Gäst i språket - att slå sig ned i okänd miljö



Att vara i ett fikarum är att sitta i ett hjärta av en arbetsplats. Idag befann jag mig på okänd mark. Så inbjuden, som varmt välkomnad, befann jag mig i fikarummet. Det var ett generöst rum. Det var glad och varm stämning. Jag kände mig hemma. Men då samtalet började insåg jag att mitt språk inte räckte till. Det hemblinda språket i det spontana rundabordssamtalet är främmande för mig. Jag förstår inte förkortningarna och det som alla andra har  självklart gemensamt. Så är det med språkkoder. Det är först när någon ny kommer in som de blir synliga. Hur talar vi med varandra här? Vilka ord är våra just här? Det är nog inte så farligt i sig - det som är farligt och kallt är när klimatet inte tillåter att man frågar och ber om förklaringar. Det gjorde jag. Klimatet var varmt och generöst så svaren kom springande emot mig.

Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: Anna-Mia Bergkvist

Det är så spännande med nya möten. Mötet med dig igår väcker hos mig nyfikenhet, iver och hunger av att träffas mer och lära känna varandra. En vilja att stoppa tid för att hinna få så mycket sagt och utbytt!

Jag ser fram emot framtida möten med dig.



Anna-Mia

2009-09-03 @ 12:21:15
Postat av: Anonym

Hej - men å så glad jag blir. Jag ser också fram emot många samtal och diskussioner och ett ökat ordförråd som ger mig fler nycklar till verksamheten. Ni var otroligt generösa allesammans. Ser fram emot det som komma skall. A-M

2009-09-03 @ 16:09:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback