Klassrummet från dåtiden - more of the same today



Det är skrattretande.

På vissa platser får man möjlighet att besöka ett klassrum från förr i tiden.
Man sitter då i raka bänkrader.
Bänkarna vända mot svarta tavlan.
Kartan finns ihoprullad och en rem hänger ned så man kan dra ned kartan och visa upp världen. Kanske man bara kan visa upp Sverige.
Det kan finnas ekonomi som gör att världskartan bara finns för de äldre barnen.

Det finns fönster ut mot det närmaste utanför.
Det finns en kateder längs fram i klassrummet.
Det finns teckningar som barn kan ha fått måla.
Hur teckningarna är målade beror på pedagogiken.
Är teckningarna lika varandra är pedagogiken formgivande och strikt normgivande.
Barnen i klassrummmen från förr har penna och papper att skriva på.
Läraren har en pekpinne att vifta hit och dit med. Ibland peka på ett barn som i denna miljö kallas elev.
Förr i tiden fick läraren slå in ett och annat i eleven.


Men oj oj oj - tänker jag:

Idag ser klassrummen ut så också.
Från begynnelsens klassrum till det nutida är det inte så märkbar skillnad.
Men om man tittar ut genom klassrumsfönstren så pinnar tiden på - kräver uppmärksamhet - ritar om alla kartor - förändrar naturens gång - tekniken möjliggör för papporna och mammorna att hålla livlig kontakt med sina barn då de sitter i skolan och ser fram emot - läraren.

Jag hade velat skriva - ser fram emot framtiden.
Men jag kunde inte riktigt det.

Välkommen till mitt dåtida klassrum.
Jag gör allt jag kan med små medel att synliggöra samspelet med nutiden.
Jag vride bänkarna åt helt annat håll. Det är en slags början.

Anne-Marie

Kunskapen sitter i rörelsen



Jag är en rörlig person. Jag springer ofta omkring i min skolmiljö. Jag sitter aldrig still. Idag har jag varit på utbildning vid skolinspektionen och suttit från klockan nio till ... klockan fyra. Det är ytterst ansträngande upptäckte jag. Stackars ungar som måste sitta och titta framåt på någon som är pratar mest i klassrummet. Jag är dock glad över det jag fått lära mig idag. Så vuxen är jag. Men väl utanför byggnaden så tog jag mig en rask promenad över gator och torg. Rörelse är också kunskap. Kanske allt jag lärt mig under dagen sitter efter en promenad.

Anne-Marie

Vikariera i min egen klass

Vikarierade i min egen klass idag. Vanligtvis är jag inte på skolan måndagar. Det var en aning märkligt att vara inhoppare. Nyttigt också. Nu sitter jag åter bakom skrivbord och papperstravar och formulerar något för framtiden. Struktur, riktlinjer och innehåll är en sak på pappret en helt annan sak i verkligheten.

Anne-Marie

Står - en dikt om mig själv! del 7




Jag står på mig!
Nu är fingrarna i kläm!



Anne-Marie

Klassrummet - en återförening



Jag vet precis hur jag vill ha mitt klassrum. Det som är svårast är att bära runt på möblerna ensam, dra bokhyllorna hit och dit - men jag har en tanke om själva syftet med rummet. Imorgon ger jag mig på min rumsorganisation igen. Nu är jag skapat en första ordning i röran. En sak vet jag med bestämdhet - klassrummet är en så mycket roligare plats om eleverna finns där. Jag saknade dem så ofantligt. Jag klappade på deras arbetsböcker och stod länge och tittade på en del av de arbeten vi lämnat bakom oss. Nu är det framtid och vidareutveckling som ska råda härinne.

Anne-Marie


Picking up words at Reboot 11 opening



Jag är alltid storögd och väldigt närvarande lyssnande då jag är i nya sammanhang. Sinnen skärps. Jag letar nog mest efter ingångar - det jag kan plocka upp - om än så lite. Hela anslaget är på Reboot är Action. Jag står helt stilla. Tittar. Det är min aktion, ler som en blygsam aktion, tänker som en inre jätteaktvitetsaktion, hör bekanta ord som sätter hela mig i rörelse:


... SHARE IDEAS
... HELP US WITH ...
LETS DO THIS...
AND SOME ACTION NOW PLEASE... Gör något nu! Vad som helst. Gör!

Det sista DO SOMETHING NOW gör att jag axlar ett ansvar. Jag blir inte serverad action eller får bevittna aktioner. Jag måste hjälpa till att kreera dem, starta upp och vara delaktig. Alla får ett vitt papper. Gör något med detta papper. NU! Det är en krävande uppmaning, en lekande utmaning och ett ansvarsförflyttande - jag är där, delaktig, inte passiv.

