WOW - Kiwitankar sprider sig - lyckligt läser jag!

Hej!
Gör ett nytt försök med förfrågan om studie besök i din klass.
Vi är nio lärare/pedagoger på vår skola, XXXXX , som läser Entreprenörskap på högskolan, 7,5 poäng. Vi har fastnat för och vill implementera KIWI-metoden i vår undervisning. Just nu läser vi din bok KIWI-metoden, si studiecirkel form, och vi har sett videon. Nu ska vi börja prova dina tankar i vår verksamhet. Några av oss har börjat med "fråga tre". Hur spännande som helst.
Måste också berätta att i min grupp började jag förutom med "fråga tre" även med fri placering och val av studiekamrat. Hur de väljer studiekamrat började vi med redan i våras. De har lärt sig otroligt mycket om sig själva och sin lärstil bara på detta.

Jag har pratat mycket med varje barn om hur de lär sig bäst och med vem så jag var bara tvungen att fråga barnen om vår möblering var den ultimata för deras inlärning. Efter lite diskussion kom de/vi fram till att de ville göra förändringar i klassrummet så jag gav de fria händer. Resultatet blev inte alls bra, vi kom inte åt ett skåp och inte datorn,  så efter en utvärdering kom barnen fram till att det vore bra med en ritning först kanske. Barnen satte sig i par och gjorde ritningar, 10 st även jag gjorde en ritning, som sedan presenterades för gruppen. Barnen fick sedan rösta fram det förslag som de tyckte var bäst.

Det vinnande förslaget fick nio röster, mitt fick inte en enda röst. När resultatet var färdigt möblerade de om i klassrummet med en imponerande organisation. Resultatet blev otroligt lyckat, min kateder åkte ut med hjälp av rektorn och elevcoachen så nu har jag bara ett litet bord inte större än elevernas.


Tack för all inspiration!

______________________________________________________________________________




Kära ni,

En gång visionerade jag om tankegångar och pedagogisk utveckling. Jag upplevde mig väldigt ensam, trots gott stöd i Kiwiakademien och alla de som utvecklar Kiwi och dess tankar, men allt jag gjort har under lång tid betytt en stor ensamhet. En kollega vid min skola upptäckte mina visioner, såg dem i mitt klassrum - och ställde helt frankt frågan - är du ensam, Anne-Marie?

Ja, det har jag varit.

Men inte längre.
Allt fler tänker ur ett barnperspektiv, utvecklar därifrån, kopplar in entreprenörskapets vackra innebörd, utvecklar lärarprofessionen, ser modellandet och den stora elevmedverkan och dess inflytande.

Ditt mail gör mig indragen, inlemmad, medlemshörande, delaktig, medverkande. Inget kan göra mig gladare. Ingenting. Så välkomna!

Anne-Marie


Mail: Lärande strategier finns i Kiwiboken

Ticketacke för att du och din bok lär och uppdaterar mig om viktiga saker.
Efter att ha läst Strategier för lärande spritter det i mig.
Jag vill till skolan!!!
Jag vill arbeta tillsammans med våra nyfikenhetstörstande
elever, ge dem verktyg.

En elev som jag har arbetat med en tid är idag medveten om flera av sina lässtrategier.
Det är så självklart. För några månader sedan var detta inte alls någon självklarhet.
Nu finns det fler elever som väntar på den rätten, de vet bara inte om det än.






Jag tackar storligen för mail och lyfter över det här.
Tack och fortsätt undersök hur långt du kan komma med dina elever! Lärande strategier är mycket viktiga att undervisa om och få eleven medveten om. Synliggör man dem så kan eleven pröva andra sätt att närma sig problem, byta ut strategier mot bättre och få bli medveten om hur att tänka.

Anne-Marie

Giftermål!

När undervisning och elevernas aktioner gifter sig är skolan den absolut mest kreativa plats man kan befinna sig i. Rapport från min dag!

Anne-Marie

Kiwi och bildpromenaden

Ett lektionsförslag - bildpromenaden - och det vidgade textbegreppet. Följ modellen och våga applicera det hela på något helt annat. Samspela oändligt mycket med eleverna.

Anne-Marie


Väger inte så lätt...

Fick ett så roligt mail... om min bok KIWIMETODEN:


Hej
 
Jag har ett klagomål - fniss.
Varför är Kiwimetoden så tung?
Jag vill att den ska ligga i min jobbväska,
tillsammans med kursplaner och läroplan.
Har du någon lightversion?
 
En fjäderlätt Kiwi kanske
eller vad sägs om
en fluffig metod?
 
Jag bara undrar...


Körling svarar inte utan skrattar gott åt att tyngden besvärar.
Anne-Marie

 

ALLTID LÄRANDE N.Z



Den vägledda undervisningen eller det formativa samspelet är en fantastisk upplevelse att ingå i. Här är jag delaktigt närvarande i den lärande situation jag befinner mig i. Läraren tjänstgör som aktiv modell för det jag ska göra då jag genomgått min utbildning. Jag är i min egen utvecklingszon - lärande och aktiv. Det är några år sedan jag satt där jag satt men tankarna och det jag upplevde ständigt en utvecklingstanke i min undervisning.

Anne-Marie,
som letar i gamla fotografier och kommer ge lite tillbakablickar i min egen undervisnings och lärandehistoria.

FRÅN GÖRA TILL TÄNKA




Hur förstår du?
Hur gör du?
Hur tänker du?
Hur ser du på det här problemet i matematiken?
Hur löser du din läsning?


Jag har mängder med frågor kring elevernas tänkande och lärande. Det är många år av arbete som resulterar i att eleverna börjar tänka och reflektera självständigt. Här är en elev i årskurs fem som funderar över hur han förstår ord i engelska texter. Jag har envist talat om att man inte behöver kunna, och man behöver inte kunna allt, det viktigaste är att man prövar, vågar pröva och utvärderar sitt lärande och hur man gjorde. Att utveckla sitt tänk handlar om att lyfta in görandet och reflektera över det. Görandet blir tänkandet. Denna process tar längre tid än själva görandet. Tänkandet utvecklas inte i samma takt som görandet. Tänkandet behöver mycket, mycket näring, mycket, mycket görande för att kunna generaliseras och utvecklas till ett inre tänk.

Denna elev tänker kring sin engelska läsning (år fem). Läsningen är självständig. Det betyder att eleven har valt att läsa en engelsk bok. Detta val handlar om att jag som lärare har utmanat, undersökt och följt elevens kunskapsutveckling i engelska. Jag kan genom att jag vet något om eleven utmana och bidra till lärandet. Eleven visar också att han förstår orden spell och spelling, då dessa hör samman med det barnet gjort i texten, stavat fel: cat och kat. Jag ser alltså större kunskaper då eleven får tala och skriva om sina tankegångar. Det är de där sista orden som jag fäster mig vid - att eleven skriver att eleven inte upplever sig rädd för engelska ord - man förstår av sammanhanget. Det är nog det allra viktigaste jag har att förmedla mina elever. Våga, pröva och tänk! Ja: eleven säger det bättre själv - Mitt tips! Detta är också viktigt - eleverna bidrar till lärandet i ett klassrum. Mitt tips - betyder också att texten har en läsare. Eleven vet det. Jag läser allt mina elever skriver.

Anne-Marie,
som ser tillbaka på några lärarår - vad har jag lärt mig som lärare - det blir nästa blogginlägg  - eller en fantastisk skrivuppgift under jul. Kanske ett romanblogginlägg... vem vet?

KIWIMETODEN i en bok



Jag har skrivit en bok med titeln Kiwimetoden.
TIteln kom sig av det arbetsnamn alla hade då man samtalade om de många upplevelserna av skolbesök och utbildning på Nya Zeeland. Då jag fick i uppdrag att skriva om vad, hur och varför blev namnet på boken Kiwimetoden.

Ibland förväxlas Kiwi med begränsningen läsmetod. Vilket får mig personligen att skygga undan. För mig är det inte en läsmetod. Inte heller något som felaktigt ringas in som WHOLE LANGUAGE METOD. Vilket får mig att skygga än mer. Whole language är felaktigt översatt till HELORDSMETOD, vilket får mig att nästan skrika ut:

 - Det är en språklig medvetenhet kring hur vi gör för att bli språkliga! Och om vi ska bli språkliga måste vi ljuda, helorda, läsa, skriva, samtala, bildpromenera! OCH - skulle jag skrika - det handlar om att undervisa! Och om vi ska utveckla språkligheten måste vi ta vara på varandra, lära ihop, utvecklas individuellt i gruppen, grupptänka, grupputveckla ...

Men de som har läst säger ofta till mig att boken handlar om något helt annat. Snarare en lärarfilosofi! Det tycker jag om. För så ser jag på den själv. Dessutom ser jag bara en fortsättning av tankarna. Allt är utvecklingsbart. En metod är stadd i ständig förändring. Det beror på att vi är undervisande lärare och eleverna är olika från dag till dag.

Många som har läst den säger att boken handlar om ett lärande förhållningssätt, om lärande organisation och om generella tankar kring undervisning. Personligen tycker jag att boken handlar om lärarens medvetna förhållningssätt till elever, till undervisningens fokus, kring organisation av lärandet och det praktiska görandet kopplat till teori. Kort sagt - i mina författande tankar sökte jag väva in det mycket medvetna uppdraget att vara lärare, och hur att göra det möjligt för eleverna att bli aktiva aktörer i klassrummet.

Jag vet inte hur ni uppfattar boken, ris och ros, men det är alldeles för begränsande att titta på kiwi och metoder, läsinlärning och läsning - utan att se i vilken kontext allt äger rum. Detta är nog vad Kiwi handlar om för mig -

Medvetenhet om vad, varför och hur. Rent praktiskt och med barnets rätt som ledstjärna.
Synpunkta gärna här!

Med författartankar....



Anne-Marie

LÄSARfrågor kring läsundervisning




FLER LÄSARFRÅGOR!
Här kommer några fler frågor
---------------------------------------------------
Hur kontrollerar du läsförmågan?

A-M Svarar:
JAG STUDERAR STÄNDIGT LÄSFÖRMÅGAN. PÅ MÅNGA SÄTT. JAG HAR MÅNGA OLIKA MÖJLIGHETER TILL DETTA. JAG GÖR DET GENOM LÄSANALYSER. DESSA GENOMFÖR JAG STÄNDIGT - I SAMTLIGA ÄMNEN. JAG KAN KONTROLLERA ATT ELEVEN LÄSER MATEMATIKTEXTEN RÄTT, DÅ HANDLAR DET OM ATT UPPTÄCKA HUR DE LÄSER EXEMPELVIS ÅRTAL, FÖRKORTNINGAR.. I PRINCIP ALLT AV DET INNEHÅLL TEXTEN TAR UPP.




Hur gör du massor av aktiviteter kring högläsningsboken i ämnet svenska?
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
A-M SVARAR;
HÖGLÄSNINGENS BOK ERBJUDER MÅNGA MÖJLIGHETER. JAG FÅR SKRIVA ETT HELT BLOGGINLÄGG OM DETTA. SÅ JAG BER ATT FÅ ÅTERKOMMA.

Hur många vuxna är ni i klassrummet? Hur många elever?
-----------------------------------------------------------------------------------------
A-M Svarar:
JAG ÄR ENSAM I KLASSRUMMET. JAG HAR 28 ELEVER.

Hur får du eleverna att bli så självgående?
----------------------------------------------------------------
A-M Svarar:
DET ÄR EN HEL PEDAGOGISK TANKE. JAG LUTAR MIG MOT BARNKONVENTIONEN OCH LÄROPLANEN. ELEVEN HAR RÄTTIGHETER. SKOLAN HAR ETT DEMOKRATISKT UPPDRAG. JAG FUNDERAR STÄNDIGT PÅ HUR JAG KAN GENOMFÖRA MÖJLIGHETER, RÄTTIGHETER, LÄRANDE MED UTGÅNGSPUNKT HOS INDIVIDENS VILJA OCH ANSVARSTAGANDE. DETTA ÄR STORA ORD - DET VET JAG - MEN JAG MÅSTE SKRIVA OM DEN HÖGA AMBITIONEN SOM VÅRA DOKUMENT STRÄVAR EFTER.

JAG TROR PÅ MÄNNISKANS VILJA ATT LÄRA. JAG LITAR PÅ MINA ELEVER. JAG PRÖVAR HUR JAG KAN UTVECKLA MIN ORGANISATION. JAG HAR MÅNGA OLIKA UNDERVISNINGAR OCH UNDERVISNINGSSITUATIONER I KLASSRUMMET. ALLA BEDÖMNINGAR JAG GÖR ÄR FRAMÅTSIKTANDE OCH JAG TROR STENHÅRT PÅ INKLUDERING, DET BETYDER ATT JAG ÄR INKLUDERAD I KLASSRUMMETS ARBETE, OCH ATT INGEN ÄR EXKLUDERAD UR GEMENSKAPEN. ÅTERIGEN STORA ORD - MEN JAG STRÄVAR ALLTID MOT GENOMFÖRANDET AV ORDEN.

SJÄLVGÅENDE... JA... HELA MIN PEDAGOGISKA TANKE VILAR I DETTA. JAG HAR SKRIVIT EN BOK OM DETTA - KIWIMETODEN - OCH KOMMER SNART MED EN NY BOK - VÄGEN TILL BEDÖMNINGAR  - VILKA BÅDA GER LITE VÄGLEDNING I MITT TÄNK.

Om jag förstår det rätt har du gett vissa elever lästid samtidigt som andra får en undervisning av dig i form av andra ämnen och en närmare undervisning i liten grupp. Eller?

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
A-M SVARAR:
ARBETET I KLASSRUMMET ÄR INDIVIDUELLT. ALLA ARBETAR MYCKET OCH SJÄLVSTÄNDIG. DE HAR SAMTALSPARTNERS OCH SAMARBETSPARTNERS. DESSA HAR OLIKA FUNKTIONER. JAG GER OLIKA UNDERVISNINGAR HELA TIDEN. LÄSNINGEN HAR PRIORITET I ALLT VI GÖR.




Jag ser läsaren!
Det är nog så viktigt.
Jag tycker om frågor.
Så fråga gärna!

Anne-Marie

KNACKA ... PÅ



Det knackade på min ytterdörr. In klev en god vän. Jag ställde fram en blåblommig kopp. Under koppen stod texten - mon ami. Det är nog inte bara av en händelse jag dukade fram den åt henne.



Nåväl... hon hade något på hjärtat. Snarare hade hon något i väskan. Ett vackert blått paket. En present. Jag kände att det var mjukt. Nästan så att paketet slingrade sig runt mina händer innan jag öppnade det med försiktighet. Ur min kiwibok hade min vän plockat fram några elevrader och broderat in dem i ett stycke tyg. Med skälvande händer tog jag emot gåvan. Jag har så nära till tårarna. Så nära... varje gång jag läser dessa ord blir jag lycklig, varje gång jag tänker på vad elever kan om de får blir jag glad. Nu får jag något att bli glad åt... och händerna som broderat detta, de håller jag i mina händer då jag säger:


- Tack!

Och då är ordet TACK alldeles för litet och nästan inte representativt för det jag känner och tänker.
Anne-Marie

MOPEDDETALJ - BILDPROMENADEN



Det är mycket som går att utläsa i det här fotografiet.

Det är en spegel.
Spegeln sitter fast i någonting.
Spegeln är sprucken, trasig, sönder (flera ord för trasig)
Det regnar.
Det är kväll.
Det är vid ett hus.
Huset är gulaktigt.
Det är flera våningar högt.
Det är eventuellt i en stad.

I den negativa bilden - alltså utanför själva fotografiet -

Tror jag att det finns en gata.
Tror jag att denna spegel sitter på ett fordon.
Fordonet kan inte vara en bil för då skulle fotografen stå på något annat sätt.
Då kanske det är en moped, motorcykel eller en vanlig hoj.
Vanliga hojjar har inte backspeglar.
Ovanliga hojjar har backspeglar. Killarnas cyklar kan ha backspeglar.
Utanför fotografiet står också fotografen.
Jag tror att fotografen är blöt i håret. Det regnar på fotografen.
Man vet inte hur kallt det är ut, men eftersom det är kväll så är det säkert en aning kallare än under dagen.


Lektionsidé Bildpromenad:

Då jag gör bildpromenader i fotografier och illustrationer gör jag själv en analys av bilden. Utifrån den konstruerar jag frågor. Det finns oändligt mycket att sätta ord på då det gäller illustrationer, fotografier och bilder. För övrigt är jag ju fotografen som står utanför bilden. Jag kan berätta att det regnade inte då jag tog fotografiet. Just då regnade det inte. Men för övrigt och under den övriga promenaden - då regnade det. Så - detta är en pedagogisk modell för hur att gå till väga då man vill genomföra en bildpromenad.


Frågeställningarna:

Första frågeställningen ska styra in mot vad vi faktiskt ser - Jag ser... (detta är svårast - vi kommer snabbt in på vad vi tror).

Andra frågeställningen ska styra in mot vad vi tror och tänker kring det vi ser.... Jag tror... (fantasin har inga gränser och ska inte ha det. Fritt fram att tänka med andra ord. Det finns inga rätt eller fel).

Tredje frågeställningen kan vara kring den negativa bilden - alltså vad tror ni om det vi inte ser...  (Det kan bli väldigt roliga och allvarliga diskussioner, nödvändiga faktiskt då vi talar om det vi inte ser).

Generell undervisning:

Dessa frågor brukar generera mycket muntlighet och munterhet hos eleverna. Bildpromenaden har ingen åldersgräns, jag har genomfört den med små barn, en gammal farbror, i samtliga årskurser.

Lärarens förhållningssätt.

En liten lärartanke - leta inte efter rätta svar. Tänket ska vara fritt. Läraren ska medvetet lyssna in och varefter diskussionen är igång konstruera fler öppna frågor. Det brukar bli stort engagemang då man genomför en bildpromenad.

Teori:

Teoretiskt knyter jag samman detta med Lev Vygotskijs tanke att orden ska göras åtkomliga och eleverna ska få lära av varandra. Läraren får elevernas förförståelse och kan utmana inom utvecklingszonen genom att utmana med öppna frågeställningar.

Läroplan och Kursplanerna säger:

- Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet.

– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,

– kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande.

 

Så kan det vara!

Anne-Marie



KIWIMETODEN i TALBOK


Talboks- och punkskriftsbiblioteket har beslutat att framställa... Kiwimetoden... som talbok.
Vilken ödmjuk lycka jag känner. Den är sprudlande. Knappast ödmjuk heller. Den tar plats. Syns i mitt ansikte, syns i min kropp, syns i mina händer, jag viftar, skrattar och dansar till lite över golvet.

Anne-Marie
som inte kan sitta still, utan hoppar omkring - tjoho!

KIWI i PRAKTIKEN

Hej!
Jag har så många gånger tänkt att maila dig några rader
fast av olika anledningar har det inte blivit av.
Jag är väldigt glad att jag fick komma på besök
hos dig och att du tog emot med så kort varsel.
Du väckte många tankar...
Jag har inte praktiserat allt än!

Vi har haft en lärarstuderande hos oss i klassen
i slutet av höstterminen. I hennes utbildning pratas
det mycket om att låta eleverna använda hela språket,
svenska eller engelska. Tillsammans lät vi eleverna
arbeta med sina egna texter. Det slog väldigt väl ut och
eleverna uppskattade arbetssättet.
Nu är det bara att fortsätta...

Du visade ju också på att inget är omöjligt,
det går att förverkliga sina idéer trots att
det är många elever i klassen,
att de inte har arbetar så förut, eller
inga grupprum finns att tillgå...
(Argument jag tycker man ofta hör).
Att låta eleverna få känna eget ansvar,
väcka sin nyfikenhet och egen drivkraft att vilja
lära sig mer samt att få uppleva att deras arbete
är betydelsefullt under ett positivt och respektfullt
förhållningssätt - det är häftigt! Vi har mycket
kvar att utveckla, och jag har flera gånger
undrat hur långt ni har kommit.
Sista veckan upplyste
vår rektor att det fanns pengar kvar,
så då var vi snabba med att beställa
kiwi-materialet på engelska.
Det skall bli jättespännande!

Jag håller gärna kvar kontakten med dig.
Många frågor kommer säkert att dyka upp.

Med vänliga hälsningar

XXX




Anne-Marie tänker och självklart..
behövs jag... i alla lägen...

ring, skriv, maila, fråga, dyk upp, kom, titta in, undra, fråga, tänk
fråga igen, vänd på perspektiv, bollplanka, inbjud...
Jag finns... och stödord... det bistår jag gärna med.

Anne-Marie


KIWI i PRAKTIKEN del 1

Hej!
Jag måste berätta något häftigt!
Idag har jag provat gemensam läsning från en storbok.
Jag tog "En hund" som du modellat i din bok.
Det kändes som en trygg start.

Jag och min klass har aldrig varit med om detta.
De går nu i år sex.
Målet var att skriva en text på engelska
om ett djur där något oväntat händer.
Vi gjorde bildpromenad igenom hela
boken trots att det känns svårt att först bara berätta
vad man verkligen ser och inget annat.
De är ivriga och vill gärna vidare,
precis som du skriver i din bok. Men det fick ta tid och
alla fick komma till tals och sätta ord till bilderna.
Efter läsningen satte alla igång ivrigt med att skriva,
några efter modellen andra på sitt vis,
men modellen fanns där. Det häftiga var att alla gjorde det,
även de som gärna vill lägga pennan åt sidan.
En av dessa elever sa stolt när han gick ut på rast:
"Jag har verkligen många bra idéer!". Härligt!
Ställde sedan boken både på svenska och
engelska vid tavlan utan att säga något.
Många var framme och läste igen,
trots att författaren inte skrivit så många ord.
Jag vill gärna prova fler sätt att använda storböcker på...

Vi har också provat på vägledd läsning.
Där upplevs också bildpromenaden "vad jag ser" som svårast.
Men jag gissar att när eleverna lär sig sättet
att läsa görs detta självmant, eller?..
Några elever är snabbt med på noterna och
har tydligt klart för sig, och det är inte alltid de man tror...
Något jag själv har upptäckt är att mitt mål måste vara tydligt.

Det skriver du ju också...
Det är en medveten lärandeprocess, helt klart.
Enskild läsning fungerar också i
denna härliga 28 skara som jag har!
De är inte helt självständiga som grupp,
men en god bit på väg.
Också underbart att se!

Självklart provar vi oss vidare! Vi har ju bara börjat...
Jag ser mig själv inte som någon skrivare,
men du får gärna använda mina anteckningar
vidare om du tycker så...

Tack för att du gärna delar med dig!


Med vänlig hälsning
xxx
Härnösandskola...



Anne-Marie läser med gladögon, tänker med
varmtankar, spritter till av skolutvecklartankar...

