RÄTTEN ATT FÅ SE RÄTT PÅ SAKER OCH TING...

image678

Jag har haft ett litet privat möte kring läsning.
Med en förälder. Jag blev uppsökt. Jag hörde oro.

Oro i rösten hos en mamma.
Det är synd tänker jag alltid.
Denna oro.
Först lyssna till den... för
att ta emot den. Oron.
Sedan fråga försiktigt - vad kan ditt barn?

Skolan har en tendens att se -
vad kan INTE barn? Vad kan inte? Vad ska vi göra? Detta går inte?
Negativa signaler. 

Det  är långt viktigare att förmedla till föräldrar och barn vad ett barn kan.
 
Jag ser detta.... Detta kan ditt barn...detta kan du...Du kan det här.

När föräldrar är oroliga över vad som fattas deras barn?
Vad som inte är.... som inte fungerar skapas en massa oro.
Jag har mött många föräldrar som tror att de måste fylla på sina barn, korrigera det som fattas, lägga till...och så ser de inte...det kapabla barnet, den kompetens barnet äger.

Barn ÄR kompetenta.
Om vi tar ifrån dem rätten att äga sin kompetens och ser det halvfyllda glaset kommer lärandet att försvåras. Det handlar om tillit till lärandet. Det handlar om kunskaps- och människosyn - Var befinner sig just detta barn? Vad är utvecklingspotentialen för detta barn? Det är anslaget i elevens lärande. Anslaget som läraren gör ton av. Jag undrar? Berätta....?

Det är inte fruktbart att göra föräldrar oroliga.
De vill väl. Oroliga föräldrar vill väl men andas oro och agerar i den.
Det blir måste, det blir besvikelser, det blir tillkortakommanden, det blir bristsyn och åtgärder.

Barnet berövas sin värdighet, sin kunskap, sin vilja, sin tilltro...

Så när jag ställer frågan - Vad kan ditt barn? Berätta för mig?
Skryt lite om din unge? Berätta något om vad ditt barn läst?
Berätta hur ditt barn gör när saker blir lite svåra?

Jag ska lyssna noggrant till det du berättar.
Jag ska lyssna efter det ditt barn kan!
 

Så blev det för den föräldern jag mötte.
Från oro till stolthet. Steget är långt.
Om man berövats tilltro till sitt barn förmåga - är steget stort att våga se och tro på vad barnet kan.
Det måste lockas fram - varsamt.

Inte vill vi väl göra våra elever detta, inte vill vi väl skapa oro hos föräldrar?

Anne-Marie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback