www.korlingsord.se



JAG HAR SKRIVIT 6000 INLÄGG HÄR ... Jag har också betalat mig fri från reklam på denna blogg. Så den ska också i fortsättningen vara läsvärd. Jag har flyttat till min nya blogg och välkomnar dig dit.

Där finner du lektionsförslag, tankar om skolan, skolutveckling och många fotografier...


www.korlingsord.se.


Gå dit men innan du gör det - läs vidare i mina gamla blogginlägg.

Anne-Marie Körling

Mobiler i klassrummet - Ja Tack!

Det är modigt att säga så!
Märkligt nog.



Jag har så många besök i mina klassrum.
Ingen har kommenterat mobilerna i det.
Ingen har nämligen märkt dem.
De är en del av lärande redskap.
Och för oss ut i lärande.

Inte ens skolinspektionen gjorde affär av dem.
För de märkte dem inte ens.
Så är det med integrerade verktyg.

De används och utvecklar något hos användaren.
Vi brukar kalla det lärande!

Anne-Marie


You´ll never win if you exclude! That includes
cellphones!

Redskapsnyfiken



Mitt skrivande redskap är min kamera. Jag tar ett fotografi. Alltid bara ett enda på det motiv jag önskar. Redan då jag tar fotografiet har jag uppslaget till det jag ska skriva. Därför är skrivandet mer en bild för mig än att jag kan använda bokstäverna. Det viktigaste redskapet för mitt skrivande är att jag till själva görandet av mitt fotografi kan tillåtas tänka. Jag ser och tänker mer än jag skriver och utvecklar meningar. Jag är så medveten om hur jag har behov av att både få se och få tänka att det blir svårt för mig att inte låta eleverna göra samma sak.

Anne-Marie

Tulipanaros!



Ett ord som betyder - lätt att säga, svårt att göra!
Anne-Marie

Hittat en leksak!



Jag har hittat en funktion. Den funktionen har jag nu gjort till mitt verktyg. Mitt verktyg skapar möjligheter för mig att leka. Min lek är mitt språk. Jag kastar omkring med alla orden. Sedan får det bli som det bli. Jag har roligt.

Anne-Marie

Lekfulla jag, det skvätter liksom över...



Jag kanske skulle rätta mig själv till INOMGRÄSLIG!
Anne-Marie

Oj - fem lördagsinlägg redan!

Det  är redan fem inlägg i min blogg denna lördag.
Jag är skrivhungrig.
Orden är som knäckebrödskivor, knastar mellan tänderna, smular ned i min vardag och jag gör allt för att sprida ut smulorna.

Anne-Marie

Klassrummet från dåtiden - more of the same today



Det är skrattretande.

På vissa platser får man möjlighet att besöka ett klassrum från förr i tiden.
Man sitter då i raka bänkrader.
Bänkarna vända mot svarta tavlan.
Kartan finns ihoprullad och en rem hänger ned så man kan dra ned kartan och visa upp världen. Kanske man bara kan visa upp Sverige.
Det kan finnas ekonomi som gör att världskartan bara finns för de äldre barnen.

Det finns fönster ut mot det närmaste utanför.
Det finns en kateder längs fram i klassrummet.
Det finns teckningar som barn kan ha fått måla.
Hur teckningarna är målade beror på pedagogiken.
Är teckningarna lika varandra är pedagogiken formgivande och strikt normgivande.
Barnen i klassrummmen från förr har penna och papper att skriva på.
Läraren har en pekpinne att vifta hit och dit med. Ibland peka på ett barn som i denna miljö kallas elev.
Förr i tiden fick läraren slå in ett och annat i eleven.


Men oj oj oj - tänker jag:

Idag ser klassrummen ut så också.
Från begynnelsens klassrum till det nutida är det inte så märkbar skillnad.
Men om man tittar ut genom klassrumsfönstren så pinnar tiden på - kräver uppmärksamhet - ritar om alla kartor - förändrar naturens gång - tekniken möjliggör för papporna och mammorna att hålla livlig kontakt med sina barn då de sitter i skolan och ser fram emot - läraren.

Jag hade velat skriva - ser fram emot framtiden.
Men jag kunde inte riktigt det.

Välkommen till mitt dåtida klassrum.
Jag gör allt jag kan med små medel att synliggöra samspelet med nutiden.
Jag vride bänkarna åt helt annat håll. Det är en slags början.

Anne-Marie

tre ofria ord

tre ofria ord


fängelse
tystnad
begränsning



tre andra ofria ord

jante
slag
missundsamhet


ytterligare tre ofria ord

isolering
rädsla
skuld


Jäklars också - jag hittar fler ofria ord

vingklippa
pistolskott
soldatstövlar




Anne-Marie


83 fria ord från mig



Lördagsorden är tillförande.

Jag tillför ord från utanför.
Utanför är långt ifrån.
Men också alldeles intill och nära mig.

Orden kan komma från Obama.
Orden kan skrivas från Nebraska.
Orden kan springa fram ur din mun.
Orden kan leta sig fram kompasslöst från Indien.
Orden kan översättas utan gränskonsultation.
Orden har en egen strategi.

Utsagda, utrivna,  utskrivna, ivägskickade är de så fria som läsaren vill att de ska vara.

Varsågod!
Ni fick just mina ord!

83 utvalda ord skänkte jag iväg.

Anne-Marie



Det fria ordets gömställe




Jag läser något av det Herta Muller har skrivit. Dagens nyheter har hennes ord i tryck.

Jag läser om spioneriet och lögnverkstäderna, misstänksamheten och ryktesspridningarna. Jag läser om det seende som ingen begärt, det seende som gått över gränserna för all mänsklig kontur. Jag läser om den ständiga misstänksamhet som omsluter en individ med en penna, och den misstänksamhet som flyttar in och ut i alla människor där förtrycket svärtar ned varje strimma ljus.

Jag läser Herta Mullers text i Dagens Nyheter.
Jag med mitt kaffe.
Över Herta Mullers svarta text.
Tryckfriheten är större än innehållet.
Det fria ordet tillåter ingen att det göms undan på en toalett i en tågvagn mellan två städer.

Här i Dagens Nyheter kan Herta Muller skriva vad hon vill.
Och här i min lägenhet kan jag läsa precis vad jag vill.

Det är stort.
Om man betänker.
Och jag betänker just denna storhet:

Att de fria orden gömmer sig i just min tidning.
Att de fria orden kräver min läsande ansträngning.

Anne-Marie

Halvfullt är närmare bredden full

---

Ta upp matteböckerna...

Ta upp matteböckerna...
och slå upp sidan...
och räkna på!

Det finns mycket utrymme för den kreativa matematiken. Man kan använda matematikboken på helt andra sätt. Att högläsa ur, att låta eleverna läsa ur den, att samtala om illustrationerna, att använda boken för att se hur många meter en klassuppsättning matteböcker kan skapa...

Anne-Marie

Textrörlighet





Textrörlighet är ett begrepp som bör närma sig praktiken i skolan.

Detta begrepp ska förvandlas till undervisning och genomförande.
Om våra elever ska lyckas i framtida texter måste undervisningen mana till den.
Textrörlighet blir det först då lärarna blir medvetna om vad och hur undervisningen ska syfta till ett levande begrepp - alltså - genomförande.

Anne-Marie

Om orden inte bär...



Om orden inte bär,
så kan man göra om innebärden till bär.
Jag gillar blåbär!

Anne-Marie


(vilket litet fånigt blogginlägg, men åh så roligt jag har här på min sida om alltsammans,)

Hurradag från första början




Dagen har varit en HURRA-dag från första början.
Jag bär dagen med mig hela dagen.
In i klassrummet med lyckosteg.
Ut ur klassrummet med springsteg.
In i matsalen med hungerssteg.
In i livet med hoppsasteg.

Glädje!

Det är så mycket att det spiller över.
Överallt.

Anne-Marie

ELEVENS EGNA ORD om Utvärdering av samarbetet

Det är bra att samarbeta, man lär sig lyssna på andra och lära känna den man samarbeta med.
Jag gillar att samarbeta, om man behöver hjälp elr om den man samarbetar med har man någon vid ens sida.
Jag tycker det är bra att vi får samarbeta mycket med olika klass kompisar.

Min utvärdring om min kompis:
Den jag samarbetade med var jätte duktig på att läsa och lyssna på mig.
Den jag samarbetade med läste med inlevelse och var rolig att lyssna på.
Jag skulle gärna arbeta med den jag har samarbetat med igen.

Det var min utvärdering!

ELEV ÅR FEM!
Körlings klass idag!


Min femma skriver om arbetet kring Anne Frank

Våran klass ville lyssna på Anne Franks dagbok.

Men jag läser den själv också.
Boken är lite sorglig på nått sätt.
Det är var synd om judarna och specielt om Anne Frank tycker jag.
Jag tycker det för att hon var en så snäll person.

Reglerna var hårda, man fick inte nästan göra någonting kul.
Reglerna ska jag berätta för er.
Judar äger inte tillträde till badhus.
Judar får inte besöka teatrar, biografer och andra nöjeslokaler
Judar får inte komma hem till Kristna


Den värsta regeln tycker jag är att 
judarna får inte besöka teatrar, biografer och andra nöjeslokaler.
För annars kanske man inte kan göra någonting typ.
Man bara gör läxan hemma och äter och bara får vara ute till åtta med kompisar.
Reglerna är för jäkliga. Jag hatar dem.

Jag önskar att det aldrig skulle vara krig i världen för då skulle dem slippa alla dumma regler och Anne Frank kanske skulle leva nu, Och ingen skulle dö.
Om dem inte dog av sjuktom eller olyckshändelse.
Tur att inte jag levde på den tiden tur att jag föddes 1998 för då var kriget slut.
Annars kanske jag skulle vara död nu.


ELEV ÅRSKURS FEM


Det vardagsvackra ordet



De flesta dagar är vardagar.
Det tycker jag om.
De flesta händelser är vardagliga.
Det tycker jag om.
Jag tycker det vilar en slags högtid i vardagen.

Anne-Marie

Real-life-möte

Aldrig att jag skulle haft förmånen att träffa de jag träffade idag - real-life om jag inte bloggat eller twittrat.

Det är märkligt roligt att upptäcka att så många trösklar är borta redan då man ses.
Vi var ett helt gäng som slog oss ned i närmsta lokal och i absolut närhet till Centralstationen i Stockholm. Jag kan svårligen klara mig utan dessa framtidsutsiktande pedagoger och itutvecklare.

Anne-Marie,
som tycker att jag har ett fantatiskt nätverk.


Tomas Tranströmer skriver alltid in sig



Det är som om Tranströmers penna inte möter papper.
Det är som Tranströmers penna inte möter pappersmassa.
Det är som Tranströmers penna inte möter ark, massa eller papper.

Tranströmers penna skriver sig rakt in.

Min hud, mitt hjärta, min nerv, min flyktiga tanke,
min såriga häl, min hand,
mina kärlekar,
mina tankar

är de mänskliga ark

där Tranströmers ord
blir
till
bläck.

Därmed
skriver
Tranströmer
in
sig.


Anne-Marie,
som hoppas så idag!








L J U D L Ö S T




En källklar höstlig droppe

skyndar längs den svarta grenen
sväller blänker darrar
vill säga något som dina ögon
när de fylls av tårar.

Droppen blir för stor
och faller ner

utan ord
utan tecken

Det har blivit mindre
det som jag vet idag.






Tomas Tranströmer





Tomas Tranströmer Tolkningar, 1999







Ett ord är fler än ett



Jag leker med ord och ändrar deras innebörd med färg och sönderrivande. Jag har kul. Men vad det innebär har jag ingen aning om, jag är pirrig i magen, längtar till klockan ett:

Vill att klockslaget ska betyda och formuleras i namnet:
T O M A S   T R A N S T R Ö M E R !

Anne-Marie

Orden stockar sig



Jag har försökt att leka med orden - ORDEN STOCKAR SIG - och skapade detta fotografi.
Anne-Marie

Tillkännaförhoppas om Tomas Tranströmer

Jag framtidstänker några timmar.
Då öppnar den nye ständige sekreteraren Peter Englund den stora litteraturdörren och tillkännager att årets nobelpris i litteratur går till - Tomas Tranströmer.

Jag håller diktarens ord intill mitt hjärta, skavsår, nerv och blod - och håller tummarna!
Anne-Marie

Skriva ut sig och real life



I morgon - Nobelpriset i litteratur tillkännages - jag tillkännaförhoppas att det blir Tomas Tranströmer
I morgon - kommer norska lärare på besök i mitt klassrum - jag ska föredraga undervisning och förhållningsätt.
I morgon - ska jag möta massor av bloggare, twittrare för en snabbfika och snabbsamtal och reallifeuppvisning.

Ser fram emot morgondagen.
Skriver liksom ut mig i verkliga livet.

Anne-Marie

En pärla på Stadsteatern

Det danska gästspelet - AUGUST - ska ni genast ordna biljetter till. En liten pärla. En liten underbar pärla. Jag måste bara göra reklam. Danskarna är bara här några dagar. Så ni som är i Stockholm missa inte denna föreställning. Jag har åtnjutit premiären och skrek HURRA! högt då den dryga timmen var till ända.

Anne-Marie

Klara fort

- När andra blir klara för fort, blir jag orolig att jag har gjort fel, sa en elev jag talade med.
- Du arbetar i din takt, svarade jag eleven.

Vi har nästan aldrig sådana övningar där tiden anges. Inte heller övningar där man presterar fort utan snarare övningar där vi gör saker så att vi tänker och kan. Jag blev omedelbart rädd för elevens funderingar. Något jag absolut måste ta in i allt tänk jag har. Hur andra påverkar?

För så är det - vi påverkas av olika saker.
Jag påverkas av andan runt omkring mig.
Eleven påverkas av något som jag inte har en aning om.
Så fort jag vet så har jag en möjlighet att konstruera något eller börja söka efter en lösning och en annan möjlighet.

Anne-marie

Alfons Åberg och skrivandet

Idag högläste jag en Alfons Åberg. Det blev FLYG! Alfons Åberg.
Det är befriade roligt att läsa en barnberättelse. Det återknyter ibland till de böcker barn har fått lyssna till då de var små. Ibland har barn inte fått lyssna till den form av berättelser och då får den chansen i klassrummet. Det fina med att läsa en bilderbok är att handlingen är begränsad, dilemmat också och det finns en början och ett tydligt slut. Det är också vilsamt, barnriktande och åternärande, man blir barn på nytt.

Så här gör jag:

ORD ATT SÄGA
Då jag högläser får eleverna pröva vissa av författarens ord.
Jag säger; ex julprydnader - och så får eleverna säga dessa.
Säg julprydnader med punkt, med utropstecken, med frågetecken, med kommatecken.
Därigenom prövar eleverna de ljudliga skillnaderna i tecknen, samt att de blir påminda om dem för sitt framtida skrivande.

ORD ATT HÄMTA NÄRING UR
Då boken är avslutat ställer jag mig vid tavlan:
Vilka ord var nya ur den här berättelsen:

Eleverna får lista:

vux-lig
tantig
läppstift
kom-ihåg-listan --- osv.

Detta syftar till att aktivera ord och ordförståelse.
Vi lägger sedan in de olika orden i meningar - eleverna får konstruera meningar där orden finns med. Detta sker muntligt.

ORD ATT SKRIVA RUNT
Skriv meningar med dessa ord i.
Vi har i vår lista ca 11 ord.
Skriv 11 meningar.
Detta är en enskild elevaktivitet.

Vad som händer under detta arbete är:

Eleverna får skrivfart och skriver tio meningar.
De fortsätter till eget skrivande och skriver en berättelse där de skriver in alla ord huller om buller.
Några elever tycker modellen var så rolig och kreativ att de slog upp andra böcker och gjorde listor med ord som de ansåg att de måste få med i sina självständiga skrivningar. Någon satt vi datorn och skrev för full.

Någon kom och frågade:
- Var är egentligen Alfons mamma?

Anne-Marie


Djupsamtal om lärande

Idag har jag haft förmånen att sitta i fem djupsamtal med mina elever. Enskilt och i samtal men under det att alla andra elever arbetar. Jag lär mig fantastiskt mycket om lärande, pedagogik och förhållningssätt genom att aktivt lyssna till de svar eleverna funderar kring då jag ställer mina frågor. Frågorna får inte verka styrande, vägledande, svarssökande utan mer av sonderande och reflekterande.

Anne-marie


Läsanalys idag

Eleven skriver om Anne-Maries analys:

A-M utvärering var skitbra och uppmuntrade mig om vilka saker jag ska öva på.
Den var lång och bra.

Anne-Marie,
som gillar den spontana tonen!

Kvittrar som en liten fågel

Vaknar glad.
Ska ut och vifta idag.
Först till klassen.
Sedan till det som är utanför.
Jag ska vifta in till min rektor också.
Allt känns som kvitter.

Anne-Marie

... och imorgon kommer de glada lärarna från Norge.

Läsanalys



Jag gör läsanalyser av mina elevers läsning.

Det har jag gjort sedan jag blev lärare.
Utvecklat ett eget system, eget utförande och lärt mig att bli snabb och effektiv.
Då jag lyssnar på elever gör jag också fortlöpande anteckningar om hur de löser sin läsning.

Under åren jag utfört och funderat kring detta utvecklar jag dem också. Och så gör jag med allting. Jag utvecklar det jag redan gör - gräver mer där jag står - och det går lång tid mellan förändringarna. Nu gör jag läsanalyser, textsamtalar med eleven, ställer grammatiska frågor, uttalsdiskussioner, innehållsfokuseringar och skriver ned alltsammans i en lista - Jag ser och hör att du kan...

Eleven får underlag för analys, diskutera sin läsning med mig, fundera över sin egen förmåga och sin utveckling. Jag gör detta i engelska, svenska, facktexter och i skönlitterartur. Eleven äger dokumenten. Äger också innehållet, för om eleven tycker att jag skrivit på tok fel så är det eleven som avgör vad som slutligen ska stå.

Allt verkar för framtiden, det eleven kan står i fokus.


Anne-Marie



HUR GÖR MAN:

Utför läsanlys så snart du märker att det är möjligt i klassrummet. Då du gör det med en elev kommer ofta någon annan elev och ber om samma sak. Det vi två gör tillsammans är intressant för andra. Det är också intressant för eleven att veta hur läsningen går, vilka utmaningar eleven gör, och ha kunskap om sin läsning och de lässtrategier som är i bruk. Numera blir det tre dokument kring en genomförd läsning.

Textunderlaget.
Min analys.
Elevens utvärdering och genomläsning.

Därtill kan eleven få specifika uppgifter kopplad till innehållet i texten.

Hur du gör - det har jag skrivit utförligt i boken VÄGEN TILL SKRIFTLIGA OMDÖMEN.



Lärartäthet - norska lärare besöker klassen!

Jeg var en tur i XXX dag - på et møte - og hørte at noen lærere derfra skal besøke deg og klassen din neste uke. Så bra! Jeg tenker på mitt besøk hos deg med stor glede - det var starten på mye inspirasjon! Gleder meg til du kommer til Ås!!


Norge!
Besök i klassen. Två besök väntas.
Välkomnas.

A-M


WOW - Kiwitankar sprider sig - lyckligt läser jag!

Hej!
Gör ett nytt försök med förfrågan om studie besök i din klass.
Vi är nio lärare/pedagoger på vår skola, XXXXX , som läser Entreprenörskap på högskolan, 7,5 poäng. Vi har fastnat för och vill implementera KIWI-metoden i vår undervisning. Just nu läser vi din bok KIWI-metoden, si studiecirkel form, och vi har sett videon. Nu ska vi börja prova dina tankar i vår verksamhet. Några av oss har börjat med "fråga tre". Hur spännande som helst.
Måste också berätta att i min grupp började jag förutom med "fråga tre" även med fri placering och val av studiekamrat. Hur de väljer studiekamrat började vi med redan i våras. De har lärt sig otroligt mycket om sig själva och sin lärstil bara på detta.

Jag har pratat mycket med varje barn om hur de lär sig bäst och med vem så jag var bara tvungen att fråga barnen om vår möblering var den ultimata för deras inlärning. Efter lite diskussion kom de/vi fram till att de ville göra förändringar i klassrummet så jag gav de fria händer. Resultatet blev inte alls bra, vi kom inte åt ett skåp och inte datorn,  så efter en utvärdering kom barnen fram till att det vore bra med en ritning först kanske. Barnen satte sig i par och gjorde ritningar, 10 st även jag gjorde en ritning, som sedan presenterades för gruppen. Barnen fick sedan rösta fram det förslag som de tyckte var bäst.

Det vinnande förslaget fick nio röster, mitt fick inte en enda röst. När resultatet var färdigt möblerade de om i klassrummet med en imponerande organisation. Resultatet blev otroligt lyckat, min kateder åkte ut med hjälp av rektorn och elevcoachen så nu har jag bara ett litet bord inte större än elevernas.


Tack för all inspiration!

______________________________________________________________________________




Kära ni,

En gång visionerade jag om tankegångar och pedagogisk utveckling. Jag upplevde mig väldigt ensam, trots gott stöd i Kiwiakademien och alla de som utvecklar Kiwi och dess tankar, men allt jag gjort har under lång tid betytt en stor ensamhet. En kollega vid min skola upptäckte mina visioner, såg dem i mitt klassrum - och ställde helt frankt frågan - är du ensam, Anne-Marie?

Ja, det har jag varit.

Men inte längre.
Allt fler tänker ur ett barnperspektiv, utvecklar därifrån, kopplar in entreprenörskapets vackra innebörd, utvecklar lärarprofessionen, ser modellandet och den stora elevmedverkan och dess inflytande.

Ditt mail gör mig indragen, inlemmad, medlemshörande, delaktig, medverkande. Inget kan göra mig gladare. Ingenting. Så välkomna!

Anne-Marie


Underbara text - kursplanetexten!



Kursplanerna anger inte arbetssätt, organisation eller metoder. Däremot lägger de fast de kunskapskvaliteter som undervisningen ska utveckla...


Frågan är hur väl vi läst det vi borde ha läst!
Jag lusläser kursplanerna - och det finns väldigt framtidsutvecklande tankar i den. Det finns all anledning att göra dokumenten verkliga:

På varje skola och i varje klass måste lärare tolka de nationella kursplanerna och tillsammans med eleverna planer aoch utvärdera undervisningen med utgångspunkt i elevernas förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov.

Jag har bara en invändning till texten - skriv inte elevernas - skriv eleven! Då anknyter vi direkt till Barnkonventionen. Den gäller varje dag! Den också!


Sudda inte - skriv på varannan rad!



Skrivfel gör alla. Frågan är hur vi ska förhålla oss till dem. Jag har utvecklat mängder av strategier som eleverna själva kan erövra och använda. Sudd är helt förbjudet. Alla processade texter ska visa att de just är processtexter. Eleverna ska få återkomma till sina texter. Varannan rad hjälper dem att justera det de vill justera. Samtidigt får jag syn på elevens medvetenhet och utveckling. Det vill jag inte att eleven suddar ut.

Anne-Marie

Nytt ord: Vaxinera!




Nytt ord:
Vaxinera.

Hört idag.
Man vaxar helt enkelt in håret.
Speciellt lämpligt om man strax ska gå in till skolfotografen och för evigt föreviga sig.

- Jag behöver VAXinera mitt hår, får jag låna ditt vax...säger några ungar som jag har förmånen att lyssna till




Anne-Marie

Organisation och grammatik



Antingen är rummet upptaget eller så är personen i rummet upptagen. Så klurigt kan det vara med ett litet avslutande t och ett en aning mindre men lika betydelsefullt n. Jag tror dock att det inte är ett upptaget rum utan snarare en upptagen person. Denna knapp kan lysa röd vid upptaget. Idag är det inte särskilt angenämnt att söka någon och få rött ljus.

Anne-Marie

Samling i ring



En ring är något slutet. I den ser vi alla. Vi ser varandra. Jag ser alla mina elever. Vi sluter oss också samman. Jag tror det är viktigt att bli sedd och få se. Den som talar ska få vara i uppmärksamhetens ljus, dialogen skapas och det blir synligare att ta ansvar för sin nästa.

Så tänker jag om samlingarna.
Jag tänker egentligen ännu och kan fördjupa mina tankar ytterligare.
Om ni vill.

Anne-Marie

Gymnasielärarbesök i klassrummet

Min gymnasiekollega från vårt närmaste gymnasium besökte vårt lärande idag. Det finns mycket att hämta ur klassen här, och gymnasielärarna undrar över hur kompetensen kan se ut då eleverna kommer till gymnasium, och hur de där kan utveckla språklektionerna. Det är ett viktigt möte för mig. Jag längtar efter alla kopplingar till alla andra verksamheter som eleverna ska komma ut i. Jag har ett mål - det är att rusta för framtiden. Det tror jag mina elever är väl medvetna om.

Så detta samarbete vill jag gärna utveckla och fortsätta.
Om det leder till föreläsningar från min sida vill jag länka dem samman med föreläsningar för grundskolan. Vi tjänar alla på brobyggen. SHARE! är ledordet för en sådan bro.

Anne-marie


Skolfotograferingen?!




Jag rusar upp från tangentbordet och svartkaffet.
-Det är fotografering idag. Skolfotografering.

Vi ska ha dessa fotografier i alla evigheter.
Ungarna ska titta på sina gamla klasser och se varandra i återsken.
Då gäller det att förstå det då man står där och ler frökenlikt.
Jag ser bara hur åren går och går.


Anne-Marie

Famna barndagen!



Famna dagens barndag!

Men tidsbestäm inte barndagen till en dag.
Se barndagen som en prövning av ditt perspektiv, ditt förhållningssätt, din barnsyn, din människosyn, ditt bråttomspring, din påskyndarklocka, din snabbmat. Vidga det lilla perspektivet. Sedan är du tillåten att pröva det du upptäcker och finner under resten av de dagar då du har ett barn i din närhet, eller tar beslut som påverkar barn, eller funderar över hur saker och ting kan göras annorlunda. Tänka ur ett barnperspektiv.

Det är klokt att tänka barndag och något mer globalt, men om det inte fungerar, så tänk i din absoluta närhet. Allt är en början, resten är fortsättning.

Anne-Marie

På prov vs på provet

Det händer något då man lägger till

"på" intill ordet "prov",

hela anslaget handlar då om att vi prövar, så vackert formativt!
Att få ett prov är ju absolut inget prövande och en slags övning,
nej då är det på blodigt allvar - summativt!
Man kan göra provet på prov! då kan det summativa verka formativt.

Frågan:

- kommer det här på provet?

kan, om man förvaltar frågan korrekt och lite mer utvidgande, vara en början på processen att tala om vad kunskap ska tjäna för syfte och vilka de faktiska mål eleven bör få nys om. Provet som mål är inte ett mål i sig. Men jag förstår varför eleven frågar. Däremot måste jag verka och forma och påverka och utveckla svaret. Det är en skolsak.

Anne-Marie

Fråga eleverna om var, hur, varför, när, vem, varför





Vad lär du dig engelska bäst? frågade jag en liten fyra.
- Av Simpsons. Jag tittar på Simspons. Läser där nere och tänker här uppe, svarar eleven.

Jag hade under en mycket kort lektion hos en kollega upptäckt elevens
engelskakunskaper. Väl hemma tänker jag på förmågan han visar och det han faktiskt gör. Han läser textremsorna på TV vilket kräver en viss läshastighet och sin läsförmåga av det svenska språket och tänker där uppe i huvudet över hur den svenska texten samspelar med den engelska. Det är stora förmågor om man tänker efter ordentligt. Vi som redan kan, vi glömmer lätt det.

Det ska faen vara pedagog, sa någon.
Det är faen tur att man är pedagog, tänker jag.

Anne-Marie

Kära bloggläsare och kommentatörer



En liten skiss och tanke.

Jag är, måste skriva det, glad över mina läsare och alla de kommenatarer och gensvar jag får här. Hur visar man en sådan tacksamhet? Om jag skriver att era ord gör mig glad och skrivarberedd, förstår ni mig då? Och trots att vi inte träffas lär jag känna er via ord här. Och det är märkligt stort. Jag är ständigt lärande. Och betraktar livet som tillförande.




Anne-Marie

Slå ihop bänklocken - slå upp ...



Tänk - tänkte jag!
Mina elever och jag.
I och för sig har vi inga gamla bänkar med bänklock.
Aldrig säger jag heller - slå upp boken.
Men tänk om jag fick säga:
Slå upp datorn - här är uppdraget och dagens problem.
Härligt ungar!

Anne-Marie

Utblick

Inte ett ord från eleverna. De bara konstaterade att jag hade nya glasögon. Själv tänkte jag - attans så mycket mer jag ser idag... och blickade in i två elevögon. Jag ser rätt hela tiden.

Anne-Marie

Vilka är målen?




Jag hade konstruerat en läs-skriv-och samarbetsuppgift till mina elever. De arbetade under två lektioner. Rikt språkrika under hela tiden - aktiva och samtalande var alla.

Vid min fråga - varför har jag givit er en uppgift av detta slaget? Vad är målen? blev svaren följande:

1) utveckla samarbetet och samarbetsförmågan
2) utveckla ordförrådet
3) utveckla läsförståelsen
4) utveckla skrivna meningar
5) utveckla koncentrationen
6) utveckla förmågan att lyssna
7) utveckla att få prata tillsammans vad som sägs i texterna
8) lära sig av varandra
9) få uttala skrivna ord
10) ha roligt ihop
11) lära oss inför nationella proven
12) lära oss att skriva fler och bättre omdömen om varandra.

Det var några fler saker jag hade avsett med uppgiften tyckte eleverna. Jag skrev i all hast ned alltsammans på ett papper. De syns här ovanför. Jag är väldigt nöjd med att mina elever formulerar vad arbetet ska syfta till. Då är de medvetna om vad vi gör i klassrummet. Den medvetenheten är viktig.

Anne-Marie

Matematik är språk!



Det är så mycket tal om matematik. Jag tänker handling. Ringa in problemen och göra något åt dem, matematiktänker jag denna morgon och tillägger att matematik har en väldigt rolig och kreativ sida. Det är nästan en okänd sida av det matematiska myntet. Matematiken ska verka tilläggande och ämnet ska absolut inte förminskas till ett görande utan tänkande. Idag tänker jag ringa in matematiken i mitt klassrum. Den språkliga aspekten ska lyftas fram. Medvetet!

Anne-Marie

Fokus



Fokus.
Veckobörjan.
Riktning.
Inåt.
Microsammanhang.
Ögonkontakt.
Seende.
Fokus.

Anne-Marie

Försiktighet med orden



Vissa ord har jag mer respekt för än andra. En del ord vill jag göra lite mindre. Ja, jag menar då jag är tillsammans med ungar, barn och elever. Jag vill ge dem mer utrymme. Så detta ord kan vara och bli ett gemensamt. Men det är svårt. Jag är trots allt deras lärare, en modell för något, och med ett uppdrag att påverka med vad som man i allmänhet kan förvänta sig.

Anne-Marie

Höstkyla och omtänkarvärme



Hösten är min årstid.
Allt börjar då.
Det är min tideräkning.

Anne-Marie

Enkelheten är mycket svår



Det enkla är mycket svårt.
Att leva enkelt ställer större krav än att leva i mycket och i tillgång av.
Det är helt enkelt svårt med det enkla.

Anne-Marie

Digitalisering och läs-och skrivförmågan



Anne-Marie
som tackar min Twittrande Mats Palsson - utan honom skulle jag inte hittat något alls. Gå in och följ honom.

Tidsbloggsinlägg




- Men Anne-Marie, hur fort skriver du ett blogginlägg? frågar den som ser mig skriva.

- Väldigt fort, men jag har skrivandet klart i huvudet. Jag skriver ut det jag tänkt ut. Någon minut bara så är det klart. Men då är inte tänktiden inräknad. Jag behöver en bild, fotografi, något jag sett för att få fatt i orden. Bilden är avgörande för mig. Jag tror jag skriver med min kamera!

- Aha, kan du läsa upp det du skrivit? frågar den som vill lyssna.

- Ja, absolut. Vad vill du höra? säger jag.

- Något, vad som helst, läs med din berättarröst, jag lyssnar, säger den som vill ha texten i öronen.

- Då väljer jag...
den här!

Anne-Marie,

Någon timme senare;
En person ringer mig och ber mig läsa upp inlägget om THE CRYING DAY. Vilket jag gör. Lyssnaren lyssnar - och säger - Du borde läsa in dina berättelser så man hör hur de låter, även om den där först börjar i sorg så är den ju inte sorglig vilket man hör i din röst - du vill åt något annat - och jag vill ha dina betoningar och din berättarröst. Du är ju din berättelse, vilket hörs då du läser upp. Hur kan du fixa en ljudupptagning och lägga ut den på bloggen?

Ja... hur gör jag nu det?

I min värld av blod, svett och tårar!




I ett mikrosammanhang:


Blod, svett och tårar!

I min lilla värld
står blodet för skavsåret efter de röda skorna, svetten av ansträngningen att bära tvättkorgen ned till tvättstugan, tårarna för ... något hemligt som hjärtat inte vill berätta. Likafullt är orden mina om än lånade av Winston Churchill. För mig situationsbundna till här och nu och i ett mycket, mycket litet hörn av världen, händelserna och det universella.

Anne-Marie


I texternas sällskap



Texternas sällskap:
Läser de sista raderna ur

Bob Hansson - KÄRLEK HUR FAN GÖR MAN? En bok som roar mig mycket. Bob Hansson har frågat människor om hur man gör det här med kärlek, hur man får det att fungera. Skrattat gott och tänkt mycket.

Birger Bergh - KONSTEN ATT FÅ RÄTT. Handbok i talekonst.

Jag ska gå igenom mina understrykningar och mitt eget tänk kopplat till det jag har fått av Birger Bergh. Boken behandlar den stora talekonsten. Och talekonstens historia är så rik, så rik. Jag läser bland annat om Winston Churchill, vars snabba svar och rappa intellekt givit många ordspråk;

Blod, svett och tårar!

är ett sådant. Mitt under brinnande kriget kan man inte säga mer än sätta modiga ord på det som krävs. ..."orden vibrerar av känsla, de påminner lyssnarna om den gemensamma ödessituationen och fyller dem med stolthet och tillförsikt. Det språkliga raffinemanget gör sitt till; man känner fortfarande när man läser texten en rysning av välbehag. Det är faktiskt egendomligt att ord, några korta satser bara, kan ha en sådan emotionell kraft."


Idag använder vi dessa ord mer slarvigt och allmänt: Blod, svett och tårar, och alldeles utanför den kontext där de utgjorde såväl ett konstaterande, som att skapa en vikänsla och trots blodspillan och förtvivlan ge ett märkligt framtidshopp, ett trots allt, tänker jag.

Det slår mig också att vi bör undervisa om skillnaderna i tal och skriftspråk. Det är ett mycket stort undervisningsområde.

Talat språk är inte lika informationstät som skriven, och bör naturligtvis inte vara det, ingen orkar med en sådan muntlighet.
Skriven text är mycket innehållsrik på information, den är också omläsningsbar, texten finns och ansvaret vilar på läsaren. Vad vill texten säga, hur förstår jag den, förstod jag rätt, hur mycket information finns här, etc...

Jag har också omgivit mig av Dagens Nyheter. Orden kastas emot mig då jag öppnar tidningen. Jag letar i de små notiserna, de stora är för skrikiga denna söndagsmorgon:

Jag plockar mina egna russin ur DN:
* Analogi är en av de starkaste krafterna för nybildning i språket (Catharina Grunbaum Fråga om språket)
* Metaforerna har direktkontakt med djupt liggande känslor. (Johannes Åman Ord som förgiftar)
* Och sedan hittar jag det namn jag letat efter: MELODY GARDOT - den unga, vackra, kämpande jazzmusikern jag har kommit att älska och vars melodi
BABY I´M A FOOL inte kan bäddas in på begäran. Sök därför själv på YouTube.



Anne-Marie

Vissa drycker kräver dessa texter

En del texter ska avnjutas med kaffe - DN, SvD, Veckoblaskor, en och annan spännande deckare.
En del texter ska ha ädelt vin - ? ?
En del texter kräver nattvard ...

Näe - man kan läsa vad som helst till vad helst man dricker till. Jag lekte bara med Albert Engströms ord om brännvinet till kräftorna.

Anne-marie

Spel för ungar

Lite kul!
Jag har
prövat!
Fått från Twittergenerösa!
Anne-Marie

Informationstäthet i informativa texter

Informationstätheten kan vara massiv i skriven text.
Denna informationstäthet packas upp i det muntliga samtalet.
Därför är det så viktigt att det talas i våra klassrum.
All text ska muntliggöras. Det går att tala om det skrivna.
Det bör vara ett samtalsämne - skriven text är allt annat än stum.

Anne-Marie

Vatten över huvudet



För tidigt ute.
Jag är inte frisk.
Orken tröt så jag hamnade på ett fik.
Där var stämningen så glad.
Så trevlig.
Jag kom i samspråk.
Ägaren en lycklig man.
Glad.

- Har du ett visitkort så jag kan minnas adress och namn på fiket? frågar jag.

- Nej, vi lever på 2009-talet, inga kort, skrattar mannen gott, och fortsätter, vi har inte ens telefon hit.

- Va, inte telefon, säger jag som tror att man nästan måste i telefonSverige.

- Nej, då slipper vi alla telefonförsäljare och alla kunder har mobiler, vi behöver ingen telefon, säger mannen med en hand på den moderna espressomaskinen.

- Aha, säger jag, men du, jag vill ha en capuchino och en toast med ost, tar du kort?

- Kort? Cafeägaren skrattar, kort. Nej sån´t har jag slutat med för länge sedan. Här betalar man kontant.

- Oj, då får jag dra tillbaka min beställning, jag har inga kontanter, säger jag.

- Absolut inte, du får betala nästa gång du är här, säger den mannen i caféet.

- Jo, jo, litar du på mig, säger jag så glad och förvånad.

- Jovisst, du kommer tillbaka, det gör alla som inte kan betala, de kommer tillbaka. Utan kort, fler kunder!



Jag funderar ett tag.
Så klart det är så.
Jag har fått ett mycket trevligt bemötande,
jag har fått det godaste kaffet, den generösaste mackan, det gulligaste samtalet.
Klart jag kommer tillbaka.
Då jag går vinkar personalen. Det är fullt med kunder runtomkring.
Jag har läst ut en hel bok under min fikastund.
En hel bok! Från pärm till pärm.

Dessutom har jag tokigt roliga skor på mig.
Känner mig glad. Nästan lycklig.
Människor är vi-tänkande.

Anne-Marie

Lek med utrivna ord



Anne-Marie

En plats för ensamhet



Den här platsen vill jag återuppleva. En liten affär. Ett litet bord. En endaste stol. Ett mycket litet bord. En fönsterplats. Och därmed en servering. Jag ville så gärna tillbringa min dag vid detta bord. Blicka ut över människorna. Fundera över mitt liv. Le mot någon som är i färd med att inhandla någon slags fruktkompott och en spännande ost av oätbar sort. Jag frågade om jag fick slå mig ned, beställa en kopp hett av något svart outgrundligt mörkt, en långväga biscottaskorpa till, eller en väldigt nygräddad kanelbulle av det sötare slaget. Men nej - tyvärr. Bordet var reserverat. För några timmar. En annan ensam hade bokat platsen.

- Aha, tänkte jag. Och här går jag omkring och njuter ensamhet. Och så finns det andra som gör det. Reserverat en plats för det.

Nedrans också!

Anne-Marie

Glädjelista



Skriver glädjelista.

Har skrivit glädjelista i flera år.
Då jag blickar tillbaka i de listorna syns inget av materiellt värde bara allt det där andra:

* sms:et jag fick från ... som gav mig närvaro långt därborta och närvarogjorde sig här hos mig.
* leendet på tunnelbanan
* den trevliga pressbyråtjejen som hade tålamod med mig då jag inte hittade pengarna i väskan och kön ringlade sig krångligt längre bakom mig..
* redaktörens fråga på morgonmailet
* eleven som klurade ut en underliggande mening i texten och det samtal som följde
* att jag vrålsjöng Here Comes The Sun i bilen
* att bloggsvaren var bejakande
* att morgonen utmanar mig att se den
* sången jag fick via länk i ett mail
* regnet som smattrar mot takplåten

så ungefär.

Det är väldigt nyttigt att läsa listorna: Idag är jag glad för...
Man upplever dåtidsglädje och den kan man lätt applicera i nutid.

* igår samtalade jag med Regina Lund som fredsmarchtalade inför en hoper av människor. Hon har multiplicerat Peacetecknet, från ett till åtta.

Anne-Marie

Jag kulturyttrar mig



Jag läser en annan människas ord. Jag köpte en hög med böcker igår. Två på det engelska språket. Två på kärleksspråket. Två på faktaspråket. Jag befinner mig i kulturer. Då jag slår ihop boken jag just nu läser blickar jag ut över min kultur. Plötsligt störs den.

Det släntrar in en son och hans flickvän. En ny kultur stör min. Det välkomnar jag. De sätter sig på soffkanten, båda är berättarsugna och vill gnugga ungdom in i mitt liv. Nattlivskulturen är inte min kultur.

Jag ska vandra vattnen runt. Det är min morgonkultur. Också den är föränderlig. Höstkulturen väller sig över sommarkulturen. Erövrar grönt till rött. Blad singlar ned över stigarna. Det är kultur i allt. Som alla andra dagar ensamvandrar jag. Jag bär minnen med mig. Min egen minneskultur. Ibland sjunger jag högt, då är jag lycklig och hämtar sångerna ur mitt innersta. Min självkultur. Min omvärld hör min lycka, den där tonen som nynnandet sprider.

- Sällsamhetskulturyttring. Inte glädje. Inte lycka. Bara varandekulturen. Ja, då sjunger jag, säger jag. Jag är rädd för den omgivning som får mig att sluta sjunga, min varningskultur.

