GEMENSAMHET



Jag funderar alltid på mina elevers möjligheter att samarbeta. Här sitter några och arbetar med arbetet att förstå förstoringar och skala. De småmummlar under arbetets gång. De hjälper varandra och de talar om vad de gör och hur de gör vad de gör. Det största lärandet finns då man sätter ihop elever som får göra sina uppgifter i en gemenskap med andra. Det betyder att man måste fundera över hur att organisera det rum man hyser lärandet i. Jag är en ständigt funderare över den miljö jag hyser mina elever i. Jag måste kämpa med rummets begränsningar, förutsättningar och de omslutande orden som betyder att människan är i rörelse både kroppsligt och i tanken. Barn är alltid i ett sammanhang. Hur syns det i mitt klassrum tänker jag.



Jag har mitt klassrum. Jag har de möbler som en gång köptes in till detta rum. Jag har gått omkring i källaren med vaktmästaren för att plocka fram något gammalt för att skapa nytt där jag är. Nu står det tre soffor längs med ena väggen. Där sitter de flesta och arbetar. Därför sköt vi (mina elever och jag) dit bänkarna så att vi kunde maximera möjligheterna att arbeta där vi arbetar som bäst. Golvet är också en sådan plats att vara på. Jag vill ha en stor yta där man kan göra drama, ligga och läsa, sitta i ring och arbeta om man vill. Nu är rummet organiserat efter flera behov. Men inget av rummet består om inte detta bidrar till elevernas möjligheter att arbeta. Jag önskar att lärare fick utbildning i lärandeorganisation. Jag har fått möjligheter att tänka klassrum och samspel då jag utbildades på Nya Zeeland. Där är klassrummet en del av det pedagogiska verktyget.

Anne-Marie
och jag organiserar mycket sällan för samarbete, jag skapar förutsättningar för den genom att tillåta eleverna att faktiskt skapa dem själva, klassrummet bidrar till möjligheterna.

BE-SKRIVNING - TURE SVENTON del 2




TURE SVENSTON PRIVATDETEKTIV del 2

Vi arbetar alltid med en av de högläsningsböcker jag högläser ur.

Nu är det som sagt TURE SVENTON PRIVATDETEKTIV. Vi behöver höra om lite mer oskyldiga problem än de stora omskräckande som finns runt omkring oss. I dessa äventyr är busarna lagom busiga, de sparkar iväg bollar för killarna, de knycker en pokal från snälla tanterna, de stjäl lagom och busarna är mänskliga och äter upp alla fjorton bullarna och den endaste sockerkakan och har mage att be om fler godsaker... Detektiven bor inom oss alla. Vi är på spaning:


BE-SKRIV DEN HÄR BUSEN...VEM ÄR HAN .... är uppgiften eleverna får fundera kring:



Arbetet fortsätter - min lilla fyra och jag är i full fart.
Vi är på spaning.
Lysande klassfunderingar!

Anne-Marie


LÄS OCKSÅ VIDARE I VÄRDE - VÄRDERING (sök i bloggen)

VÄRDE OCH VÄRDERING -TURE SVENTON del 1



HÖGLÄSNINGENS FRÅGA:

Min högläsningsbok är nu TURE SVENTON PRIVATDETEKTIV.
Som alltid grubblar jag öppet omkring fenomen jag vill att eleverna får utveckla.

HÄR ÄR TEXTUNDERLAGET:

Här är texten i en mycket omskriven och dagsaktuell svenska (?):

"En mycket taskig person lurade några grabbar. Den dumma personen sparkade in de fotbollsspelande grabbarnas fotboll över ett staket. Han gjorde det med flit. Nu låg bollen på grannens gräsmatta. Mitt på den. Grannen hade världens elakaste hund. Hunden var farlig. Busen erbjöd killarna FEMTIO ÖRE om de vågade sig in för att hämta bollen. För den summan, 50 öre, antog killarna utmaningen."