Och fredagkvällens avslutningsfest har ett stort anslag - Help us create the party.

Och alldeles sorgset tänker jag på hur lite skolan är en aktion. Alltså hur lite hjälp vi behöver från våra elever. Tänk om skolan var en plats som visade att vi behövde eleverna, behövde veta hur de tänker, vad de vill lära, vad de behöver för att förstå sina liv, sin samtid ... För det är eleverna som vet, vi lärare kan konstruera möjligheter, problematisera, skapa tänk av görandet, ställa kluriga frågor och visa vad som finns dolt inom varje diciplin och hur man länkar samman dicipliner.

Jag är skolad i en annan skola, utomlandets skola, där ledorden för lärandet är SHARE. Envist har jag genomfört idéerna i klassrummen. Det tar tid... och kräver stora insatser, kalla det aktioner av läraren för att modella att man välkomnar aktioner mellan elever, mellan lärande stoff och behovet av dem ...

Jag är gammal i detta sällskap. Jag har ett rörligt intellekt tänker jag. Jag är vaksam på min egen aktion där jag står helt stilla och förundras över hur världen kan se ut om några år.

Anne-Marie,
stilla iakttagare och grubblande kring vad action är. Och som tänker att VÄLFÄRDENS GÅTA, den bok jag läst klart, faktiskt mycket väl stämmer överens i framtidstänket kring ansvar, vilja och kreativitet.

Fråga - terminsplanering - hur gör jag?

Hej A-M, och tack för en fin och inspirerande blogg.

Jag ska arbeta med två fyror i höst, och jag får förmånen att undervisa i det svenska språket. Hur tänker du inför en terminsstart? Gör du upp en tydlig terminsplanering som du slaviskt följer, eller hur mycket inspiration och idéer får du från dina elever? Använder du ett läromedel i svenska? Det skulle vara intressant att du beskriver hur du arbetar initialt! Tack på förhand!



Detta är en svår fråga tycker jag.
Men jag gör inga stora planeringar. Det exkluderar ju samspelet med eleverna och deras vilja. Jag vet dock att jag vill skapa språklighet och att ungar behöver mycket språkutrymme. Jag har inga färdiga svar däremot ställer jag mig själv en mängd frågor: Hur skapar jag det? Vilken litteratur ska jag högläsa och problematiser kring? Vilken utgångspunkt befinner sig eleverna? Vad skapar språklighet hos eleverna? Hur mycket samtalsmöjligheter kan jag skapa? Organisation av samspelande möjligheter? Hur ska jag börja mitt arbete i klassen?

Du har strävansmålen för årskurs fem att relatera till. Det är bra mål och skapa undervisning som relaterar och korresponderar mot dessa mål. Se det som elevernas lärande rättigheter och skapa utrymme för eleverna att få sina rättigheter tillgodosedda.

Ett som jag tycker är avgörande är att jag bygger upp en relation och samspelar med elevernas ingångar - alltså vad de kan och vad de ska utveckla. Jag måste ha ett avstamp. Jag skulle råda dig i att läsa högt och skapa frågor kring det höglästa och visa att diskussionen i klassrummet kan börja där. Hur du lägger upp arbetet i sin helhet är mycket svårt att säga då det är beroende på gruppens samspel och individens utmaningsvilja och läsförmåga. Jag arbetar hela tiden med att skapa ingångar i text, undersöka läsförmåga, skapa undervisning där fokus är att samtala, lyssna, skriva och tänka. Inget är egentligen möjligt förrän du har din klass. Kan du återkomma ska jag gärna fundera vidare.


Visa undervisande glädje och lärande lust i dig själv. Stora ord men nog så viktiga.
Som sagt återkom!

Anne-Marie


Litet organisationstips för klassrummet



Använd kjolsgalgar (och förlåt reklamen)! Kjolsgalgar kan tjänstgöra hängare för bokuppslag, för affischer, för elevarbeten, för storböcker och som här DET RINGER IN, storboken om skolan, och den roliga skolans undervisning och vardagsliv.

Anne-Marie

Rita gärna på bänken



Jag tejpar vita remsor över skolbänkarna. Dessa remsor tjänstgör som provlappar för stavning, uträkningar eller den där förtröelsetänkrörelsen man ibland behöver göra med pennan då man tänker.

Litet tips för klassrummet!
Anne-Marie

IT-mamman besöker Körlings klassrum


Jag är här nu. I Anne-Maries klassrum. Äntligen.