Här hemma hos mig ser jag inte min egen. Min egna hemmakultur är oläsbar för mig. Jag är mitt i den. Jag är en jagkultur som i största delen av mitt liv levt i två-och-flerkulturen. För tre år sedan blev jag en ensamkultur. Mina barn flyttade ut och ifrån. Då erövrade jag ordet jag och kartsökte i en för mig okänd kultur. Tidigare använde jag detta jag-ord så sällan, kanske alltför sällan. Jag talade i vi. Vikulturen har präglat mitt liv. Människan är summan av sina möten, sina relationer och sina kulturäventyr. Vikulturen är större än jagkulturen.

Kärlekskulturen är ett mysterium berättar boken. Jag tänker att ensamkulturen är ett lika stort. Men jag är inte ensam. Jag är mitt i alltsammans. En ynka liten kulturdel bland andra ynka kulturdelar.

Jag välkomnar kulturkrocken. Den ska jag inte polisanmäla. Den ska jag inte skydda med kulturplåster. Den ska jag kulturläsa! Med nyfikna ögon. Stora kulturnyfikna ögon. Med vidöppna ögon. Alla människor är kulturer.

- Vem är du? så ska jag förhålla mig till den andre, och den, och den och  just de två som nyss släntrade in med sin nattkultur till min morgonkultur.


Jag är aldrig ensam med litteraturen. Den skapar ett vi. Den vikultur jag behöver. Jag läser:

alla vi är sociala varelser, så det sociala är inte ett hinder för ett identitetsbygge - utan själva förutsättningen!

Anne-Marie,
som är ser kaffet i kaffekoppen som en kulturyttring i min värld.

Lördag och förskottsglädjen!

Det är lördag!
Jag mår bättre.

- Ta ut glädjen i förskott!

Det tänker jag göra!
Varför försitta den möjligheten?

Surplar i mig kaffet.
Svart. Hett.

Sätter sprätt på dagen.
Och hostan!


Och ni där ute - God Morgon!

Anne-Marie

Bilplåtsfotografering



Alltid är det någon som stannar upp och frågar vad jag håller på med.
- Vad är motivet, frågar de som är nyfikna.
- Det jag ser - det är motivet, svarar jag.

Anne-Marie

Vi är större än jag

Från kusten jag - till kusten du.
Simmar vi i Oceanen Vi.


Det har Ranelid sagt.
Jag tycker om den raden.
Tycker om det stora i ordet vi.
Oceanlikt.

Alla människor är ett örike. Det är mina ord.

Anne-Marie

Kursplanearbetet ute för åsiktande

Här är arbetet med kursplanerna. Minns att de är under arbete, det är en början. Inte något klart och färdigt. Men tyck och tänk.

Anne-Marie

Matematikupprop: MatteTAL(A)



(Läsanlys av texter - förstår eleven orden, begreppen och kan eleven uttala dessa? Detta gör jag analyser av och tillsammans med mina elever. Kan eleven läsa ut kvm, dm, cm, km...etc).

___________

Skolinspektionen har granskat matematikundervisningen. Det finns ett och annat att säga om detta.


Redan i ordet mattetal syns ju lärarens uppdrag och undervisningens innehåll.
Det handlar om tal. Att tala och att uttala. Talen i sig blir begripna genom talet. Alltså den utvidgade muntligheten som jag valt att kalla det.

DN Ledare idag 2009-10-02 tar upp Japan som exempel. Jag har haft samtal med lärare i Singapore, i Indien som har en liknande matematik, skild från det vi har i Sverige. Där är problemet gemensamt. Det betyder att också de felaktiga lösningarna betraktas som lösningar och embryon till lösningar. Vi måste /MÅSTE/ komma långt ifrån det rätt och fel tänk som finns i skolan. Det som är rätt är inte säkert förstått, det som är fel kan vara förstått men behöver dialog och medaktörer för att göra resonemanget fullgott. Det går inte med lärarens resignation inför ämnet. Det går om läraren är nyfiken och erbjudande, tillåtande och självreflekterande. Det som oroar mig mest är att den läroplan vi har omsluter detta tänk, men att läroplanen inte omslutits av skolan fullt ut. Vi har fortfarande ett uppdrag att omsätta våra uppdrag.

Jag tänker mig dessa utvecklingsmöjligheter för ämnet matematik:

* Utmaningar och oväntade problem.

* Verkliga problem och konstruerade problem - diskussion om uppgifternas syften och vilka principer uppgifterna vill åskådliggöra.

* Gemenskap med undervisande fokus, klasskamrater och lärare, samt utomstående aktörer; via nätet, företag etc.

* Matematikens gemensamma tal - dvs - de språkliga aspekterna av matematikundervisningen.

* Lärarutveckling inom skolan, man problematiserar undervisning tillsammans och ger infallsvinklar och nytänkarutmaningar inom lärarkåren.

* Utvärderingar och gensvar på undervisning kopplat till elevernas förståelse av matematiska tankegångar. Dessa är språkliga och bör utvecklas i många led.

* Det egna tänket är utgångspunkten och generaliseringar utifrån olika lösningar av problem.

* Dialog med styrdokument och förståelse för ämnets karaktär och strävansmål. Det är ointressant med uppnåendemål, de är inga mål i sig, mer av skolans faktiska och lägsta uppdrag. En minimirätt till kunskap skulle man kunna kalla uppnåendemålen.

* Kopplingen till svenska språket skall utvecklas. Förståelse för begrepp och ord förstärkas.

* Jag vill förtäta samspelet mellan teori och praktik. En elev i årskurs fyra kan mycket väl vara samtalspartner för en årskurs två, samt att en elev i årskurs fyra kan ha samtalspartners i en årskurs sex. Detta betyder att samtliga parter blir återlärande och ingår i dialog. Den som får uttala matematik blir säkrare, den som får förklara blir bättre och ser tydligare samspel.

* Klassrummen är dialogrum. Alla elever får naturligtvis ingå i dialog kring sina uppgifter. Alltid.

* Begränsa repetitionerna. Jag tror vi repeterar in absurdum. Matematiken blir tråkig och repeterande. Bättre att skapa nya situationer där utmaningarna kan tas i relation till elevernas intresse och vilja.




Anne-Marie

Bättringsväg... underbara ord




Bättringsväg... borde omsluta mer än bara en förklaring; nu finns bara förklaringen i vilket stadie man befinner sig relaterat till sjukdom. Jag gör en ordbokspromenad. Ordet bättringsväg finns i min ordbok. Det betyder helt kort - tillfrisknande. Det är ungefär så det är för mig. Jag är på bättringsvägen. Den vägen är tillräcklig för mig att gå på. Anar nya möjligheter på min bättringsväg.


Det finns inget motsatsord till förbättringsvägen. Jag har sökt på sämringsvägen, försämringsvägen men inte hittat något. Sämringsvägen kan man ju undra över. Det finns inte ens något ord på sämring utan snarare på sämre, men trots det så fann jag inget på sämrevägen heller.

Illustrationen har inget med detta inlägg att göra.
Mer ett uttryck för att jag vill tillbaka till mitt arbete.


Anne-Marie

Skadegörelse




Vi talar ofta om den yttre skadegörelsen, slår det mig.

Vi kanske kan koppla den samman med den pågående inre skadegörelsen.
Då kanske vi kan komma tillrätta med den yttre.
Jag tror alla yttringar är språk och alla handlingar en slags dialog.

Anne-Marie

Självklart Rosa Bandet - min bild om visionen för forskningen



Självklart Rosa Bandet till förmån för bröstcancerforskningen. Jag har ritat en framtidsvision. Att Rosa Bandet pengarna och alla andra insatser gör så stor nytta att forskarna kommer på hur att hindra, bota, lindra och rädda kvinnor.

Anne-Marie

Samtal med...



Denna kvinna är världens mest piercade kvinna. Hon finns med i Guiness book of records. Jag har samtalat med henne flera gånger. Hon är så vanlig då hon talar. Jag stoppade henne på en gata och frågade om jag fick fotografera henne. Det fick jag gärna göra. Då jag är tillbaka Edinburgh brukar jag numera hälsa och samtala lite med henne. Skulle vilja göra en porträttserie.

Anne-Marie

Ordlek: kurser

Kursen jag vill ingå i - diskursen.
Kursen jag vill undvika - konkursen.

Bara ordlek, bara ordlek!
Anne-Marie

Krydda med lek



Min son är i köket. Det finns alltid en uns lekfullhet i det mesta vi gör.
- Fotografera monstret i stekpannan!
Lätt som en plätt.

Anne-Marie
,
ett helt privat inlägg i den pedagogiska debatten.

Sms om mina glasögon

Välkommen att hämta dina nya glasögon säger sms-meddelandet.
- Välkommen och välkommen, tänker jag. I blindo har jag prövat ut några nya glasögon. Då jag skiftar från de kära gamla bågarna tror jag mig förtvivla i de nya. Vad kommer jag att se och utstråla genom dem?

Anne-Marie

Läroplanstänk och omsättningsuppdrag

Läroplanen lär man sig inte som lärare. Man för en dialog med den för att utveckla möjligheter och omsätta uppdrag så att eleverna får sina lärande rättigheter.

Anne-Marie

Kommunikativa strategier - Twitter

Allt handlar om kommunikation och information. De mesta av information får jag via Twitter och de generösa personer som länkar till artiklar från när och fjärran. Jag förstår att storföretagen också hänger på. Vore märkligt annars.
Anne-Marie

Matematik: Elevens rätt att undersöka

Vi undersökte kvadratmetern för flera lektioner sedan. För några blev det en WOW-upplevelse. Det här är en kort skriftlig rapport om vad 6 kvadratmeter kunde rymma. Uppgiften var inte att skriva. Uppgiften var att undersöka, tänka och finurla på kvadratmetern, gärna mer muntligt än skriftligt.



Anne-Marie

Matematikrapport och elevmatematik


Skolinspektionen har inspekterat matematikundervisningen:


Det blir nedslag:

* Ensidigt räknande
* felaktiga betygskunsapsmål
* lärare känner inte till målen i läroplanen
* ensidig undervisning mot få mål i läroplanen
* mycket göra - väldigt lite reflektion och samtal
* läroboksorienterad matematik
* diskrepans mellan nationella prov och betygssättning

Jag måste grubbla på detta!
Jag tror att all undervisning ska beröra på flera plan. Ensidighet och reflektionsfritt görande är inte lärande. Läromedel är komplement och absolut nödvändiga anser jag. Men de är inte ensamrådande undervisande. Läroplans arbete är ett ständigt pågående arbete tänker jag. Läroplanen lär man sig inte som lärare, man för en dialog med den för att utveckla möjligheter och omsätta uppdrag så att eleverna får sina lärande rättigheter.

Jag tänker på de undervisningar jag utvecklat i matematik. De är långt mer muntliga. De är resonerande och prövande. De är mer språkligt medvetna och eleverna bidrar ständigt till undervisningen. Jag har tillhört den skara av elever som lämnade matematiken. Den var för svår för mig under min egna skoltid. Hej Matematik blev i mitt lärande Hej Då Matematik!

Årskurs fem.

Detta är en mycket enkel sak i min undervisning. Den bygger på att eleven är aktiv. Eleven väljer själv vilka multiplikationer eleven vill genomföra. Eleven rättar sina uppgifter själv, med hjälp av en annan räknande kompis eller med hjälp av miniräknaren. I den utvecklade matematiken blir det synligt var (om det nu är något som blivit fel) som är felräknat. Detta ska uppmuntras. Eleven ska inte sudda ut sina uträkningar utan tillföra uppgifterna information. Eleven utvärderar också sina uppgifter. Efter varje uppgift syns ett L (lätt), M (medel) och S (svårt). Detta gör det väldigt enkelt för mig att se hur eleven tänker, när det blir svårt ska eleven få hjälp och samtal, diskussion och få prata mycket matematik själv. Här har eleven själv identifierat sin (fel)räkning och justerat den genom att berätta vad eleven glömt att göra.  Jag tycker denna form handlar om dialog.

Dialog med uppgiften.
Dialog med tänkandet och upplevelsen av matematik.
Dialog med sig själv och hur eleven gjorde.
Dialog med läraren där läraren lyssnar in elevens matematiktänk.
Dialog med justeringar och korrektioner.
Dialog med genomförandet och återkopplingen.
Dialog med utmaningarna eller trygghetslösningarna, eleven väljer själv sina utmaningar och berättar därmed hur de handskas med sina kunskaper. Jag har bara att vara ödmjuk inför det uppdrag jag har att försätta dem i ytterligare knepigheter och andra former av utmaningar.

Detta är ett mycket liten modell för hur matematiken kan göras mer elevcentrerad och medveten. Jag är inte intresserad av göra-göra-matematiken.

Anne-Marie



Barnets nya rättigheter: Rätten att vara nyfiken



Detta är ett fotografi. Jag riktade min uppmärksamhet mot barnet. Barnet riktade sin nyfikenhet mot kameran. Jag gör ingenting för att hindra det lilla barnet. Om jag riktar min uppmärksamhet mot barnet och barnet gensvarar med sin nyfikenhet och undersökarglädje är allt som det ska vara. Någon säger att barnet inte ska röra vid linsen. Jag tänker att om jag säger nej nu, så hindrar jag något som barnet behöver röra vid för att börja förstå. En lins är inte begreppbart för ett litet barn. En kamera är inte heller begreppbart för ett litet barn. Kostnaden för kameran är inte barns värderingar. Jag är ansvarig för det jag måste skydda barnet ifrån. Kameran riktar sig mot barnet, all rätt vilar hos barnet tänker jag.

Detta fotografi har jag som skrivbord till min dator. Varje dag påminns jag om barns rättigheter genom att titta noggrant på just detta fotografi. Hur förstår ett litet barn vårt ord nej! Hur stort är inte detta nej som vi vuxna säger. Hur mycket innebörd lägger vi inte in i ordet nej.

Jag är inte alls emot ordet nej. Det är gränsmarkeringar och behövs för alla människor. Men jag tänker ofta - är vi inte lite för snabba med att säga nej?

Anne-Marie