FÖRFATTAREN MODELLAR - VI HÄRMAR
Jag högläser nu Eddie och Maxon Jackson. Det är en av de böcker jag tycker så mycket om att högläsa. Ur alla högläsningsböcker finns ingångar för eleverna. Dessa ingångar kan eleverna själva fylla i, lägga sig i, skriva kring och lära sig av. Författaren delar med sig av berättarteknik. Eleverna får lära sig att skriva på samma satt. Jag talar om modellat lärande, att få en modell, följa den och utveckla den till något eget. Idag ska eleverna få denna text. Ett telefonsamtal där författaren har utelämnat den ena parten. Eleverna ska få problematisera denna text, lägga sig i, skriva in dialogen och göra en liknande på egen hand. Detta är dagens arbete.
Och så här löd elevens gensvar på min idé:
Och så här löd elevens gensvar på min idé:
Detta är undervisningens gensvar. Två elever gjorde uppgiften idag. Den är långt svårare än jag först tänkte mig den. Eleverna fann att man måste gå fram och tillbaka i texten, också i den egna, för att få det helt korrekt. Det går inte bara att läsa författarens text och fylla i egna ihopfantiserade svar. Det krävdes något mer. Man måste få till frågor och verkligen höra den där andra rösten för att kunna skriva texten. Det var roligt att lyssna till hur eleverna tänkte. Denna undervisningstanke är överförbar till samtliga årskurser. Texterna kan varieras i det oändliga. Det är bara att vara lite mer medveten om var vi läsare kan komma in och medskapa. När man väl är det syns det oändliga områden att skriva in sig på. Det är väldigt roligt. Ingenting blir heller samma. Det blir det sällan när det egna får komma till tals.
Anne-Marie
Anne-Marie
ETT ARK PAPPER
Det är men oändlig ömhet jag plockar upp ett pappersark från klassrumsgolvet. I min ensamma klassrumsvandring syns små spår av mina elever. Detta papper. Så ömt håller jag det i mina händer. Sista veckan, förra året, modellade jag hur det är att rita en penna. - Försök, ni får pröva, sa jag. Det gjorde mina elever. Prövade, skissade och lärde sig. Några dagar in på det nya året lyser eleverna med sin plötsliga närvaro - i ett ark papper.
Anne-Marie,
om ni funderar över ett ark papper och vad det kan betyda för en människa - läs genast Strindberg.
Anne-Marie,
om ni funderar över ett ark papper och vad det kan betyda för en människa - läs genast Strindberg.
ELEVERNA!
Det är mycket roligt att vara lärare. Det tänker jag just nu. På torsdag får jag träffa min elever igen. Det ser jag fram emot.
Anne-Marie
FÖRELÄSNINGSTÄNK
Jag ska föreläsa för mina kollegor i morgon.
Det innebär en förskjutning - att vara föredragande - föredragshållare!
Jag måste vara den där föredragshållaren, men sedan åter bli en kollega.
Det ska inte vara någon skillnad. Men det är det.
Anne-Marie
Det innebär en förskjutning - att vara föredragande - föredragshållare!
Jag måste vara den där föredragshållaren, men sedan åter bli en kollega.
Det ska inte vara någon skillnad. Men det är det.
Anne-Marie
FÖRBEREDELSER
Förberedelser är inte det som syns utanpå, alla pappershögar, elevarbeten, teckningar och böcker. Förberedelser är det som sker innanför den som förbereder. Jag kan förbereda mig inför skolstart, föreläsningar, inför det mesta jag har att förbereda min inför om jag får göra det på mitt egna vis. Oftast handlar det om att jag får gå omkring och tänka. Jag städar kanske, plockar upp strumpor som hamnat fel, rättar till skor i rader, plockar med böckerna, diskar, får ett ryck och vips är badrummet skinande blankt men - av allt detta yttre görande handlar allt om den inre förberedelsen. Det syns inte när man tänker. Men det är i tänkandet som allt arbete sker.
Jag fungerar så här - jag undrar hur eleverna fungerar?
Anne-Marie
Jag fungerar så här - jag undrar hur eleverna fungerar?
Anne-Marie
Rundabordsamtal
Rundabordssamtal är ofta runt bord som inte är runda. Oftast är de fyrkantiga.
Max Entin ritade bilden där jag deltar i ett rundabordssamtal med nyss nämnda person, samt några andra onämnda personer. Svenklärarredaktionen ritar och skissar nästa tidningsnummer.
Anne-Marie,
som för övrigt går runt en hel del - rundastadenpromenad - kallar jag det för.
Max Entin ritade bilden där jag deltar i ett rundabordssamtal med nyss nämnda person, samt några andra onämnda personer. Svenklärarredaktionen ritar och skissar nästa tidningsnummer.
Anne-Marie,
som för övrigt går runt en hel del - rundastadenpromenad - kallar jag det för.
FLER PORTRÄTTHALVOR
Det blir roliga bildlektioner. Det är andaktsfullt när man samlar ihop eleverna och låter dem i tystnad betrakta sina verk. Blyertspenna, inget sudd, bara mod att pröva att skapa utifrån den andra halvans modell.
Anne-Marie
Högläsningsboken LEGENDEN OM SALLY JONES
BOKEN om gorillan Sally Jones är min högläsningsbok förra veckan och kommande vecka. Det är med frosseri i ord och bild jag kastar mig in i Jakob Wegelius rika text och bildvärld. Det är en fantastisk bok. Illustrationerna lockar till muntlighet, texten frossar i goda ord att säga och pröva att tala och härma. Då jag fick den i min hand - en elev rekommenderade den - föll jag pladask. Därför förvånades jag inte det minsta då författaren fick AUGUSTPRISET för sin bok.
Jag har tänkt att vi ska lustresa med gorillan Sally Jones. Tillsammans med en elev i klassen har vi börjat kartlägga alla de platser, städer, länder, vattendrag, hav som syns i texten. Det är så mumsigt och smaskigt att ta alla härliga namn i munnen:
ISTANBUL
LEOPOLDVILLE
GULDKUSTEN
BORNEO
SYDOSTASIEN
för att nämna några. Jag läser medvetet in en nyfikenhet i , städer, orter, länder och vattendrag. Pröva att läsa dessa fyra ord med lite platsnärvaro och inlevelse. De smakar gott i munnen.
Vi har arbetat oss igenom halva boken - nästan som en kartläsare - och har listat över 30 namn. Samtliga namn har vi sedan uttalat gemensamt i klassen. Jag har en mängd idéer om arbetet med boken ... varför jag hoppas på en återkomst i processen och utvecklandet av detta tänk.
1) Det geografiska tänket
2) Det historiska tänket
3) Det språkligt uppbyggande tänket
4) Det bildrika tänket
5) Det berättande tänket
6) Det rika språkliga tänket
för att nämna några aspeketer som jag tänker försöka mig på.
Anne-Marie
som gratulerar författaren och illustratörern Jakob Wegelius till Augustpriset! Förlaget är Bonnier Carlsen.
Lektionsförslag: PORTRÄTTHALVOR
Eleverna klipper ut en halva och ritar till den andra halvan. Detta är en övning i porträttmålning. Vi lade upp samtliga alster till beskådan då lektionen var över. Det var nästan andaktsfullt då eleverna betraktade mångfalden i uttrycken. Nästa uppgift blir att ...
Anne-Marie,
Bild för årskurs 4 och fem
Anne-Marie,
Bild för årskurs 4 och fem
KAPITELARBETE UR LYDIA Zetterholm
Att arbeta sig in i boken, skapa förväntningar på innehållet går här via innehåll. Namnen på kapitlen kittlar elevernas tankar om vad boken kan handla om. Här gick vi igenom Finn Zetterholms bok Till Lydia. VI arbetade endast med innehållsförteckningen, boken totalt okänd, inget omslag, ingen övrig text - bara innehållsförteckningen. Vi läste samtliga titlar högt - uttalde dem, tog dem i våra munnar - sedan samtalade vi om vad som fanns gemensamt bland kapitelrubrikerna, för att sedan välja en kapitelrubrik att skriva om. Idag ska jag göra om uppgiften med mina fyror. Jag är övertygad om att vi kommer ha en intressant diskussion.
Anne-Marie,
som lånat ut boken till en elev i klassen, eleven släpper inte boken ur hågen, eleven läser tyst, länge och koncentrerat och då man väcker upp eleven till orden utanför boken då ... begär eleven genast ny lästid. Så kan det vara när man är trollbunden. Jag längtar själv efter att få läsa boken av Finn Zetterholm.
Anne-Marie,
som lånat ut boken till en elev i klassen, eleven släpper inte boken ur hågen, eleven läser tyst, länge och koncentrerat och då man väcker upp eleven till orden utanför boken då ... begär eleven genast ny lästid. Så kan det vara när man är trollbunden. Jag längtar själv efter att få läsa boken av Finn Zetterholm.
räkna med en kola med mening
Jag tar två - du tar ...
Jag tar en - du tar ... de andra får...
Jag tar ingen - du tar ingen ... men han tar ... och han tar .... och hon tar ....
Varsågod ta en kola,
Jag tar kolan med lakritssmak.
Om jag gör det här i skolan så skriver, räknar och åskådliggör jag det jag vill att eleven ska göra.
Om jag tar en kola och jag väljer den med lakritssmak så ser jag till att utöka ordförrådet kring mitt kolaval.
Jag tar allra helst en lakritskola då jag är allergisk mot nötter. Jag älskar lakrits men tycker också om kolor med hallonsmak. Om jag köper en påse med godis köper jag helst karameller med lakritssmak.
Nu bjuder jag dig på en kola, eller två, eller om du så önskar - ta alla. Men ge mig en mening fylld av ord som tack.
Anne-Marie
Jag tar en - du tar ... de andra får...
Jag tar ingen - du tar ingen ... men han tar ... och han tar .... och hon tar ....
Varsågod ta en kola,
Jag tar kolan med lakritssmak.
Om jag gör det här i skolan så skriver, räknar och åskådliggör jag det jag vill att eleven ska göra.
Om jag tar en kola och jag väljer den med lakritssmak så ser jag till att utöka ordförrådet kring mitt kolaval.
Jag tar allra helst en lakritskola då jag är allergisk mot nötter. Jag älskar lakrits men tycker också om kolor med hallonsmak. Om jag köper en påse med godis köper jag helst karameller med lakritssmak.
Nu bjuder jag dig på en kola, eller två, eller om du så önskar - ta alla. Men ge mig en mening fylld av ord som tack.
Anne-Marie
DAGENS ENGELSKA ORD
En elev hade till mål att lära sig ett engelskt ord varje dag. Jag gillade idén så jag frågade resten av klassen om de ville göra samma sak. Det ville de.
Så igår lärde sig mina elever en hel drös ord som de ansåg sig behöva kunna. Om ni gör det här i era klasser så var lite varsam med lärarens förhållningssätt. Låt eleverna ansvara för sina ord, kontrollera inte att de kan sina ord, utan låt orden verka där de verkar - alltså - lita på elevens vilja att lära. Det räcker så.
Anne-Marie
som också alltid förvånas över vad det frivilliga bidrar till
I LOVE SPRÅK - UR
- Vill du vara med? Vill du vara med?
- Ja det vill jag gärna!
- Vill du vara med? Vill du vara med?
- Ja det vill jag gärna.
Det är mitt svar till UR om min medverkan i UR-serien I LOVE SPRÅK. Jag blev så glad så jag började sjunga den urgamla melodin - Vart ska du gå min lilla flicka... jo jag ska gå och hämta dricka..åt vem då du lilla tärna... åt vår get som heter stjärna... får jag följa med...får jag följa med... ja det får du gärna... trallallalllllllaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!
Så ungefär svarade jag UR!
Anne-Marie,
ni får se programmet i början av januari. Det är roligt att vara glad tänker jag också. Jag är glad.
- Ja det vill jag gärna!
- Vill du vara med? Vill du vara med?
- Ja det vill jag gärna.
Det är mitt svar till UR om min medverkan i UR-serien I LOVE SPRÅK. Jag blev så glad så jag började sjunga den urgamla melodin - Vart ska du gå min lilla flicka... jo jag ska gå och hämta dricka..åt vem då du lilla tärna... åt vår get som heter stjärna... får jag följa med...får jag följa med... ja det får du gärna... trallallalllllllaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!
Så ungefär svarade jag UR!