ANNE-MARIE

ÅSKÅDARLÄKTARE - VAD SER VI?

image1992

En bildpromenad betyder att man sätter ord på

1) Det man faktiskt ser. Inledningen kan stötta detta: JAG SER... Det betyder att man skannar av bilden så noggrant som möjligt.

2) Det jag tror mig se. Detta stöttas av orden: JAG TÄNKER, JAG TROR, JAG FUNDERAR... där man utgår idrån bildens fokus och får tillåtelse att klä sina funderingar, förväntningar, antaganden i ord.

3) Därefter sammanför man dessa två - det jag faktiskt ser och det jag tror mig se... Vad stämmer överens, vad skiljer sig åt...

Jag föreläser för olika yrkesgrupper. Om jag gör samma bildpromenad i detta fotografi kommer vi yrkesmässigt att beröra olika saker under punkt 2.

YRKET LÄRAREN:
Jag är lärare - för mig betyder denna läktare att jag kan sätta barnen så att de ser ut och kan få en överblick. Det betyder också att jag har tagit dem till något jag vill att de ska se och bevittna. Jag har själv en god överblick över de barn jag har ansvar för. Jag uppskattar också skönheten i den gamla åskådarläktaren och kan skapa berättelser och levandegöra platsen för mina elever. Varför vi är där är egentligen betydelselöst, men att vi är där, och att vi är många och att jag har ansvar för alla mina elever, det är det viktigaste för mig. Här har jag dem åskådligt på plats på en åskådarplats.

YRKET BRANDMAN:
Vid en föreläsning hos Brandmännen visade jag detta fotografi. De skannade av bilden. Där var vi överens om vad vi såg, men kunde tillföra en mängd ytterligare ord och termer - dvs - utveckla vårt gemensamma ordförråd, men då vi applicerade vårt professionella tänk på fotografiet såg vi helt andra saker. Jag hade tagit mina elever till en plats med utsikt, brandmännen såg genast hur snabbt en eld skulle sprida sig, var röken skulle hamna, hur fönsterglasen skulle spricka... och hur farlig platsen egentligen var - ur eldsäkerhetssynpunkt.

Detta är inga stora förvånande saker - våra bildpromenader skiljer sig åt och ska göra det. Vad som är intressant är vad som händer när vi inbjuds att samtala kring ett gemensamt fokus. Det kan vara en bild, ett fotografi, en layout... vi tillåts tillföra våra egna erfarenheter och upplevelser av.

Just detta händer vid en bildpromenad i ett klassrum. Tillförandets pedagogik skulle vi kunna kalla det. Bidragande och erfarenhetsutvecklande, bekräftande och tillåtande. Lärande och utbytande. Så ser jag det.

Anne-Marie Körling



KIWI med 6-ÅRINGAR


image1875


Idag gästspelade jag hos min grannklass - alla sexåringar.
Jag genomförde en första Gemensam Läsning med dessa elever.
Det var också en liten föreläsning i det allra första mötet med storbokens
tankegångar. Det var mycket spännande.
Många kunde redan läsa texten. Men komplexet text, bild, fotografi och layout
är ett gigantiskt område.

Kiwi handlar om att utvecklas i förhållande till text och bild.
Jag har bett om att få återkomma.

Anne-Marie

KIWI - EN HELSPRÅKSMETOD

Några vill ringa in metoder så att de kan ta avstånd ifrån den.
Men Nej - Kiwimetoden är ingen helordsmetod.
Däremot är det en helspråksmetod... där alla aspekter av individens lärande sätts i centrum.
Det går inte att ringa in en individ efter en metod.
Men metoden kan verka för individen.
Om lärandet går via de små beståndsdelarna... då gör vi det. Går lärandet via helheterna så gör vi det.
Vi utgår ifrån behov och förutsättningarna... de är Kiwis utgångspunkt.

Alltför ofta möter jag på felaktigheter.
Så en gång för alla -
NEJ - KIWI ÄR INGEN HELORDSMETOD utan en HELSPRÅKSMETOD.

