Nyanlända barn - utplacerade elever
Läser Skolinspektionens rapport om de nyanlända eleverna som årligen kommer till Sverige. Det är ett stort antal barn - nästan 9000 elever. Det betyder att vi har elever som skulle kunna täcka 10 stora skolor från förskoleklass till årskurs nio. Om vi leker med tanken att det ser ut så; hur skulle skolan i stort agera? Det skulle bli mer synligt hur skolan skulle kunna jobba och vilka strategier som behövs för att integrera barnen (för tydlighetens skull så vill jag understryka att jag absolut inte vill ha särskilda skolor för nyanlända elever).
Den guide till åtgärder beskriver hur dessa elever bättre kan få sina rättigheter att lära tillgodosedda:
Kartlägga och värdera
(hur ser den tidigare skolgången ut, och vilka kunskaper har eleven).
Planera varje enskild elevs undervisning
Ge eleven den undervisning eleven har rätt till.
Erbjuda studiehandledning på modersmål och modersmålslärare.
Rekrytera behövlig personal.
Följa upp och utvärdera.
Då jag läser denna guide tänker jag att detta är en guide för alla barn som studerar i skolan. Det betyder att varje elev har rätt till att få kunskap om vilken kunskap eleven har, få veta vad som förväntas av progression, rätt till sin lärare, ha en lärare och tillhöra en skola och få se sin utveckling bekräftad.
Barn lär sig av barn. Kanske vi bättre kan underlätta för nyanlända om vi vidgar elevernas talutrymme i befintliga klassrum och tillåter mer av muntlighet för samtliga elever. Det gynnar alla. Språk kräver också rörelser, alltså att man får röra sig, flytta runt i grupper där man bättre förstår, också det går att göra i befintliga klassrum. Språket är så knutet till identitet och får inte utgöra hinder och utanförskap. Därför ska identitetsspråket få utrymme också. Kan det vara möjligt att vi faktiskt lär av varandra. Att det inte är ena parten som ska lära sig ett språk, utan att båda parter lär sig varandras språk?
Hur ser vi på människan? Hur ser vi på kunskapen?
Anne-Marie
Den guide till åtgärder beskriver hur dessa elever bättre kan få sina rättigheter att lära tillgodosedda:
Kartlägga och värdera
(hur ser den tidigare skolgången ut, och vilka kunskaper har eleven).
Planera varje enskild elevs undervisning
Ge eleven den undervisning eleven har rätt till.
Erbjuda studiehandledning på modersmål och modersmålslärare.
Rekrytera behövlig personal.
Följa upp och utvärdera.
Då jag läser denna guide tänker jag att detta är en guide för alla barn som studerar i skolan. Det betyder att varje elev har rätt till att få kunskap om vilken kunskap eleven har, få veta vad som förväntas av progression, rätt till sin lärare, ha en lärare och tillhöra en skola och få se sin utveckling bekräftad.
Barn lär sig av barn. Kanske vi bättre kan underlätta för nyanlända om vi vidgar elevernas talutrymme i befintliga klassrum och tillåter mer av muntlighet för samtliga elever. Det gynnar alla. Språk kräver också rörelser, alltså att man får röra sig, flytta runt i grupper där man bättre förstår, också det går att göra i befintliga klassrum. Språket är så knutet till identitet och får inte utgöra hinder och utanförskap. Därför ska identitetsspråket få utrymme också. Kan det vara möjligt att vi faktiskt lär av varandra. Att det inte är ena parten som ska lära sig ett språk, utan att båda parter lär sig varandras språk?
Hur ser vi på människan? Hur ser vi på kunskapen?
Anne-Marie
Kommentarer
Trackback