JAG FRÅGAR:

HUR MYCKET SKULLE NI VILJA HA FÖR ATT GÖRA SAMMA SAK - Alltså hoppa över för att hämta er egen boll och under de förutsättningar som ges, en elak hund som bits, samt din egen boll mitt på gräsmattan:

HÄR ÄR ELEVTÄNKET:

* Jag skulle inte vilja ha några pengar alls, jag gillar att spela fotboll och vill ha tillbaka min boll.
* 50 kronor för jag tycker att det är läskigt.
* 50 kronor för det var inte mitt fel att bollen hamnade där.
* 100 kronor för att ha pengar om jag hamnar på sjukhus.
* 150 kronor för jag är livrädd för hundar. Om hunden var stor skulle jag vilja ha mer pengar.
* 70 kronor och det beror mest på hur stor hunden är.
* 10 kronor för det är min boll och jag vill ha tillbaka den.
* 110 kronor för att jag vill inte riskera att bli biten.
* 200 kronor för jag tänker på vad en femtioöring skulle vara värd idag.
* 35 kronor om detta hände på en fredag, jag skulle vilja ha godispengar till helgen.
* 15-20 kronor för jag har ansvar för bollen och jag vill ha betalt för att han sköt iväg den.

andra lösningar:
* Jag skulle inte ta emot pengar. Gratis. Jag skulle ringa till grannen och be honom hämta bollen åt mig.
* 0-150 kronor för att köpa en ny om hunden bitit sönder den-
* Jag skulle kolla om hunden kunde apport. Man kan locka den med hundgodis. Annars kanske 35 kronor.
* Vad kosta en boll - inte under femtio kronor. Jag gör det gratis för jag vill ha tillbaka min boll. Varför hjälper inte de andra killarna till...
* Hunden kan redan ha tagit bollen och man måste få ersättning för att den kan vara sönderbiten.
* Man måste veta hur aggressiv hunden är för att tänka på vad det är värt att gå in i trädgården.
* Aggressiva hundar bör avlivas, det gör man om hunden är argsint.

ANNE-MARIE FUNDERAR:
Det är mycket bra att eleverna får diskutera. Det lyfter bokens innehåll. 

Anne-Marie
  


SKRIVKONST



Skrivandet i skolan:
mycket handlar om formen - trots att vi begär innehållet.

Anne-Marie

KANDIDATEN KOM OCH SÅG

Nu har jag bearbetat och vill gärna säga att den största behållningen jag fick, under den tid jag fick lov att se in i er vardag, var just den respekt dina elever har mot varandra, men mest för sig själva. De bär på en respekt för sig själva som lärande individer och har redan, i en sådan tidig ålder, insett att det de gör gör de för sin egen skull. Och det de gör har en mening.

Denna inställning har jag alltid saknat i de klassrumsmiljöer jag tagit del av. Många elever kan arbeta mycket flitigt, men ändå inte veta riktigt varför de gör det. Och just svaret på denna fråga, VARFÖR, tror jag är en av de viktigaste svar vi kan ge våra elever. Att sätta in dem i ett sammanhang, att ge dem meningen, att göra behållningen synlig. Utan detta svar kan den lärande individen aldrig nå sin fulla potential.

Tack

xxx



Jag talar om skolutveckling, visionerar om lärandet, funderar varje dag, tänker och grubblar. Jag behöver vittnen som ser, tar del av och bidrar med ögon, öron och egna tankar. Jag värnar mina elevers lärande, talar om lärandet och därför är det viktigt att mina ord faktiskt har innehåll. Jag tackar givetvis för orden och reflektionen från dem som kommer innanför klassrummets dörrar. Väldigt viktigt. Det är elevernas ansvar som ska utvecklas, ansvaret om och möjligheten att få utveckla sin förståelse.

Tack.
Anne-Marie


Anne-Marie

Min lilla fyra: HUR SKA VI LÄRA OSS?




Undervisningens fokus


Vi ska lära oss att använda uttryck på engelska.
Uttryck som innehåller dagar, årstider, väder och månader.
I många konstellationer, gärna olika, gärna komplicerade.
Jag har en uppställning av ord att använda.
Frågan är bara hur vi ska göra?
Tanken är att det ska inte jag - mina elevers lärare - besvara.
Det ska eleverna få problematisera:

Lärarställda frågan:

Frågan jag ställer mina elever är:
Hur ska vi lära oss det?

Eleverna börjar genast göra:

Genast sätter eleverna igång att lära sig detta.
Ingen har hört uppgiften

- Hur ska vi gå tillväga för att lära oss just detta?

Återkoppling

Samling! ropar jag.
Då har jag hört hur eleverna sagt att jag stressar dem, man kan inte lära sig allt det jag vill på så kort tid. Jag samlar ihop mina stressade elever och återigen frågar jag - HUR ska vi lära oss allt detta?

Då hör eleverna vad uppgiften består av:

Då hör de uppgiften - HUR SKA VI LÄRA OSS DET HÄR? Kom med förslag!
Och förslagen på hur att lära är:

Förslag

LEKA
SJUNGA
SKRIVA AV
ÖVA; ÖVA; ÖVA
PRATA MED VARANDRA
HJÄLPA VARANDRA
DISKUTERA
SÄGA ORDEN OCH MENINGARNA

Då har vi funderat HUR. Inte ATT vi ska lära oss.

- Pröva att lära er på det sätt ni tror är allra bäst för er, säger jag utmanande.
Tio minuter senare samlas vi åter i en ring på golvet.
- Berätta hur ni gjorde? Hur fungerade det att samarbeta kring hur att lära sig? frågar jag.

Eleverna prövar sig fram - hur att lära sig

En elev slog tärning för att lära sig de engelska fraserna. Hon arbetade självständigt.
Två skrattade så det kiknade och lärde sig naturligtvis skillnaden på Tuesday and Thursday.
Två skrev så det stod härliga till.
En berättade att det bara var ett endaste ord som behövde läras - AUTUMN! och på frågan om vilket fick de andra eleverna gissa - SUMMER? THURSDAY? LEAP YEAR? varpå alla de som ställde frågorna synliggjorde att de lärt sig någon nytt eller blivit medveten om igen.
Några ritade av cirkelåret och skrev in vad årstiderna hette på engelska. Månaderna också.
- February är svårast att uttala Anne-Marie, säger en elev och upprepar february, february, february...
Sången skapas av två elever som svårligen kan hålla sig för skratt. Jag får framföra sången för resten av klassen.

Läraren, Anne-Marie, funderar alltid så här:

Jag har alltid undrat varför lärare ensamma ska fundera över vad, hur och varför. Läraren ska ha absolut kunskap om alla de tre pedagogiska frågorna men kan gott överlåta till eleverna att fundera på HUR.


Iakttagelse
Det är roligt att vara lärare,
tänker jag en dag som denna.

Om vi lärde oss?
Tja...

Anne-Marie 

ATT UNDERVISA OM ORDFÖRSTÅELSE



Att elever frågar om vad ord betyder är viktigt. För att få elever att fråga och undra kring ord måste läraren åskådliggöra detta själv i sin undervisning. Detta bör läraren göra om och om igen. Jag gör det på detta vis:
- Det här ordet undrar jag kring? Vilket härligt ord? Undrar hur jag ska förstå det?
Så visar jag att jag stannar upp då jag behöver utveckla ordförståelse. Det gör jag då jag läser högt. Det gör jag då jag läser eller lyssnar tillsammans med elever. Jag undersöker ord jag själv vill undersöka, inte de ord jag tror eleverna inte kan. Det är att vara alltför uträknande. Inslag av genuina undervisningar är jag mest intresserad av.

Då mina elever frågar så är jag medagerande för att stötta hur man kan tänka. Jag ger inga svar själv. Ovan ser du hur en elev undrar kring ordet "bår". Eleven undrar var båren sitter på hunden Basse. Att eleven frågar är för att eleven inte vet var båren är på hunden och Fredda lutar sitt huvud mot hunden Basses bår.

Då måste eleven få utveckla sin ordförståelse genom frågor och närvaro av en lärare. Man behöver absolut inte ta en genväg till ordboken, utan undersöka om texten i sig själv erbjuder lösningar. Författare är nämligen väldigt generösa mot sina unga läsare. De lämnar ledtrådar och brukar trygga unga läsare med att på något vis förklara.

Jag ber därför min elev att berätta lite om vad som hänt, var dom är, och varför Fredda och Basse är där dom är. Då berättar eleven om händelserna, om bokens innehåll. Jag har för säkerhetsskull lagt en hand över all text så eleven inte känner sig pressad att hämta innehållet där ifrån utan från minnet och de föreställningar eleven har om det eleven läst.

