FÖRKORTNINGAR
Det är mycket förkortningar i skrift och tal.
Ibland är det nog en fördel om man inte förkortar alltför mycket utan ibland utvecklar talet och skriften så att det hela görs gemensamt och begripligt.
Förkortningar blir kanske alltför egna ord efter ett idogt användande.
Men det är inte säkert att mottagaren förstår dem trots att användaren använder dem så enkelt och ledigt.
Förkortningar är ofta bundna till användaren och syftar till att göra det enkelt inom en krets. Men om man står utanför kretsen är förkortningar ett hemligt språk och inte alls så självklart begripligt.
Anne-Marie
FANTASTISKA GENSVAR PÅ UNDERVISNING
Detta arbete är det vackraste jag vet, elevens självständiga arbete ÅRSKURS FEM:
Detta ser jag:
FÖRMÅGA ATT JÄMFÖRA
KRITISKT GRANSKANDE
IFRÅGASÄTTANDE
MINNESFÖRMÅGA
VILJA OCH MOTIVATION
UTHÅLLIGHET
VILJA ATT LÄRA
LÄSFÖRSTÅELSE
NOGGRANN LÄSNING OCH SIFFERMINNE
ÄMNESÖVERSKRIDANDE - HELHETSSYN I LÄRANDET
MATEMATIKTEXTEN BETRAKTAS SOM TEXT OCH ÄR INNEHÅLLSBÄRANDE
Detta har jag (läraren) gjort:
UNDERVISAT och MODELLAT det som eleven har visat prov på.
Jag inser också att skillnaden mellan SO-boken och matematikbokens höjdbeskrivningar av Kebenekajse.
VAD UTVECKLADE VI TILLSAMMANS EFTER DENNA UNDERSÖKNING SOM ELEVEN GJORT HELT SJÄLV:
1) Kontrollerade hurvida matematikboken är en källa till kunskap - att matematiktexten är en värdefull text - alltså diskuterade vi hur eleven uppfattade matematikbokens text
2) Närmade oss begreppen erodering.
3) Studerade tryckår i böckerna och diskuterade ifall det var sannolikt att ett berg kunde erodera på de år som utgjorde skillnaden mellan tryckåren
4) Kom in på vilken teknik man har att använda sig av - och utvecklingen av tekniken.
VIDARE UTVECKLING AV FRÅGESTÄLLNINGARNA
5) Hur mäter man ett berg?
6) Varför ska man mäta ett berg?
7) Vem mäter berget?
8) Var börjar ett berg? Var slutar det?
9) Vad är ett berg?
FRÅGOR SOM LÄRAREN BÖR GRUBBLA PÅ?
Vad är en matematiktext?
Hur betraktar eleven matematiktexten?
Vad är en faktatext?
Hur läser läraren matematiktexten?
Hur behandlar läraren matematiktexten?
Hur medvetandegör vi matematiktextens kvaliteter?
Hur genrebedömer vi texterna?
Hur undervisar vi om text?
Ja, så ungefär!
Det är roligt att problematisera lärande och lärande texter!
Anne-Marie
SAGANS TAL
TRE är sagans tal. Tre gånger ger sig sagans huvudperson ut i äventyren. Tre syskon presenteras. De är två systrar eller bröder som står för elakheterna eller oförmågorna och det är oftast den yngste eller yngsta - prinsen, prinsessan - som sitter inne med själva lösningen eller måste tvingas ut i sagans äventyr. Då möter de oftast tre utmaningar, tre gåvor, tre djur, tre hjälpare som bidrar till sagans mönster. Men sagans huvudperson behöver fart in i äventyret. Då väntar SJUAN. För sju behövs när man ska göra avstånden kortare och göra färden effektivare. Ofta går följer vi med SJU-mila-steg, och SJU ä r nästa magiska tal i sagans värld. Men ingen går hit eller dit. FYRA väderstreck finns det alltid. Det är inte sagans siffra. Det är verklighetens.
Anne-Marie
FÖDA BOKEN MED ORD
Bildpromenaden är en av de roligaste undervisningsformer jag vet. En bildpromenad är ett språkligt erbjudande till eleverna;
- Välkommen med dina ord, dina tankar, dina funderingar - föd boken med ord!
Då jag har bildpromenader är aktiviteten hos eleverna hög. Ju högre språklig aktivitet dessto bättre. Jag har också den erfarenheten att bildpromenader lockar de flesta in i böckerna. Bildpromenaden är ofarlig. Det finns inga rätt eller fel. Jag har skrivit en lektion hur man kan genomföra en bildpromenad i lektion.se. Jag förbereder en lärarfortbildning här på bloggen. Jag tänkte visa hur jag gör min förberedelse inför en bildpromenad. Jag tänkte göra en hel bok här. Jag skriver på inlägget och kommer publicera det så snart jag blir klar. Det är ett erbjudande till dig som är lärare. En underbar undervisning väntar dig och dina elever.
Anne-Marie
- Välkommen med dina ord, dina tankar, dina funderingar - föd boken med ord!
Då jag har bildpromenader är aktiviteten hos eleverna hög. Ju högre språklig aktivitet dessto bättre. Jag har också den erfarenheten att bildpromenader lockar de flesta in i böckerna. Bildpromenaden är ofarlig. Det finns inga rätt eller fel. Jag har skrivit en lektion hur man kan genomföra en bildpromenad i lektion.se. Jag förbereder en lärarfortbildning här på bloggen. Jag tänkte visa hur jag gör min förberedelse inför en bildpromenad. Jag tänkte göra en hel bok här. Jag skriver på inlägget och kommer publicera det så snart jag blir klar. Det är ett erbjudande till dig som är lärare. En underbar undervisning väntar dig och dina elever.
Anne-Marie
LEKTIONSFÖRSLAG
Jag har ett lektionsförslag i Lektion.se
Här är länken
http://www.lektion.se/lektioner/lektion.php?id=12072
Pröva gärna!
A-M
Här är länken
http://www.lektion.se/lektioner/lektion.php?id=12072
Pröva gärna!
A-M
FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ALL TEXT
All text bär på ett innehåll.
Det kan vara bra att ha detta lärande förhållningssätt.
Om jag som lärare modellar att jag funderar över matematiktextens innehåll eller vilken information jag får av engelska texten så håller jag rätt fokus in i vad en text är för något. Texten bör aldrig vara så platt att den inte tillåts komma ut med sin information. Jag säger ibland till mina elever:
- Strunta att det är engelska, ta bara reda på vad författarna vill säga med texten!
Det brukar vara tillräckligt för att eleverna ska ge sig i kast med nästan vilka texter som helst. Och mycket ofta får de ut informationen. Vilket är syftet med att vi ska lära oss engelska och att räkna med ett innehåll.
Anne-Marie
Det kan vara bra att ha detta lärande förhållningssätt.
Om jag som lärare modellar att jag funderar över matematiktextens innehåll eller vilken information jag får av engelska texten så håller jag rätt fokus in i vad en text är för något. Texten bör aldrig vara så platt att den inte tillåts komma ut med sin information. Jag säger ibland till mina elever:
- Strunta att det är engelska, ta bara reda på vad författarna vill säga med texten!
Det brukar vara tillräckligt för att eleverna ska ge sig i kast med nästan vilka texter som helst. Och mycket ofta får de ut informationen. Vilket är syftet med att vi ska lära oss engelska och att räkna med ett innehåll.
Anne-Marie
LEKTIONIDE SVENSKA
I min lilla fyra arbetar vi mycket med det svenska språket. Här har vi arbetat med den bok jag högläser ur; Eddie och Maxon Jackson av Viveca Lärn Sundvall. Eleverna har genom högläsningen och genom att jag medvetet ber dem ständigt fundera över vad alla ord som - de, han, hon, deras - egentligen syftar till. Detta gör vi muntligt. Denna vecka har vi lagt oss i författarens han, hon, det, deras och funderat skriftligt över vilka ord som de syftar till. Det blir mycket diskussion - och den diskussionen är högst språklig och muntlig. Eleverna tar därmed orden i sina munnar. Det är precis som det ska vara.
Gör så här:
Undervisningen är generell och fungerar i alla stadier och i olika språk.
Syfte: att studera språket och hur det byggs upp samt att ta orden i munnen, läsa och uttala den skrivna texten. Syftet är också utveckla samarbetet med författare, elever och texter.
7) Återkoppla och läs texten tillsammans.
8) Utvärdera! Vad har vi lärt oss.
Anne-Marie,
som under detta arbete ska utveckla elevernas självständiga skrivande i samma riktning.
Gör så här:
Undervisningen är generell och fungerar i alla stadier och i olika språk.
Syfte: att studera språket och hur det byggs upp samt att ta orden i munnen, läsa och uttala den skrivna texten. Syftet är också utveckla samarbetet med författare, elever och texter.
1) Var medveten då du som lärare läser högt. Modella själv genom - read-out-think-out - hur du som lärare tänker och hur du kan härleda till det ord eller namn som författaren avser att ersätta med de, dem osv.
2) Låt eleverna komma in i processen - fortfarande muntligt - och i gemensamhet med läraren och texten - muntligt få fundera kring varför vissa ord ersätts. Vi prövar att läsa meningarna med flera alternativ.
3) Ta en kopia ur en sida ur den bok du högläser ur. Jag förstorar min text en aning - den är 25% större än originalet.
4) Låt eleverna arbeta två och två, vilket i princip betyder att du tillåter dem prata om vad det gör tillsammans med en annan elev. Låt dem pröva hur de ska gå tillväga.
5) Eleverna ska läsa igenom texten högt för varandra (det är obligatoriskt i min klass - alla texter ska muntligt uttryckas - och därefter ringa in de ord som ersätter andra.
6) Skriv i marginalen.
2) Låt eleverna komma in i processen - fortfarande muntligt - och i gemensamhet med läraren och texten - muntligt få fundera kring varför vissa ord ersätts. Vi prövar att läsa meningarna med flera alternativ.
3) Ta en kopia ur en sida ur den bok du högläser ur. Jag förstorar min text en aning - den är 25% större än originalet.
4) Låt eleverna arbeta två och två, vilket i princip betyder att du tillåter dem prata om vad det gör tillsammans med en annan elev. Låt dem pröva hur de ska gå tillväga.
5) Eleverna ska läsa igenom texten högt för varandra (det är obligatoriskt i min klass - alla texter ska muntligt uttryckas - och därefter ringa in de ord som ersätter andra.
6) Skriv i marginalen.
7) Återkoppla och läs texten tillsammans.
8) Utvärdera! Vad har vi lärt oss.
Anne-Marie,
som under detta arbete ska utveckla elevernas självständiga skrivande i samma riktning.
TRÅKIGT
Ibland tycker eleverna att det är tråkigt.
Det är helt i sin ordning att inte gilla allt.
De har också rätt att säga att det är tråkigt.
Det är lärarens uppgift att undersöka om det är för svårt.
För det tråkiga kan kamouflera något helt annat.
Anne-Marie
HÖGER OCH VÄNSTER
Vi arbetar lite med vart vi är på väg idag. Vi har börjat med riktningen höger och vänster. Det betyder att vi börjar där vi är. Sedan sätter vi fart i alla riktningar. Snett åt höger, rakt åt vänster, lite mer åt höger, åt vänsterhållet och så pekar vi hit och dit.
- Man kan använda GPS, säger en elev.
- Japp! säger en fröken som alltid kör fel!
Anne-Marie
BIBBLAN MIN SON!
Min son är på bibblan.
Bibblan är biblioteket.
Min son kan inte läsa. Min son kan läsa.
Det är ingen motsägelse att min son inte kan läsa bokstäverna men kan läsa boken. Min son läser.
Min sons hår luktar av klor från bassängbadets vatten. Först bada, hoppa, dyka, kasta sig i vatten, leka, busa, kramas, dyka, välta och hoppa vattenbomben i samma hus som bibblan. Sedan bibblan. Lagom trötta i armar och ben kastar vi oss in i bibblan. Vi som kommer är fyra, det är jag, det är systern, det är lillebror och det är sonen. Sonen har varit på bibblan i hela sitt stora liv. Bokvanan har han ärvt från födseln. Han ammade orden då jag läste för storasyster. Han somnade som pytteliten bebis till sagorna som storasyster fick. Som ettåring satt sonen stilla så fort en bok öppnades. Som ettåring läste han sina egna böcker. Han hade ett stort begär. Inga böcker var för svåra, för ointressanta, för tråkiga. Alla böcker hade värdiga innehåll. Små illustrationer i uppslagsboken kunde sonen titta i - peka på - och läsa av. Inte en bokstav läste han. Men han var redan en läsare.
I Bibblan rusade han in. In i böckerna kastade han sig - precis som han innan kastat sig i vattnet - trygg, glad, nyfiken, lekande och med ett omättligt intresse för det som finns att ta del av - simkunnig i litteraturens jätteocean.
Anne-Marie
Bibblan är biblioteket.
Min son kan inte läsa. Min son kan läsa.
Det är ingen motsägelse att min son inte kan läsa bokstäverna men kan läsa boken. Min son läser.
Min sons hår luktar av klor från bassängbadets vatten. Först bada, hoppa, dyka, kasta sig i vatten, leka, busa, kramas, dyka, välta och hoppa vattenbomben i samma hus som bibblan. Sedan bibblan. Lagom trötta i armar och ben kastar vi oss in i bibblan. Vi som kommer är fyra, det är jag, det är systern, det är lillebror och det är sonen. Sonen har varit på bibblan i hela sitt stora liv. Bokvanan har han ärvt från födseln. Han ammade orden då jag läste för storasyster. Han somnade som pytteliten bebis till sagorna som storasyster fick. Som ettåring satt sonen stilla så fort en bok öppnades. Som ettåring läste han sina egna böcker. Han hade ett stort begär. Inga böcker var för svåra, för ointressanta, för tråkiga. Alla böcker hade värdiga innehåll. Små illustrationer i uppslagsboken kunde sonen titta i - peka på - och läsa av. Inte en bokstav läste han. Men han var redan en läsare.
I Bibblan rusade han in. In i böckerna kastade han sig - precis som han innan kastat sig i vattnet - trygg, glad, nyfiken, lekande och med ett omättligt intresse för det som finns att ta del av - simkunnig i litteraturens jätteocean.
Anne-Marie
UTVÄRDERING FÖRELÄSNING
Hej Anne Marie!
Stort tack för igår, vi ser framemot I Love Språk i april! Jag lyssnade på dig på Bokmässan där du deltog i någon paneldebatt med bla. Erik Nilsson, satt och snackade om debatten med xxx . Vi var överens om att du var ett salt och behövs ute på skolorna för att entusiasmera och ge ny färdkost.
Hade jag mycket pengar skulle jag betala för att du under ett år fick besöka varenda skola och berätta om hur du arbetar.
Jag tackar!
Anne-Marie
EN STOL FÖR ENSAMHET
En stol för ensamhet
är en stol för gråt mot en egen tröjarm
och snyftningar som tystas i en kvävning.
En stol för ensamhet
är en stol som väntar i frånvarons rum
och lyssnar efter osynliga fötter som springer på salsgolven
En stol för ensamhet
är en stol för sig själv, en stol att resa sig upp från,
sträcka på ben och ryggrad och lämna bakom sig.
Anne-Marie Körling
är en stol för gråt mot en egen tröjarm
och snyftningar som tystas i en kvävning.
En stol för ensamhet
är en stol som väntar i frånvarons rum
och lyssnar efter osynliga fötter som springer på salsgolven
En stol för ensamhet
är en stol för sig själv, en stol att resa sig upp från,
sträcka på ben och ryggrad och lämna bakom sig.
Anne-Marie Körling
En stol för ensamhet, två stolar för samtal, tre stolar för sällskap.
Vi gör dessa meningar i min klass. Först målar vi bild, sedan skriver vi.
Tre metaforer för mänsklighetens behov av ensamhet, innerlighet och gemenskap. Orden är Thoreaux och jag har hämtat dem ur Skogsliv vid Walden:
Vi gör dessa meningar i min klass. Först målar vi bild, sedan skriver vi.
Tre metaforer för mänsklighetens behov av ensamhet, innerlighet och gemenskap. Orden är Thoreaux och jag har hämtat dem ur Skogsliv vid Walden:
LÄGGA SIG I BOKEN och SEMIKOLON
Jag har hittat på en undervisningsidé som heter :
J A G L Ä G G E R M I G I.
Eleverna får lägga sig i det författarna skriver. Utveckla författarens tankar. Fördjupa eller förenkla språket i författarnas texter. Oavsett vilken text det är. Mina elever lägger sig i alla texter; kartböcker, skönlitterära texter, matematikuppgifter ... ja .. allt där det finns något som hindrar, medskapar eller där eleven känner att eleven vill göra annorlunda. Detta är inte på något vis en kritik mot författarnas sätt att skriva, utan är en aktivitet som eleven redan (förhoppningsvis) gör då eleven läser. Nu medvetandegör vi detta genom att skriftligt eller muntligt orda om det.
S E M I K O L O N
Ovanstående exempel är ett av flera tusen. Jag har samlat på mig en mängd av dessa uppgifter. Däremot har jag ingen kontroll på hur ofta mina elever lägger sig i - för det är en spontan aktion i mitt klassrum. Det hör mer eller mindre till det vardagliga. I detta fall ser jag också hur klassens gemensamma nyfikenhet på tecken som används i texter är något eleven funderar över. Jag åskådliggör samtliga tecken i de texter jag pratar om. Så att de blir medvetna.
Man behöver inte säga vad allt betyder utan låta eleverna undersöka. Då det gäller semikolon hade min gamla klass stora diskussioner utifrån de texter de fann semikolonet. Och jag kunde höra hur de arbetade sig fram till en slags generell tanke. Och det arbetet vill jag absolut inte ta ifrån eleverna.
Anne-Marie
Arbetet är från hösten årskurs fem.
J A G L Ä G G E R M I G I.
Eleverna får lägga sig i det författarna skriver. Utveckla författarens tankar. Fördjupa eller förenkla språket i författarnas texter. Oavsett vilken text det är. Mina elever lägger sig i alla texter; kartböcker, skönlitterära texter, matematikuppgifter ... ja .. allt där det finns något som hindrar, medskapar eller där eleven känner att eleven vill göra annorlunda. Detta är inte på något vis en kritik mot författarnas sätt att skriva, utan är en aktivitet som eleven redan (förhoppningsvis) gör då eleven läser. Nu medvetandegör vi detta genom att skriftligt eller muntligt orda om det.
S E M I K O L O N
Ovanstående exempel är ett av flera tusen. Jag har samlat på mig en mängd av dessa uppgifter. Däremot har jag ingen kontroll på hur ofta mina elever lägger sig i - för det är en spontan aktion i mitt klassrum. Det hör mer eller mindre till det vardagliga. I detta fall ser jag också hur klassens gemensamma nyfikenhet på tecken som används i texter är något eleven funderar över. Jag åskådliggör samtliga tecken i de texter jag pratar om. Så att de blir medvetna.
Man behöver inte säga vad allt betyder utan låta eleverna undersöka. Då det gäller semikolon hade min gamla klass stora diskussioner utifrån de texter de fann semikolonet. Och jag kunde höra hur de arbetade sig fram till en slags generell tanke. Och det arbetet vill jag absolut inte ta ifrån eleverna.
Anne-Marie
Arbetet är från hösten årskurs fem.
30 SEKUNDER och 3 HUNDRADELAR
Från det att jag öppnar morgondörren in till klassrummet och tills det att eleverna sitter i en ring tar det 30 sekunder och 3 hundradelar. Eleverna tar själv tid och vi hinner hälsa och ta i hand och säga godmorgon. Det är tyst då jag börjar morgonen med högläsning. Det är nog den bästa stunden på hela dagen. En skoldag som börjar som ett kapitel - jag vill gärna avsluta dagen på samma sätt men det tillåter inte schemat riktigt.
Eleverna tar själva tid - och tiden från att dörren öppnas tills jag börjar läsa i boken - är den tid som räknas in. Så det gäller också att jag sköter mig och inte slarvar med det jag har att göra.
Anne-Marie
Eleverna tar själva tid - och tiden från att dörren öppnas tills jag börjar läsa i boken - är den tid som räknas in. Så det gäller också att jag sköter mig och inte slarvar med det jag har att göra.
Anne-Marie
SKRIVER EN LEKTION TILL LEKTION.SE
Idag skriver jag en lektion till lektion.se
Ni kan printa ut den där då den blir publicerad.
Jag lovar att ni får uppleva en undervisning som ni bara kommer att älska.
Eftersom jag skänker bort den vore det spännande att redan nu se vilka som kommer hämta hem den därifrån.
Då får jag ett närmare anslag i mitt skrivande;
Välkomna att avtrycka er ... så bidrar ni lite till mitt tänk,
Med all vänlighet
Anne-Marie
GENREPEDAGOGIK
Det var någon som sa:
- Det är något nytt - det är ett modepedagogikord - som försvinner snart.
- Det kommer det aldrig att göra, svarade jag, för genrer existerar i högsta grad utanför skolan och är en mycket angelägen sak att undervisa om.
Det slog mig att det är farligt att betrakta nya pedagogiska tankar som modenycker, och något för stunden-pedagogik. Om det finns och existerar i hög grad utanför skolan är det skolans skyldighet att undervisa om saker och ting så att ungarna kan kliva vuxna ut i samhället - inte som frågetecken utan som utropstecken.
Anne-Marie,
som kliver in i sin ordbok och gör en ordbokspromenad i ordet genre:
"typ av (konstnärlig) framställning som kännetecknas av viss uppsättning stildrag eller innehållsliga faktorer.
Ordboken ger förslag till olika genrer:
filmgenre - stillasittande upplevelse som inte alls känns stillasittande
äventyrsgenre - fantastiska genre som kastar oss ut i lite farligheter
reseskildring - hi hi - vilken underbar genre att omsätta till verklighetens skildring
och då,,, då... då ... vet jag att det finns många, många, många fler genrer ...
och får jag själv lägga till några:
sms-genren
blogg-genren
UPPFINNINGSRIKEDOM
Det är bara underbart att få läsa detta. Den viktiga kommunikationen! Med allt och alla!
Anne-Marie
Anne-Marie
BILDPROMENAD SKOLDAG
Skoldag i bilder. Inga elever. Ni får tänka er dem. De syns i den term som kallas den negativa bilden, alltså det som INTE syns men som påverkar innehållet i fotografierna. Men ni får gärna tänka POSITIVT i termer av elevernas arbeten och hur en arbetsdag om några få timmar i ett klassrum kan se ut en fredag i skolsverige!
En stolt, glad, måndagslängtande
Anne-Marie
ser tillbaka på morgonen.
En stolt, glad, måndagslängtande
Anne-Marie
ser tillbaka på morgonen.
KLASSRUMMET och (då)-(sam)-(fram)tiden
Klassrummet har jag funderat mycket kring. De syns som evigt ärvda av kyrkan. Dessa forna rum. För det är ur kyrkorummet klassrummet uppstod. Kanske man kan säga att kring den som kunde förmedla orden uppstod rummet. Men idag: Elever i rader, fyrkanter, eller vad det nu ska kallas, tydligt riktade mot läraren och den vita tavlan. Det är läraren som står i centrum för ett klassrum. Jag vill att lärandet står i centrum.
Därför problematiserar jag ständigt kring hur ett klassrum ska utformas. Detta ämne - organisation av det lärande rummet - syns aldrig på något schema eller i lärarutbildningen. Trots det är detta kanske en av de viktigare organisatoriska tankar - hur skapa ett klassrum. Jag har skrivit massor om det här.
Klassrummet bör ha samma förändring, synliggöra föränderlighet, spegla läroplan och barnkonvention. Samarbete och elevcentrering står det tydligt i våra dokument. Hur syns det i ett klassrum?
Det är med glädje och nyfikenhet jag läser om det föränderliga kontorslandskapen, kontorsarbetsplatserna i Dagens Nyheter idag (DN 12 januari 2008). Det gamla formen av kontor bygger på industrialismens tankegångar och på hierarkier. Så ser inte omvärlden ut längre. Kontoren anpassas för de krav som omvärlden ställer. Så här kan det se ut idag:
Samlingsbegreppet för nedanstående är F L E X K O N T O R.
(Ur hälsosynpunkt visar sig detta flexkontor äga högst friskfaktor.)
* Kontoret idag kan vara utlokaliserat.
* Kontoret finns kanske endast i webbform.
* Man väljer arbetsplats för den arbetsuppgift man har.
* Kontoren bygger på den snabba kommunikationen - korridorer och ensamma arbetsplatser försvinner då de är för tidskrävande.
* Arbetsplatsen är en yta för kunderna (kund i vidare bemärkelse).
* Arbetsrum för effektiva samarbeten och spontana sådana - kreativa sammarbeten kring ett fokus.
* Enskildhet, egna rum, skapas där dessa behövs för arbetsuppgifterna... inte för personens behov.
* Arbetsplatsen ska präglas av känsla av sammanhang (KASAM).
* Transparens i strategiskt tänkande, öppna resonemang och resultat ska främjas i arbetsmiljön.
* Känsla av egenmakt, hur jag själv arbetar bäst, skapas inte av möbler utan av sammanhang och handlingskraft.
* Tilliten till att samtliga inom organisationen gör ett bra jobb skapar bättre förutsättningar för resultat.
* Hierarki ersätts med kreativitet och arbetslust
* Negativa ord som Din Morsa Jobbar Inte Här hör inte hemma i dessa tänkta rum.
Då till min syn på klassrummet. Jag delar tanken med det ovanstående.
Jag skulle vilja kalla mitt klassrum för ett F L E X K L A S S R U M för att låna kontorsbegreppet.
* Fokus för det vi gör är det som styr hur vi sitter, med vem vi arbetar med.
* Mina elever har inga fasta platser, de förflyttar sig efter behov. (I min nuvarande klass är jag ännu i uppbyggnadsfasen, men i mina tidigare klasser hade jag detta fullt genomfört.)
* Jag har infört begrepp som samtalspartner, samarbetspartner där samtliga elever ska känna sig fria att tala med sin nästa, och vem det än må vara. Jag finner att mina elever tar allt större ansvar för sina uppgifter när de själva tilltros förmågan att välja var och med vem de lär sig bäst tillsammans med. (Givetvis tränar vi att samarbeta med olika, vilket blir naturligt då organisationen är genomförd fullt ut - det krävs en organisatör för att skapa nya möjligheter.)
* Det är mycket diskussioner, spontana diskussioner, naturliga samtal i dessa klassrum, och vad viktigare är - det talas och diskuteras kring de arbeten och de undervisande fokus eleverna har att arbeta med.
* Läraren ingår i lärande sammanhang med eleverna. Det är inte läraren som står i centrum. Undervisningens fokus står i centrum för aktiviteterna i klassrummet.
Vi utbildar för framtiden. Ett klassrum har en utvecklingspotential - den att hysa dem som ska ut i framtidens arbetskontellationer med krav på kommunikation, flexibilitet, kreativitet och samspel. Jag tycker att klassrumsfrågan är en mycket viktig fråga. Jag har hur många tankar och idéer som helst. Genomtänkta. Jag vet vad jag vill skapa med vårt klassrum. En större medvetenhet om vilka rum vi ska vara i för att utbildas och låta bilda oss i.
Anne-Marie
Jag tänker också på de framtidsvisioner jag fick ta del av under mitt möte med andra lärare då vi var inbjudna att ta del av framtidstänkandet, det rumsliga, hos Microsoft, Redmond. Kommunikation kräver rum.
DN - Insidan - 12 januari 2009 artike av Gunilla Eldh.
Jag skulle vilja kalla mitt klassrum för ett F L E X K L A S S R U M för att låna kontorsbegreppet.
* Fokus för det vi gör är det som styr hur vi sitter, med vem vi arbetar med.
* Mina elever har inga fasta platser, de förflyttar sig efter behov. (I min nuvarande klass är jag ännu i uppbyggnadsfasen, men i mina tidigare klasser hade jag detta fullt genomfört.)
* Jag har infört begrepp som samtalspartner, samarbetspartner där samtliga elever ska känna sig fria att tala med sin nästa, och vem det än må vara. Jag finner att mina elever tar allt större ansvar för sina uppgifter när de själva tilltros förmågan att välja var och med vem de lär sig bäst tillsammans med. (Givetvis tränar vi att samarbeta med olika, vilket blir naturligt då organisationen är genomförd fullt ut - det krävs en organisatör för att skapa nya möjligheter.)
* Det är mycket diskussioner, spontana diskussioner, naturliga samtal i dessa klassrum, och vad viktigare är - det talas och diskuteras kring de arbeten och de undervisande fokus eleverna har att arbeta med.
* Läraren ingår i lärande sammanhang med eleverna. Det är inte läraren som står i centrum. Undervisningens fokus står i centrum för aktiviteterna i klassrummet.
Vi utbildar för framtiden. Ett klassrum har en utvecklingspotential - den att hysa dem som ska ut i framtidens arbetskontellationer med krav på kommunikation, flexibilitet, kreativitet och samspel. Jag tycker att klassrumsfrågan är en mycket viktig fråga. Jag har hur många tankar och idéer som helst. Genomtänkta. Jag vet vad jag vill skapa med vårt klassrum. En större medvetenhet om vilka rum vi ska vara i för att utbildas och låta bilda oss i.
Anne-Marie
Jag tänker också på de framtidsvisioner jag fick ta del av under mitt möte med andra lärare då vi var inbjudna att ta del av framtidstänkandet, det rumsliga, hos Microsoft, Redmond. Kommunikation kräver rum.
DN - Insidan - 12 januari 2009 artike av Gunilla Eldh.
UTTRYCK
Det är en aning rörande, faktiskt tänker jag så då jag läser:
I över hundra år har hänsynen till den kommunikativa ändamålsenligheten varit språkvårdens kanske främsta rättsnöre. Denna hänsyn kallas också den funtionella normen, läser jag i Språkriktighetsboken, Norstedst Akademiska Förlag 2005
För att texten ska bli just detta behövs det faktiskt en hel del:
Läsaren ska uppleva sig säker.
Läsaren ska förstå vad skribenten vill ha sagt.
Läsaren måste förstå det övergripande sammanhanget.
Läsaren bör inte komma vilse i alltför många tvetydigheter.
En text ska produceras, läsas, tolkas och kanske läras in.
Skribenten måste alltså öva sig i det omvända - vara läsare av sin egen text.
Detta är nog en viktig sak att fundera på då vi undervisar i skolan.
Mina små noteringar visar också att skribenten måste förhålla sig läsaren.
Omsorga om läsaren.
En text som är lätt att producera är för den skull inte lätta att förstå, och går den inte att förstå så kan den knappast läras in. Därför uppkommer väldigt lätt konflikter mellan skriven text, tolkningen och inlärningen. Det kan också vara viktigt att undervisa om.
Ja, lite tänkar kring det jag läser.
A-M
I över hundra år har hänsynen till den kommunikativa ändamålsenligheten varit språkvårdens kanske främsta rättsnöre. Denna hänsyn kallas också den funtionella normen, läser jag i Språkriktighetsboken, Norstedst Akademiska Förlag 2005
För att texten ska bli just detta behövs det faktiskt en hel del:
Läsaren ska uppleva sig säker.
Läsaren ska förstå vad skribenten vill ha sagt.
Läsaren måste förstå det övergripande sammanhanget.
Läsaren bör inte komma vilse i alltför många tvetydigheter.
En text ska produceras, läsas, tolkas och kanske läras in.
Skribenten måste alltså öva sig i det omvända - vara läsare av sin egen text.
Detta är nog en viktig sak att fundera på då vi undervisar i skolan.
Mina små noteringar visar också att skribenten måste förhålla sig läsaren.
Omsorga om läsaren.
En text som är lätt att producera är för den skull inte lätta att förstå, och går den inte att förstå så kan den knappast läras in. Därför uppkommer väldigt lätt konflikter mellan skriven text, tolkningen och inlärningen. Det kan också vara viktigt att undervisa om.
Ja, lite tänkar kring det jag läser.
A-M