Anne-Marie,
ni får se programmet i början av januari. Det är roligt att vara glad tänker jag också. Jag är glad.
lektionside: BILJETTEN TILL SKRIVANDET
En gång blev jag intervjuad i Svenska Dagbladet. Jag påstod att varje skriven text kunde vara utgångspunkt för läsning. Det åstår jag fortfarande Så här gjorde jag med en parkeringsbiljett. En elev i klassen hittade den och trodde att den var min. - Den är din, svarade jag, ditt bidrag till undervisningen. En biljett att undervisa kring.
Idag gjorde vi det.
Vi tänkte oss att vi var detektiver. Hur och vad vet vi då: Skriv i punktform. Skriv vad du kan få ut för information av biljetten.
Under arbetetsgång utkristalliserar sig ytterligare uppgifter. Eleverna finner att de inte kan veta saker kring denna parkeringsbiljett, samt att de kan fantisera en hel massa kring samma biljett. Detta är således en biljett in i skrivandet. En början med andra ord.
Jag vet inte:
Om det är en kille eller en tjej som köpt biljetten.
Om det är hans eller hennes bil som är i parkeringshuset.
Om var de här personerna bor
skrev en elev.
Vad Anne-Marie lär sig och vill fortsätta diskutera är:
- Vad är moms?
- Vet eleverna vad moms är?
- Medvetandegöra det vi inte vet kring denna parkeringsbiljett
- Fantisera utifrån det vi vet om denna parkeringsbiljett
- Vad skulle man önska att det stod mer på biljetten
- Ord som saknas, ord som ska tillföras, ord som kan tas bort
- Hur skrivs förkortningar
- Hur vet vi att det är svenska pengar
- Hur skulle samma biljett se ut i USA/Tyskland och skulle vi förstå den då
Varför skapar jag undervisning kring den här biljetten.
* Den är ett bidrag från en elev, eleverna ska veta att de kan påverka undervisningen med egna bidrag till den.
* Eleverna ska lära sig tolka buskap i små texter
* Detta är ska utvecklas till förståelse för faktatexter
* Utveckla det muntliga och det skriftliga, samtliga elever har en samtalspartner.
* Lära sig om verklighetsanpassade texter.
* Läsa det finstilta.
* Förstå sammanhang där texter uppträder och kommunicerar med oss människor.
* Kritisk granska.
Vad förvånar mig utifrån elevernas arbeten?
* De tänker praktiskt. Han/Hon har vevat ned fönstret. Han som kör är läs-kunnen.
* Jag hör ord jag aldrig tidigare hört eleverna säga; Spenderat, kreditkort, kontantkort och betalkort.
* Att de förstår att personen är över 18 år... körkortsvuxen.
* Att de funderar över när detta faktiskt hände...
* De använder ordet föraren... då de beskriver vem..
Jag har haft hur kul som helst,
Anne-Marie
Idag gjorde vi det.
Vi tänkte oss att vi var detektiver. Hur och vad vet vi då: Skriv i punktform. Skriv vad du kan få ut för information av biljetten.
Under arbetetsgång utkristalliserar sig ytterligare uppgifter. Eleverna finner att de inte kan veta saker kring denna parkeringsbiljett, samt att de kan fantisera en hel massa kring samma biljett. Detta är således en biljett in i skrivandet. En början med andra ord.
Jag vet inte:
Om det är en kille eller en tjej som köpt biljetten.
Om det är hans eller hennes bil som är i parkeringshuset.
Om var de här personerna bor
skrev en elev.
Vad Anne-Marie lär sig och vill fortsätta diskutera är:
- Vad är moms?
- Vet eleverna vad moms är?
- Medvetandegöra det vi inte vet kring denna parkeringsbiljett
- Fantisera utifrån det vi vet om denna parkeringsbiljett
- Vad skulle man önska att det stod mer på biljetten
- Ord som saknas, ord som ska tillföras, ord som kan tas bort
- Hur skrivs förkortningar
- Hur vet vi att det är svenska pengar
- Hur skulle samma biljett se ut i USA/Tyskland och skulle vi förstå den då
Varför skapar jag undervisning kring den här biljetten.
* Den är ett bidrag från en elev, eleverna ska veta att de kan påverka undervisningen med egna bidrag till den.
* Eleverna ska lära sig tolka buskap i små texter
* Detta är ska utvecklas till förståelse för faktatexter
* Utveckla det muntliga och det skriftliga, samtliga elever har en samtalspartner.
* Lära sig om verklighetsanpassade texter.
* Läsa det finstilta.
* Förstå sammanhang där texter uppträder och kommunicerar med oss människor.
* Kritisk granska.
Vad förvånar mig utifrån elevernas arbeten?
* De tänker praktiskt. Han/Hon har vevat ned fönstret. Han som kör är läs-kunnen.
* Jag hör ord jag aldrig tidigare hört eleverna säga; Spenderat, kreditkort, kontantkort och betalkort.
* Att de förstår att personen är över 18 år... körkortsvuxen.
* Att de funderar över när detta faktiskt hände...
* De använder ordet föraren... då de beskriver vem..
Jag har haft hur kul som helst,
Anne-Marie
PRE-LÄSNING
Inte up-to-date utan back-to-date.
Jag läser en tidning.
Tagit morfars plats i trädgården.
Gör som morfar.
Underbara modell att härma från.
Morfar bara var. Han gjorde det han gjorde.
Inte för att lära oss. Utan för att han gjorde det han gjorde.
Han tyckte om att läsa. Läsa Tidning.
Stolen var för övrigt lite sviktande - den gungade av människans tyngd.
Jag vägde lätt så jag var tvungen att sätta stolen i gungning.
Vilket ibland meförde att jag föll bakåt - ibland föll framåt.
Gruset fastnade i pannan,
i händerna och på redan sönderskrapade knän.
Man fick lov att leka så det gjorde ont.
Stolen var flätad av rep som var plastade.
Stolen höll för allt och alla.
De höll i alla tider.
Någon ärvde dem.
Jag ärvde förmågan att läsa.
De skrivna orden flyttas snabbt in i mitt medvetande.
Satte sig skulle man kunna säga.
Anne-Marie
Jag läser en tidning.
Tagit morfars plats i trädgården.
Gör som morfar.
Underbara modell att härma från.
Morfar bara var. Han gjorde det han gjorde.
Inte för att lära oss. Utan för att han gjorde det han gjorde.
Han tyckte om att läsa. Läsa Tidning.
Stolen var för övrigt lite sviktande - den gungade av människans tyngd.
Jag vägde lätt så jag var tvungen att sätta stolen i gungning.
Vilket ibland meförde att jag föll bakåt - ibland föll framåt.
Gruset fastnade i pannan,
i händerna och på redan sönderskrapade knän.
Man fick lov att leka så det gjorde ont.
Stolen var flätad av rep som var plastade.
Stolen höll för allt och alla.
De höll i alla tider.
Någon ärvde dem.
Jag ärvde förmågan att läsa.
De skrivna orden flyttas snabbt in i mitt medvetande.
Satte sig skulle man kunna säga.
Anne-Marie
BORGAR FÖR MATTE - ur min mail till min blogg!
En mycket god vän är matematiktänkare!
Jag fick detta på min mail och tackar givetvis för detta.
Mitt tidigare inlägg handlade om vad jag önskade problematisera kring det gigantiska talet 1 500 miljarder. Jag kan konstruera hur många frågor som helst så att eleverna börjar intressera sig... det handlar om öppna frågor. Här kommer nu en god väns matematiktänk kring 1 500 miljarder. Jag tackar, ler och blir ännu mer förvånad över värdet och storleken på talet 1500 miljarder.
Vi slänger oss så ledigt med siffror, tal, summor och ... tja. Jag önskar mig tretalets mångfald. Tre goda önskningar ur sagans värld. Men som sagt - verkligheten påkallar uppmärksamheten fullt ut. Inte plats för fantasier eller sagor, trots att det är fantasisummor vi talar om.
Här är en läsares bidrag till min blogg:
Det handlar om begreppen miljon och miljard.
Jag kan bara tacka. Och vad kan jag säga - HJÄLP! HJÄLP! Så stort var 1 500 miljarder.
Jag fick detta på min mail och tackar givetvis för detta.
Mitt tidigare inlägg handlade om vad jag önskade problematisera kring det gigantiska talet 1 500 miljarder. Jag kan konstruera hur många frågor som helst så att eleverna börjar intressera sig... det handlar om öppna frågor. Här kommer nu en god väns matematiktänk kring 1 500 miljarder. Jag tackar, ler och blir ännu mer förvånad över värdet och storleken på talet 1500 miljarder.
Vi slänger oss så ledigt med siffror, tal, summor och ... tja. Jag önskar mig tretalets mångfald. Tre goda önskningar ur sagans värld. Men som sagt - verkligheten påkallar uppmärksamheten fullt ut. Inte plats för fantasier eller sagor, trots att det är fantasisummor vi talar om.
Här är en läsares bidrag till min blogg:
Det handlar om begreppen miljon och miljard.
Ett bra sätt att visa skillnaden, mellan miljon och miljard är att visa i antalet sekunder.
På en minut går det 60 sekunder. På en timma går det 3 600 sekunder. På ett dygn är det 3 600 ∙ 24 = 86 400 sekunder.
Sen kan du dela 1 000 000 sekunder med 86 400 sekunder, då får du följande 1 000 000/86 400 = 11,574074.
Det betyder att 1 000 000 sekunder motsvarar ungefär 11,5 dygn.
1 miljard motsvarar som bekant 1 000 miljoner. Du kan alltså multiplicera 11,5 med 1 000 och då får du antalet dygn som motsvarar 1 miljard.
11,5 ∙ 1 000 = 11 500 dygn. Nu går det som bekant 365 dygn på ett år alltså kan vi dela för att hur många år 1 miljard sekunder är.
11 500/365 = 31,5
Nu är skillnaden tydlig: 1 miljon sekunder är det samma som 11,5 dygn
1 miljard sekunder motsvarar 31,5 år
1 500 miljarder sekunder är alltså 1 500 ∙ 31,5 = 47 250 år
Vad sägs om detta?
Jag kan bara tacka. Och vad kan jag säga - HJÄLP! HJÄLP! Så stort var 1 500 miljarder.
I BILIOTEKET
- Jag undrar om jag blivit en nörd? Jag har läst sex böcker. Det är mitt världsrekord, säger en kille som börjat läsa.
- Vad härligt säger jag som hör det han säger.
- Ja, det är jättekul att läsa.
Jag anar att bibliotikarien har ett finger med i spelet. Hon log då hon bläddrade i bokhögarna.
Jag ska intervjua den killen. Jag tror han sitter inne med en del av lösningen av läsningen själv. Så jag återkommer.
Anne-Marie
- Vad härligt säger jag som hör det han säger.
- Ja, det är jättekul att läsa.
Jag anar att bibliotikarien har ett finger med i spelet. Hon log då hon bläddrade i bokhögarna.
Jag ska intervjua den killen. Jag tror han sitter inne med en del av lösningen av läsningen själv. Så jag återkommer.
Anne-Marie
KANONLOCK
Sätt in det här ordet i en mening!
Så ungefär brukar jag be mina elever göra, både muntligt och skriftligt. Så varför inte pröva det här? Varmt välkomna att skriva en mening med kanonlock... skriver jag förväntansfullt. Jag brukar modella själv... så det syns hur jag tänker.
Jag ska försöka skapa en kanonlock!
Varsågoda... skriv en mening....fnittrar jag.
Anne-Marie
Så ungefär brukar jag be mina elever göra, både muntligt och skriftligt. Så varför inte pröva det här? Varmt välkomna att skriva en mening med kanonlock... skriver jag förväntansfullt. Jag brukar modella själv... så det syns hur jag tänker.
Jag ska försöka skapa en kanonlock!
Varsågoda... skriv en mening....fnittrar jag.
Anne-Marie
MOBILSKRIV
"Min FRAMTIDSMOBIL
Min framtidsmobil kommer att vara den ultimata framtidsmobilen. Den ska ha UniversumGPS i sig. Man ska zooma jättemycket så att man kan se sig själv där man står eller går. Den har lögndetektor och en inbyggd väderbestämmare som bestämmer vad det ska bli för väder. Håller man i den blir man odödlig. Den innehåller också alla TVkanaler i hela världen. Man kan se vilken film eller serie man vill,. Den har ett superbatteri och en luftrenare. Den har en minidammsugare som suger upp smuts jättebra och bränner det i mobilen på ett miljömässigt vis.
Man kan också göra egna tv-kanaler i mobiler. Ifall du tappar mobilen kommer den alltid tillbaka. Man behöver inte ens hålla den för den svävar intill dig. Det går också att använda mobilen till att andas med under vattnet om man håller mobilen intill munnen. Du kan också sväva ifall du lägger mobilen i skon eller så håller du den i och trycker på en knapp så du blir tyngdlös. Med hjälp av mobilen kan du prata på alla världens språk. Det finns en knapp som tar bort alla sår och skador. Det finns också en knapp som gör att du kan hyptnotisera. Den har också holygramtv. Den har en gigantisk telefonbok som kan alla nummer. Den har också ultraminne. Man kan sno andras låtar, teman, bilder osv. Den har en inbygd spåman.
Mobilen är helt oförstörbar. "
ELEV I ÅRSKURS FEM - LEKTIONSTANKE - MIN FRAMTIDSMOBIL - SKRIV SÅ DET KNAKAR - GRÄNSLÖSA IDÉER.
Detta är ett ELEVGENSVAR på lektionsidén som föddes av att undervisa med mobilen i klassrummet. Jag förstår inte hur man kan gå förbi det som intresserar eleverna. Så här blev det. Framtidstänket! I deras ålder kunde jag inte ens föreställa mig någon bärbart att tala i... jo Walkie-Talkie... om någon nu vet vad det är.
MOBILT LÄRANDE
Då jag går genom korridorer i min skola ser jag ungar som leker med sina mobiler. Leker, tja, utbyter saker med varandra, tar fotografier och lyssnar på låtar. Det är så många som håller på med sina mobiler att jag tycker att de ska in i undervisningen på något vis. Den stora del av barns verklighet som vi säger nej till inne i våra klassrum. Jag vill undersöka vad vi kan göra ihop. Dessutom önskar jag mer kunskap själv. Idag fick alla jobba med mobilerna. Det blev jättebra. Vi gjorde mängder av upptäckter. Vi gjorde massor av nya saker. Det är något fel när vi stänger ute det som barnen själva har intresse av. Det är att skärma av.
En elev upptäckte hur roligt det blev att fotografera i den negativa formen. Det blev spännande bilder.
När då två killar fotograferade samma motiv gjordes en annan upptäckt. Båda kamerorna var inställda på negativ fotografering. Vad som hände då motivet visades var att den ena killen fick en negativ bild, men den andra killen som fotograferade samma motiv, men genom den första killens kamera fick inte en negativ bild utan en färgbild. Dom gjorde det här om och om igen. Hur sjutton kunde det bli så?
Vi är långt ifrån klara med det här temat. Jag har ett lärande förhållningssätt själv, varför jag tillåter mig att vara okunnig. Då får jag lära mig ur elevernas perspektiv. Och det gillar jag. Jag vill inte vara bärare till frågor som jag redan vet svaren på, och ställa dem i klassrummet. Jag vill ha autentiskt lärande. Vart detta arbete slutar det har jag ingen aning om. Men att det spänner över flera ämnesområden, det är jag helt på det klara med.
Jag har valt att samtidigt läsa Jules Verne - EN VÄRLDSOMSEGLING UNDER HAVET - vilket är en dåtida bok om framtiden. Då boken skrevs på 1800 talet handlade den om det okända framtida, innovationer, det nya, och den uppfinningsrika människan, såväl i faktiska uppfinnigar och nytt tänkande. Då handlade det om ubåten, dykardräkten, den okända världen i haven, ledarskapet och de lärande, att se människan i en framtida värld.
DÅ blir NU.
Vi är i samma utveckling, den okända världen som vi alla vuxna får immigrera in i - space - där är våra barn infödda. De innovationer som sker nu är lika märkligt stora men inte fullt så handfasta som de Jules Verne förklarar. Frågan är hur vi ska förhålla oss till lärandet och nyfikenheten. Vad är framtiden och hur kan framtiden se ut?
En liten antydan om en snar framtid ritar en elev i anslutning till detta arbete:
Jag återkommer!
Anne-Marie