- Jaha, säger jag. De är på djursjukhuset.
- Ja. Basse har blivit påkörd, och har brutit sitt ben... berättar eleven.
- Ja, säger jag.
- Det är jättesynd om Basse och Fredda är ledsen och orolig.
- Ja, det är man på djursjukhus, fortsätter jag.
- Ja, funderar eleven.
- Det är kanske så att det är många ord i texten som handlar om att de är på djursjukhuset, undrar jag, ska vi undersöka hur författaren gjort för att berätta?
- Mmmm, tänker eleven.
- Ringa in de ord du tror har med själva djursjukhuset att göra, uppmuntrar jag.

Eleven gör detta. Se hur texten ser ut efter att eleven funderat (eleven kopierar alltid ett underlag för textarbete och tankar då eleven undrar, detta gör eleven självständigt).



Eleven tänker och grubblar över innehållet. 43 ord blir det sammantaget i det uppslag eleven arbetar i. 

43 ord som har med hundens tass att göra, personernas agerande att göra och platsen i fråga. Då eleven har gjort detta samtalar vi igen. Vilka ord blev det? Läs dem högt så jag får lyssna? Då eleven återigen tar orden i sin mun, uttalar dem för sin lärare, utbrister eleven plötsligt:


- Men bår... Basse ligger på en bår? Det är ju en slags säng... Åh, jag slår upp ordet nu men jag är ganska säker på att jag vet att det är en slags säng... och Fredda lutar huvudet mot sängen... inte någonting som finns på hunden.

Eleven slår upp ordet. Och på min inrådan så skriver eleven en ny mening med ordbokens förklaring.

Varför allt detta arbete?
* Det är eleven som ska lära sig - inte lärarens som ska skapa genvägar förbi själva lärandets process
* Eleven ska få möjligheter att utveckla strategier, inte lära sig på kort sikt, utan utveckla generella kunskaper som eleven kan fortsätta att utveckla.

Den här eleven - jo - har redan förstått att det finns mycket, mycket att göra med orden på en textsida...

Anne-Marie

ATT FANTISERA OM BLÅVALENS VIKT




Detta är ett elevgensvar på frågan - HUR VÄGER MAN EN BLÅVAL?
Elevens svar har jag skrivit av för att verkligen kunna se hur och vad eleven tänker. Eleven har en föreställning om hur stor blåvalen är. Eleven funderar över dilemmat att döda blåvalen. Eleven är på väg att upptäcka volymräkning och mätning... och då jag berättade att det är roligt att arbeta med matematik såg hela klassen frågande ut - Matte?

Anne-Marie
som skrivit flera inlägg om blåvalen och undervisningen kring den. Finns som undervisningstanke på lektion.se
sök under ämnet svenska: BILDPROMENAD UNDER KIWIMETODEN - Anne-Marie Körling så hittar ni lektionen...



SKRIVANDE

Körlings ord:




Skrivande är en form av utstrålning.









Anne-Marie

som skänder det här orden till
UR´s skrivsatsning
MEGASKRIV!



FRÅGA OM HÖGLÄSNING

Hej Anne-Marie
 
Med anledning av ditt blogginlägg "Ordförståelse" funderar jag:
 
När jag läser högt för eleverna och hittar ord, formuleringar och tankar i boken som kanske behöver förtydligas, stannar jag upp och diskuterar och funderar tillsammans med barnen. Samtidigt som jag gör det funderar jag på om det "stör" själva läsupplevelsen för eleverna. Blir de "avbrutna" i sin bild av det lästa eller blir deras "läsbild" större av att jag diskuterar och funderar tillsammans med dem?
 
Om du inte har ett svar på denna fundering, ge mig då en fråga att fundera vidare kring.
 





Oj, mitt favoritämne alla kategorier. Högläsning! Hurra!
Men jag kan direkt återknyta med en fråga:

Om du undrar - fråga eleverna. De är de enda som verkligen kan svara.
Men om jag frågar dig - vad har du för pedagogisk tanke kring det du gör. Om du har en pedagogisk tanke så vet du varför du gör som du gör. Din fråga visar mig att du undrar, och det är värdigt tänker jag. Du undrar och tänker. Förutsättningarna för lärande hos dig och till gagn för de som du undervisar. Lärare som undrar... det är mumma för pedagogisk utveckling. Svar är inte så intressanta tänker jag.