Om du undrar om Kiwi... fråga gärna.
Anne-Marie

UNDERBARA STORBOK DEL 1

Språk är rörelse. Språk är ständig rörelse.
Det är in i böcker och ut ur böcker. Jag har modellat läsning ur MITT SÅR, EN BOK SOM VARAR. Min egen storbok. Nåväl, inga fler ord om den... men vilket gensvar. Vilken härlig dag. Vi har skrivit om favoritsår, producerat plåster, skapat nya plåstermöjligheter, skapat läkande ord, skapat rivsår i dumma ord, förändrat utsikten mot insikt. Kort sagt. Språk är rörelse.


image1744

Ur Storboken MITT SÅR - Ingången till denna bild?
Detta är elevernas möte med storboken.
Ingångsfrågorna är:

1) VAD SER DU - detta att ange vad man faktiskt ser. Sätt ord på det du ser.
Detta föranleder mycket samtal. Vi går igenom varje detalj. Detta är en mycket viktig del av bildpromenaden.
Gör övningen själv... snart märker du hur du glider över från det faktiska till det upplevda och det du tror dig se.
Men sätt bara ord på det du ser.
Jag modellar:
Jag ser...

2) VAD TROR DU/VAD TÄNKER DU KRING DET DU SER - nu är det fritt fram att undra, tänka, gissa, fundera, sätta ord på förväntningar, tänkaden, liknelser, erfarenheter... Detta samtal skapar förberedelser för den text som ska komma. Den får eleverna inte ta del av ännu.
3) VILKEN ÄR HÄNDELSEN? NÄR HAR DEN ÄGT RUM? HUR? VAD HAR INGÅTT OCH BIDRAGIT TILL OLYCKAN? VILKA KAN HA VARIT MED UTAN ATT DU SER DET? VILKA FINNS RUNTOMKRING? VAR ÄR PLATSEN? ARGUMENTERA FÖR ATT DEN ÄR UTOMHUS? ARGUMENTERA FÖR ATT DEN ÄGER RUM INOMHUS? VEM HAR RÅKAT ILLA UT? VARFÖR?

3) TEXTEN PRESENTERAS. Jag läser texten som hör samman med bilden. Eleverna får höra den men inte se texten. När jag har läst texten problematiserar jag igen... vad händer med bilden när ni får textens information och berättelsen...

Jag har haft genomgång av tre bilder och texter ur storboken MITT SÅR. Det återstår en veckas arbete. Dagen vigdes åt skrivning om sår, om kroppsuppfattning, favoritsår, plåsterupplevelser, nyuppfinningar av plåster, och riktiga plåster... och sår... och föräldrars skiljsmässor, sår inne i kroppen som ingen ser, sorg... och oändliga antal med samtal och ingår i livets kärna. Jag är lärare... jag gör också... jag är mina sår... öppna sår och mindre tillgängliga... jag sätter plåster på... och blir omplåstrad... jag gör det mina elever gör.


Anne-Marie

JAG FORTSÄTTER MED ARBETET IMORGON... NI FÅR VETA HUR DET HELA BLIR OCH VAD DET RESULTERAR I.

KIWI - FRÅGA GÄRNA MIG!


Jag svarar så gärna, så gärna.
Jag är också av den åsikten att inga frågor är dumma.
Jag är av den åsikten att om man inte frågar så får man inget veta.
Därför välkomnar jag frågan.

Ställ den!
Be-Ställ-er jag.


Anne-Marie

JAG och GEMENSAM LÄSNING

image1625

Detta är en underbar undervisningsform. Gemensam Läsning. Här modellar jag Gemensam Läsning för lärare vid en skola. Jag har en klass som jag inte känner. Men frågorna som pekar in i undervisningens fokus fungerar även här. Det är lärande aktivitet. Det är det viktigaste. Den aktiviteten ska eleverna få uppleva. Men läraren ska skapa förutsättningarna för den.

Anne-Marie

Tidigare inlägg