Efter en tidig uppstigning i morse kom jag intuffande med pendeltåget och letade mig sedan fram till klassrummmet. Anne-Marie väntade med lite fika som hon köpt från barnens kafé.
En efter en kom sedan barnen indroppandes och satte igång att jobba. Tysta, småpratandes och fokuserade. Det var som på TV! Ja, ni som har sett Anne-Maries klass i UR:s TV-program vet att eleverna kommer igång med sina arbetsupgifter med en gång.
Jag blev djupt imponerad av det jag såg. Några elever satte igång att läsa engelska och att lyssna på varandra. Andra läste ihop med Anne-Marie och diskuterade texten vidare och vidare mot nya intressanta mål. Det var individuell undervisning, vägledd undervisning och storboksläsning. Jag såg ett arbete som inkluderade eleverna, ett arbete där de är delaktiga och där deras lärande är viktigt. Jag brukar vara en kritisk granskare, en som funderar över hur saker och ting kan förbättras. Här behövde jag inte vara kritisk. Jag lärde mig om lärande. Hur det är när det fungerar.

Det jag slogs av var att eleverna verkade tycka det de gjorde var så viktigt. De fokuserade. De ville mer. De har en lärare som tar dem på allvar, som uppmuntrar och som frågar efter mer.

Det är på riktigt. Inte bara på TV.
Tack för att jag fick komma!

//
IT-mamman

 


Klassrumstankar och klassrumsvisioner



Ja, nu är jag tillbaka i klassrummet. Sitter där jag vill vara. Tänker att så här skulle man kunna ha ett klassrum. Mer portabelt. Mer av ytor. Mer av stora fönster ut mot världen. Lärarens plats inte så självklar. Kanske i periferin och ibland i den centrala mitten. Jag kan tänka mig mina elever. Jag kan tänka mig deras förmåga att skapa rummet. Strindberg skrev något om att skapa ljus och att man måste riva ned för att skapa nytt. Jag skulle önska att man kunde bära ut för att skapa nytt. Det är gammal miljö i skolan. Förmågan att lära kanske inte längre är så stationär, bunden till en bänk och en stol. Jag är inte överens om lärarplatsen som kallas kateder.

Varför har läraren en sorts skrivplats och eleverna en annan tänker jag.
En skolbänk för den lärande.
En kateder för den utlärande.

Nej,
jag ser inte lärandet som något rumsligt. Jag ser rummet som en samlingsplats. Hur ska vi skapa lärande för morgondagen?

Vad händer om rummet är helt tomt?
Om vi inte ärver det av någon?
Inte ens får göra samma av någon gammal idé?
Om väggarna inte hade berättelser?
Vilka rumsliga krav har vi?
Vad behöver vi?
Vem behöver vad i ett lärande rum?
Vad behöver elever?
Hur lär sig ungar i olika klassrumsorganisationer?

Jag tänker utanför klassrumsdörrarna.
Det är tillåtet att tänka, trots att det kanske inte är möjligt att förändra det som är!



Anne-Marie,
som ständigt funderar över rummet som hyser lärande och lärande individer...



SÅ HÄR TÄNKER MINA ELEVER:

ELEV, Tjej år fyra:
Så här skulle mitt dröm klass rum se ut: Mitt i klassrumet skulle det finnas ett stort runt bord där alla kunde sitta och jobba. Istället för stolar så skulle alla få en varsin mjuk skön fotölj. Alla eleverna skulle också ha en engen data som man lätt kunde gå inn och leta på google. På vägen ska det hänga en jätte stor tv. Vägarna skulle va fullt med vakra färger. I hörnet skulle det finnas en litten pool som man kan svalka säg på sommaren. På golvet när vår fröken ska läsa så ska det finnas masvis med kuddar så att vi får ha det skönt istället för att sitta på golvet. I taket sulle det hänga en stor silver krona som lampa. På borden ska det finnas skrivbordslampor och masvis med papper och pennor i alla färger. Klassrumet ska inte ha så tråkiga färger som vi har nu utan mer glada färger som rött, rosa, blått, grönt, vit... Alla eleverna skulle få varsina lådor som är fräscha i en fin färg och stora så att alting får plats. Så skulle jag att mitt klassrum såg ut.

ELEV KILLE år fyra:
Mitt drömklassrum: Mitt drömklassrum skulle ha sköna soffor och fåtöljer.Klassrummet skulle vara stort och rymligt. Det ska finnas fina och stora lava lampor. Det ska vara mysigt och lungt. Det ska finnas många datorer så att man inte ska behöva turas om så mycket.Man ska såklart kunna gå ut på goggle.Det ska så klart finnas en radio och lungna skivor.Det ska finnas många tavlor som t.ex mona lisa. Det måste finnas bläck-pennor med t.ex röd och grön färg (Blå är lite gamalmodig)
det ska såklart finnas en säng till var och en i klassen så att man kan såva när man är trött. Sängarna ska vara sköna och och ha bra kvalité.Det måste finnas mycket böcker! Det ska finnas en stor stor platt-tv.
 Man ska ha djur i klassrummet som t.ex sköldpaddor eller en katt.
Det ska finnas fina statyer som liknar t.ex Anne-Marie Körling.


ELEV Tjej i min lilla fyra:
Mitt drömklassrum: Mitt dröm klassrum skulle vara ett svart golv som var varmt så om tillexempel om det är kallt så slipper man frysa om fötterna på vintern! Klassrummet skulle ha akvarium med olika fiskar i olika färger och det skulle finnas olika sortes djur (klart om man inte var alergisk) som skulle tillexempel vara katter och kaniner som är på en bonda gård fast inga kyckligar och höns som kycklar och kacklar!Väggararna skulle det var trevliga färger (rengbågen) och soffor och fåtöljer som var mjuka(direkt inte hårda) Klassrummet skulle ha fina lampor i olika färger och på soffan som skulle vara grön har vita mjuka kuddar så att man får in mer ljus färg i klassrummet. Det skulle också finnas en disco kula på klassfesten! Alla elever hade en egen bärbar dator som dom kunde sitta lite var dom ville det fanns också många soffor där eleverna kunde sitta.

Det fanns också en stor röd matta i mitten där alla elever satte sig för att samlas på morgonen fröken(Jag eller Anne-Marie) skulle sitta på en röd fåtölj som var jätta mjuk och hade en macase(Staving?) i fåtöljen som man kunde stänga av så inga elever  kunde sitta på den (om inte  fröken(Anne-Marie) var arg) I ett hörn fanns det ett litet vatten fall med grodor som inte kunde hoppa (Kanske inte låter vetigt men ändå så eleverna slipper grodor på lektionen!) Dtt fanns även massor av gröna växter inne i klassrummet som hade ljusa färger, i ett skåp där fanns det goda mediciner som hjälpte (Anne-Marie!) med om man hade hosta eller feber eller hade astma och andra sjukdommar. Ingen elev skulle må dåligt det skulle vara paradiset! Klassrummet skulle ligga på en fin plats nära havet och berg och skogar så dom skulle få ett fint läge. Det skulle också finnas en överkättar maskin om det kom en "vikarie" som inte kunde svenska (om det kunde hända..) eller när han skulle prata engelska och rätta så man se rätt eller kanske man kunde spanska.

Det skulle ochså finnes en stor bok där man sa ett land och då bläddrade boken till den sidan så man slapp blödre blad och så kunde man leta mycket enkelt och smidigt på sidan!Det skulle också finnas massor av böcker det fanns inte en ända bok som inte hade tryckts i rummet alla böcker fanns!Massor av Harry Potter böcker och sagan om ringen och böcker som man får kännslor in! det skulle också finnas pappaer att torka sina tårar med om det blev för sorgligt. Det skulle också finnas en stor tavla som om man sa något så skrevs det upp men den var progla merad till att bara läraren sa och vad läraren ville att tavlan skulle skriva om barnen. Det skulle också finnas färgglada pennor i olika pennor i blyetch, bläck eller andra olika sortes pennor. Och på dörren till klassrummet så skulle det vara en välkomms skyllt med olikas blommor som eleverna hade gjort. Kapprummet till klassrummet skulle vara vackert (Mycket finnere en vårat!)! Det skulle vara olika färger grön, blå och lila! Hyllorna skulle vara  gröna och hyllan man ställde skorna s kulle vara blåa och det skulel vara gadiner som var lila!

Rummet skulle vara vitt och färglatt!



ELEV Kille år fyra:
Mitt drömklassrum är en ishockeyplan.Det står masa bord ute på isen som är borrade nere i isen. När skolan börjar står A-M ute på isen och alla barn sätter på sig skridskorna sen är det som vanligt vi hälsar på A-M. När vi har rast får vi åka runt och skjuta i sarien.När det är lunch går vi up i kafeterian och äter våra lådor är i båset .I omklädningsrumet är det macharsstolar.På ishockeyplan finns det också en diskorum med chips,läsk,TV,godis.på sarien är det HENDRIK ZETTERBERG BILDER.Varje fredag kommer Zäta på besök!


PÅ PLATS



Jag är på Malmö Lärarhögskola. Jag har min favoritciceron i Mats (www.lumaol.wordpress.com ) .
Det är oändligt vackert på denna skola. Ljust, högt, insläppande av ljus, lokalerna interaktiva. Jag strosar runt, Mats berättar, jag insuper och tänker. Vi tittar in i dramasalen, vi passerar tysta avdelningar i biblioteket, vi pratar in oss i miljön. Jag har feber, är hes, lite nedstämd men går mig glad. Solen gassar, laxen och dillstuvade potatisarna äter jag glupskt på en båt som ligger restaurangförankrad på andra sidan vattnet.



Solen strålar över två som försjunker i pedagogiskt grubbleri och visionerar om möjligheterna i framtiden.

- Vad tänker du om lärarrollen i framtiden ...
- Om den tänker jag mycket...

Anne-Marie

I LOVE SPRÅK - TITTA HÄR!

Anne-Marie Körling och Lisa Källermark Haya

SKRATTADE IDAG IGEN

Idag skrattade jag så jag grät ... och hur underbart är det inte att få skratta så man gråter. Tänk att få göra det med sina elever!

Anne-Marie

INSIKTSFULLT I KLASSRUMMET



Jag bad någon:

Kom och delta i mitt klassrum. Idag kom inte någon utan just den jag önskade skulle komma och titta i mitt klassrum. Jag vill ha ögon på ... förbättra ... tydliggöra ... diskutera ... göra pedagogik och tanke av verklighetens verklighet.

Och Han kom och såg, bekräftade ungarna, utvecklade en språktanke, tog oss alla i hand ... En hel dag i en lärares och i elevernas värld som avslutades med att alla fick sina namn översatta till Fillespråket.


Jag fick det jag önskade mig.
Gensvar och omtanke.
Och nya uppdrag.

Anne-Marie,

vad uppgiften är i elevens text - AHA - om ni undrar så är det en egen idé jag genomfört sedan tio år tillbaka:
JAG LÄGGER MIG I! Jag har 1000 olika texter där eleverna diskuterat innehåll med den rätta avsändaren - författaren - och som de aktiva mottagarna de är - läsaren.


SKRATTA PÅ LEKTIONERNA!

Om gårdagen var igångsättardag för eleverna, så var dagen igångsatt genast från början. Oj vad mina elever har jobbat. De har skrattat oändligt mycket också. Jag är en aning rädd för att det är förbjudet. Det känns inte som om skratt är tillåtet. Jag skrattade också ... men som sagt ... jag tillät också det!
Anne-Marie

TID ATT SOVA



Första dagen efter en ledighet är ofta väldigt tröttsam skoldag. Alla är trötta. Morgontiden 8.00 syns okristligt tidig. Eleverna släntrar in med ledighetsklockan vriden ur led. Det gör inget. Vi läste den sista halvtimmen efter att ha lyssnat in hur sent alla somnat kvällen innan. Själv somnade jag ovanligt tidigt och var uppe med tuppen. Alltså - det finns ingen tupp i en storstad - men jag vaknade innan väckarklockan ringde. Skrev ett inlägg till www.ur/skrivbloggen.se där ni kan läsa om hur man kan rita in sig själv med bokstäver.

Anne-Marie

SKOLCHEFEN

Idag möter jag en skolchef. Vi ska äta lunch. Han ska få min bok. Sen ska jag gå hem.
No comments about hur jag skriver. Jag leker!
Man får leka!

Anne-Marie

BORTSKÄMDA

Hört i matsalen:

- Ni är bortskämda!
- Vi är inte bortskämda. Vi är bortskrämda!

Anne-Marie


MINA ELEVER IDAG



Jag började dagen med nybakade storbröd! Sen blev vi störda. Sen så blev Anne-Marie inte så glad. Sen så frågade Anne-Maries elever om Anne-Marie ville ha en kopp svart kaffe. Sen så sprang Anne-Maries elever till lärarrummet och hämtade kaffe, utan socker och utan mjölk. Sen så spragn eleverna tillbaka in i klassrummet med kaffet. Sen blev Anne-Marie plötsligt på ett strålande humör. Sen så kom en förälder och slog sig ned i klassrummet. Sen frågade eleverna föräldern om föräldern ville ha kaffe. Det ville föräldern. Sen så sprang Anne-Maries elever till lärarrummet igen. Sen så hämtade dom kaffe där. Kaffe med mjölk och socker. Sen så kom eleverna tillbaka till klassrummet och gjorde föräldern glad och nöjd.

Synpunkter på mitt skrivande mottages inte!
Anne-Marie

Tidigare inlägg