa runt ett vatten
Jag tog tag i mitt inomhus liv och klev rakt ut i verkligheten.
Jag sprang som jag aldrig sprungit tidigare.
Jag sprang förbi tre uteserveringar,
jag sprang förbi en fullmatad stadspark,
jag sprang förbi en musikergrupp som spelade Argentinska trummor,
jag sprang förbi par som satt och pussades vid strandkanten,
jag sprang förbi barnfamiljer som lät sina små barn och kanske mina framtida elever bada och plaska vid vattenkanten,
jag sprang ikapp en kvinna som sprang före mig,
jag blev omsprungen av en yngre man,
jag blev hejad på av en man som tyckte att jag skulle spara på mina ben, höfter, anklar och ta en promenad, jag saktade ned och började gå och gick alldeles för fort för att mannen skulle hänga med, så jag började springa igen,
jag sprang förbi en byggplats,
en simhall,
Jag sprang förbi en familj där alla hade blivit ovänner,
jag sprang förbi en koloniträdgård,
jag sprang över en bro,
jag sprang förbi en marina,
jag sprang igenom ett buskage,
jag sprang uppför fem trappor,
jag sprang över en annan bro,
jag sprang... som jag aldrig sprungit förr - jag sprang och sprang och sprang.
När jag kom hem åt jag Mariekex.
Anne-Marie
Det är synd om skyltdockorna
Jag går "skadad och ledsen" omkring på stan. Getingarna får mig att tänka - det är synd om människorna. Det sa ju Strindberg en gång och då får jag också säga så. Men efter att ha fått fotografera denna skyltdocka tänker jag - Det är synd om skyltdockorna.
Anne-Marie
Pridefotografier 2009
Årets Pride var en fotografifest. Jag fick kramar, nickar, glädjeutrop som jag givetvis gensvarade på. Stort tack till er alla som lät mig fotografera. Jag tycker det är så roligt. Pridefestivalen var lyckad tänker jag.
Anne-Marie
Rundsnack
Idag gick jag runt ett vatten.
Jag gick runt med någon.
Någon drog, heter den inte skjuta på, en fyrhjulning.
Jag fick provköra.
Den som satt i protesterade.
Då sköt jag inte på längre.
Så då fortsatte vi gå runt.
Vi samtalade hela tiden.
Vi kallade det för rundsnack.
Sen gick vi hem.
Anne-Marie
Jag gick runt med någon.
Någon drog, heter den inte skjuta på, en fyrhjulning.
Jag fick provköra.
Den som satt i protesterade.
Då sköt jag inte på längre.
Så då fortsatte vi gå runt.
Vi samtalade hela tiden.
Vi kallade det för rundsnack.
Sen gick vi hem.
Anne-Marie
Utåt, igenom och framåt
Det blåa lakanet över det tråkiga staketet, kvällssolen och båten som låg i vattnet. Vackert och symboliskt. Allting kan göras transparant,
Anne-Marie
Med tejp fastnar allt
Anne-Marie
Cykelbudskapa
Alla budskap har en budbärare.
Anne-Marie
Skönheten till tre
Porträtt. Skönheter i mina ögon. Min son vakar ömt och kärleksfullt alldeles intill.
Anne-Marie
Tänk om jag hade en liten, liten apa
Jag är oändligt förtjust i aporna.
Jag är glad i flera dagar efter att ha besökt dem.
Nu undrar jag om inte vi har blivit lite väl bekanta med varandra.
Så här framfusiga har de aldrig varit tidigare.
Anne-Marie
Hållfast text
Jag tycker den här texten är en aning rolig.
Anne-Marie