Står - en dikt om mig själv! del 7




Jag står på mig!
Nu är fingrarna i kläm!



Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: Plura

Bra att du står på dig!



Var fastnade fingarna i kläm?



Behövs hjälp att lossa dem......

2009-08-26 @ 22:31:25
Postat av: Erika

Hej Anne-Marie. Idag hittade jag din blogg och det räddade så mycket för mig.

Idag fick jag än en gång höra av en (i mina ögon sett) inrutad lärare att det måste vara något fel på min son. Min goa, snart 8-åriga son, som är det mest fantastiska som finns i mitt liv. Vad är då felet, jo att han inte kan sitta still. Själv är jag utbildad lärare och fick under min tid som student lära mig att alla barn är olika och att vi ska ta till vara på denna fantastiska flora av barn som möter oss. Så arbetade jag, innan jag för sju år sedan fick den otroliga möjligheten att få vara hemma med mina barn, och så vill ju jag att lärare ska möta mina barn. Men jag får bara höra att han inte kan sitta still.

Denna fantastiska påg som har ett ordförråd långt över en åttaårings nivå. Som läser flytande och som älskar matte. Men det enda han får höra är att han inte kan sitta still.

Nä, han kan inte sitta still. So what - han är inte ens åtta år, han kan ju inte vara den förste i historien som inte satt still. Är det fel på honom för det, behöver han en psykolog? Allting känns så enormt absurt och jag letade så efter lite styrka ikväll. Det fick jag från dig i ditt inlägg: Utan pedagogiskt anslag - sitt still.



Tack för att jag fick "vräka" ur mig och tack för att du gav mig styrkan att fortsätta slåss. Jag kommer hädanefter följa din blogg med ytterst stor beundran. Tur att det finns pedagoger som du.

Massor med beundrande hälsningar

Erika


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback