BIBBLAN MIN SON!
Min son är på bibblan.
Bibblan är biblioteket.
Min son kan inte läsa. Min son kan läsa.
Det är ingen motsägelse att min son inte kan läsa bokstäverna men kan läsa boken. Min son läser.
Min sons hår luktar av klor från bassängbadets vatten. Först bada, hoppa, dyka, kasta sig i vatten, leka, busa, kramas, dyka, välta och hoppa vattenbomben i samma hus som bibblan. Sedan bibblan. Lagom trötta i armar och ben kastar vi oss in i bibblan. Vi som kommer är fyra, det är jag, det är systern, det är lillebror och det är sonen. Sonen har varit på bibblan i hela sitt stora liv. Bokvanan har han ärvt från födseln. Han ammade orden då jag läste för storasyster. Han somnade som pytteliten bebis till sagorna som storasyster fick. Som ettåring satt sonen stilla så fort en bok öppnades. Som ettåring läste han sina egna böcker. Han hade ett stort begär. Inga böcker var för svåra, för ointressanta, för tråkiga. Alla böcker hade värdiga innehåll. Små illustrationer i uppslagsboken kunde sonen titta i - peka på - och läsa av. Inte en bokstav läste han. Men han var redan en läsare.
I Bibblan rusade han in. In i böckerna kastade han sig - precis som han innan kastat sig i vattnet - trygg, glad, nyfiken, lekande och med ett omättligt intresse för det som finns att ta del av - simkunnig i litteraturens jätteocean.
Anne-Marie
Bibblan är biblioteket.
Min son kan inte läsa. Min son kan läsa.
Det är ingen motsägelse att min son inte kan läsa bokstäverna men kan läsa boken. Min son läser.
Min sons hår luktar av klor från bassängbadets vatten. Först bada, hoppa, dyka, kasta sig i vatten, leka, busa, kramas, dyka, välta och hoppa vattenbomben i samma hus som bibblan. Sedan bibblan. Lagom trötta i armar och ben kastar vi oss in i bibblan. Vi som kommer är fyra, det är jag, det är systern, det är lillebror och det är sonen. Sonen har varit på bibblan i hela sitt stora liv. Bokvanan har han ärvt från födseln. Han ammade orden då jag läste för storasyster. Han somnade som pytteliten bebis till sagorna som storasyster fick. Som ettåring satt sonen stilla så fort en bok öppnades. Som ettåring läste han sina egna böcker. Han hade ett stort begär. Inga böcker var för svåra, för ointressanta, för tråkiga. Alla böcker hade värdiga innehåll. Små illustrationer i uppslagsboken kunde sonen titta i - peka på - och läsa av. Inte en bokstav läste han. Men han var redan en läsare.
I Bibblan rusade han in. In i böckerna kastade han sig - precis som han innan kastat sig i vattnet - trygg, glad, nyfiken, lekande och med ett omättligt intresse för det som finns att ta del av - simkunnig i litteraturens jätteocean.
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: jos
fint skrivet. storslagen bild. en besatt läsare.
Postat av: eva-marie
Vilkem underbar bild - och din text är fantastisk. Jag gillar slutklämmen om "litteraturens ocean".
Postat av: Mats
Lysande - vilken intensitet!
Men det går inte att låta bli att förundras över vad det är som fångar honom så.
Eller är det verkligen bara "boken"?
Trackback