ADAPTIV HÖGLÄSNING
Jag skiljer på högläsning och läsning med fokus på att åskådliggöra lärarens lässtrategier utifrån den höglästa texten. Endast högläsning är en slags gåva, ett skapande av gemenskap mellan många och en text. Då en lärare läser högt samspelar läraren med text och med elever. Elevernas förståelse ligger i lärarens förmåga att förvandla texten till något eleverna förstår. Jag gör det i form av att jag förstärker ord jag inte själv är säker på att eleverna kan, jag byter ut ord under tiden jag högläser - jag intar en adaptiv funktion skulle man kunna säga. Jag är mellanledet mellan texten och elevernas förståelse.

STRATEGISK HÖGLÄSNING
Men en strategisk läsning då stannar jag upp. Jag ställer mig själv tänkande frågor, åtkomliga för mina elever.

- Hmmm, jag ser att berättelsen är uppbygd av tretalets form, vi har nu mött den första personen... jag undrar om det är så att vi kommer möta den andre och den tredje...

- Jag ser att författaren (Astrid Lindgren exempelvis) har använt och i berättarformen. Författaren använder och istället för kommatecken, jag undrar vad som händer om jag läser texten med kommatering istället för detta och... låt oss pröva... lyssna nu...

- Hmm, här är ett ord jag inte förstår. Författaren (xxxx) har säkerligen förklarat ordet här i denna text, låt se, om jag läser om den här texten och ser om jag får en förklaring, kan ni hjälpa mig att lyssna noggrant. Vad kan "baktråg" betyda? Hur ska jag gå tillväga för att förstå detta ord utan att ha en ordlista...

Denna form av högläsning gör eleverna medvetna om  hur läraren förhåller sig till läsningen. Denna form är mycket intressant och mycket utvecklande för eleverna och för läraren. Genom denna högläsningsform tränger läraren djupare in i texten och modellar därigenom strategier för att förstå, fördjupa sig och ställa sig kritiskt.

Jag hoppas jag skapat positiv oro i ditt tänkande huvud käre frågeställare...
Det mest intressanta är vilket lärande perspektiv jag antar och hur det är kopplat till kursplaner, mål och lärande utveckling...

Återkom gärna...

Anne-Marie Körling

Begreppen Adaptiv högläsning och Strategisk högläsning är begrepp jag myntat till min nästa bok.. som jag skrivit på hur länge som helst allaredan..


FÖLJA och SAMSPELA



Det går inte att gå om man går för nära. Det går inte att gå om man inte har lite utrymme intill den man följer. Det går inte att följa någon i fotspåren. Det kan bli för tätt. Att följa och samspela betyder att man får lov att följa och samspela. Man ingår. Men samtidigt - så behövs det utrymme för att gå, snubbla, ta ett stickspår, gå hack i häl. Så ser jag på lärarens roll och på lärandets modell. Man följer med ett tag, alldeles intill, för att förstå, härma och nära sig av den som visar på ett undervisande fokus - och - efter ett tag i övningens tecken behövs utrymmet för att förvalta det man lärt sig. Då behövs det avstånd till modellen. Och det är absolut inte farligt då elever prövar själva. De VILL! Och lärarens uppgift då är att delta aktivt genom att se och ingå,

tänker jag.
Det är lördag och ja.. jag dricker kaffe! Svart! Men tänker ljust. Om framtiden!
Anne-Marie

SAGOBORD



I Arvidsjaur finns ett bibliotek. I biblioteket fanns det böcker (vilken underbar tur att biblioteken finns och att böckerna finns där och inte avvecklas och skapar bristelände) och till böckerna fanns det bokhyllor (- Anne-Marie! Det är väl en aningens självklart! - Ja, jag vet... men jag vill skriva så här) och då man tagit sina böcker (jag tror man tar många böcker om man är i ett trevligt bibliotek, då lassar man på och tar för sig av författarord och illustrationer) och då slår man sig ned vid ett av de många borden (jag tycker absolut att man  ska stanna en stund i biblioteket, bläddra och gosa med böckerna) och då tar man sig en stol
(- Anne-Marie! Nu är du så där ordig igen. Det är väl klart att det finns stolar. - Jag skriver som jag vill!) för i biblioteket finns det gott om sittplatser.

Jaha, då sitter man vid sagobordet, med sin enorma boktrave, på sin lilla rumpa och bläddrar. Det är fint. Jag får genast tankar om vad att äta på ett bord av detta slaget (nu ska du titta på mitt fotografi!) Jag suktar och bläddrar fram till små bakverk från Nangiljala, varm choklad i köket hemma hos Lillebror i Karlsson på Taket och för att inte tala om Ture Sventons temlor av den bästa sorten, och en golvbakad pepparkaka från Pippis julbak... Från en annan litterär bokhög funderar jag över Madelenekakorna och om man kunde tänkas få smaka något ur en av de många kokböckerna som det fullkomligt kokar över i.

Ja, Jag var som sagt i Arvidsjaur. I biblioteket. Vid ett bord. På en stol. Med en boktrave böcker. Fantasihungrig.

Anne-Marie




BLÅVALENS TUNGA...OCH BLÅVALSBEBISHULLET!



Blåvalens tunga är enorm. Den väger faktiskt 2.7 ton...och hur mycket vatten som helst får plats i Blåvalens mun. Berättade en elev för mig idag.

Igår lade sig fem elever på golvet - skulle åskådliggöra blåvalens nyfödda unges längd - på 7 meter. När man säger att en blåvalsunge är 7 meter då den föds - så låter det ungefär som - jahaja! Men när man ser hur lång den faktiskt är... och att vi inte får plats i klassrummet för att verkligen åskådliggöra hur lång en nyfödd blåvalsunge är - då är sju meter väldigt, väldigt långt.

Dessutom måste man runt dessa sju meter lägga till en massa blåbebisvalshull... och då är det ofantligt mycket man blir tvungen att föreställa sig. Ibland, och faktiskt nästan jämt, är det bra att vara praktiskt. Då syns verkligheten också i ett klassrum.

Hur är det nu?
Hur stor är egentligen en blåval?
Hur mycket är 33 meter som en fullvuxen blåval är?
Och så är det detta med vikten... 190 ton. Hur vet man det?
Var har man vägt den? Det är en aning exakt (allt är relativt) att säga att den väger 190 ton?

Jag älskar det problematiska... hur väger man en blåval?

Anne-Marie 
som inte alls vill veta - bara fundera själv...
för kanske kan man be den största blåvalen dyka upp för en uppvisning av världens absolut största blåval... hur kan vi veta...

INTE...



- Jag tänker inte sluta... jag tänker inte gå och äta... jag tänker inte ha rast... Jag vill bara jobba! säger en elev. Jag vill inte ens gå hem!

Så kan det vara ibland. Ibland kan det vara precis tvärtom.
Båda en lika stor utmaning för en lärare.
Anne-Marie

ENSAMHETENS GEOGRAFI



Den här undervisningen i Geografi och i stort sett allt allmänmänskligt genomförde jag för flera år sedan. Jag tog helt enkelt och gjorde om världskartan. Suddade ut de flesta länder, Danmark, Norge och Finland följdes av hela kontinenter. Kvar fanns Sverige. Och så fick eleverna grubbla på vad vi kunde göra då. Det blev väldigt lite utveckling i vårt avlånga land. Det fattades en glödlampeuppfinning och köttbullarna flyttade inte hit från Turkiet, det fanns inga bananer och så tråkigt det var att inte kunna möta människor från andra länder, och hur var det nu med språket... skulle vi utveckla fler språk inom vårt land... eller fanns det redan fler sätt att säga exempelvis potatis?

Vi läste dikten - blott Sverige svenska krusbär har - och funderade över vad Sverige egentligen hade... och varför skulle Sverige heta Sverige... sen upptäckte eleverna att om haven runt omkring kluckade in över landet så skulle det säkerligen väckas en och annan nyfikenhet - vad fanns det därborta - och då skulle säkert någon uppfinna en liten båt för att ta sig ut över de stora haven för att leta... efter en annan liten del av världen. Kort och gott. Ensamhetens geografi ledde oss genom hela världen... vi saknade för mycket... vi värderade bättre det som vi tog för givet. Vi behöver alltid vår nästa...
Anne-Marie! Usch så tråkigt det blev i världen med bara Sverige... sa eleverna och drog ned världskartan.  Åh vilken tur att vi inte har det så där trist...

Anne-Marie

LIKADANA



Idag har jag tänkt - vi ska inte göra mer av samma. Vi ska göra mer av annat. Men då jag går genom min vardag lyser några dockor upp min genomfart. De ligger i en plastlåda. Något säger mig att jag strävar efter omöjligheten. Men den tanken slog jag snart ifrån mig.

Anne-Marie

FÖRSTÅ

Hur ska man förstå?
Vad ska man förstå?
Varför ska man förstå?

Det kanske är de viktigaste frågorna.

Anne-Marie

VÄLJ EN MENING UR BOKEN



Välj en mening ur boken och skriv om den meningen. Jag tycker om undervisning som inbjuder eleverna att välja själva, utgå från den bok de läser och funderar i. Det blir så mycket enklare att ha en utgångspunkt i det eleven själv läser. Nivån är redan fattat och intagen av eleven själv.

De meningar eleverna sedan väljer har de ett slags alibi för - författaren står bakom de ord eleven lyfter fram. Vi talar alltid om författarens val av ord och meningar, ja av hela innehållet. Detta alibi gör att eleverna kan skriva om saker de själva funderar över utan att för den skull känna sig dumma eller besvärade. Jag gjorde den här undervisningen med en grupp killar jag hade i undervisning i flera år. Ju äldre de blev dessto bättre blev det att utgå ifrån någon annan persons formuleringar av de saker dessa killar ville tala om.

Dessutom syns författarnas skrivande i en aktivitet och det gillar jag. Den djupare innebörden av en mening är elevens lärande tänk och ju oftare vi talar om texter och underliggande betydelser ju större förmåga att utveckla eget förhållningssätt till litteratur.

Anne-Marie,
arbetet är från årskurs tre.

RYGGRADEN I PEDAGOGIKEN



Jo. Det är en ryggrad. Sköldpaddans. Vi berör den med händerna. Skalet som skyddar en sköldpadda är skelett och ryggrad. För att få loss ryggraden slits den ifrån sköldpaddan. Det är nästintill smärtsamt att känna på skalets innanfördelar och förstå att så här sitter det ihop. Vi rör för att beröra. Vi gör vårt lärande genom våra sinnen. Vi ser och vi känner, vi tar på och förstår genom handlingen. Därefter börjar vi grubbla, tänka och fundera. Eleverna känner efter. Ryggraden i dem bär deras kroppar. Smärtan som sköldpaddan måste ha upplevt kan de själva känna. Skalet slits loss från paddans kropp.
Fångenskapssköldpaddorna får sina skal genomborrade och hålgjorda för att med en kedja hållas kvar och på plats. Ryggraden genomborrad...

- Tänk att borra igenom svanskotan... och leva med det resten av livet... ooooo, gnyr någon. Smärtan är förnimbar.



Och alltings undran vilar i det ägg som vårdas genom gruppens händer. Ett sköldpaddsägg. Med ett litet innehåll som dött. En sköldpadda som inte fick bli en sköldpadda. Ett embryo till något som kunde blivit.

Pedagogikens ryggrad är kanske här någonstans tänker jag. Jag har bjudit in elever från Spånga Gymnasium. Elever som är under utbildning. De är nästintill klara djurskötare. De övar sig i presentation och elevsamtal. Mina elever syns i ringen. Mina elever kan inte sluta fråga och berätta. Mina elever är fulla av aktivitet.  Jag har skapat ett möte tänker jag. Mötet mellan de som är under utbildning. Jag har äldre gymnasieelever som talar om vikten av att utbilda sig, som talar om hur roligt det är att få utbilda sig och lära sig.

Jag tittar, tänker och funderar. Att hålla inspiration och motivation i ett rum är lika magiskt som att hålla ett ägg som slutit sig kring sig självt. Ägget är okrossat. Det är något av en hemlighet - men jag anar att jag befinner mig i en slags pedagogisk tanke - min ryggrad är stolt, min magkänsla god - eleverna är undrande, frågande, funderande och vill veta mer.


Ägget har vandrat runt. Vi har känt på något.

Anne-Marie


WOW - LÄSBEROENDE!

En mamma tittar in i klassrummet.
- Min son avslutade sina saker och sprang upp för att läsa sin bok häromkvällen.
- WOW, sa jag.
- Han sa att han hade blivit läsberoende!
- WOW, sa jag igen.

Anne-Marie


Tidigare inlägg Nyare inlägg