FREDAG IDAG...
Fredagen ger en speciell tyngd åt veckan.
Det handlar om avslut. Packa ned. Pricka av.
Summera. Tänka veckan från början.
Måndag till fredag.
Arbetsveckan.
Hmm - jo - näe - ganska - lyckades - klar med - fortsätta med - ändra - boka... på måndag...
så får det bli. Näe, nu ska det bli skönt med ledigt. Helg - hmmmmm....
Så ungefär.
Men fredagen handlar också om nybörjan.
Göra helg. Skapa något för kommande dagar.
Köpa in, stämma av, pricka för...
och det är matinköp, dryckesinköp, tänka
vad att göra-funderingar, samla ihop, vara.
Kort sagt.
Fredag. Ett slut. En början.
Anne-Marie
Oj oj oj...
900 inlägg.
Det är roligt att skriva!
Så är det!
Anne-Marie
Det är roligt att skriva!
Så är det!
Anne-Marie
LARS MELIN citat
"oftast blir den skribent som inte vill bygga broar över till läsarna dömd till isolering."
Så här tänker jag:
Ansvaret för ordet är delat mellan avsändare och mottagare.
Ord och meningar är broar. Om de är ämnade att vara det.
Anne-Marie
Läs LARS MELIN - Människan och skriften. Tecken. Historia. Psykologi. PAN POCKET 2004
.
TRE BARN...
Det är en gammal bild.
Inte nytaget.
Flera, flera år sedan.
Mina barn!
Då - inte nu.
Nu är en annan bild.
Anne-Marie
Tack till en person som bor i mitt hus.
Hon tog bilden. Den är fin. Den visar mycket av mina barn.
RÄDSLA för...
Mina elever skriver. I årskurs två. Det är inte mängden ord. Det är alltid innehållet. Denna gång om rädsla. Många skrev om vad ett barn är rädd för. Denna text sticker ut. Jag är rädd för ingenting. Man kan tolka detta ingenting till många ting. I ett barns värld betyder det just ingenting. Jag är inte rädd. Det är nästan befriande.
Anne-Marie
MAJESTÄTISKT TRÄD
Mäktiga träd.
Stort.
Obrutet.
Helt.
Dött.
Omslutet av liv.
Majestätiskt.
Särskiljande.
Vi har allt att förvalta.
Anne-Marie
TJUVLÄSA... En liten stöld utan påföljd
Skriv om ordet tjuvläsa! Det var uppgiften! Det skrevs, och skrevs, och skrevs i en årskurs tre. Detta för att synliggöra läsandet som vi gör utan att tänka på att vi faktiskt läser.
Tjuvläsa - det tjuven får med sig är lite ord på vägen. Det berikar. Utan att kosta något alls.
_______________________________________________________________________
Tjuvläsa finns INTE i ordboken.
Däremot finns ordet TJUVSPRÅK - vilket jag aldrig någonsin hört eller använt. TJUVSPRÅK är "en särpräglad språkvariant som används mellan tjuvar och andra kriminella; med inslag av ord som är främmande för normalspråket."
Att tjuvläsa är att få språk som ÄR lite främmande.
Att tjuvläsa är ett ord som är så särpräglat att det inte finns i min ordbok. Betydligt vanligare ord är då detta TJUVSPRÅK.
TJUV är ett förled till ett annat ord.
Det ska alltså finnas ett annat ord bakom.
Själva ordet tjuv betyder "otillåtet och i smyg".
Jag gillar det här - alltså - jag gillar min ordbok!
Anne-Marie
Fortfarande min gamla ordbok - SVENSK ORDBOK - Esselte Studium 1986. Ska köpa en aktuell. Ska... men jag gillar mitt tummade exemplar...
TÄLLBERG FORUM
Detta är Lytah från Madagascar. Han arbetar med biodiversity tillsammans med Bitte Kajler på Spånga Gymnasium, Stockholm. Samt de viktigaste aktörerna - ELEVERNA!
Dessa två - Lytah och Bitte - driver ett twinschoolproject. Detta omsluter elevernas framtida möjligheter i samspel med natur, djur och hållbar utveckling. Lytah är inbjuden att tala vid Tällberg Forum. Jag önskar honom all lycka där. Han är sig själv tillräckligt stor, kunnig och karismatisk. Han kommer förmedla sitt budskap med pondus och empati.
Twinschoolprojektet/Madagascar - Sverige kommer att utvecklas till en modell att lära av. Denna modell kan sedan överföras till andra skolor som vill utveckla en hållbarhet världen över.
Jag håller mina tankar över Lytah idag.
Anne-Marie
TVÅ STOLAR FÖR SAMTAL
Två stolar för samtal...på Odenplan i Stockholm. Två stolar är en del av Thoreau tanke kring det jag ofta återkommer till:
en stol för ensamhet (solitude)
två stolar för samtal
tre stolar för sällskap
och alla stolar är i sig själva kvaliteter. När jag sitter på en stol för ensamhet mår jag väldigt bra ibland. Då är den stolen en stol där jag njuter. Jag slår mig ned. En fotölj. En köksstol. Men känslan är rakt igenom god.
Två stolar för samtal behöver inte vara två fysiska stolar, Det kan vara ett havererat sms-samtal. Då är dessa stolar inte goda. Då representerar stolarna inte det goda samtalet mellan två. Ett gott samtal mellan två kan i mitt fall beröra närvaron av den andre... så att man rätt blir förstådd.... Ett gott samtal förs nog på Odenplan. Jag gillar stolarna där. De är konstgjorda. Konstutställda. Vackra. Där skulle jag kunna sitta med någon och blicka ut över reklamen, folk som går förbi, samtalandes om ditten och datten....
Tre stolar för sällskap är allt det som kommer över tre. Det kan vara en hel middagsittning. Det kan vara många. Många runt ett bord. Många som slår sig ned. En biograf. Men känslan. .. det är känslan som stolarna ska representera.
Jag återkommer till Thoreaus stolar.... de är ständigt med mig. Jag tänker ofta - trivs jag på den här stolen... i det här sällskapet...i det här samtalet...
Allt gott mina bloggvänner.
Anne-Marie
SÖK VIDARE:
http://annemariekorling.blogg.se/2007/april/en-stol-for-ensamhet2007-04-11-1.html
STEG NED - STIG NED
Östersjövatten.
Midsommarbrygga.
Vattnet är kallt.
Anne-Marie
HELT UTBRÄND LOKAL
Elden släckt. Inga sensationer. Då gick jag förbi med min kamera.
Brandmännen står i ett samtal. Delar av gatan avstängd.
Poliser, brandmän, räddningsfordon.
Det är tryggt att det är så. De kan. De vet. Det böjer vi oss för.
Anne-Marie
MYROR...
kan sätta fart på det mesta.
Är de i byxorna får man röra sig. Är det myror i huvudet får man tänka. Dessa myror är inte i brallorna. Inte har någon satt dessa myror i huvudet på mig. De är inplastade med några barrstrån. Bevarade från dåtiden in i framtiden. Tänk så levande de ser ut. Det sätter lite myror i huvudet på mig trots allt. Hur plastar man in myror så där? Hur gamla är de? Från vilken skog togs de? Tänk om de är exotiska i framtiden? Det sista kändes inte så bra att tänka. Om man tänker så då uppenbarar sig hela det ekologiska systemet. Systemet är så sinnrikt uppbyggt att de flesta arter är sammankopplade till vartannat. Då är detta inte bara en bild av några myror i en plastbit - utan en påminnelse! Om livsvillkor! Om människan. Jorden. Alltet!
Anne-Marie
DET BRINNER
...i mina kvarter. Alla gator avstängda. Tystnad. Ingen trafik. Men ibland tjut från brand och polisbilar. Tidningsfolk och fotografer har en nyhet. Är du på plats kan du sända in bilder. Folk fotograferar. Jag är på plats. Som tur är tog jag inte med mig min kamera. Det räcker med det som är.
Anne-Marie
Anne-Marie
GE SVAR PÅ TAL
är en titel på en mycket rolig bok.
GE SVAR PÅ TAL - en handbok i konsten att alltid veta bäst - och att platta till besserwissrar som tror att de gör det - Anders Mathlein - finns i pocket och utgiven på Schibstedförlagen 2007.
Jag köpte den när jag var på resa. I Pocketshoppen. De rekommenderade boken. Med ett leende. De var lite rappa i munnen så jag antog att de läst och praktiserade innehållet.
Jag skrattade högt på tåget.
En man som säkert ville tysta ned mitt gapflabb frågade försynt - vad läser du?
Han skrev upp titeln.
Så kan man sprida litteratur.
Jag läste på tunnelbanan en gång - skrattade så jag inte kunde sluta - det slutade med att jag läste högt för dem som satt intill - så skrattade vi tillsammans.
En annan gång skrattade jag så jag satte kaffet i halsen. Då läste jag den norske författaren LOE. Jag satt på ett flygplan...och bredvid mig satt en man och drack kaffe utan att sätta det i halsen. LOE skrev om sin flygrädsla. LOE undrade när flygkapten skulle besluta sig för att skita i sitt jobb... ge upp.... lägga av... under en flygning. Där satt jag... och det roade mig att vara där jag var....högt uppe. Och läsa LOE´s dödsrädsla...
Jag läste upp detta för mannen intill. Han skrattade också. Men han hade svalt kaffet. Det var tur. Det är lite trångt att skratta med kaffe i munnen på flygplan. Han var inte flygrädd. Blev inte rädd heller. Men vi undrade när flygkapten skulle lämna stolen och gå på toaletten. Det är ett farligt moment under en flygning. Tänkte vi.
Jag läser - alltså skrattar jag - om jag får felcitera Descartes.
(Lärt mig hur man citerar så mycket som möjligt ur boken GE SVAR PÅ TAL, om jag citerar rätt...spelar ingen roll. Huvudsaken att jag citerar.)
Jag citerar - alltså namedroppar jag - om jag får felcitera Descartes - Cogito ergo sum -
Åter till balkongen, kaffet och boken.
Anne-Marie
GE SVAR PÅ TAL - en handbok i konsten att alltid veta bäst - och att platta till besserwissrar som tror att de gör det - Anders Mathlein - finns i pocket och utgiven på Schibstedförlagen 2007.
Jag köpte den när jag var på resa. I Pocketshoppen. De rekommenderade boken. Med ett leende. De var lite rappa i munnen så jag antog att de läst och praktiserade innehållet.
Jag skrattade högt på tåget.
En man som säkert ville tysta ned mitt gapflabb frågade försynt - vad läser du?
Han skrev upp titeln.
Så kan man sprida litteratur.
Jag läste på tunnelbanan en gång - skrattade så jag inte kunde sluta - det slutade med att jag läste högt för dem som satt intill - så skrattade vi tillsammans.
En annan gång skrattade jag så jag satte kaffet i halsen. Då läste jag den norske författaren LOE. Jag satt på ett flygplan...och bredvid mig satt en man och drack kaffe utan att sätta det i halsen. LOE skrev om sin flygrädsla. LOE undrade när flygkapten skulle besluta sig för att skita i sitt jobb... ge upp.... lägga av... under en flygning. Där satt jag... och det roade mig att vara där jag var....högt uppe. Och läsa LOE´s dödsrädsla...
Jag läste upp detta för mannen intill. Han skrattade också. Men han hade svalt kaffet. Det var tur. Det är lite trångt att skratta med kaffe i munnen på flygplan. Han var inte flygrädd. Blev inte rädd heller. Men vi undrade när flygkapten skulle lämna stolen och gå på toaletten. Det är ett farligt moment under en flygning. Tänkte vi.
Jag läser - alltså skrattar jag - om jag får felcitera Descartes.
(Lärt mig hur man citerar så mycket som möjligt ur boken GE SVAR PÅ TAL, om jag citerar rätt...spelar ingen roll. Huvudsaken att jag citerar.)
Jag citerar - alltså namedroppar jag - om jag får felcitera Descartes - Cogito ergo sum -
Åter till balkongen, kaffet och boken.
Anne-Marie
DENNA DAG ETT LIV
Orden är Astrid Lindgrens. Hon lade dessa ord i Melkers mun. Denna författardrömmande pappa. Jag är gärna barn till farbror Melker på Saltkråkan.
Denna dag ett liv...
Min dag - ett liv. Vad innehåller min dag? Vad gör mitt liv?
* Varmt kaffe. Annars är min dag inget liv alls. Hett. Nybryggt. Stor kopp.
* Tidningar. Morgontidningar. Nyhetsbehag.
* En bok. Denna morgon Dag Hammarskjölds Vägmärken.
* Blogg. Måste skriva ned några tankar. Reflektion och samtal.
* En promenad. Det blir runt Stockholm. Från Söder till Norr. Från Norr till Söder.
* Ett fotografi. Jag fotograferar något jag vill minnas.
* Samtal. Djupt, ytligt, smalltalk, bigtalk. I don´t care...
* Tänka. Jag är en tänkare. Måste tänka. Fundera. Undra.
* Mat. Oj, det glömmer jag oftast bort. Men jag blir hungrig.
* Sova. Jag gillar att sova middag. Slumra till i några minuter.
* Lyssna. Jag lyssnar på allt. Mest på musik.
* Skratta. Bäst skrattar jag ihop med andra.
* Sjunga. Om jag inte sjunger är jag inte glad. Sången bara är.
* Fika. Jo, om och om igen. Fika. En kopp kaffe. Java. En balja bläck...
sedan skriva igen.
Så fylls en dag - ett liv - mitt liv!
När jag är ledig vill säga.
Anne-Marie
Denna dag ett liv...
Min dag - ett liv. Vad innehåller min dag? Vad gör mitt liv?
* Varmt kaffe. Annars är min dag inget liv alls. Hett. Nybryggt. Stor kopp.
* Tidningar. Morgontidningar. Nyhetsbehag.
* En bok. Denna morgon Dag Hammarskjölds Vägmärken.
* Blogg. Måste skriva ned några tankar. Reflektion och samtal.
* En promenad. Det blir runt Stockholm. Från Söder till Norr. Från Norr till Söder.
* Ett fotografi. Jag fotograferar något jag vill minnas.
* Samtal. Djupt, ytligt, smalltalk, bigtalk. I don´t care...
* Tänka. Jag är en tänkare. Måste tänka. Fundera. Undra.
* Mat. Oj, det glömmer jag oftast bort. Men jag blir hungrig.
* Sova. Jag gillar att sova middag. Slumra till i några minuter.
* Lyssna. Jag lyssnar på allt. Mest på musik.
* Skratta. Bäst skrattar jag ihop med andra.
* Sjunga. Om jag inte sjunger är jag inte glad. Sången bara är.
* Fika. Jo, om och om igen. Fika. En kopp kaffe. Java. En balja bläck...
sedan skriva igen.
Så fylls en dag - ett liv - mitt liv!
När jag är ledig vill säga.
Anne-Marie
UPPMÄRKSAMHET
Dag Hammarskjöld, Vägmärken, 1963, skriver så här
" Den lilla grabben tar ett par skeva skutt på ett ben, utan att ramla.
Och fylls av beundran för sin duktighet, dubbelt stark eftersom det finns åskådare."
Den bekräftande uppmärksamheten ... att närvara, se och ta emot.
Vi behöver inte berömma, sätta ord på, bara vi ser, närvarar och deltar.
Tar emot.
Anne-Marie
" Den lilla grabben tar ett par skeva skutt på ett ben, utan att ramla.
Och fylls av beundran för sin duktighet, dubbelt stark eftersom det finns åskådare."
Den bekräftande uppmärksamheten ... att närvara, se och ta emot.
Vi behöver inte berömma, sätta ord på, bara vi ser, närvarar och deltar.
Tar emot.
Anne-Marie
Citat Dag Hammarskjöld
Gör vad du kan - och uppgiften skall vila lätt i din hand,
så lätt att du med förväntan sträcker dig mot svårare prov som kan följa.
Viktiga ord!
Anne-Marie
Källa:
Dag Hammarskjöld - VÄGMÄRKEN - Bonniers 1963
BENÄMNA SAKER OCH TING
Vi sätter ord på saker och ting.
Ibland skriver vi ordet på saker och ting.
Här är en stol.
Men det står skrivet att det är en chair.
Ordet vi skriver benämner saker och ting.
Men också var vi är någonstans.
Språket berättar också om en plats.
Platsen syns inte här.
Men det går att slå sig ned i stolen.
Det kan man göra oavsett hur den är benämnd.
Vi kan se att det är en stol.
Då slår vi oss ned.
Kanske lär vi oss hur tinget benämns i samma stund vi sätter oss.
Stol. Chair.
Anne-Marie
ANSLAGSTAVLANS TEXT - OM ATT KUNNA LÄSA
När man står vid en anslagstavla måste man kunna läsa.
Det är mycket information som anslagstavlan förmedlar. Man måste också kunna sålla, ögna igenom och översiktsläsa. Så hittar man något som intresserar. En rubrik som riktar sig rakt in i vår värld, berör mer och därför riktar vi ögonen dit. Då läser man noggrant, kanske tar man upp en penna och ett papper, skriver av något viktigt, ett telefonnummer, en mening eller en plats. Kanske drivs vi fram till anslagstavlan för att vi söker något, kanske för att en bild lockar oss närmare, kanske för att någon annan står där och läser, kanske för att platsen är oss obekant och vi behöver lite information om vad som sker just här. En anslagstavla är som vilken läsning som helst. Vi använder en mängd strategier för att läsa anslagstavlan. Kanske vi kan ställa oss framför en anslagstavla och fundera över hur vi gör och varför vi gör som vi gör när vi hämtar information. Vi behöver det. Vi som kan läsa. Vi som kan läsa är inbjudna till alla textsammanhang som presenteras för oss. De som inte kan läsa - de går bara förbi.
Det är mycket information som anslagstavlan förmedlar. Man måste också kunna sålla, ögna igenom och översiktsläsa. Så hittar man något som intresserar. En rubrik som riktar sig rakt in i vår värld, berör mer och därför riktar vi ögonen dit. Då läser man noggrant, kanske tar man upp en penna och ett papper, skriver av något viktigt, ett telefonnummer, en mening eller en plats. Kanske drivs vi fram till anslagstavlan för att vi söker något, kanske för att en bild lockar oss närmare, kanske för att någon annan står där och läser, kanske för att platsen är oss obekant och vi behöver lite information om vad som sker just här. En anslagstavla är som vilken läsning som helst. Vi använder en mängd strategier för att läsa anslagstavlan. Kanske vi kan ställa oss framför en anslagstavla och fundera över hur vi gör och varför vi gör som vi gör när vi hämtar information. Vi behöver det. Vi som kan läsa. Vi som kan läsa är inbjudna till alla textsammanhang som presenteras för oss. De som inte kan läsa - de går bara förbi.
Anne-Marie
PROMENAD BLAND SKYLTAR
Jag tittar på skyltar. Noggrant. Jag tycker det finns oändligt många skyltar. Om ditten och datten. Oftast om det man inte får göra. Det man inte får göra står väldigt tydligt. Det kan bero på att man får göra saker i stort sett. Men att det är några saker som man kanske inte får göra. Bara några. Vad man inte riktigt får göra här är lite otydligt. Men vad man inte får göra det visar pilen tydligt. Ditåt...så då gick vi som gick åt det hållet och undrade vad vi inte riktigt fick göra och varför vi inte förstod det då vi försökte läsa skylten. Ja. vi lade inte ned väldigt mycket tid på att förstå heller. Vi gick vidare. Så kan man göra. Det gjorde vi.
Anne-Marie
MELLANRUM
Jag älskar ordet mellanrum. Det finns inget vackrare. Det finns ingen vackrare plats. Det är som ett litet andrum mellan två händelser, två platser, två människor... just innan mellanrummet försvinner. Då blir det avstånd eller närhet. Det tycker jag om. Just precis innan. Ett mellanrum.
Jahaja...måste till min ordbok.
Så här förklaras ordet MELLANRUM
"mellanliggande fritt utrymme mellan platser där något är placerat även om händelselös period mellan två händelser"
Nu måste jag protestera - det är aldrig händelselöst i ett mellanrum. Det är precis tvärtom. Det är en händelse i sig att befinna sig i ett mellanrum. Man kan välja. Man kan vänta. Man kan stå. Man kan räcka fram en hand. Man kan se sig om, man kan slå sig ned. Det är ett mellanrum mellan två avstånd. Det är ett kliv över så är man nära igen.
Anne-Marie
ELEVENS ORD... ELEVENS JAG
Jag - jag tycker om när eleverna tar ordentligt avstamp ur sitt jag. JAG översätter. Jag vill inte rätta till. Det är inte behövligt. Jag vill däremot bekräfta det JAG som översätter. Det, som detta JAG översätter, är dessutom helt korrekt översatt. Men inte rätt stavat. Jag läser inte formen utan innehållet. JAG översätter.
Ja, gör det. Det är så spännande att se hur du översätter och vad det blir när du gjort det... får ett annat JAG läsa och ta del av ditt arbete då?
Anne-Marie
PÅ REGNIG STADSPROMENAD...
På regnig stadspromenad...träffar jag blöta människor. De skyndar hit och dit. Vädret är inte med dom. Vädret är på dom. I form av regn. Då springer människorna. In i affärer springer dom. Skakar av sig regndroppar. Ojar sig över vädret. Tar i kläder som hänger på galgar. Torra kläder som hänger på galgar. De är till salu. Kläderna. Inte galgarna. Ber man om dom kan man kanske få en och en annan galge. När människorna ska ut, kurar de ihop i dörröppningar, tittar upp, bedömer språnget utifrån vädret. Kastar sig ut samtidigt som vädret kastar sig över dom. I form av regn.
Så kan det vara när det regnar i en stad.
Anne-Marie
Att se en baksida
Allting har en baksida. Baksidan på skyltar säger också en hel del. Det beror på hur man ser. Det handlar alltid om det. Vad vi ser? Hur vi ser? Vad vi vill se? Varför vi ser det vi ser? Jag ser mest och bäst genom en kameralins. Då framträder det som annars försvinner i det stora hela. I det stora hela kanske det inte gör så mycket. Men små detaljer säger väldigt mycket om de stora sakernas tillstånd. Så tänker jag.
Anne-Marie
REGN och VATTEN
Denna bild ställer allt på ända. Gräset är torrt. Det gröna är fruktigt grönt. I vattenspegeln syns ett träd. Allt är uppochnedvänt. Så är det ibland. Jag tycker mycket om den här bilden. Jag skulle egentligen vrida den rätt. Men det är just detta - den är inte vänd rätt. Speglar återspeglar. Jag tycker om dessa återspeglingar. Det synliggör något. Vad återstår att se.
Anne-Marie
Körlings favoritcitat:
"Låt oss skratta tillsammans vid den här tiden nästa år"
Anne-Marie
JAN BJÖRKLUND´s uttalande i SVD
Jag hoppas att det är felciterat... men i samband med SvD artikel om sommarskolan... säger Jan Björklund att sommarskolan inte är lösningen på längre sikt...
- Just nu har vi många elever som är underkända i högstadiet därför att kvaliteten i låg- och mellanstadiet har varit för låg. När eleverna väl går på högstadiet och inte kan tillräckligt, då måste man hjälpa till med olika stödåtgärder och detta är en, säger Jan Björklund.
SvD den 27 juni 2007 av journalisten Sofia Nilsson.
Jag tycker inte om att barn inte klarar sin skolgång. Jag tycker alla har rätt att klara sin skolgång. Men livet är inte bara i skolan. Barn har svårigheter som de tar sig igenom, barn hamnar i svackor, barn söker andra vägar för sitt lärande... varje lärare jag känner gör det bästa det kan för de barn som inte lyckas... samtalar med, hjälper, uppmuntrar, vill, stöttar, underlättar ... skolan har och är en plats för barn och ungdomar som växer upp och växer in i samhällets förväntningar och krav. Det är dynamiskt. Det är samspelande med allt det andra, såväl vad att lära i skolan som vad att lära utanför skolan.
Jag vill inte läsa uttalanden av detta slag jag läste nyss - att kvaliteten på låg- och mellanstadiet har varit för låg - alltför generaliserande. Skolvärlden är komplex. I denna komplexa värld verkar lärare tillsammans med elever. Jag välkomnar Jan Björklund till en dag vid min skola. Bland lärare och elever. I ett klassrum. Gärna från förskoleklass upp till en niondeklass.
Anne-Marie
- Just nu har vi många elever som är underkända i högstadiet därför att kvaliteten i låg- och mellanstadiet har varit för låg. När eleverna väl går på högstadiet och inte kan tillräckligt, då måste man hjälpa till med olika stödåtgärder och detta är en, säger Jan Björklund.
SvD den 27 juni 2007 av journalisten Sofia Nilsson.
Jag tycker inte om att barn inte klarar sin skolgång. Jag tycker alla har rätt att klara sin skolgång. Men livet är inte bara i skolan. Barn har svårigheter som de tar sig igenom, barn hamnar i svackor, barn söker andra vägar för sitt lärande... varje lärare jag känner gör det bästa det kan för de barn som inte lyckas... samtalar med, hjälper, uppmuntrar, vill, stöttar, underlättar ... skolan har och är en plats för barn och ungdomar som växer upp och växer in i samhällets förväntningar och krav. Det är dynamiskt. Det är samspelande med allt det andra, såväl vad att lära i skolan som vad att lära utanför skolan.
Jag vill inte läsa uttalanden av detta slag jag läste nyss - att kvaliteten på låg- och mellanstadiet har varit för låg - alltför generaliserande. Skolvärlden är komplex. I denna komplexa värld verkar lärare tillsammans med elever. Jag välkomnar Jan Björklund till en dag vid min skola. Bland lärare och elever. I ett klassrum. Gärna från förskoleklass upp till en niondeklass.
Anne-Marie
SOMMARSKOLA
Det bedrivs sommarskola. För elever som behöver mer hjälp och stöd att klara sina betyg. Jag förstår dem. Dessa elever har rätt till sina betyg. Det kanske inte alltid är så lätt i en helklass, ofta stor sådan, kanske upp till 30 elever, att få den hjälp man har behov av.
Jag tycker detta pekar på skolans svåra svåra roll. Läraren har många, många elever. Eleverna är en bland många, många andra. Livet som pockar på med alla sin måsten, kamratskapet som är viktigt, illhörandet av någon grupp viktig, allt det där andra... och scheman som avbryter för andra ämnen då man precis är i färd med att klura ut hur man förstår...så språng till det andra.
Innerst inne fungerar vi inte så. VI fungerar bäst på andra sätt. Då när eleven börjar förstå, väcks en glädje och en lust som skapar lärandet. Det sker oftast i gemenskap med någon som följer med på vägen. Oftast av en lärare. Men också av en annan klasskamrat. Detta är lite tidskrävande processer. Det är bara att gå till sig själv. Hur lär jag? Varför lär jag mig? Hur gör jag detta bäst?
SvD skriver idag om Sommarskola. Några få elever, en lärare. En sista möjlighet att lära sig. Det är värdigt att få göra detta möjligt. Det är inte någon som gläds med IG i betygen. Varken lärare, elev gör det. Och framtiden -
skulle den inte vara ljus?
Anne-Marie
ETT BARNS HAND...
Ibland när man går på promenad kan man plötsligt känna ett litet barns hand i sin egen.
Det är stort. Det är ett ögonblick av gemenskap. Man fortsätter promenaden. Men något är förändrat.
Anne-Marie
BAGAROMSORG och TÅRTTILLVERKNING
Det är tårta.
Det är födelsedag. Det är baka för bagaren. Det är att sätta ihop ingredienserna. Det är att få ihop ingredienserna. Konsistens. Lite smör. Lite vätska. Det är att röra ihop och grädda varmt och lagom. Det är att rensa jordgubbar. Det är att göra vaniljkräm med lite droppar kärlek. Det är att dela bottnar och skapa lite tårthöjd. Det är att kavla ut ett marsipantäcke som får omsluta allt det goda som tårtan innehåller. Det är lite slick på fingret. Lite smaka av. Så ska namnet dit, så ska bokstäverna sirligt ritas fram.
Bagarens dotter fyller år.
Anne-Marie
SVENSKA FLAGGAN
Jag tycker så mycket om den här bilden.
Så blir det ibland. Fel. Men det är när vi vet att det är fel som vi förstår vad som är rätt.
Anne-Marie
ETT ENDA LJUS...
Gatuljus.
När man åker i mörkret på landsvägen så närmar man sig ibland en tätare ort. Bebyggelse. I mörkret syns lamporna från husen. Så ... ett gatuljus... och ett till. En korvkiosk, en matvaruaffär..bensinstation... hastigheten ska sänkas från hög till låg. Det lilla som är upplyst ska passeras långsamt. Så slutar gatubelysningen...och mörkret håller fram sin mantel där jag färdas med min lilla bil - rakt in i natten.
Anne-Marie
FÖDELSEDAGEN...IDAG
Idag ska jag på födelsedag. Två små barn fyller år. De är små. Åren de
fyller är inte många. Men viktiga. Oändligt viktiga. Det är inte antal år som
är det viktiga för oss runt omkring. Det viktiga är att de finns. Vi firar att
de finns till.
När jag läser ordet födelsedag - slår det mig hur stort detta ord är.
FÖDELSE - DAG.
Det går inte att förminska ordets betydelse.
Födelse betyder
inträde i livet, ankomst till världen.
Läs det långsamt. Hör hur stort det är. Födelse...
Det är en dag varje år som vi ser på den som kom till världen som det under det är.
Du - du kom till världen. Du - du gjorde ditt intåg i livet.
Vi - vi tar emot dig. Så borde vi sjunga. Vi tar emot dig.
Vi - alla vi - ska förvalta detta möte.
Det är vårt ansvar.
Vi har den äran att välkomna dig.
Anne-Marie
ALLA BARNS FÖDELSEDAG...
Jag arbetade en tid i en öppen verksamhet.
Dit kom alla barn.
Alla barn som var där hade det inte lätt.
Inte alla gånger.
Så de flesta gånger försökte vi göra det lätt för dem att vara där de var med oss.
En dag döpte jag till ALLA BARNS FÖDELSEDAG.
Då gjorde vi fiskdamm, tårta, bullar, kakor, saft och dricka.
Vi sjöng, vi gjorde lekar.
Alla barn hade födelsedag. Så där lite svenskt. För de flesta
var från någon annanstans. De flesta av de barn jag träffade
fick aldrig gå på något födelsedagskalas. De fick inte göra
så mycket alls. Så när det var fiskdamm så var det fiskdamm
för de som inte brukade ha fiskdamm.
Det är och förblir det finaste födelsedagskalas jag någonsin
varit på.
Vi ser inte våra egna traditioner. Därför gör vi inget av dem.
Vi visar inte upp dem. Vi försöker låtsas att de inte är traditioner,
ceremonier eller återkommande inslag i våra liv.
Det är svårt att föra in andra i dolda traditionerna om de
inte synliggörs. Födelsedagen är en sådan liten ceremoni.
Det lika viktigt att få vara inbjuden till
en födelsedag som att ingå i ett samhälle.
Anne-Marie
RÄTTEN ATT REDAN KUNNA
Elever kan redan en hel del innan de kommer till skolan. Elever lär sig också en hel del utan att lära sig i skolan. Skillnaden mellan att lära sig utanför skolan och i skolan är att eleverna själva tänker att de lär sig i skolan men utanför skolan vet de saker och ting.
Elever har rätt att redan kunna saker och ting. De har också rätt att få uttrycka att de redan kan, så att de inte behöver repetera i oändlighet det som de redan kan. Det värdefulla när man kan något är att det blir erkänt som ett kunnande och därmed blir en utgångspunkt för elevens fortsatta lärande.
En utmaning!
Anne-Marie
RÄTTEN ATT VETA VAD MAN KAN
Vad kan du och din hand?
En liten tankeskrivkarteuppgift i årskurs två.
Var stolt sa jag till mina elever.
Över det du kan och det du är på väg att lära dig.
Du ser själv. Du kan!
Jag ser att du kan skriva, rita, tänka och göra.
Du kan berätta, förmedla och åskådliggöra.
Det är stora saker.
Jag ser dina händer. Det unika med dina händer är att de är just dina. Det du gör med dina
händer är det du gör med dina händer.
Anne-Marie
MÖTE MED EN SKYLTDOCKA
Jag tittar mycket noga på skyltdockor.
Hur ser de ut? Vad utstrålar de inte?
Varför denna likgiltighet.
Jag har sett noga på skyltdockor. Det är märkligt hur lite de ser tillbaka.
Anne-Marie
TIDNINGEN LAURA...
har i senaste numret uppmärksammat bloggens 10årsjubileum. Jag fick genom mina bloggande besökare veta att jag fanns med på en lista över bloggare att vara nyfiken på.
Artkeln handlar om den bloggande pionjären Annica Tiger och är skriven av Sussanne Sawander.
Jag välkomnar uppmärksamheten. Bugar och tackar. Ska vara värdig det ljus ni låter mig få!
Denna sommar kommer jag att skriva...här i bloggen...och där i andra blad.
Artkeln handlar om den bloggande pionjären Annica Tiger och är skriven av Sussanne Sawander.
Jag välkomnar uppmärksamheten. Bugar och tackar. Ska vara värdig det ljus ni låter mig få!
Denna sommar kommer jag att skriva...här i bloggen...och där i andra blad.
GAMLA ORD
FINRUM
... finns detta rum fortfarande som fysiskt rum?
Är detta ett tänkt rum...kulturens finrum?
Finrum ger mig en känsla av att titta in - men stå kvar utanför. Jag minns vardagsrummet som aldrig var vardagsrummet. Det var söndagsrummet. På vardagarna var man aldrig där. Det var ett fint rum. Men var dag?
Nej - det var ett finrum.
Anne-Marie
... finns detta rum fortfarande som fysiskt rum?
Är detta ett tänkt rum...kulturens finrum?
Finrum ger mig en känsla av att titta in - men stå kvar utanför. Jag minns vardagsrummet som aldrig var vardagsrummet. Det var söndagsrummet. På vardagarna var man aldrig där. Det var ett fint rum. Men var dag?
Nej - det var ett finrum.
Anne-Marie
NYA ORD
ÅTERUNDRAN
- detta ord är mig givet.
Undran är ett lärandeord jag sätter mycket högt.
Återundran skulle då kunna vara en återkoppling till en tidigare undran.
Inget svar men en fortsatt tanke.
Detta ord fick jag från en vän i Piteå.
Jag tackar för ordet.
Anne-Marie
- detta ord är mig givet.
Undran är ett lärandeord jag sätter mycket högt.
Återundran skulle då kunna vara en återkoppling till en tidigare undran.
Inget svar men en fortsatt tanke.
Detta ord fick jag från en vän i Piteå.
Jag tackar för ordet.
Anne-Marie
www.poeter.se
redan rubriken hänvisar vidare.
ETT ELEVANSLAG...
med anledning av DEN DOLDA LÄROPLANEN tänker jag nu citera min bok KIWImetoden. När jag skrev boken hade jag är en bärande tanke att eleverna skulle springa med mig i texten. Anslaget är lärandet som en aktivitet. Skriver jag då en bok i ämnet - då skriver eleverna in sig i den.
Så här tänkte jag mig elevanslaget
Jag är delaktig.
Jag är med.
Jag upplever motivation.
Jag är förberedd på vad jag ska bli delaktig i.
Jag är respekterad för den jag är.
Jag vågar lita på min förmåga.
Jag får lära mig tillsammans med andra.
Jag får pröva och gissa.
Jag får framföra kritik.
Jag får prata, samtala och diskutera.
Jag får säga till när jag inte förstår.
Jag behöver inte kunna.
Jag får fråga.
Jag får tid att tänka.
Jag får härma efter en modell.
Jag blir sedd av mina klasskamrater och mina lärare.
Jag upplever mig uppmuntrad.
Jag blir bekräftad i mina försök att förstå och lära.
Jag har erfarenheter som är värdefulla.
Jag har erfarenheter som respekteras som kunskaper.
Jag får pröva, utveckla och ta ansvar.
Jag lär mig att formulera mina tankar och synpunkter.
Jag får gå omkring och ta in andras arbeten.
Jag behöver inte äga svaret. Jag får äga frågan.
Jag får uttala, tänka högt, göra fel.
Jag vågar.
Jag vill.
Jag har rätt att äga förväntningar på läraren och vad att lära.
Anne-Marie
_____________________KIWIMETODEN....BONNIER UTBILDNING 2006
ÅTERKNYT TILL URSPRUNGSTANKEN...
http://jeppesenblog.blogspot.com/
Så här tänkte jag mig elevanslaget
Jag är delaktig.
Jag är med.
Jag upplever motivation.
Jag är förberedd på vad jag ska bli delaktig i.
Jag är respekterad för den jag är.
Jag vågar lita på min förmåga.
Jag får lära mig tillsammans med andra.
Jag får pröva och gissa.
Jag får framföra kritik.
Jag får prata, samtala och diskutera.
Jag får säga till när jag inte förstår.
Jag behöver inte kunna.
Jag får fråga.
Jag får tid att tänka.
Jag får härma efter en modell.
Jag blir sedd av mina klasskamrater och mina lärare.
Jag upplever mig uppmuntrad.
Jag blir bekräftad i mina försök att förstå och lära.
Jag har erfarenheter som är värdefulla.
Jag har erfarenheter som respekteras som kunskaper.
Jag får pröva, utveckla och ta ansvar.
Jag lär mig att formulera mina tankar och synpunkter.
Jag får gå omkring och ta in andras arbeten.
Jag behöver inte äga svaret. Jag får äga frågan.
Jag får uttala, tänka högt, göra fel.
Jag vågar.
Jag vill.
Jag har rätt att äga förväntningar på läraren och vad att lära.
Anne-Marie
_____________________KIWIMETODEN....BONNIER UTBILDNING 2006
ÅTERKNYT TILL URSPRUNGSTANKEN...
http://jeppesenblog.blogspot.com/
DEN DOLDA LÄROPLANEN...
Läs om den dolda läroplanen i Fredrik Svenssons blogg
http://jeppesenblog.blogspot.com/
Skolan har inte längre monopol på lärandet, lika lite som tidningspressen numera har monopol på textinformation och nyhetsförmedlande. Internet har tex för överskådlig framtid förändrat maktstrukturen kring lärandet, och det går inte att vrida klockan tillbaka. Vi måste alla anpassa oss till verkligheten istället för att vända den ryggen och längtande blicka bakåt.
Teckning A-M Körling - jag tänker...
Javisst!
Den dolda läroplanen? Den är dold men så härskande.
Sitt still. Vänta på din tur. Lär inte av andra. Fusk när du frågar.
Vilken arbetsplats skulle få behålla sina anställda om de behandlades så.
Ordning och reda?
Det blir ingen ordning och reda av stillasittande. Det blir frånvändhet. Likgiltighet.
Ingentinglärande. Det blir strategier för att klara av att orka sitta still, vara tyst,
lyssna och fylla på sig själv med kunskaper som man inte förstår värdet av.
Det är inte skola. Även om det sitter i väggarna.
Det är ingen skola. Det är en envägsorganisation.
Anne-Marie
ORDBOKENS definition och meningsskapande - ordet SEXUALKUNSKAP
Det är roligt - tycker jag - att se hur ordböcker förklarar och illustrerar ord - betydelser och sammanhang.
Nu söker jag på ordet
SEXUALKUNSKAP
så här definieras detta ord:
"Kunskap om sexuella frågor särskilt som skolämne ingående i biologi eler orienteringsämne."
Ordboken ger också förslag hur ordet integreras i en mening:
" läraren fasade inför sexualkunskapen som det var dags för nu i femman"
Jag tycker det är lite roligt. Att läsa i ordböcker.
I mitt fall kom det med modersmjölken. För att anknyta till dagens ämne.
Anne-Marie
Källa. Svensk Ordbok, Esselte Studium, 1986
(en aning gammal...kanske finns det mer dagsaktuella meningar som omsluter ordet. Ska köpa en ny ordbok.
är dock lite förälskad i mitt mycket tummade exemplar.)
Nu söker jag på ordet
SEXUALKUNSKAP
så här definieras detta ord:
"Kunskap om sexuella frågor särskilt som skolämne ingående i biologi eler orienteringsämne."
Ordboken ger också förslag hur ordet integreras i en mening:
" läraren fasade inför sexualkunskapen som det var dags för nu i femman"
Jag tycker det är lite roligt. Att läsa i ordböcker.
I mitt fall kom det med modersmjölken. För att anknyta till dagens ämne.
Anne-Marie
Källa. Svensk Ordbok, Esselte Studium, 1986
(en aning gammal...kanske finns det mer dagsaktuella meningar som omsluter ordet. Ska köpa en ny ordbok.
är dock lite förälskad i mitt mycket tummade exemplar.)
SKOLANS SEXUALKUNSKAP - DN GRANSKAR
Detta ämne - sexualkunskap!
Minnen från egen sexualundervisning.
Lärare som tummade på ett papper med en rodnad som ömsom var lärarens och ömsom övertogs av eleverna. Då - när jag var ung - var ämnet laddat. Sexualundervisningen var förannonserad. Utannonserad. Genom detta en laddad väntan. Som vore det en urklippt stund från det som inte var skolans uppgift - men pålagd läraruppgift - måsteuppgift.
Sexualkunskapen skiljde sig från all annan kunskap som förmedlades.
En möjlighet till mänsklighet från läraren....blev ofta teoretisk och pappersrik.
Jag minns kroppens blindkarta - som just blindkarta.
Idag vet de flesta unga allt.
De flesta unga vet allt och detta mycket tidigt.
Men detta är ett stort misstag.
Att anta att alla unga vet allt.
Farligt.
De vet väldigt mycket. I stort sett har många tillgång till allt.
Ordrika. De kan orden. Uttrycker dem.
Men därifrån till att erfara är steget långt, väldigt långt.
Ämnet sexualkunskap är viktigt.
Men det är ur den vanliga människans perspektiv den ska föras.
Elever vet mycket utan att veta. När man frågar vad de behöver veta
undrar de hur man gör när man ska kyssas.
Dagens sexualundervisning bör handla om respekt och värdighet för
det personliga mötet med en annan människas kropp,
och - mötet med den egna kroppen.
Jag fick ett litet brev av en nia en gång - jag hade högläst
en ungdomsroman, han skrev...
jag visste allt om sex tills jag hade sex själv första gången.
Då visste jag absolut ingenting. Allt var så nytt, så nytt...
med det är roligt att lära sig...
Denna öppenhet och ärlighet ger oss en liten vägbeskrivning av hur och vad att tala om.
Men också om att skydda sig. Att ha kunskap om menscykeln, graviditeter,
sjukdomar samt att värna sin integritet...
Skolverket har granskat ämnet...och statistiken är dessvärre dyster.
Det krävs tydligare mål och utveckling av kunskapssyn.
teckning A-M Körling
Skolan riskerar att fjärma sig från ämnen som ständigt omsluter barn och unga utanför skolan. Som alltid, som alltid... har skönlitteraturen, ungdomslitteraturen..många ingångar för samtal och diskussioner, för förförståelse och lärande processer.
Anne-Marie
Dagens Nyheter, journalisterna Anna Bodin och Annika Hamrud, den 25 juni 2007.
www.dn.se
Minnen från egen sexualundervisning.
Lärare som tummade på ett papper med en rodnad som ömsom var lärarens och ömsom övertogs av eleverna. Då - när jag var ung - var ämnet laddat. Sexualundervisningen var förannonserad. Utannonserad. Genom detta en laddad väntan. Som vore det en urklippt stund från det som inte var skolans uppgift - men pålagd läraruppgift - måsteuppgift.
Sexualkunskapen skiljde sig från all annan kunskap som förmedlades.
En möjlighet till mänsklighet från läraren....blev ofta teoretisk och pappersrik.
Jag minns kroppens blindkarta - som just blindkarta.
Idag vet de flesta unga allt.
De flesta unga vet allt och detta mycket tidigt.
Men detta är ett stort misstag.
Att anta att alla unga vet allt.
Farligt.
De vet väldigt mycket. I stort sett har många tillgång till allt.
Ordrika. De kan orden. Uttrycker dem.
Men därifrån till att erfara är steget långt, väldigt långt.
Ämnet sexualkunskap är viktigt.
Men det är ur den vanliga människans perspektiv den ska föras.
Elever vet mycket utan att veta. När man frågar vad de behöver veta
undrar de hur man gör när man ska kyssas.
Dagens sexualundervisning bör handla om respekt och värdighet för
det personliga mötet med en annan människas kropp,
och - mötet med den egna kroppen.
Jag fick ett litet brev av en nia en gång - jag hade högläst
en ungdomsroman, han skrev...
jag visste allt om sex tills jag hade sex själv första gången.
Då visste jag absolut ingenting. Allt var så nytt, så nytt...
med det är roligt att lära sig...
Denna öppenhet och ärlighet ger oss en liten vägbeskrivning av hur och vad att tala om.
Men också om att skydda sig. Att ha kunskap om menscykeln, graviditeter,
sjukdomar samt att värna sin integritet...
Skolverket har granskat ämnet...och statistiken är dessvärre dyster.
Det krävs tydligare mål och utveckling av kunskapssyn.
teckning A-M Körling
Skolan riskerar att fjärma sig från ämnen som ständigt omsluter barn och unga utanför skolan. Som alltid, som alltid... har skönlitteraturen, ungdomslitteraturen..många ingångar för samtal och diskussioner, för förförståelse och lärande processer.
Anne-Marie
Dagens Nyheter, journalisterna Anna Bodin och Annika Hamrud, den 25 juni 2007.
www.dn.se
SvD om bloggandet ... framtidsscenario...
Jag är bloggny.
Jag började avtrycka mina tankar i ett offentligt rum.
Som ny ser jag det nya. Jag såg inte bloggandet innan.
Jag såg ett ord. Blogg. Inte en handling. Blogga.
Nu ser jag handling.
Avtryck. Åsikter, Uttryck.
Tankar. Poesi, Film...mångfald.
Vid sidan av något etablerat börjar bloggen etablera sig.
I mitt liv.
Kristallkulan har inga möjligheter att blicka framåt här...
Ordet är fritt.
Anne-Marie
Jag började avtrycka mina tankar i ett offentligt rum.
Som ny ser jag det nya. Jag såg inte bloggandet innan.
Jag såg ett ord. Blogg. Inte en handling. Blogga.
Nu ser jag handling.
Avtryck. Åsikter, Uttryck.
Tankar. Poesi, Film...mångfald.
Vid sidan av något etablerat börjar bloggen etablera sig.
I mitt liv.
Kristallkulan har inga möjligheter att blicka framåt här...
Ordet är fritt.
Anne-Marie
MIDSOMMARHELGEN ÄR ÖVER...
... och bilköerna ringlar sig tillbaka in till staden
Poliser gör stickkontroller och alkotester
Jag hamnade in en poliskontroll...
blåste och fortsatte
och
bilköerna ringlade sig tillbaka in till staden
poliserna gjorde stickkontroller och alkotester
Storhelgen är över.
Anne-Marie
TRACKBACKS?
Skillnaden mellan kommentar och trackback? Detta är en kommentar på ditt inlägg. Om du läser något hos mig och vill fortsätta skriva om samma ämne eller ha mig som referens/källa trackbackar du.
Samlar på mig blogginformation.
Har aldrig trackbackat någon - men inser att det viktigt att göra det.
Trackback är ju en hänvisning och en slags källhänvisning.
Om jag förstått det hela rätt.
Anne-Marie
Samlar på mig blogginformation.
Har aldrig trackbackat någon - men inser att det viktigt att göra det.
Trackback är ju en hänvisning och en slags källhänvisning.
Om jag förstått det hela rätt.
Anne-Marie
SOMMARLOVSDAGAR...
De senaste åren har jag inte rest bort.
Jag har rest hem.
Resans mål har varit att komma hem.
Jag har varit hemmavid.
Hemmavid.
Det är ett vackert ord,
Hemmavid.
Här tänker jag vara.
Läsa...skriva...promenera...slå mig ned...
småtala med små människor, stortala med stora människor.
Titta mig omkring precis där jag är.
Se med nya ögon på det som tidigare var så bekant.
Jag ska vara hemmavid.
Det är en outforskad plats.
Anne-Marie
ATT BLOGGA...
har för mig inneburit...
EN PLATS
* att göra mig en offentlig plats.
ATT TÄNKA PÅ
* att skärpa mina tankar inför olika fenomen
OCH SKAPA I
* utveckla mitt skrivande
* utveckla mitt fotograferande
FÖR ATT UPPTÄCKA
* nya kontakter
* bloggvänner
* samtalspartners
* bollplankskollegor
VAD ATT LÄRA FÖR
* hur man gör en blogg
* länka till andra
* läsa andra och upptäcka andra bloggare
* lära mig av andra tänkare
ATT MÖTA ANDRA SAMMANHANG
* jag är en bland många andra
* jag besöker platser via min blogg
OCH VIDGA PERSPEKTIVEN
* jag talar och lyssnar till fler
* jag möter andra och upptäcker andra
SAMTIDIGT SOM JAG LÄR OM ANNAT JAG INTE TÄNKTE PÅ
* lär mig om trädgårdar, om historia, om animerad film
* lär mig om unga människors bloggande tankar
* lär mig om skolpolitik och hur att påverka
AVSTÄMNING SÅ HÄR LÅNGT
Jag har bloggat i tre månader drygt. Jag har skrivit 850 inlägg.
Fått värdefulla kommentarer. Jag läser ständigt nytt hos andra bloggare.
Jag promenerar dagligen runt och läser. Och är tacksam för att det är just så.
Anne-Marie
BRÖLLOPSGÄSTEN...
...det jag inte skrev igår...
skriver jag nu.
Jag har varit toastmasterinna tillsammans med toastmastern.
Det var så många tal att vi behövde vara två.
Jag fick också äran att utbringa brudparets skål. Denna ära
tilldelades jag dagen innan. Ganska sent. Jag tog emot denna ära.
Äran bestod i att sjunga en dikt som en farfar skrivit till en känd
melodi...som jag lära mig. Jag skulle sjunga den.
Samma dag skulle jag få melodien.
Så innan jag gick till bröllopet hände följande...
Det gick inte så bra. Det där med melodien. Den gick inte att få
fram - och sjungas skulle dikten.
Alla kände stress och press.
- Det ordnar sig sa jag.
- Bra sa Brudens far. Bra sa brudens mor i bakgrunden.
- Det ordnar sig sa jag och fick en kraftig huvudvärk då jag insåg att det inte alls ordnade sig.
Jag kände en begynnande stress. Tänkte att jag kanske skulle ta två huvudvärkstabletter....mitt i förberedelserna.
Gjorde så. Tryckte ut två tabletter. Vatten i ett glas. Svalde.
I samma stund tabletterna åkte ned kände jag - detta var inte Alvedon.
Det var inte ALVEDON...tabletterna var större. Men svalda.
Jag tog upp paketet. Vad hade jag tagit för tabletter?
Vad är detta? Googlade namnet.
TABLETTER FÖR HUNDAR - AVMASKNING FÖR STOR HUND.
Mer förtäljer inte historien.
Men den är väldigt sann.
Väldigt sann.
Sann.
Anne-Marie
skriver jag nu.
Jag har varit toastmasterinna tillsammans med toastmastern.
Det var så många tal att vi behövde vara två.
Jag fick också äran att utbringa brudparets skål. Denna ära
tilldelades jag dagen innan. Ganska sent. Jag tog emot denna ära.
Äran bestod i att sjunga en dikt som en farfar skrivit till en känd
melodi...som jag lära mig. Jag skulle sjunga den.
Samma dag skulle jag få melodien.
Så innan jag gick till bröllopet hände följande...
Det gick inte så bra. Det där med melodien. Den gick inte att få
fram - och sjungas skulle dikten.
Alla kände stress och press.
- Det ordnar sig sa jag.
- Bra sa Brudens far. Bra sa brudens mor i bakgrunden.
- Det ordnar sig sa jag och fick en kraftig huvudvärk då jag insåg att det inte alls ordnade sig.
Jag kände en begynnande stress. Tänkte att jag kanske skulle ta två huvudvärkstabletter....mitt i förberedelserna.
Gjorde så. Tryckte ut två tabletter. Vatten i ett glas. Svalde.
I samma stund tabletterna åkte ned kände jag - detta var inte Alvedon.
Det var inte ALVEDON...tabletterna var större. Men svalda.
Jag tog upp paketet. Vad hade jag tagit för tabletter?
Vad är detta? Googlade namnet.
TABLETTER FÖR HUNDAR - AVMASKNING FÖR STOR HUND.
Mer förtäljer inte historien.
Men den är väldigt sann.
Väldigt sann.
Sann.
Anne-Marie
BRÖLLOPSGÄSTEN... kap 1
Jag är på väg till ett BRÖLLOP.
På väg betyder in i garderoben.
Men ve och fasa!
Nu passar inte längre klänningen.
Slit av - slit på - slit ut - slit...släng.
In i lådorna.
Nu passar inte längre strumporna.
Slit av - slit på - slit ut - slit sönder....?
In i garderoben...
Nu passar inte skorna,
kasta av, sätt på, kasta bort, kasta in...
In i badrummet...
Nu passar inte någon ting.
Det passar sig inte att göra stor affär av alla detaljer.
Bröllop ska bejaka.
Det betyder JA.
In i garderoben.
Plocka upp klänningen.
Ja nu passar klänningen.
Springa runt i lägenheten
efter strumporna.
JA NU PASSAR STRUMPORNA
In efter skorna. Tänk att de kommer i par.
Lika självständiga som ett bröllopspar.
Bör hålla ihop. Inte som mitt hit och släng.
En sko borta...
men...
JA nu passar galoscherna..
Anne-Marie
BLOMSTERTID nu kommer..
Tiden är knapp då det gäller blomster.
Smörblommorna är flyktigt klargula.
Maskrosen är spridd för vinden
Midsommarblomstren har en egen helg.
Det gröna!
Det ljusa sköra gröna! Snart i fullkomligt grönt.
Det gröna djupet.
I det mörka gröna vilar redan en ton av rött.
Det är nu.
Men också härifrån till framtiden.
Maskrosen har redan förberett sin ankomst.
Frön vilar i väntan.
Smörblommans gula vilar i ett litet ägg.
Om vi sörjer det flyktiga,
ser vi inte det vi har.
Om vi sörjer för tidigt det vi har att förlora
tror vi för stunden inte på nästa stund.
Återkomsten.
Anne-Marie
VACKRA DU...
VACKRA LJUS. VACKRA VATTEN. VACKRA ÖAR.
VACKRA VI SOM LÄGGER BLOMMOR UNDER KUDDAR.
VACKRA HJÄRTAN SOM HÅLLER ÖPPET HUS.
VACKRA DU SOM LÄSER DET HÄR.
Anne-Marie
VARA MIDSOMMAR
När jag åkte bil genom Sverige stannade jag till.
Gjorde en avstickare.
En grusväg. Det var så stilla.
Flugor och humlor.
Blomstren i det gröna.
En ko. En hund. Fågelkvittor.
Jag stannade till.
Precis i NUET befann jag mig.
Farten från motorvägen rusade igenom kroppen - 110 km/h - men här - just här - stod jag stilla.
Lyssnande,
Vilade ifrån.
Det var så...........................................................vilsamt stilla.
Midsommartid - en kort stund.
Nu är ljuset som ljusast.
Skörden som rikast.
Arbetet lagt åt sidan.
Jag vill inte göra midsommar. Jag vill vara midsommar.
Inget ska rusa igenom stunden.
Anne-Marie
FUNGERANDE TELEFONI...
Min dotter lyssnar på ett ental. När man lyfter luren är det ensidig kommunikation med en poet. Man väljer hur länge man vill lyssna. Men man kan inte samtala. Poeten vill entala.Igår var jag i total avsaknad av mina telefoner.
Så här kan det bli då...
* min bror fick inte tag på mig
* min dotter fick inte tag på mig
* brandförsvaret fick inte tag på mig
* en vän fick inte tag på mig
* en annan vän fick inte tag på mig
* en tredje vän fick inte tag på mig
* min dotter ringde igen för att inte få tag i mig
* min bror ringde massor av gånger för att inte få tag i mig
* jag ringde till mig själv för att undersöka hur svårt det var att få tag i mig
NEJ.
Det sista var inte sant.
Anne-Marie
BIODIVERSITY - SVERIGE-MADAGASCAR - Vice verca
TVÅ VÄRLDAR MÖTS TROTS ATT VI BARA HAR EN VÄRLD.
TVÅ KULTURER MÖTS TROTS ATT VI BARA HAR ETT DU OCH ETT JAG.
TVÅ HJÄRTAN MÖTS TROTS ALLA AVSTÅND.
TVÅ TANKAR MÖTS OCH FÖRENAS.
DET ÄR INTE KÄRLEK
DET ÄR BIODIVERSITY
ANNE-MARIE
ATT LÄRA SIG CYKLA OCH FATTA BEGREPPEN...
Ett cykelminne, eller två, äger vi nog alla. När dottern var liten, 4-5 år, och fick sin första cykel som var svart, tuff och med Kalla Anka märken på så var hon så glad, så glad. Tränade och tränade, balanserade och gjorde framsteg. ...men en dag så var det bara slut. Ville inte alls. Vi lirkade å lirkade. Sen kröp det fram. Hon tyckte inte om cykeln. Va? Nä, hon ville också ha en med presenthållare. ?? Presenthållare? Ja en sån där där bak som man lägger paketen på. Tacka sjutton för att man känner sig besviken. Å lite rädd. Tänk om man missar presenten bara för att man inte har någon stans att lägga den. Vi fixade genast en pakethållare.
Sen cyklades det igen. Med och utan paket.
Detta kom till min blogg - det är en sådan självständig berättelse - att jag lyfter fram den ur sin kommentarplats. DEN HÖR HEMMA i det stora offentliga. Jag tackar för att jag fick detta i min blogg. Att lära sig cykla... det är ett ämne det. Tack Sofi.
Anne-Marie
VÄGAR TILL och VÄGS ÄNDE
Vägar är riktade. När man reser på en väg så är man i en färd mot en plats.
Det är svårt att inte följa vägen. Där vägen tar slut är det vägs ände.
Vägs ände är ett vackert ord.
Men det uppfattas nog inte så.
Att komma till vägs ände är att sluta färdas.
Vi måste vara på väg.
Göra en yttre resa.
Eller en inre resa.
Vi måste skapa nya vägar.
Innovatera. Färdas mot nya mål.
Göra mer. Utveckla mer. Färdas fortare.
Jag färdas fortare. Jag färdas över vägs ände.
Vägs ände. Det är nästan förtrollande att se det från ovan.
Denna väg. Denna väg leder till en liten plats.
Där vägen tar slut är man hemma.
Vägs ände.
Det kan vara ett mål i sig.
Att ibland resa mot vägs ände.
Anne-Marie
Citat PIA HUSS
"att tillägna oss förmågan att att benämna också det sköraste och mest undflyende i tillvaron"
skriver Pia Huss i senaste numret av OPSIS KALOPSIS 2/2007
Det är då vi upptäcker hur vackert ett gräsgolv är,
tänker jag.
Anne-Marie
EN GAMMAL SKRIVMASKIN...
Detta är en förälskelse. Denna skrivmaskin.
Den är gammal. Hel. Fin. Vårdad. Skriven på.
Vilka ord har präglats av denna skrivmaskin?
Jag skriver lite på den.
Det är väldigt mödosamt att skriva med fingersättning. Det är tungt att slå ned ett A med lillfingret. Det är lättare att trycka till ett G med pekfingret. Så olika starka mina fingrar är.
På mitt första jobb hade jag faktiskt en sådan här skrivmaskin.
Sedan fick jag en elektrisk som med ett lätt tryck gav sig iväg av sig själv....aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa... och då gällde det att vara lätt och försiktig med fingerstyrkan. Den behövdes inte längre.
Nu behöver man ingen styrka alls. Bara ett lätt tryck. Bokstaven är skärmen. Det är utveckling.
Jag skriver på min skrivmaskin. Det blir en midsommardikt. Jag gör inte anspråk på dikten,
men skrivmaskinen gör det. Den vill ha en författare. Så är det.
STRATEGIER FÖR LÄRANDET...
Fick ett mail från en förälder...
Tack för din "studie-manual"! Plöjde den i helgen för att vara redo att hjälpa xxx när det är dax. Bra studietiknik är ju onekligen ett sätt att underlätta inlärningen. Det var ju några år sedan jag pluggade själv. Många små o stora bra tips!
Varje elev fick en studiemanual där jag skrivit in vilka strategier som underlättar för lärandet. Det är ett strategihäfte snarare än hur du lär dig att få in saker i huvudet. Snarare hur du processar vägen för att förstå. Denna aspekt av lärandeprocesser är jag mycket intresserad av. STRATEGIER FÖR...
Tack för föräldragensvar. Det värmer mycket mer än vad ni föräldrar tror. Gensvar! Det betyder så mycket. Så mycket.
Anne-Marie
STIFT FÖR VÄDERBITNA LÄPPAR...
Jag väljer nog den friska naturlighets färg. Så tänker jag. Vill gärna vara naturlig. Men så undrar jag?
Hur ser den färgen ut? Vad är den friska naturlighetens färg för färg? Helt naturell? Då duger jag som jag är.
Anne-Marie
DETTA SKULLE KUNNA VARA
EN READ-OUT - THINK-OUT som man genomför med sina elever. Läraren modellar sina funderingar högt... vilket jag gjorde nu...skrev dem högt. Jag roades av detta anslag, den gamla reklambilden och språket i denna annons...
VÄXELUNDERVISNING....
Nu tappade jag hakan...i min ordbok. Jag söker på ordet växa. Det tycker jag om att göra.
Men då hittar jag ordet Växelundervisning.
?????
Ordet växelundervisning får en förklaring.
"En form av undervisning där mer försigkomna elever biträder läraren vid undervisningen"
????????
ÅHÅ tänker jag. Det lät ganska bra. Kanske inte det där begränsande ordet försigkomna elever smakar så bra....men att eleverna biträder läraren....det tycker jag om. Men detta är ett historiskt ord, som givetvis kan få nytt uppsving...för ordet förknippas mest med England och 1800-talet.
HMMMM,,,
lite förvånad är jag nog ändå.
Jag slår igen ordboken. Hakan har jag satt tillbaka där den hör hemma.
Kanske att vi ska göra liv i ordet igen...
Anne-Marie
Men då hittar jag ordet Växelundervisning.
?????
Ordet växelundervisning får en förklaring.
"En form av undervisning där mer försigkomna elever biträder läraren vid undervisningen"
????????
ÅHÅ tänker jag. Det lät ganska bra. Kanske inte det där begränsande ordet försigkomna elever smakar så bra....men att eleverna biträder läraren....det tycker jag om. Men detta är ett historiskt ord, som givetvis kan få nytt uppsving...för ordet förknippas mest med England och 1800-talet.
HMMMM,,,
lite förvånad är jag nog ändå.
Jag slår igen ordboken. Hakan har jag satt tillbaka där den hör hemma.
Kanske att vi ska göra liv i ordet igen...
Anne-Marie
Min bror växte upp
Här bär min bror pinnar. Pinnarna har växt färdigt. Men min bror växte på. Han bär in pinnar till sommarspisen. Han är tillräckligt stor för att använda all sin fantasi för att bära in dessa pinnar. Vissa pinnar får oss idag att skratta. Men pinnar är pinnar, och uppgift är uppgift. Har man en uppgift att bära pinnar så växer man med uppgiften att bära pinnar. Min bror bär pinnar. Och han växte på!
Anne-Marie
DEFINITION AV ORDET VÄXA
"Genom naturlig inre livskraft tillta i storlek"
Jag tyckte så mycket om den där definitionen.
Det är så kraftfullt detta med den inre livskraften.
Anne-Marie
________________________________________________________________
SVENSK ORDBOK, Esselte Studium, 1986
Jag tyckte så mycket om den där definitionen.
Det är så kraftfullt detta med den inre livskraften.
Anne-Marie
________________________________________________________________
SVENSK ORDBOK, Esselte Studium, 1986
VÄXA IHOP...
Ett annat växande jag tänker på är växandet ihop. Ibland när man växer ihop så stöter man till varandra lite grann. Ibland när man växer ihop slingrar man runt sig lite i varandra. Ibland när man växer ihop så trängs man om utrymmet att växa. Ibland växer man ihop genom att växa isär. Att växa ihop är ett annat växande.
Anne-Marie
VÄXANDE ÄR SKIRT och SKÖRT - och VÄXANDE trots allt
När jag tittade på de tunna gröna växande strån som kom ur vattnet tänkte jag på hur skört allt som ska växa är. Men det växer även om det är skirt. Växande går inte att hindra. Hindrar man det så växer det förbi hindret. Tar sig förbi.
Jag tänker på barn som växer. De växer trots allt. Trots allt som händer växer de. I bästa fall har de det bra där de växer. Ibland är det inte bra. Då växer de ändå. Fast det blir krokigare, fler omvägar, tar längre tid och är kanske inte växande utifrån vilka normer som råder. Men växer gör de. Barnen växer. Upp.
Jag vill att de ska växa med uppgiften. Jag vill att vuxna ska växa med växandet. Alltså där barn växer ska vuxna vara. Vuxna ska också växa med uppgiften.
Anne-Marie
"det är inge farligt..."
I går samtalade jag med en pappa. Vi samtalade om hur vi hade varit goda föräldrar. Hur vi manat fram våra barn i livet. Men vi hamnade vid det där manandet - Jo - det är inget farligt...gå du fram till....och så manar man på som den goda förälderna man vill vara - öppna världen för...låta barnet upptäcka...
Men vi fann att vi hade manat våra barn att gå fram till sådant de förmodligen tyckte var fullkomligt jätteläskigt. Gå du och krama om clownen - och barnet tycker att clownen är jätte-farlig...gå du...
Vi är som Vargen i Rödluvan...lockar...med det som är farligt.
Jag hade lockat mina barn att åka efter delfinerna på Kålmorden. Den där båten ni vet...men delfiner är delfiner och en gång så åkte mitt barn gladeligen runt, runt bakom en delfin...som sedan visade sig tycka att simma runt, runt, runt det var inte så kul...och minen i min sons ansikte...hjälp... var ju ingenting jag önskade honom...
nu löste det sig bra trots allt.
Men pappan då ... jo han hade sagt till sin son ... apor är inte farliga...klappa du...och vips hade apan bitit i en liten barnhand...
När vi talade om dessa saker så slöt sig andra till oss och berättade liknande saker... det blev roligt. Men på det där viset när man skrattar åt något som har hänt för länge, länge sedan... man måste bort från just nu för att få distans. Då kommer skrattet.
Min son, på bilden, var rädd för humlor. Han gillade inte sommaren därför att det fanns humlor. Idag skrattar min son åt det här. Humlor... ja...de kan faktiskt vara riktiga faror de... för en liten unge vill säga.
Anne-Marie
GRODA ATT BLI FÖRÄLSKAD I
Jaha, så är jag kär igen... i denna groda. Skulle göra sig i mitt hem. Lysa upp bland alla sagoböcker. Göra livet grodlikt. Jag kunde välja när jag skulle kyssa den... kronan på huvudet...det är säkert en förtrollad prins. Men dessvärre inget liv i grodan. Så om jag kysste denna groda skulle det då bli en...
.... Då väljer jag nog lampan. Det är ju en lampa. Det andra var bara sagans frihet att göra ord till en berättelse. Men det måste in lite verklighet också...
Anne-Marie
RÖRD - NÄSTAN BERÖRD
SKANSEN AKVARIET IGÅR. EN JÄTTE VARAN (tror jag) OCH EN BARNHAND. DE MÖTS.
JAG SER OCH FOTOGRAFERAR. MELLAN MIG, BARNETS HAND OCH VARANEN ÄR DET EN KAMERALINS.
MELLAN BARNETS HAND OCH VARANENS NOS ÄR DET EN GLASSKIVA.
JAG ÄR RÖRD över mötet - BERÖRD över det jag ser. Ett litet barn sträcker ut sin hand för att känna, klappa, möta...
Anne-Marie
MOBILEN, DEN FASTA TELEFONEN...
..allt har gått sönder. Idag ska jag köpa en ny mobil, en ny fast telefon...fast jag vet inte om jag behöver den sistnämda. Det är märkligt att inte vara nådd...märklig stillhet...ro kanske man kan kalla det. Ingen o-ro. Bara lite oas härhemma.
Men i eftermiddag är allt som vanligt igen!
Anne-Marie
Men i eftermiddag är allt som vanligt igen!
Anne-Marie
HÄR INVIGER JAN BJÖRKLUND MADAGASCARPROJEKTET
HÄR ÄR JAN BJÖRKLUND. HAN ÄR GLAD. HAN HAR FÅTT FÖRMÅNEN ATT INVIGA MADAGASCARPROJEKTET. DET SKA HAN VARA MYCKET GLAD FÖR. MER GLOBALT KAN DET INTE BLI. MER INNOVATIVA KAN LÄRARE INTE BLI. MER NATURTROGET ÄN SÅ HÄR KAN DET INTE BLI. FÖR DET HANDLAR OM MÅNGFALD. DET ÄR LÅNGT LÅNGT TILL ENFALD NÄR MAN TÄNKER MADAGASCAR.
OCH SÅ HÄR SÅG GENSVARET UT NÄR JAN BJÖRKLUND INVIGDE MADAGASCARPROJEKTET. DET ÄR MÅNGA, MÅNGA SOM FÖLJER DETTA PROJEKT. DET ÄR MÅNGA, MÅNGA SOM BERÖRS AV VIKTIGA INSATSER SOM TAR SIG ÖVER LANDSGRÄNSER - SOM SER MÄNNISKAN - OCH SJÄLVKLART - EN OCH ANNAN LEMUR. DE ÄR FAKTISKT VIKTIGARE ATT DE SYNS, LEMURERNA, ÄN ATT VI MÄNNISKOR FÅR SYNAS. VI TAR PLATS SÅ DET RÄCKER OCH BLIR ÖVER.
Anne-Marie
LEMURER FRÅN MADAGASCAR - SKANSEN AKVARIET
IDAG HAR JAG TRÄFFAT LEMURER OCKSÅ. JAG HAR TAGIT NÄRBILDER PÅ LEMURER:
JAG HAR TALAT MED JAN BJÖRKLUND, MED BITTE KAJLER, MED LYTAH FRÅN MADAGASCAR
OCKSÅ. JAG HAR OCKSÅ TALAT MED MIN FÖRLÄGGARE, MED MIN REDAKTÖR, MED ...
VÄLDIGT MÅNGA. TILL LEMURERNA PEP JAG LITE SOM DOM BRUKAR GÖRA. DÅ FICK JAG
TA EN NÄRBILD - ELLER TVÅ.
IMORGON BERÄTTAR JAG MER.
Anne-Marie
BREVBÄRAREN ÄR EN BREVBÄRARE
...och idag damp det ned brev genom brevinkastet. Ett brev var väldigt speciellt. Den som har sänt det brevet vet att jag uppskattar innehållet, speciellt då jag reser på hjul eller till fots. Så på detta vis sänder jag nu ett gigantiskt tack...och hoppas att brevbäraren snart lämnar ifrån sig mitt innehåll i ett brevinkast någon annan stans...
Allt gott mina bloggarvänner. Allt gott.
Anne-Marie
Allt gott mina bloggarvänner. Allt gott.
Anne-Marie
JAN BJÖRKLUND...ska träffa mig...fast det vet han inte om!
Idag ska jag träffa Jan Björklund. Fast det vet han inte om. Men jag vet om att jag ska träffa Jan Björklund.
Idag är det invigning av Madagascarprojektet på Skansen Akvariet. Madagascar projektet ska invigas av Jan Björklund. Jag sitter med i styrelsen för Madagascarprojektet. Så jag vet att jag kommer att träffa Jan Björklund.
Men han vet inte om att han ska träffa mig.
Anne-Marie
Läs mer om Madagascar TWINSCHOOL
http://annemariekorling.blogg.se/m_032007.html
http://annemariekorling.blogg.se/2007/june/intervju-med-lytah-madagascar-innan-tallberg-forum.html#comment
http://annemariekorling.blogg.se/2007/april/grattis-bitte-kajler-innovativ-larare-2007.html#comment
samt
www.innovativalarare.se
Idag är det invigning av Madagascarprojektet på Skansen Akvariet. Madagascar projektet ska invigas av Jan Björklund. Jag sitter med i styrelsen för Madagascarprojektet. Så jag vet att jag kommer att träffa Jan Björklund.
Men han vet inte om att han ska träffa mig.
Anne-Marie
Läs mer om Madagascar TWINSCHOOL
http://annemariekorling.blogg.se/m_032007.html
http://annemariekorling.blogg.se/2007/june/intervju-med-lytah-madagascar-innan-tallberg-forum.html#comment
http://annemariekorling.blogg.se/2007/april/grattis-bitte-kajler-innovativ-larare-2007.html#comment
samt
www.innovativalarare.se
MORGONTIDNINGARNAS MENINGAR OM BARN...
Jag gör ett axplock av meningar om barn i morgontidningarna: Det finns mycket att säga om barn.
___________________________________________________________________________
BARN GLÖMS BORT VID TVIST OM VÅRDNAD
Sommarskolan ger eleverna en andra chans att klara betygen.
SVÅRT PLACERA ENSAMMA FLYKTINGBARN
Särkullbarn
NACKA SÄMST PÅ ATT HJÄLPA BARN
Dom mot ledare för stor pedofililiga
DOMSTOLAR MISSAR BARNENS BÄSTA
Ett fåtal barn får fungerande umgänge
___________________________________________________________________________
Varje mening en värld, en människa, en historia.
Varje bokstav ett utrop.
Varje punkt ett felsteg.
Anne-Marie
___________________________________________________________________________
BARN GLÖMS BORT VID TVIST OM VÅRDNAD
Sommarskolan ger eleverna en andra chans att klara betygen.
SVÅRT PLACERA ENSAMMA FLYKTINGBARN
Särkullbarn
NACKA SÄMST PÅ ATT HJÄLPA BARN
Dom mot ledare för stor pedofililiga
DOMSTOLAR MISSAR BARNENS BÄSTA
Ett fåtal barn får fungerande umgänge
___________________________________________________________________________
Varje mening en värld, en människa, en historia.
Varje bokstav ett utrop.
Varje punkt ett felsteg.
Anne-Marie
FOLKLIGA BESTYR... STYRhjälp VETT o ETIKETT - Magdalena Ribbing
Här är jag. Mitt i.
Jag tittar på secondhand bröllopskläder.
Jag ska på bröllop.
Det är inte second hand.
Men nu ser jag vad dubbeltydigt detta blev.
Om man gifter om sig blir det
SECOND-HAND.
Men som allt annat behöver jag råd. Och då är det bra att man kan söka råd. Min mormor hade säkerligen hjälpt mig med ett och annat tips. Nu är hon inte längre frågbar.
Jag får söka mig andra vägar. Utåt.
Tänk att vara expert på folkvett. Det är Magdalena Ribbing. Hon är folkvettsexpert på DN. Det blir nästan avdramatiserat alltsammans. Det jag vill veta. Hon är så trygg med sina kunskaper att jag också blir trygg.
Det kommer att gå bra. Jag kommer att sköta mina kort väl. Men vänta... får jag
fotografera i kyrkan? När? Det får ju inte bli för mycket blixtrande och knäppande... det stör. Nu är det inte jag som ska gifta mig. Det är inte jag som ska säga - JA. Jag är den som ska uppföra mig så att den som säger JA kan göra det utan att tänka på oss alla andra runtomkring. Hur är det då med fotograferingen?
När jag ändå var hos Magdalena Ribbing så tittade jag runt lite på annat smått och gott. Jag hörde henne tala på DN´s WebbTV. Det var också lugnt och tryggt. Det är betryggande att man får bli arg på de som tar upp allt ljudutrymme i en tunnelbana. Mobilprat om det mest intima, bråket, kvittoskulden, den d---a idioten till man, otrohet... och hjälp jag vill inte höra. Lyssna inte då?!
Ja, hur gör man det. Det går inte att inte lyssna. Det kräver en enorm uppmärksamhet att inte-lyssna. Man måste hela tiden vara medveten om att man ska inte-lyssna. Därmed lyssnar man ju ännu mer medvetet.
Som när en kran droppar tusen meter ifrån... ska man sova så tränger det ljudet igenom. Dripp...dropp......dripp......dropp. Man hör fast man inte vill.
Jag förbereder mig. Ska ta tunnelbanan i det offentliga rummet. Ska ut i det offentliga vimlet. Kanske jag hör ett och annat jag inte vill höra. Kanske någon faktiskt förstår ordet MAKA på sig. Ja, till och med det hör ihop med mina bröllopsförberedande tankar - MAKA PÅ DIG. MAKA DIG NÄRMARE - MAKE TILL MAN...
Ja, ord. Ett ord som möter ett annat ord - det är också ett slags bröllop.
Anne-Marie
ATT FÅ HJÄLPA TILL ATT LÄRA NÅGON ATT CYKLA
Minnen.
De marcherar in med hjälp av andras ord.
Att lära sig cykla.
Jag minns när ett av mina barn lärde sig cykla.
Där satt...
... en gammal man satt på en parkbänk... så reste han sig upp på vingliga ben...
tittade bedjande på mig...kan inte jag få...
jag nickade...jovisst...
så tog han tag i stödet och hjälpte min son att lära sig cykla.
Efteråt sa han - jag fick så många minnen - jag behövde göra något åt dem...
Detta att göra...
Vi måste göra våra ord.
Vi måste göra våra minnen.
Vi behöver alltid andra för att göra våra ord.
Vi behöver alltid andra för att göra våra minnen.
Vi gör handling av det inre. Då blir det inre mera tydligt.
Anne-Marie
Läs Ericas Blogg - Klurigt, lurigt och roligt i skolan - där hon berättade något som jag kunde länka mina minnen till. Dubbellänk med andra ord.
KAMRATPOSTEN
Jag har ringt Kamratposten idag. Sökt Ola Lindholm. Han har ett direkttelefonnummer. Jag ringde det. Och med ens insåg jag varför jag älskar Kamratposten.
När man ringer Kamratposten så ringer man till en redaktion som vet vad barn är - och vad barn gör. Ola Lindholms telefonnummer hade direkt en hänsvisning till något annat nummer. Men med fullt fnitter berättade Ola Lindholm att
- nu har ni busringt så mycket att jag måste fixa ett nytt nummer (så ungefär)...
och den värmen, den värmen,det glada fnittret, rösten med skrattet. Det säger mycket om Kamratposten.
Jag tycker mycket om Kamratposten.
Lite mer nu!
Mycket mer nu!
Anne-Marie
Jag lärde mig av Kamratpostens hemsida att de flesta skolbarn vill ha skolavslutningen utomhus på skolgården. Det var bra att veta. Till nästa år.
När man ringer Kamratposten så ringer man till en redaktion som vet vad barn är - och vad barn gör. Ola Lindholms telefonnummer hade direkt en hänsvisning till något annat nummer. Men med fullt fnitter berättade Ola Lindholm att
- nu har ni busringt så mycket att jag måste fixa ett nytt nummer (så ungefär)...
och den värmen, den värmen,det glada fnittret, rösten med skrattet. Det säger mycket om Kamratposten.
Jag tycker mycket om Kamratposten.
Lite mer nu!
Mycket mer nu!
Anne-Marie
Jag lärde mig av Kamratpostens hemsida att de flesta skolbarn vill ha skolavslutningen utomhus på skolgården. Det var bra att veta. Till nästa år.
OM BETYG...
http://www.freonfilm.com/blog/2007/06/betygsatt-bedomning/#respond
Det är bara att gå in och läsa!
Gör det!
Anne-Marie
Det är bara att gå in och läsa!
Gör det!
Anne-Marie
VAD KAN MAN SÄGA OM VÄDRET?
- Det regnar! (att sätta ord på det som vi faktiskt erfar)
- Undrar om det slutar snart? (vi letar efter tecken på att det ska sluta regna)
- Igår regnade det också (Detta eviga tjat om vädret. Ja, det regnade igår också!)
- Undrar om det regnar imorgon också? (men snälla, kan vi inte byta samtalsämne?)
- Det kanske kommer regna hela sommaren! (Men snälla, byt samtalsämne!)
- Förra sommaren regnade det också (ring SMHI om du ska fortsätta så här)
- För att inte tala om sommaren innan (Det tar aldrig slut - varför kan vi inte prata om något annat)
- Kanske vi ska sitta inomhus när det regnar så här - inget väder för en fika ute? (fikasugen...äntligen)
- jag gillar verkligen att dricka kaffe på ett fik (säga något med välbehag)
- Ja, speciellt när det regnar (Åh nej - inte väder igen!)
Man kan säga allt om vädret!
Men regnar det så regnar det!
Anne-Marie
BILBUREN...
Att bära smycken och vara bilburen! Allt i ett!
Anne-Marie
HÖNAN ELLER ÄGGET?
När jag skriver undrar jag vad som kommer först - Texten eller bilden?
När jag tar ett fotografi undrar jag vad som kommer först - bilden eller texten?
Jag vet inte själv.
Men jag vet att när jag tar bilden så börjar jag också skriva.
Jag vet också att när jag börjar skriva ser jag en bild.
Jag behöver bilden för att skriva texten, Jag behöver texten för att skapa bilden.
Jag behöver mycket språk för att skapa ett språk.
Jag behöver mycket samtal för att skriva en text.
Min text är alltid mindre än mina talade ord, mina talade ord är fler än de jag skriver.
Men om jag inte talar kan jag inte heller skriva en text.
Och om jag inte har en text kan jag inte samtala med nyanser och raster.
Komplext?
Ja, det språkliga är fantastiskt komplext.
Och det är ... väldigt väldigt spännande.
Vad som kommer först spelar inte så stor roll.
Det viktiga är att de hör ihop. De hör ihop - väldigt intimt ihop med vartannat.
Om jag vet detta om mitt skrivande, detta om bilden och pennan!
Om jag vet detta om samtalets betydelse för de få meningar jag skriver ned!
Då måste jag gestalta denna kunskap och mitt vetande för mina elever.
Hönan eller ägget?
Processen omsluts av att det finns just en höna och ett ägg!
Anne-Marie
MORGONENS FÖRSTA MENING
... när vällingklockan ringde, och när kopparslagen ljöd ...
När jag vaknade hade jag denna mening på mina läppar. Där satt den och ville bli påmind. Så jag sa den högt för mig själv - när vällingklockan ringde, och när kopparslagen ljöd - och sen började meningen pocka på att jag sjöng den. Jag sjöng den. Då tänkte jag på tider som varit, trots att jag aldrig hört en vällingklocka slå, men kanske att jag någonstans har hört ljud av kopparslag - men jag har definitivt hört den sjungas av
....?
....? .....? .....? .....?
Så är det med morgonmeningar, de kommer från ingenstans, men bråkar med en hela dagen.
Jag kommer att nynna melodien och undra ....?
Var det Lalla Hansson som gjorde den på 70-talet?
Eller var det på 60-talet?
Och var det verkligen Lalla Hansson, var det inte ...? ...?
Nåja!
Det blir en trudilutt också denna dag!
Anne-Marie
PÅ RESANDE FOT
Nja - ska jag förstå orden rätt - så går - blir min resa - på resande hjul. Helst, allra helst, skulle jag vilja ha en sådan här tingest. På hjul genom tillvaron. Ungefär så. Jag är en aning förälskad. Men det tycker jag är tillåtet. Det är sommarlov! Jag ska resa. Till fots. På hjul. På väg...
Vart går då min kosa?
Runt hörnet. Det börjar alltid med att resa runt hörnet...
Anne-Marie
INTERVJU med LYTAH - MADAGASCAR - INNAN TÄLLBERG FORUM
Det här är Lytah Razafiamahefa från Madagascar. Madagascar ligger långt härifrån. Men Lytah är här. Trots det långa avståndet. Lite av avståndet försvann genom tekniken. Genom datorn, genom mobilen, genom nätet. Helt plötsligt fanns där inget avstånd alls. Helt möjligt blev det då Lytah började utveckla TWINSCHOOLprojektet tillsammans med Bitte Kajler från Spånga Gymnasium. Dessa två minskade avståndet mellan två länder, mellan rika och fattiga, mellan enfald och mångfald. Nu är avståndet inget alls. Lytah är här. Bitte var där. Sverige - Madagascar! Nu ett begrepp. Nu en möjlighet för alla oss andra att lära, utveckla och spränga gränser för vad som är möjligt. Denna kväll mötte jag dem båda - Lytah och Bitte - på middag.
Lytah från Madagascar ska tala vid Tällberg Forum i år. Tällberg Forum.! Det är inga avstånd längre. På tisdag träffar jag Lytah igen. Då ska jag intervjua honom.
Anne-Marie
Gå in på
www.innovativalarare.se där du kan följa Bitte Kajlers fantastiska exempel hur man gör när man vill etablera verklig kontakt med elever, med mångkultur, biodiversity och en och annan utrotningshotad art som behöver få bli synlig innan den försvinner. Mot vår vilja.
SAMLARDILLE
Jag samlar på....
* möten - men de är oftast inte synliga
* kylskåpsmagneter - de fäster överallt så de behöver inte kallas kylskåpsmagneter
* ord - vilka brukar resultera i en mening av något slag
Jag samlar in
* elevarbeten - den bästa samling man kan samla
* kvitton - hit och dit betalas det här och där
* Intryck - lära mig att sålla, sortera och avstämma
men jag borde samla
* mod - för att gå vidare
* kraft - för att gå på ett gymnastikpass
* mina tankar - för att utveckla nya tankar.
Jag är dock samlad.
Anne-Marie
* möten - men de är oftast inte synliga
* kylskåpsmagneter - de fäster överallt så de behöver inte kallas kylskåpsmagneter
* ord - vilka brukar resultera i en mening av något slag
Jag samlar in
* elevarbeten - den bästa samling man kan samla
* kvitton - hit och dit betalas det här och där
* Intryck - lära mig att sålla, sortera och avstämma
men jag borde samla
* mod - för att gå vidare
* kraft - för att gå på ett gymnastikpass
* mina tankar - för att utveckla nya tankar.
Jag är dock samlad.
Anne-Marie
Klippdockan och dess sajter
Jag minns när jag var liten. Det känns som jag återkallar ett minne från dinosaurietiden. Jag lekte med klippdockor. Det var massor av arbete att erövra dessa klippdockor. Man måste ha tillgång till rätt tidningar. Man måste bläddra igenom alla tidningar som fanns...och så hittade man...om man hade tur... en gullig och fin klippdocka. Nästa arbete var att klippa ut den där dockan. Och alla kläderna. Jag klippte och klippte, och tungan i munnen den for en åt ena sidan, än åt andra sidan... klipp, klipp.
Sen var det alla kläder till dockan. Och svårast var de små sakerna, väskan som hörde till...hatten...
När vi lekte så gjorde vi nya kläder till våra klippdockor. Vi ritade, tecknade och satt tillsammans och gjorde flera snygga kreationer åt våra dockor. Sedan bytte vi dockor med varandra. Det gjorde vi lite då och då. Ibland ville man ha Pippi Långstrumpdockan...då kände man sig Pippig... och ibland ville man ha Askungedockan...och då var man prinsessa... på vift.
Den svenska sajten som bygger på samma princip har idag 8 miljoner medlemmar. 8 miljoner. Vilken härlig lek tänker jag - undrar om de sitter och klipper - men det är ju bara jag som tänker så - för så är det ju inte. Men en lek är det. Jag undrar vad det kostar?
Jag minns inte att våra klippdockor kostade oss något alls. Lite tid kanske. Lite arbete kanske? Men inte några pengar. Så gammal är jag.
Anne-Marie
SKOLSTART ...
Frågan är uppe igen. När ska barn börja skolan?
Jag är för en flexibel skolstart. Om förutsättningarna är gynsamma. Det betyder att barnets rätt att vara barn respekteras. Det betyder att mottagande lärare är utbildade. Det handlar också om att uppvärdera förskolepedagogiken!
Anne-Marie
75 NATIONALITETER I EN SKOLA
Vilken mångfald.
75 olika nationaliteter i en och samma skola.
Låt oss fantisera om länderna... börja lista upp dem...räkna ihop antal språk, antal länder... och vi kommer att finna att det är många, många, många fler än vad siffrorna 75 visar på. Vi skulle göra 75 nationaliteter rent fysiskt för att synliggöra hur det ser ut.
Jag gör mig en inre lista... och tycker att den blir lång....men då är jag bara uppe i tjugo länder...
Mångfald!
Denna mångfald måste betyda flerfalt fler lärare.
Det torde också medföra en dubblering av kronorna, eller fyrdubbling...
men där tar min fantasi slut...
när det kommer till pengar för att hysa in, värna om... då händer något med mitt tänkande.
Det blir svårt att ens fantisera...visionera... trots att jag så gärna vill.
Jag ville ju så gärna låta hjärnan dansa.
I mångfaldens dans.
Jag är lärare - jag ska ju orka bjuda upp - VILL BJUDA UPP - frågan är - om det är möjligt när lärartätheten minskar, specallärare försvinner... pengarna är borta...
Anne-Marie
www.dn.se
Läs vidare i DAGENS NYHETER 17 juni 2007
Citat FREDRIKBLOGGEN - Fredrik Svensson
"Vi brukar här i debatten tala om att vi inte har en likvärdig skola,
men ta då en titt globalt så får du se vad ordet "olikvärdig" har för betydelse."
Läs hans inlägg:
HOW COOL ARE YOUR SCHOOL
http://jeppesenblog.blogspot.com/2007/06/how-cool-are-your-school.html
Anne-Marie
men ta då en titt globalt så får du se vad ordet "olikvärdig" har för betydelse."
Läs hans inlägg:
HOW COOL ARE YOUR SCHOOL
http://jeppesenblog.blogspot.com/2007/06/how-cool-are-your-school.html
Anne-Marie
SITTA PÅ SKAMBÄNKEN...
...sitta på bänken sa några sexåringar.
När jag slår i ordböcker kring skamvrån hittar jag synonymen SKAMBÄNKEN.
Det märkliga med mina ordböcker är - att de faktiskt understryker i sina förklaringar
att detta är ålderdomliga uttryck.
Kan vi inte, snälla, rara, bästa, alla vi som är runt barn, fortsätta den resan ifrån orden. Inte göra dem dagsaktuella igen.
Anne-Marie
_______________________________________________________________________________
KÄLLA;
Ord för ord - Norstedt & Söners Förlag, något ålderdomlig utgåva 1977. Ska gå till bokhandeln imorgon och studera nytryckta ordförordböcker...känns angeläget!
När jag slår i ordböcker kring skamvrån hittar jag synonymen SKAMBÄNKEN.
Det märkliga med mina ordböcker är - att de faktiskt understryker i sina förklaringar
att detta är ålderdomliga uttryck.
Kan vi inte, snälla, rara, bästa, alla vi som är runt barn, fortsätta den resan ifrån orden. Inte göra dem dagsaktuella igen.
Anne-Marie
_______________________________________________________________________________
KÄLLA;
Ord för ord - Norstedt & Söners Förlag, något ålderdomlig utgåva 1977. Ska gå till bokhandeln imorgon och studera nytryckta ordförordböcker...känns angeläget!
DEFINITION AV SKAMVRÅ
En ängel i skamvrån?
Skamvrå
förklaras med orden
"en (hörn) plats där barn ställs för att skämmas (mest historiskt) "
och därefter följer en modellande mening:
"han fick stå i skamvrån när han hade kladdat på kamratens portfölj"
Den meningen får oss ju genast att inse hur historiskt detta ord, skamvrå, är. Men jag bara skrattar. Och jag behöver det. Meningen i ordboken är ju besynnerligt främmande för mig. Handlingen som banade väg till skamvrån likaså.
Anne-Marie
Har vi ställt den ängel i skamvrån?
KÄLLA:
Svenska Ordboken, Esselte Studium, 1986.
Kanske en aning åldersnött utgåva, snart sönderbläddrad, och kanske dags att få en konkurrent...i en nyutgiven ordbok.
INKLUDERANDE LÄSUNDERVISNING
"DET FINNS FLER ELEVER MED PROBLEM ATT FÖRSTÅ TEXTER,
ÄN MED ELEVER MED DYSLEXI!"
ÄN MED ELEVER MED DYSLEXI!"
_____________________________________________________________________________________
Med denna tydliga mening, som lyser upp från den föregående pekar rätt in i den följande meningen, som jag lägger till helt självständigt...
Detta kräver en aktiv, övergripande, medveten och modellad läsundervisning där läraren sätter det vidgade textbegreppet i fokus för samtliga elever i samtliga ämnen och i samtliga klassrum!
Anne-Marie
KÄLLA:
Vetenskapsrådet DEN HEMLIGA KODEN, 2006
där jag citerar Stefan Samuelsson - professor i beteendevetenskap, forkare inom läsning, Linköpings Universitet
NIKLAS EKDAL...en liten club kring hans ord
Ja, man kan bilda en liten klubb där man har en utgångspunkt utifrån en idé som någon annan förmedlar.
Söndagarna brukar därför innehålla:
- läsa Niklas Ekdal
- tänka och tycka självständigt i förhållande till vad Niklas Ekdal tänker och tycker självständigt
- ringa och prata lite med andra som tänker och tycker självständigt kring det Niklas Ekdal tänker och tycker självständigt.
- fortsätta diskussionerna som har sin källa i Niklas Ekdals ord.
- ibland skriver jag till Niklas Ekdal och då skriver han alltid ett ord tillbaka.
Detta att äga ett fokus för ett samtal. Det är det som är det viktiga. Vi samtalar med en utgångspunkt. Vi refererar till samma källa. Men vi tänker så olika, så olika. Det är det som är det mest viktiga.
Denna söndag har jag INTE läst Niklas Ekdal men jag har däremot läst Joseph Conrads bok MÖRKRETS HJÄRTA. Så kan det vara.
Tack Niklas Ekdal,
Anne-Marie
KÄLLA OCH HÄNVISNING:
DAGENS NYHETER den 17 juni 2007.
EN IDEALMENING...
IDEAL-MENING!
Vad kan det nu vara. En idealmening?
"En idealmening lyser upp något ur föregående mening samtidigt som den väcker nyfikenhet på nästa."
Jag blev så förtjust!
Vilken utmaning!
Låt oss pröva!
Anne-Marie
KÄLLA:
DEN HEMLIGA KODEN, Vetenskapsrådets Pocketerad populärvetenskap, 2006. Och orden kommer från Lars Melin, Docent vid Stockholms Universitet, forskning om begriplighetsfrågor.
VETENSKAPSRÅDET - POPSERIE - DEN HEMLIGA KODEN
DEN HEMLIGA KODEN - Aktuell forskning om läsning - utgiven av Vetenskapsrådet 2006.
Jag vill varmt rekommendera denna läsning. Den är begripglig, tillgänglig och tänkvärd. Jag har fått ord på fler av de fenomen jag behöver ord för. Jag har låtit min hjärna dansa för att ta en sexårings ord. Det är viktigt när man läser - att man få dansa med i texten.
Jag återkommer när jag läst färdigt. Då vill jag lyfta fram olika aspekter som jag tänker undersöka.
Men som sagt - under tiden - vill jag rekommendera Vetenskapsrådets bok DEN HEMLIGA KODEN - då jag gärna ser att vi är fler aktiva kring denna läsning!
Anne-Marie
Läs mer på
www.forskning.se
SÖNDAGENS DROPPANDE REGN...
Full av respekt för dropparnas förmåga att inte falla!
ASTRID LINDGRENS SNICKEBOA - EN PLATS ATT DRA SIG UNDAN I
Det finns en plats som ett barn erövrat till sin egenstundsplats. Detär heller ingen skamvrå. Det var det till en början. Men utvecklades från skamvrå, en vuxen hänvisning, till en plats att skydda sig ifrån en pappa...
Det är snickeboa.
Men där är Emil är skyddad där från en vansinnigt arg pappa. En plats att dra sig undan det stora dånet från den vuxne. Väl därinne kan Emil regla själv. Väl därinne kan han sitta och tänka för att han själv vill det. Väl därinne är stunden kreativ. För visst är det så - det blev väldigt många gubbar av tänkarstunderna. Astrid Lindgren visste vad hon skrev och hur hon hyste barnet. Denna skamvrå är ingen skamvrå. Det är en plats att göra tänk i, och en plats att få vara ifred i, skydda sig mot vuxna som ....
Vägen till Snickarboa är inte lång... Vägen ut ur Snickarboa är inom ramen för fantasin..platsen i Snickarboa är kreativ... och där, där, där, mår den som är arg gott... och den som är arg utanför också... ibland måste man skiljas dem åt...de som är ilskna och arga ... för att skapa en liten paus...
Pausen är aldrig fel. Skammen hör inte ihop med pausen ifrån... skammen kommer ges från någon som inte förstår... namnger fel... och ser med blinda ögon...
Emil är aldrig övergiven.
Men på en bänk i ensamhet...
Anne-Marie
Det är snickeboa.
Men där är Emil är skyddad där från en vansinnigt arg pappa. En plats att dra sig undan det stora dånet från den vuxne. Väl därinne kan Emil regla själv. Väl därinne kan han sitta och tänka för att han själv vill det. Väl därinne är stunden kreativ. För visst är det så - det blev väldigt många gubbar av tänkarstunderna. Astrid Lindgren visste vad hon skrev och hur hon hyste barnet. Denna skamvrå är ingen skamvrå. Det är en plats att göra tänk i, och en plats att få vara ifred i, skydda sig mot vuxna som ....
Vägen till Snickarboa är inte lång... Vägen ut ur Snickarboa är inom ramen för fantasin..platsen i Snickarboa är kreativ... och där, där, där, mår den som är arg gott... och den som är arg utanför också... ibland måste man skiljas dem åt...de som är ilskna och arga ... för att skapa en liten paus...
Pausen är aldrig fel. Skammen hör inte ihop med pausen ifrån... skammen kommer ges från någon som inte förstår... namnger fel... och ser med blinda ögon...
Emil är aldrig övergiven.
Men på en bänk i ensamhet...
Anne-Marie
SKAMVRÅN...EN PLATS FÖR SKAM
Jag lyssnade till radioprogrammet BARNEN i P1 för några dagar sedan. Ett program som handlade om skamvrån. Jag ville inte riktigt tro på det jag hörde. Skamvrån fanns, existerar och vinner nya intåg i skolor och daghem.
Så samtalade jag med två sexåringar. Finns det en skamvrå? undrade jag.
Men nejde visste inte vad det var för något.
Vad händer när det blir fel då? undrade jag. Vad gör era fröknar när det blir något fel?
Då får vi sitta på bänken svarade de.
Bänken? Skamvrån har många namn. När jag frågade om skamvrån förstod dessa två barn inte vad jag menade. Men när det gick fel visste de precis. Då hamnar man på bänken.
Bänken är en plats där man får sitta och tänka fram ett förlåt. I enskildhet, i ensmahet, i orörelse...
Något gör att jag vill säga NEJ! NEJ! NEJ! Ingen bänk. Ingen skamvrå. Inget kasta ut eleverna i korridoren! Inget utanförskap för att justera dåligt uppförande. Jag minns min skamplats i skolan. Den utanför dörren till gemenskapen. Den att inte förstå varför jag stod där. Jag minns att jag försökte förstå men jag lyckades aldrig göra det. Kanske hade jag andra intentioner än vad som blev av mina handlingar. Jag ville bra men det blev fel. Jag vet att min son hamnade i korridoren. Han ville bara in i klassrummet. Inte blev det bättre av att han stod därutanför - det blev värre där innanför. Han måste markera sig när han väl var därinne igen. När jag frågade honom varför han fått stå där utanför - berättade han att han frågat efter ett sudd - och vips var han utkastad. Han minns det alltför väl, han upplevde sig inte som bråkig, utan som sökande efter ett suddigum1
Utanför.
Detta utanför.
Hur mår en sexåring utanför? Jag menar hur mår en sexåring innanför när sexåringen sitter utanför?
Jag talar om inkludering? Jag talar om att vara vuxen? Vad är skam? Vad gör vi med våra barn? Varför gör vi det vi gör?
Gott uppförande ska kanske in i betygen? Vad är norm för detta uppförande? Vem bestämmer denna norm? Om det goda uppförandet ska in i betygen...om, ifall, kanske...är det dåliga uppförandets införande i betygen en evig skamvrå...
Anne-Marie
Så samtalade jag med två sexåringar. Finns det en skamvrå? undrade jag.
Men nejde visste inte vad det var för något.
Vad händer när det blir fel då? undrade jag. Vad gör era fröknar när det blir något fel?
Då får vi sitta på bänken svarade de.
Bänken? Skamvrån har många namn. När jag frågade om skamvrån förstod dessa två barn inte vad jag menade. Men när det gick fel visste de precis. Då hamnar man på bänken.
Bänken är en plats där man får sitta och tänka fram ett förlåt. I enskildhet, i ensmahet, i orörelse...
Något gör att jag vill säga NEJ! NEJ! NEJ! Ingen bänk. Ingen skamvrå. Inget kasta ut eleverna i korridoren! Inget utanförskap för att justera dåligt uppförande. Jag minns min skamplats i skolan. Den utanför dörren till gemenskapen. Den att inte förstå varför jag stod där. Jag minns att jag försökte förstå men jag lyckades aldrig göra det. Kanske hade jag andra intentioner än vad som blev av mina handlingar. Jag ville bra men det blev fel. Jag vet att min son hamnade i korridoren. Han ville bara in i klassrummet. Inte blev det bättre av att han stod därutanför - det blev värre där innanför. Han måste markera sig när han väl var därinne igen. När jag frågade honom varför han fått stå där utanför - berättade han att han frågat efter ett sudd - och vips var han utkastad. Han minns det alltför väl, han upplevde sig inte som bråkig, utan som sökande efter ett suddigum1
Utanför.
Detta utanför.
Hur mår en sexåring utanför? Jag menar hur mår en sexåring innanför när sexåringen sitter utanför?
Jag talar om inkludering? Jag talar om att vara vuxen? Vad är skam? Vad gör vi med våra barn? Varför gör vi det vi gör?
Gott uppförande ska kanske in i betygen? Vad är norm för detta uppförande? Vem bestämmer denna norm? Om det goda uppförandet ska in i betygen...om, ifall, kanske...är det dåliga uppförandets införande i betygen en evig skamvrå...
Anne-Marie
UNDRAN OCH TÄNKANDE - en krumelur tänker
UNDRAN OCH TÄNKANDE
När man är sex år då är man i undranstänkandet. Det lyckliga undrandet. Jag som älskar ordet undran. Anslaget undran? Ett ödmjukt inslag i vår värld där alla vet. Jag undrar... det är alltid en ingång.
Hur är det att tänka, kan man undra med en sexåring?
Hjärnan dansar!
svarar sexåringen. Hjärnan dansar. Den dansen, den dansen. Den dansen vill jag dansa.
Sen kommer det en svängom i tankarna:
Kan man sluta tänka? undrar sexåringen som tänker hela tiden.
Sen avbröts alltihopa av något som kom utifrån och störde tänkandet.
Det är synd.
Anne-Marie
DET ÄR LÖRDAGENS DAG IDAG
Det är lördagens dag idag.
Det tänker jag fira.
Min lördag började med en Rolling Stones låt -
Wild horses ...couldn´t drag me away...
men jag tänker låta dagen dra iväg med mig precis vart den vill.
Anne-Marie
KIWIFÅGLARNA...
KIWIFÅGLARNA...
ruvar på en hemlighet.
Hjärnan och Vintergatan
Hjärnan har lika många celler som Vintergatan har stjärnor.
tänkte en hund!
Anne-Marie
tänkte en hund!
Anne-Marie
GENSVAR FRÅN EN BLOGGARE... BLIR EN EGEN BLOGG
Hej Anne-Marie
Har besökt din blogg ett tag nu och hittade hit mest av en slump. Det är jag riktigt glad över. Det är sällan man får läsa och känna så mycket klokskap när det gäller skolvärlden och om arbetet med eleverna. Min uppriktiga tanke är att fler lärare borde vara och tänka som du. Då skulle skolan kunna bli ett riktigt bra ställe för kunskap, lärande, respekt och ödmjukhet.
Mina erfarenheter av skolan då mest när det gäller ett par av mina egna barn är inte så ljusa dessvärre. Lärare är inte heller alltid så trevliga och sunt tänkande som du...jag drar absolut inte alla över en kam här men det finns lärare som agerar mycket märkligt tyvärr och det finns skolor i min lilla stad som absolut skulle behöva ett besök av dig.
Jag har en dotter som under sina tre år i högstadiet blev kallad de mest vidriga saker...dum i huvudet, störd, sjuk, korkad osv. En lärare lovade henne att han skulle se till att hennes liv blev ett helvete...en annan hävdade att hon behövde psykhjälp...då var hon tretton år och ny i klassen.
Nåväl denna unga dam som blev hånad och förlöjligad av vuxna gick ut Naturvetenskapliga programmet med mycket bra betyg, pluggar nu på högskolan i E-tuna, har två gånger under den tidiga grundskolan fått höra att hon eg skulle hoppa över en klass för att hon låg så mycket före sina klasskamrater men i högstadiet blev hon idiotförklarad! Är det inte märkligt ändå?
Nu pluggar hon och skriver för en ny tidning som snart ska komma ut men hennes minnen av högstadiet sitter i fortfarande...då rasar självförtroendet och hon kastas tillbaka till högstadietiden och förnedringen hon fick utstå där.
Hennes gymnasietid blev de första åren en kamp för att ta tillbaka självrespekten, känslan av att duga samt att åter kunna lita på lärare...
Därför blir jag så glad när jag läser och känner din djupa respekt för barn och deras skolgång...för att du ser det lilla som kan bli stort, för att jag ser att du tar tillvara på eleven...Det är viktigt...mycket viktigt.
Så det här är en blogg jag kommer att besöka med jämna mellanrum med glädje över dina ord här.
Du har min djupaste respekt.
MVH Ann
Jag svarar tänkande:
En kränkning är en kränkning är en kränkning. Det krävs mycket, mycket, mycket av den som blivit kränkt att återfå sitt förhållande till omvärlden. Jag tror på lärandet som en helhet. Att få vara, duga som den man är, och erkänd för det man kan, för sin vilja, och för sina drömmar om framtiden... det är en rättighet. Mänsklig. Och vi är människor.
Jag tror envist på det lilla och den lilla. Jag tror envist på ömsesidigheten i alla processer. Ansvaret för och ansvaret till - det gemensamma.
Om din dotter - en varm hand på hennes kind!
Anne-Marie
SKOLUTVECKLINGSTANKAR - FRÅN MÖRKT TILL LJUSARE
Denna morgon viks bloggen åt skolan. Lite ljus över .... lite ljus.... varde ljus och det blev ljus...
något i den stilen. Vi väljer våra perspektiv.
Anne-Marie
något i den stilen. Vi väljer våra perspektiv.
Anne-Marie
GÄRDESSKOLAN i EDA KOMMUN VÄRMLAND - DOFTEN AV HEMLAGAT
ja, där var jag också. Åmotfors!
Där lärde jag mig hur man kan spara massor av pengar på att LAGA SKOLMATEN I SKOLAN och inte beställa den från ..... FAR AWAY....någonstans. Vinsterna var fler berättade den stolte rektorn:
- det luktar mat....det doftar av smaker.... det arbetas i köket... barnen mår bättre...råd till mer och bättre mat.
Vinsterna!
Tänk på den långkoket i köket... doften av nylagad mat. Det ger mig tankar på när min mormor blev liten igen, straxinnanhonblevborta - hon var 96 år. Låg i sin bädd...och jag huserade i hennes kök. Min mormor bakade varje dag, stort besök kom alltid, och det var något med hennes kardemummakaka. Lukten, bakdoften, värmen ifrån köket... som alltid får mig att tänka mormor när jag känner doft av kardemumma. Mormor i sin bädd, och jag i hennes kök.... jag saknade doften.... var den borta för alltid.... så jag bakade en kaka i mormors kök...och doften spred sig åter i huset. Det gjorde min mormor lycklig. Hon piggnade till.... och det var hela min tanke...
Vinsten med doften....är det så enkelt!
Jag tror det!
Anne-Marie
Där lärde jag mig hur man kan spara massor av pengar på att LAGA SKOLMATEN I SKOLAN och inte beställa den från ..... FAR AWAY....någonstans. Vinsterna var fler berättade den stolte rektorn:
- det luktar mat....det doftar av smaker.... det arbetas i köket... barnen mår bättre...råd till mer och bättre mat.
Vinsterna!
Tänk på den långkoket i köket... doften av nylagad mat. Det ger mig tankar på när min mormor blev liten igen, straxinnanhonblevborta - hon var 96 år. Låg i sin bädd...och jag huserade i hennes kök. Min mormor bakade varje dag, stort besök kom alltid, och det var något med hennes kardemummakaka. Lukten, bakdoften, värmen ifrån köket... som alltid får mig att tänka mormor när jag känner doft av kardemumma. Mormor i sin bädd, och jag i hennes kök.... jag saknade doften.... var den borta för alltid.... så jag bakade en kaka i mormors kök...och doften spred sig åter i huset. Det gjorde min mormor lycklig. Hon piggnade till.... och det var hela min tanke...
Vinsten med doften....är det så enkelt!
Jag tror det!
Anne-Marie
MONTESSORISKOLAN GLOBEN i ALINGSÅS
Jag var i Alingsås igår - föreläste - och nåde den som trampar på skolan efter ett besök i Montessoriskolan GLOBEN i Alingsås. Jag besökte men kunde inte hålla mig utanför gemenskapen med lärare och rektorer, med värdinna och lärandemiljön. När personalen avtackades för sina medverkande år - när de skulle byta arbetsplats och ort - kände jag mig också ledsen...berörd.
Det slog mig då att jag bara var besökare... men också en sökare... skolans roll och betydelse... det sitter inte i väggarna - det sitter i värmen och engagemanget hos dem som verkar där. Och när den finns, visionen om skolan, om arbetsglädjen utvecklas - så är det oerhört smittsamt - man känner sig delaktig. Om jag som besökare kände så - hur ska inte eleverna uppleva sin skola då?
Anne-Marie
Det slog mig då att jag bara var besökare... men också en sökare... skolans roll och betydelse... det sitter inte i väggarna - det sitter i värmen och engagemanget hos dem som verkar där. Och när den finns, visionen om skolan, om arbetsglädjen utvecklas - så är det oerhört smittsamt - man känner sig delaktig. Om jag som besökare kände så - hur ska inte eleverna uppleva sin skola då?
Anne-Marie
LILLA B GENSVARAR på ett BLOGGinlägg om MÖRKRET ÖVER SKOLAN
Så här svarade lilla B:
Det är viktigt det du skriver! Men när vi som arbetar inom skolan försöker visa att det finns mycket positivt, betydligt mycket mera än det framställs i media, kan man dessvärre bli beskylld för att mörka, att tala för sin sjuka moster, att inte inse fakta, att vara blåögd eller rent av förblindad. Då gäller det att belysa med egna exempel. Svepande argument är lika fort bortsvepta som uttryckta.
Överblick är bra, inblick likaså! Bara vi rätt läser kartan!
Så här tänker jag tillsammans med Lilla B
Håller absolut med - om man är positiv till skolan, till eleverna - så riskerar man att stämplas som en mörkande, blåögd, naiv och lite dum lärare - en lärare som inte har någon koll alls på hur det EGENTLIGEN är. Jag bär en tanke - om inte vi lyser - vem ska då lysa upp i detta mörker. Om inte jag tror på skolan - hur ska eleverna göra det? Om inte vi som arbetar i skolan tror? Hur ska eleverna förhålla sig till sin skola?
Jag tror på skolan!
Det får vara hur naivt som helst.
Men jag gör det!
v
Anne-Marie
Hälsa på Lilla B - länkad under Trädgårdspoesi - jag tycker hon skriver så vackert, om det hon skriver.
LÄNKADE...LÄNKAR...BESÖK
i min blogg... BESÖK MINA LÄNKADE KONTAKTER....
Besök ... vandra runt i hos mina bloggkontakter...
gå till Petter, en ung, lovande, kommande, hoppande, vandrande, fullkomligt underbar bloggare, som gör mig lycklig att bloggen finns... och kontakterna etableras...
besök också Plommenad.... som en oas för vilsam reflektion -
eller trädgårdspoesi... där Lilla B finns....
Gå till Klurigt, Lurigt och roligt i skolan, gå till IT-mamman och Annis, Gå till Fredrikbloggen, gå.... njut av allt som finns att ta del av...
gå till Peter Englund, Bodil Malmsten...gå runt i världen som inte syns...
Bloggen ger andra perspektiv på omvärlden, en slags utsikt, som man tidigare inte sett. Som att flyga.
Jag har inte lärt mig att länka på min blogg, jag har inte ännu lärt mig att lägga in videoklipp på min blogg, jag har ännu inte lärt mig att göra animerad film till min blogg - men gissa - hur alla andra bloggar gör mig intresserad, nyfiken, hungrig på att lära...
Anne-Marie
Besök ... vandra runt i hos mina bloggkontakter...
gå till Petter, en ung, lovande, kommande, hoppande, vandrande, fullkomligt underbar bloggare, som gör mig lycklig att bloggen finns... och kontakterna etableras...
besök också Plommenad.... som en oas för vilsam reflektion -
eller trädgårdspoesi... där Lilla B finns....
Gå till Klurigt, Lurigt och roligt i skolan, gå till IT-mamman och Annis, Gå till Fredrikbloggen, gå.... njut av allt som finns att ta del av...
gå till Peter Englund, Bodil Malmsten...gå runt i världen som inte syns...
Bloggen ger andra perspektiv på omvärlden, en slags utsikt, som man tidigare inte sett. Som att flyga.
Jag har inte lärt mig att länka på min blogg, jag har inte ännu lärt mig att lägga in videoklipp på min blogg, jag har ännu inte lärt mig att göra animerad film till min blogg - men gissa - hur alla andra bloggar gör mig intresserad, nyfiken, hungrig på att lära...
Anne-Marie
GLAD ÅT -
- att verkligheten är en annan - anne-marie
TRÖTT PÅ - DEN ENSIDIGT NEGATIVA BILDEN AV SKOLAN...
En sak kan vi göra klart - det finns problem i den svenska skolan. Precis som i vilka verksamheter som helst. Då var det sagt.
Men ett så ensidigt mörker som media tecknar upp tänker jag aldrig skriva under på att skolan har eller äger. Det är många lärare som bara suckar över vad som skrivs. En slags mättnad. Trötthet.
Men saken är den... att mina elever också läser om den dystra skolan. De läser också att pojkar inte kan, att skolan misslyckas... men de känner inte själva att det är så...
Det är också ett slag mot eleverna. Och det gillar inte jag!
De är unga, och de har rätt att få lära sig. De har också rätt att få känna stolthet för sin skolgång.
Likaså lärarkandidaterna som ständigt får sin lärarutbildning nedsågad till nästan ingenting. De utbildar sig till ett yrke som redan i sin linda trampas på. De tar studielån för att bli lärare.
Med vilken rätt?
Vi blundar inte för de problem vi har med våra skolor. Vi vet mycket väl vad vårt uppdrag är. Vi verkar för det . Det är bara det att ni som tittar på skolan utifrån någon endaste gång skulle försöka se till VAD SOM ÄR BRA och börja där. Där finns nämligen en positiv utvecklingspotential.
Jag tror att vi kan vända denna negativa trend genom att göra oss lite mer hörda, så att vi stör ensidighetens brus, kanske vi skulle RYTA till lite grann! Eller väldigt mycket.
LÄRAREN som TOG TILL orda!
Anne-Marie
Men ett så ensidigt mörker som media tecknar upp tänker jag aldrig skriva under på att skolan har eller äger. Det är många lärare som bara suckar över vad som skrivs. En slags mättnad. Trötthet.
Men saken är den... att mina elever också läser om den dystra skolan. De läser också att pojkar inte kan, att skolan misslyckas... men de känner inte själva att det är så...
Det är också ett slag mot eleverna. Och det gillar inte jag!
De är unga, och de har rätt att få lära sig. De har också rätt att få känna stolthet för sin skolgång.
Likaså lärarkandidaterna som ständigt får sin lärarutbildning nedsågad till nästan ingenting. De utbildar sig till ett yrke som redan i sin linda trampas på. De tar studielån för att bli lärare.
Med vilken rätt?
Vi blundar inte för de problem vi har med våra skolor. Vi vet mycket väl vad vårt uppdrag är. Vi verkar för det . Det är bara det att ni som tittar på skolan utifrån någon endaste gång skulle försöka se till VAD SOM ÄR BRA och börja där. Där finns nämligen en positiv utvecklingspotential.
Jag tror att vi kan vända denna negativa trend genom att göra oss lite mer hörda, så att vi stör ensidighetens brus, kanske vi skulle RYTA till lite grann! Eller väldigt mycket.
LÄRAREN som TOG TILL orda!
Anne-Marie
ATT BESÖKA SKOLOR I SVERIGE...
Det är en förmån jag har. Jag besöker många skolor i Sverige. Jag är inne i klassrum, personalrum, jag talar med rektorer, bidrädande rektorer, kokerskor, förskolelärare, värdinnor, lärare... och tittar på skolgårdar, lekplatser, grönbeten. Jag åker till platser jag inte besökt tidigare. Jag har förmånen att göra det. Jag föreläser. 
Men vid alla dessa besök får jag något med mig tillbaka. Jag reser hem med intryck, avtryck, tankar, idéer, en skolgård jag tycker om, en rektor som säger "så här tänker vi..." och en matsal där man tänkt om då det gäller färdiglagad mat eller skolplatslagad mat...jag får smaka av....skolans smörgåsbord.
Alla platser jag besöker ger mig en inblick i skolans värld. Jag har en förmån - den att jag får besöka. Jag väljer att titta på förutsättningarna, genomföranden, idéerna, visionerna, kaffestunden i personalrummet och skrattet som jag får dela med lärare... och jag har förmånen att lyssna till allt det goda som skolan vill sträva mot...
Det ger mig en motbild! Till allt det negativa som skrivs. Att vara på plats! Det ger perspektiv. Att vilja något är den bästa förutsättningen för utveckling. Den ser jag lite överallt.
Anne-Marie
VAD HAR VARIT BÄST DET HÄR LÄSÅRET?
frågan dyker upp lite varstans i Lärarnas Tidning nr 11 / 2007.
Oj - läsåret är långt - tillbakablickandet skyms av sommarlöften i gröngräset - men det som alltid lyser upp mig inifrån - det är eleverna. Så så blir det. Mitt svar: ELEVERNA!
Anne-Marie
Oj - läsåret är långt - tillbakablickandet skyms av sommarlöften i gröngräset - men det som alltid lyser upp mig inifrån - det är eleverna. Så så blir det. Mitt svar: ELEVERNA!
Anne-Marie
JAG HAR EN VISS KÄNSLA FÖR KIWIFÅGELN
här varnar den i tidningen Financial TImes...och jag ler. Slow Down? Både ja och nej. Ingen
utveckling får forceras fram. Alla tankar som omsluter barn och unga ska förankras och införlivas
i värdig kunskaps-och människosyn. Då får det ta tid för lärare att tänka kring vad, hur och varför.
Jag har en liten pickande Kiwifågel inom mig... en lycklig liten fågel.... den är långsam och noggrann
men hela jag - hela min personlighet som hyser den - vill gärna rusa in i framtidens skola och se
hur de didaktiska tankarna är förverkligade möjligheter för elever.
Allt som ska kläckas har sin ruvningstid...
Anne-Marie
INTE VILSAMT ATT LÄSA...
DET ÄR INTE VILSAMT ATT LÄSA
Det är upprörande, känslostarkt, engagerande, livsviktigt, mångordigt, bildskapande, oroande,
risktänkande, förförande, förfärande, fult och vackert....
Vilsam läsning? Det ser så ut! Men inte...och det är precis så det ska vara! Jag vill bli berörd.
Anne-Marie
ATT FÖRPACKA GAMMAL PEDAGOGIK I NY TEKNIK
DET FÅR INTE BLI GAMMAL PEDAGOGIK I NY TEKNIK säger Eva Holm på Innovativa Lärare varje gång vi talar med varandra.
Då tänker jag:
Det är alltid tanken bakom som är Innovativ. All teknik som är ny förpackar det vi packar den med.
Då är det viktigt att packa innehållet rätt. Människo-och kunskapssyn är handlingar som alltid ska synas.
Anne-Marie
Gör ett besök bland innovativa lärare och följ tankegångar i matematik, biodiversity och språklig utveckling.
www.innovativalarare.se
VIA HOTMAIL TILL BLOGG - GENSVAR PÅ FÖRELÄSNINGEN
Hej,
tack än en gång för dagens föreläsning. Jag tror att vi alla gick därifån inspirerade och med intentionen att testa ett nytt arbetssätt till hösten.
I bilen på väg hem ombads jag fråga om du är släkt med den kvinna som spelar Häxan surtant (tror jag hon hette) i tv:s Bolibompa? Ombads också understryka att det inte alls är illa menat, samt även hälsa att hon är något av en favorit.
Hälsningar
XXXXXXXX
_________________________________________Underbara ni, underbara lyssnare! och nej jag är inte släkt med Häxan Surtant... och jag skrattade mycket gott åt Er förfrågan. Jag hade gärna varit släkt med Häxan Surtant...gärna spelat henne också. Tar absolut inte illa upp - snarare tvärtom - jag tar upp!
Anne-Marie
tack än en gång för dagens föreläsning. Jag tror att vi alla gick därifån inspirerade och med intentionen att testa ett nytt arbetssätt till hösten.
I bilen på väg hem ombads jag fråga om du är släkt med den kvinna som spelar Häxan surtant (tror jag hon hette) i tv:s Bolibompa? Ombads också understryka att det inte alls är illa menat, samt även hälsa att hon är något av en favorit.
Hälsningar
XXXXXXXX
_________________________________________Underbara ni, underbara lyssnare! och nej jag är inte släkt med Häxan Surtant... och jag skrattade mycket gott åt Er förfrågan. Jag hade gärna varit släkt med Häxan Surtant...gärna spelat henne också. Tar absolut inte illa upp - snarare tvärtom - jag tar upp!
Anne-Marie
ELEVANSLAGET ÄR HELT RÄTT
årskurs fem!Detta är det anslaget jag vill se.
Vilken utmaning är eleven beredd att ta i samspel med stoff och lärare. Allt är individuellt. Och äpplen växer på olika grenar, olika högt på trädet. Vill vi nå dem får vi sträcka oss lite grann...och det är inte fel. Låt eleverna påverka undervisningen... de vet vad det är att lära sig... Anne-Marie
LÄRARBOKHANDEL i NEW YORK
Bank Street Bookstore
corner of 112th Street and Broadway
www.bankstreetbooks.com
HÄR FINNS MYCKET GOTT ATT TITTA I och KÖPA HEM
Jag är inlagd på maillistan
för jag vill gärna ha ett finger i vinden...
veta vad som händer och sker i den pedagogiska världen.
______________________________________________________________________
Denna bokhandel, och Barnes & Noble på Union Square, är de jag har haft förmånen att besöka
då jag varit i New York.
Intill Barnes & Noble ligger också ett gigantiskt antikvariat dit människor ringlar för att få sina böcker värderade, sålda, och ratade... ligger runt hörnet .... men vilket hörn det förtäljer inte historien.
Anne-Marie
corner of 112th Street and Broadway
www.bankstreetbooks.com
HÄR FINNS MYCKET GOTT ATT TITTA I och KÖPA HEM
Jag är inlagd på maillistan
för jag vill gärna ha ett finger i vinden...
veta vad som händer och sker i den pedagogiska världen.
______________________________________________________________________
Denna bokhandel, och Barnes & Noble på Union Square, är de jag har haft förmånen att besöka
då jag varit i New York.
Intill Barnes & Noble ligger också ett gigantiskt antikvariat dit människor ringlar för att få sina böcker värderade, sålda, och ratade... ligger runt hörnet .... men vilket hörn det förtäljer inte historien.
Anne-Marie
ÄLGARNA DEMONSTRERAR INTE LÄNGRE...
James Hollingworth skrev en gång i tiden om älgarna, en sång om "hur ska vi komma över vägen..."
Nu har biologen Mattias Olsson studerat detta närmare... bygg broar för älgar.... så tar de sig över vägen. Demonstrationen lyckades. 70% minskade viltolyckorna med ... under den sträcka man hade broar vill säga.
Brobygge är alltid brobygge.
Vi kan bygga broar. Osynliga broar, synliga broar.
Byggnadstekniskt kan vi bygga broar.
Känslomässigt kan vi det också.
Börjar vi bygga dem visar vi att vi vill göra något åt saker och ting.
Anne-Marie
Utgångspunkt;
Värmlands Folkblad. www.vf.se onsdagen den 13 juni 2007
Körlings Ord
Du fyller din dag med innehåll.
Var varsam!
Anne-Marie
Var varsam!
Anne-Marie
NATURLIG REKLAMPLATS - SKRIV IN DIG I DET GRÖNA
Det här blir min lilla reklamtext:
GRÖNT RAKT IGENOM
REKLAMSANERING PÅGÅR
LÄS DEN GRÖNA TEXTEN
OSKRIVNA BLAD
DET DOLDA BUDSKAPET
NATURLIGT TRYCKT - NATUREN TYCKT
KRAFTFULLT GENOMSLAG FÖR DE GRÖNA
THE BLUE PLANET WANTS GREEN THOUGHTS
PLANET BLUE GROWING GREEN
NATUREN TRÄNGER IGENOM
NATURLIGTVIS!
GRÖNT ÄR SKÖNT!
SE, FÖRVÅNAS, NJUT!
GLOBAL GREENING
THE GLOBE GOES GREEN!
LIVSFÖRUTSÄTTNING!
GRÖNT KRÄVER UTRYMME
GRÖNT ÄR ALLT GRÖNT!
GREEN WINS
IF GREEN WINS PLANET BLUE SURVIVES
Anne-Marie
BRUNO K ÖIJER... I EN ÅRSKURS FYRA
Jag läste, levde, modellade, uttryckte och uttalade dikter av Bruno K. Öijer. Här är lite lånat men också lite eget. Gensvar i slutet av en elevs egna text - så lyser lite av Bruno K Öijer kvar blandat med det eleven själv vill skriva.
Bruno K, Öijer TACK!
Anne-Marie
_______________________________________________________________________________
Litteraturlista Bruno K. Öijer:
| ||
ATT ILLUSTRERA ORDET - ORDKRIG
Orden i ordkrig - och orden - i ordfred. Illustrationer kring begreppet - ORDKRIG
Förälskad i ett hus
DETTA HUS ÅKTE JAG FÖRBI, STANNADE JAG TILL VID, GICK GRUSVÄGEN FRAM, HUMLOR BUFFLADE I KLÖVERBLOMMOR, MIDSOMMARLILA BLOMMOR VÄXTE I DIKESRENEN... FÖRÄLSKAD. DET BLEV JAG.
KANSKE BERODDE DET PÅ TYSTNADEN. OCH HUMLORNAS MÄRKLIGA FLYGTURER ... OCH ALLT DET STILLA, STILLA. HUS ÄR HUS. MAN FYLLER DEM MED DRÖMMAR. HÄR SKULLE JAG KUNNA DRÖMMA och SKRIVA.
Anne-Marie
KANSKE BERODDE DET PÅ TYSTNADEN. OCH HUMLORNAS MÄRKLIGA FLYGTURER ... OCH ALLT DET STILLA, STILLA. HUS ÄR HUS. MAN FYLLER DEM MED DRÖMMAR. HÄR SKULLE JAG KUNNA DRÖMMA och SKRIVA.
Anne-Marie
BARNS RÄTTIGHETER...UR BARNS PENNA
årskurs 2Detta kan vara en fingervisning - en kraftfull sådan - som kanske kan släcka lamporna över barnarbetarna flitiga händer - och släppa ut dem i barndomen. Det är nämligen en rättighet. Oinskränkt sådan!
Anne-Marie
POJKARS LÄSNING
Min elev har ordet.
Anne-Marie
SVENSSONLIV - ETT DRÖMLIV
Vad är Svenssonliv?
En rad klassiska Vn?
Det tror nog många. Fnyser på näsorna.
Det gör man kanske. Låter så nedvärderat - Svensson liv.
Jag var med som betraktare och lyssnare när unga fick frågan om sin framtid, sina livsvanor och hur de förhöll sig till vissa fenomen i livet, där nämndes Svenssonlivet, och med frågeställarens värderingar inbakade i frågan, en aning negativt. Som om ordet och dess innehåll var allmänt delade och gemensam norm.
Runt ett bord satt 8 stycken män i åldrarna 18-22 år.
Svenssonliv?
När diskussionen var igång...när höljet inte var skyddande hårt...kom det:
- Jag fattar inte varför alla talar så illa om Svenssonlivet. Jag vet inte vad det är? Har aldrig levt något sådant.
- Inte jag heller flikar en annan kille in.
- Det är bara så att de är alla som har levt detta liv som snackar skit om det. Vi andra, faen, jag har skilda föräldrar, en hund som jag ser varannan vecka, två rum... morsan har ingen dj....la volvo...
- Fattar ni inte - vi, vi som är i den här åldern - vi längtar efter Svenssonliv. Jag vill ha ungar, vara farsa, ha en fru och om jag har råd ett hus... det är ju en dröm.... fattar inte ni det? Kan inte ni som säger så där sluta göra det. Det ni fnyser om är våran dröm. Fattar ni det?
Anne-Marie, skrev och lyssnade, lyssnade och skrev, tänkte... vi kan aldrig lägga in värderingar i våra ord när vi samtalar med barn och unga och om deras tankar. Det skymmer utsikten, skrämmer undan visionerna... för det är väl så det är... vi tror oss veta vad unga människor tänker... och då förväntar vi oss det i det dolda... utan att ta reda på....
Svenssonliv... smaka på ordet nu!
Anne-Marie
SAMTAL - inte ENTAL...
Det skrev jag en gång. Samtal förutsätter någon annan. Samtal med. Samtalet innesluter någon annan också då man för samtal med sig själv...SAMTAL aldrig ENTAL...
I SvD avslutas nu serien om lyssnandet...där skriver någon:
"han tyckte mycket om samtal, bara de inte urartade till dialog!"
vilket visar på det ENTAL som samtalet inte ÄR.
Anne-Marie
I SvD avslutas nu serien om lyssnandet...där skriver någon:
"han tyckte mycket om samtal, bara de inte urartade till dialog!"
vilket visar på det ENTAL som samtalet inte ÄR.
Anne-Marie
FN´S VÄRLDSDAG MOT BARNARBETE
INTE JOBBA...
Vila ifrån. Det brukar vi säga med lättnad. Ledighet. Så njuter vi av det. Om vi tycker och tänker så bör vi tänka och känna med de som absolut inte kan detta - idag viks dagen, och helst alla dagar - till barns rätt att inte behöva arbeta - VÄRLDSDAGEN MOT BARNARBETE.
- 200 miljoner barn arbetar i världen. Världen betyder också Europa. V brukar inte vilja se oss själva när vi tänker på vad andra gör.
Barnarbete? Barn?
BARNarbetare berövas sin barndom. De utnyttjas. Framtiden tas ifrån dem. Förkortas. Omöjliggörs. Skolgång? Knappast. Med vilken rätt? Med vilken rätt? Det är frågan!
Anne-Marie
Skuggor och solens styrka
Solvettslärande.
Vi måste skydda oss. Det är svårt att skydda mot det vi tycker om. Solens värme och solens strålar. Små barn kan lära sig om sin skugga. Är skuggan kortare än vad man själv är - ja då är solen farlig, Är skuggan längre än vad vi är då är det ok att vara i solen. Det är en ganska lätt beskrivning. En varningens finger dock - vi vet inte hur barn tänker i frågan - vi vet inte hur de upplever sin längd - vi vet inte hur de uppfattar solen och sin plats på jorden. Men det är väldigt bra att ha strategier för sin plats på jorden. Jag lärde mig något denna morgon. Om min skugga. Jag kan använda mig av denna kunskap. Den är enkel och den lär påminna mig vart än jag är. För skuggan följer med. Alltid, alltid. Är den borta...ja då är det riktigt farligt.
Vink, vink!
Anne-Marie
PETER ENGLUNDS BLOGG...
där har jag varit och ordletat. Han har kastat lite ord. Jag undrar så om man får glutta lite i hans papperskorg. Det han skriver är så välskrivet, så tänkvärt, så lockande...så om han kastar bort ... vad kan det månne vara? Jag blir mer nyfiken på det som inte sägs än det som sägs...
Jag finner också att jag måste leka lite på hans sidor. Hans tankar och det han förmedlar gör mig lekfull. Det tror jag är bra. Jag vet att det är bra. För mig.
Anne-Marie
Plötsligt ser jag att ordet LEKFULL är ett mycket vackert ord. FULL av LEK. LEKFULL.
Jag vill rumla runt med det ordet.
Jag finner också att jag måste leka lite på hans sidor. Hans tankar och det han förmedlar gör mig lekfull. Det tror jag är bra. Jag vet att det är bra. För mig.
Anne-Marie
Plötsligt ser jag att ordet LEKFULL är ett mycket vackert ord. FULL av LEK. LEKFULL.
Jag vill rumla runt med det ordet.
Att krocka
Man kan krocka... krocka med det mesta.
Men idag krockade någon med mig.
Det känns fortfarande.
Någon krockade när jag körde min bil från skolavslutningen.
Någon körde väldigt fel i en korsning.
Väldigt fort och väldigt fel.
Jag blev krockad med. Jag körde rätt. Men inte rätt på.
Jag stannade upp.
Nykrockad.
Den som krockat med mig körde alldeles för fort därifrån.
Allt detta fick jag berätta för polisen.
Jag berättade också ...
- men det var en bra dag - det var i allafall skolavslutning!
Anne-Marie
Liten tanke mitt i det hela - jag tycker ordet krocka ser konstigt ut. Det slår mig att jag aldrig aktivt skrivit det då det har betytt något för mig. Nu betyder ordet krocka något väldigt personligt. Då är det inte lika lätt att skriva ordet krocka. Det blir med ens ett alldeles eget speciellt ord. Jag gillar det inte riktigt. Krocka... aktiviteten är inte så hälsosam...
Anne-Marie
Men idag krockade någon med mig.
Det känns fortfarande.
Någon krockade när jag körde min bil från skolavslutningen.
Någon körde väldigt fel i en korsning.
Väldigt fort och väldigt fel.
Jag blev krockad med. Jag körde rätt. Men inte rätt på.
Jag stannade upp.
Nykrockad.
Den som krockat med mig körde alldeles för fort därifrån.
Allt detta fick jag berätta för polisen.
Jag berättade också ...
- men det var en bra dag - det var i allafall skolavslutning!
Anne-Marie
Liten tanke mitt i det hela - jag tycker ordet krocka ser konstigt ut. Det slår mig att jag aldrig aktivt skrivit det då det har betytt något för mig. Nu betyder ordet krocka något väldigt personligt. Då är det inte lika lätt att skriva ordet krocka. Det blir med ens ett alldeles eget speciellt ord. Jag gillar det inte riktigt. Krocka... aktiviteten är inte så hälsosam...
Anne-Marie
TACK TACK - TICKE TACK - TACK TACK
Tack till föräldrar som anförtrodde mig sina barn.
Tack ni barn som lärde mig vara lärare...ticke-tack-tacke-tick....
Anne-Marie
Tack ni barn som lärde mig vara lärare...ticke-tack-tacke-tick....
Anne-Marie
JAG ÄR STOLT
SÅ SKA DET VARA - VARA STOLT ÖVER SITT ARBETE - ATT VARA STOLT ÖVER SITT ARBETE OCH DET JAG LYCKATS MED....NÅDE DEN SOM TRAMPAR PÅ DEN STOLTHETEN!
Anne-Marie
ELEVENS VÄRLD - EN VÄRLD ATT LÄRA AV...
NO COMMENTS BY Anne-Marie
SKOLAVSLUTNING!
DENNA DAG EN AVSLUTNINGSDAG!
ELEVERNA FICK ÄGA PROCESSEN. DE FICK SMYCKA OCH SKAPA AVSLUTNINGENS RUM. BLOMMOR HÄNGDES I TAKET, BALLONGER BLÅSTES UPP OCH VACKRA BLOMMOR, SÅ ENKLA SOM MÖJLIGT MÅLADES PÅ STORA ARK. JAG HADE ETT FINGER MED I SPELET. JAG BEHÖVDE HA DET. FÖR MIN EGEN SKULL.
SAMLING PÅ ÄNGEN. LJUDET HÖLL INTE ÄNDA FRAM. DE SMÅ SOM SJÖNG HADE BRÄCKLIGT UNGA RÖSTER SOM KRÄVDE LYSSNARE INTE SMÅPRATARE. IBLAND ÄR DET FEL PÅ LYSSNANDET OCH INTE PÅ LJUDANLÄGGNINGEN. DET ÄR RÖRANDE NÄR 6-ÅRINGAR SJUNGER. DET ÄR SÅ VACKERT.
JAG GÖMMER MIG BAKOM SÅNGARRYGGAR. SÅ SER DET UT ATT STÅ PÅ SCEN OCH BLICKA UT MOT FOLKHAVET. DESSA VÄRDIGA SCENFRAMTRÄDARE. SÅ MODIGA SÅNGARE. DET ÄR ETT HAV AV ANSIKTEN. VAR ÄR MAMMA? VAR ÄR PAPPA? VAR ÄR....
OCH ALLA DESSA VACKRA FINA KLÄDER - DAGEN TILL ÄRA - DE VACKRA SKORNA, KLÄNNINGARNA,
LEENDEN OCH ALLT DET VACKRA DÄR INNE I HUVUDEN OCH I SINNEN. DET STICKER TILL AV SORGEN OCKSÅ. STUNDEN ÄR INTE BARA ROSENGLITTRANDE - DEN BÄR DRAG AV SORG - OM ÄN SÅ LITE - MEN AVSKEDETS SORG.
SKOLGÅRDENS TOMHET. NYCKELKNIPPANS TYNGD I HÄNDERNA. LÅSA, LARMA, BÄRA HEM. HÅLLA BLOMMOR I FAMNEN, BÄRA SMYCKET SOM MINNE, TÄNKA FÖRÄLDRAR, MINNAS SINA ELEVER... DÅ RUSAR EN LITEN UNGE FRAM -
- JAG ÖNSKADE ATT JAG FICK DIG - OCH SÅ FICK JAG DIG!
MIN BLIVANDE FYRA TITTAR STORÖGT UPP PÅ SIN NYA FRÖKEN.
ALLT BÖRJAR OM IGEN NÄSTA HÖST. MEN ALLT ÄR DÅ NYTT, OCH DET ÄR BRA!
JAG LOG MOT DEN LILLA NYA ELEVEN OCH BEKRÄFTADE MED ETT VÄLKOMNANDE:
- JA, DU FICK MIG!
SÅ LYSER FRAMTIDEN I ETT BARNS ÖGON.
Anne-Marie
ELEVERNA FICK ÄGA PROCESSEN. DE FICK SMYCKA OCH SKAPA AVSLUTNINGENS RUM. BLOMMOR HÄNGDES I TAKET, BALLONGER BLÅSTES UPP OCH VACKRA BLOMMOR, SÅ ENKLA SOM MÖJLIGT MÅLADES PÅ STORA ARK. JAG HADE ETT FINGER MED I SPELET. JAG BEHÖVDE HA DET. FÖR MIN EGEN SKULL.
SAMLING PÅ ÄNGEN. LJUDET HÖLL INTE ÄNDA FRAM. DE SMÅ SOM SJÖNG HADE BRÄCKLIGT UNGA RÖSTER SOM KRÄVDE LYSSNARE INTE SMÅPRATARE. IBLAND ÄR DET FEL PÅ LYSSNANDET OCH INTE PÅ LJUDANLÄGGNINGEN. DET ÄR RÖRANDE NÄR 6-ÅRINGAR SJUNGER. DET ÄR SÅ VACKERT.
JAG GÖMMER MIG BAKOM SÅNGARRYGGAR. SÅ SER DET UT ATT STÅ PÅ SCEN OCH BLICKA UT MOT FOLKHAVET. DESSA VÄRDIGA SCENFRAMTRÄDARE. SÅ MODIGA SÅNGARE. DET ÄR ETT HAV AV ANSIKTEN. VAR ÄR MAMMA? VAR ÄR PAPPA? VAR ÄR....OCH ALLA DESSA VACKRA FINA KLÄDER - DAGEN TILL ÄRA - DE VACKRA SKORNA, KLÄNNINGARNA,
LEENDEN OCH ALLT DET VACKRA DÄR INNE I HUVUDEN OCH I SINNEN. DET STICKER TILL AV SORGEN OCKSÅ. STUNDEN ÄR INTE BARA ROSENGLITTRANDE - DEN BÄR DRAG AV SORG - OM ÄN SÅ LITE - MEN AVSKEDETS SORG.SKOLGÅRDENS TOMHET. NYCKELKNIPPANS TYNGD I HÄNDERNA. LÅSA, LARMA, BÄRA HEM. HÅLLA BLOMMOR I FAMNEN, BÄRA SMYCKET SOM MINNE, TÄNKA FÖRÄLDRAR, MINNAS SINA ELEVER... DÅ RUSAR EN LITEN UNGE FRAM -
- JAG ÖNSKADE ATT JAG FICK DIG - OCH SÅ FICK JAG DIG!
MIN BLIVANDE FYRA TITTAR STORÖGT UPP PÅ SIN NYA FRÖKEN.
ALLT BÖRJAR OM IGEN NÄSTA HÖST. MEN ALLT ÄR DÅ NYTT, OCH DET ÄR BRA!
JAG LOG MOT DEN LILLA NYA ELEVEN OCH BEKRÄFTADE MED ETT VÄLKOMNANDE:
- JA, DU FICK MIG!
SÅ LYSER FRAMTIDEN I ETT BARNS ÖGON.
Anne-Marie
FARVÄL och HEJ
Klassrumsblommande dekorationer, ballonger, fnitter och skratt. En tår rann nedför min kind. Jag menar två eller tre, kanske fyra, möjligtvis fem, om man ska vara nogräknad så rann det oräknerliga tårar en kort stund - nedför mina kinder.
Men vad kan man begära. Otårar!?
Mina ungar. De var små när vi startade upp alltsammans...nu är de tonårsbarn...målbrottsröster ropar till burken i skogen... och det är väl så det är - gränslandet mellan barn och vuxen - här står jag nu i ett tomt klassrum
... snart är de tillbaka igen...
för att göra själva avslutningen. Men i detta nu - har vi haft den - jag och eleverna. Och det var bra! Väldigt bra!
Nu väntar nya utsikter... de nya skolbarnen väntar ute på skolgården...ska du bli vår nya fröken? Är du sträng? Får vi mycket läxor? Jag kan jättemycket engelska? Kommer du ihåg mitt namn?
Det blir bra! Det är ingen tvekan om den saken. Och jag svarar mina blivande fyror:
- ni ska inte kunna, ni behöver inte kunna, bara ni är med, för om ni är med, då lär vi oss ihop...och då är vi i skolan tillsammans... gå nu ut på ett strövtåg i verkligheten...så syns vi i höst.
Välkomna i höst!
Anne-Marie
SOMMARLÄSNING...
Läser i dagstidningarna om den underbara sommarläsningen ... den att läsa bara för ros skull. Tänk om den kunde bli högljudd. Så att alla som växer får en rejäl dos högläsning varje dag - av föräldrar som sitter nära intill och levandegör boken, levandegör ljuden, levandegör stunden... och skapar sammanhang och gemenskap med boken. Alldeles intill någon som visar att - dig tycker jag mycket om! Det kommer samtidigt. Detta att jag tycker om dig. Det står inte i några boksidor, men förmedlas av stunden. Vi har tid ihop. Tid och innehåll, sammanhang. Sommarvärme!
Anne-Marie
Anne-Marie
STAVA FEL...
Du har stavat fel!
Pappret kommer tillbaka till lärarfacket.
En felstavad lapp från en lärare och rättat av en annan lärare.
Budskapet gick inte fram! Orden kom tillbaka!
En del lärare är rädda för andra lärares skarpa blick.
Detta hände mig för länge, länge sedan.
Jag vågade skriva igen...
om jag skrev fel...
ja om! Det gör jag lite då och då!
Anne-Marie
Pappret kommer tillbaka till lärarfacket.
En felstavad lapp från en lärare och rättat av en annan lärare.
Budskapet gick inte fram! Orden kom tillbaka!
En del lärare är rädda för andra lärares skarpa blick.
Detta hände mig för länge, länge sedan.
Jag vågade skriva igen...
om jag skrev fel...
ja om! Det gör jag lite då och då!
Anne-Marie
STRATEGIER FÖR STAVNING
STRATEGIER FÖR STAVNING·
När du undrar över din stavning har du en inre bild av hur den kan se ut. Det är därför du undrar.·
Pröva stavningen på ett papper. Minns att du är i skolan för att lära dig. Du lär dig genom att undersöka. Undersök hur du vill att ordet ska stavas. Detta är genomförbart även i engelska och i andra språk.·
Samtala med kompisar kring hur ord stavas.·
Slå upp om du har tillgång till ordbok. Men pröva först.·
Läs upp ditt stavande högt. Högläsningen hjälper dig att komma tillrätta med stavfel.·
Var stolt över de stavfel du hittar i din text. Det visar att du kan de ord du rättat.·
Det är inte farligt att stava fel.
c 2007 Anne-Marie Körling Bonnier Utbildning AB
EN OCH ANNAN ÄNGEL...
På vissa elever syns änglavingarna! Det är vår uppgift att se dem. Vi vuxna. Om vi låter våra elever vara som de är så kanske vi upptäcker deras vingar...Här är en elev som bär upp sina vingar...synligt. Ja, vad ska jag annars göra med vingar som finns där,,,säger denna elev mitt in i språnget mot sommarlovet...
Anne-Marie
ORDET STÅR FÖR SIG SJÄLVT
Våga inte rätta!
Sätt dig till rätta!
Be din elev berätta.
Samtala och undra.
Men rätta inte!
Allt har en början... denna nitiska granskning som alltför tidigt rättar till...skapar oro för form och minskar glädjen att skriva ett innehåll.
Denna elev skrev SÄRSKILT i årskurs två. Vi läste tillsammans, samtalade ihop under fem år, 10 höstterminer coh 10 vårterminer. Och någonstans däremellan försvinner denna stavning och ersätts med den vi kallar norm. Vägen dit gick inte genom rödpennans öglor eller bockar. Den gick via läsning, samtal och läsande mottagare. Gensvaret som stärker. Tiden som verkar. Innehållet som påverkar.
Anne-Marie
SKOLAVSLUTNING...
...imorgon är det skolavslutning för eleverna. För oss lärare fortsätter skolarbetet några dagar till. Det är stort kvällen innan. Jag samlar ihop mig. Varje skolavslutning samma känsla. Något ska avslutas. Något nytt ska komma.
Jag förbereder mig för det nya genom att avsluta det som varit. Så gör också mina elever.
Skolavslutning.
Anne-Marie
Jag förbereder mig för det nya genom att avsluta det som varit. Så gör också mina elever.
Skolavslutning.
Anne-Marie
LOPPMARKNAD - ATT KÖPA EN SAMLING
En liten pojke satt vid en av loppisborden. Sålde sin samling pokemon. Jag höll påsen i handen.
Det var och är en gedigen samling. Jag frågar:
- ska du sälja de här?
- ja, de kostar fem kronor!
- men hur länge har du samlat dem?
- I tre år. Men jag ärvde dem av brorsan. Så det är nog ännu längre.
- och du säljer dem för fem kronor?
- Ja, jag har vuxit ifrån dem!
Jag köpte påsen. Inte för att påbörja min samling. Bara för att dokumentera själva samlingen. En gång så viktig. Nu ingenting värd. Jag sökte också upp mamman.
- Ska ni inte spara dem för framtiden, så att han får se sin samling?
- Allt ska bort. Kan inte samla på oss skräp!
- Näe...det förståss, svarade jag.
Det är ju skräp från början. Men blev värdefulla tingest i ett barns händer. Med skräp är det allt. Men för mig är det alltid en liten pojkes samling. Nu har jag den här hemma. Vet inte hur jag ska göra.
Värde och ovärde!
Det är oviktigt.
Anne-Marie
GRANNBESÖK...FRÅN VÅNING TVÅ...
Knack på dörren!
Från plan två,
Grannknackande.
Balkongsittning.
Gapskrattspratande.
Fniss.
Och så detta med mina dansande speglar.
De dansar solkatter på fasaden mitt emot.
Hon på tvåan gillar solkatter.
Hon gillar också sopbubblor.
En morgon skulle hon ge sig till känna.
Då sköt hon sopbubblor från plan två
till plan sex där jag bor.
Grejen var bara den att såpbubblorna
långsamt signade ned mot våning ett
och gatuplansvåningen.
Kan ni se bilden...
En kvinna öppnar sitt fönster...
skjuter ut såpbubblor med en såpbubblepistol...
viftar med händerna så att dessa bubblor
ska flyga upp och inte ned...
Jag såg inte en enda bubbla,
om jag såg en bubbla,
skulle jag tänka - aha - en såpbubbla,
och fortsätta njuta av mina solkatter...
Ikväll blir det middag med min såpbubbleblåsande vän...
Då ska vi tala om såpbubblor och annat som kan lyfta men också pricka upp - i ett leende!
Anne-Marie
(jag på sexan ifall du på tvåan läser det här)
Från plan två,
Grannknackande.
Balkongsittning.
Gapskrattspratande.
Fniss.
Och så detta med mina dansande speglar.
De dansar solkatter på fasaden mitt emot.
Hon på tvåan gillar solkatter.
Hon gillar också sopbubblor.
En morgon skulle hon ge sig till känna.
Då sköt hon sopbubblor från plan två
till plan sex där jag bor.
Grejen var bara den att såpbubblorna
långsamt signade ned mot våning ett
och gatuplansvåningen.
Kan ni se bilden...
En kvinna öppnar sitt fönster...
skjuter ut såpbubblor med en såpbubblepistol...
viftar med händerna så att dessa bubblor
ska flyga upp och inte ned...
Jag såg inte en enda bubbla,
om jag såg en bubbla,
skulle jag tänka - aha - en såpbubbla,
och fortsätta njuta av mina solkatter...
Ikväll blir det middag med min såpbubbleblåsande vän...
Då ska vi tala om såpbubblor och annat som kan lyfta men också pricka upp - i ett leende!
Anne-Marie
(jag på sexan ifall du på tvåan läser det här)
NÄTET, HIVMANNEN, BARNEN...
Ja!
Jag blir bara bedrövad. Hur skyddar man? Hur gör vi barnen med skyddade? Hur gör vi?
När nu HIVmannen huserat fritt bland unga flickor måste vi tänka hur vi kan agera. Jag är inte van att vara ute i den stora anonyma världen, en tummelplats för de som har mörka avsikter, men också för de som har vanliga tankar...
ett vågspel.
Unga människor prövar gränser. Men var är gränserna? Och varför är de så lätta att överskrida? Varför fungerar inte skyddet? Vi vuxna måste ta på oss ett större ansvar. Vi måste våga säga som det är. Vi måste det. Vi måste agera gräns och skydd. Gränsen är ett skydd.
Aftonbladet skriver idag om hur vi kan göra.
Det faller ett stort ansvar på föräldrarna. Det är viktigt att föräldrar talar om, frågar, gör sig påminda, stänger av, undrar nyfiken, tar del av - och i allt vad deras unga växande barn gör.
När jag frågar mina unga människor, de som är runt omkring mig, kan jag ibland skrämmas av det blåögda. Inte hos dem, utan hos oss vuxna. Hur ser vi? Vad vet vi? Hur vill vi se? Vad väljer vi bort? Varför tror vi inte att det också angår våra barn? Varför tror vi bara på det vi själva kan?
Det är så lätt att slå på datorn, göra sig till en levande person mot någon annan där ute. Kanske är vår kontakt med de som växer upp lite för liten. Vi tar oss inte tid. Det handlar om att äta middagar ihop, prata och göra sällskap en stund, alldeles intill, och inte lite då och då, utan alltid.
Det går också att:
* titta på de www adresser som nätanvändaren varit inne på tidigare. De kommer upp om man klickar på nätadresser. Där finns mycket information att hitta. Det går också att titta in i dessa världar genom att gå in på någon adress för att se vilken värld som innesluts där.
* det går att närvara, störa och finnas intill när barnet, tonåringen, bygga in ett raster...
förstärka gränserna...
Jag tycker frågan är så viktig - Nätvärlden är ett mellanrum för allt - ett mellanrum som är stort.
Frågan är vem som är naiv?
Anne-Marie
Jag blir bara bedrövad. Hur skyddar man? Hur gör vi barnen med skyddade? Hur gör vi?
När nu HIVmannen huserat fritt bland unga flickor måste vi tänka hur vi kan agera. Jag är inte van att vara ute i den stora anonyma världen, en tummelplats för de som har mörka avsikter, men också för de som har vanliga tankar...
ett vågspel.
Unga människor prövar gränser. Men var är gränserna? Och varför är de så lätta att överskrida? Varför fungerar inte skyddet? Vi vuxna måste ta på oss ett större ansvar. Vi måste våga säga som det är. Vi måste det. Vi måste agera gräns och skydd. Gränsen är ett skydd.
Aftonbladet skriver idag om hur vi kan göra.
Det faller ett stort ansvar på föräldrarna. Det är viktigt att föräldrar talar om, frågar, gör sig påminda, stänger av, undrar nyfiken, tar del av - och i allt vad deras unga växande barn gör.
När jag frågar mina unga människor, de som är runt omkring mig, kan jag ibland skrämmas av det blåögda. Inte hos dem, utan hos oss vuxna. Hur ser vi? Vad vet vi? Hur vill vi se? Vad väljer vi bort? Varför tror vi inte att det också angår våra barn? Varför tror vi bara på det vi själva kan?
Det är så lätt att slå på datorn, göra sig till en levande person mot någon annan där ute. Kanske är vår kontakt med de som växer upp lite för liten. Vi tar oss inte tid. Det handlar om att äta middagar ihop, prata och göra sällskap en stund, alldeles intill, och inte lite då och då, utan alltid.
Det går också att:
* titta på de www adresser som nätanvändaren varit inne på tidigare. De kommer upp om man klickar på nätadresser. Där finns mycket information att hitta. Det går också att titta in i dessa världar genom att gå in på någon adress för att se vilken värld som innesluts där.
* det går att närvara, störa och finnas intill när barnet, tonåringen, bygga in ett raster...
förstärka gränserna...
Jag tycker frågan är så viktig - Nätvärlden är ett mellanrum för allt - ett mellanrum som är stort.
Frågan är vem som är naiv?
Anne-Marie
SKYLTAR som STICKER UT...
DENNA SKYLT SER SÅ VÄNLIG UT. EN MAN SPELAR BOLL MED EN POJKE. NJA KANSKE
POJKEN ÄR BEREDD ATT PASSA TILL MANNEN. KANSKE ÄR MANNEN PAPPAN. ELLER SÅ ÄR HAN EN MAN SOM ÄR PÅ VÄG ÖVER GATAN. KANSKE ÄR POJKEN EN FLICKA: DET TROR JAG. FLICKAN SPELAR BOLL.
OCH GATAN ÄR EN TUMMELPLATS FÖR LEK, ÖVERGÅNG...OCH EN OCH ANNAN BIL. Men eftersom skylten är blå får alla samsas i den. BILISTEN MÅSTE TA VÄLDIGT HÄNSYN....till mannen som går över gatan, och flickan som spelar boll där...Huset....JA DÄR KAN MAN KANSKE GÅ IN OCH FÅ SIG EN KAFFETÅR...
MEN PÅ ANDRA SIDAN SKYLTEN VAR DET MERA ALLVARLIGARE....MER SOM VANLIGT. DET RÖDA STRECKETS MARKERING. GÖR INTE. NEJ ABOLUT - GÖR INTE.
Anne-Marie
EN KYRKOGÅRD FÖR TRÄD
Lördagstur - till en otursplats.
Vi var två. En som skulle visa. Och en som skulle se. Jag var den som skulle se. SE. Jag ville helst blunda. Men platsen är viktig. En trädkyrkogård. Dött. Björkar som annars knoppas av grönska. Döda. Avhuggna. Sönderdruckna. Plats för död och tystnad. Men platsen skriker.
Människan skriver in sig. Trots att träd, gräs, buskar vill radera bort våra inlägg. Här står jag nu. Inför. Framför.
Intill. Vid. Ut-tittande. På-tittande. Undranstänkande. Hur är detta möjligt. Ett naturfenomen?
Nej... absolut inte. Ett människofelsteg. Ett misslyckande.
En plats där träden nu står i sin egen kyrkogård.
Jag vet inte var jag ska lägga blommorna till avsked.
Vill blunda! Men det ska jag inte göra!
Anne-Marie
DETTA är ett av mina barn
OCH DET TYCKER JAG OM...
TÄLLBERG FORUM - LÄRANDE...
Jag vill också vara där när ledare, tänkare och utvecklare möts för att diskutera pedagogikens, lärandet och framtiden... Vilket underbart ämne detta år. Vilken utmaning.
Anne-Marie
Anne-Marie
ELEVER BIDRAR TILL UNDERVISNINGEN
Jag låter eleverna bidra till undervisningen. Det finns många sätt att göra detta på. Underlaget för undervisning bör komma från eleverna. Tänker Jag.
Här är meningar som eleverna lyft fram ur sina egna texter. Dessa skrivs på blädderblock. Där är de anonyma. Men utgör underlag för utvecklande tankegångar. Frågor som aktiveras är... Hur kan nästa mening lyda? I vilket sammanhang kan meningen vara hämtad? Om det är en fråga vilket svar vill vi lämna?
Detta är engelska meningar ur en årskurs 6 engelska skrivande:
"When she came into the classroom and her first teacher read her namn, the teachers eyes went wide open:"
*Mum run up the cellarstairs when she tripped and fell down the shole stair doing an somersoult"
"I´m sorry but you are in the wrong school."
*She made a catcake with catfood and a sardin on the top."
*Amy rolled her eyes"
*I think Crysantehemum should keep her head up and be proud of her name."
Undervisning där alla bidrar bidrar till att alla engagerade. Hur? Ja, ett mått av individuelitet måste tillåtas!
Anne-Marie
Här är meningar som eleverna lyft fram ur sina egna texter. Dessa skrivs på blädderblock. Där är de anonyma. Men utgör underlag för utvecklande tankegångar. Frågor som aktiveras är... Hur kan nästa mening lyda? I vilket sammanhang kan meningen vara hämtad? Om det är en fråga vilket svar vill vi lämna?
Detta är engelska meningar ur en årskurs 6 engelska skrivande:
"When she came into the classroom and her first teacher read her namn, the teachers eyes went wide open:"
*Mum run up the cellarstairs when she tripped and fell down the shole stair doing an somersoult"
"I´m sorry but you are in the wrong school."
*She made a catcake with catfood and a sardin on the top."
*Amy rolled her eyes"
*I think Crysantehemum should keep her head up and be proud of her name."
Undervisning där alla bidrar bidrar till att alla engagerade. Hur? Ja, ett mått av individuelitet måste tillåtas!
Anne-Marie
EN AVSLUTNINGSDIKT TILL ELEVER...
Den vackraste dikt jag känner till om lärandet har Margareta Ekström skrivit:
Den återfinns i ORD TILL JOHANNA, 1973
och heter
Om kartan, klockan och alfabetet:
För några år sedan ringde jag upp Margareta Ekström och berättade om mina tankar kring dikten, jag frågade också om jag fick använda den. Hon skrattade varmt i andra änden av luren... så som ordrika personer gör när deras ord får vingar...jag fick....
Så nu skriver jag ned den också här, i min blogg...
Det här landet är en grön profil
och däet här en flicka med en bricka.
Det här lilla landet har tappat skon
och det här med alla sina sjöar
liknar en skiva schweizerost
Men när du är där:
gruskorn, gräsblad, insektssurr.
Mänskors gränslösa skratt och gråt.
Någon ropar dig till sig.
Andra förstår inte vem du är.
Den här visaren pekar på nio.
Den här klockan slår tolv.
Från tornet spelas en psalm.
I telefonluren säger en röst:
arton, noll och nollnoll.
Nio är en filmjölksskål
på morgonens blanka vaxduk.
Tolv är alla ansiktena
kring lunchbordet.
När klockspelet ljuder
går vi på promenad
du och jag.
Utan att lyssna på Fröken Ur
söker kråkorna nattkvist
och avgaserna lägger sitt raster
över stadens solnedgång.
Det här är ett j som i jag
eller ett J som i Johanna.
Jag är för alla, Johanna för några.
Bokstäverna är bitar i puzzlet:
bilder kan träda fram,
roliga och hemska.
Minnen kan bevaras,
framtiden lockas att visa sig
som när du tittar ut ur ett lakan
och inte längre är ett spöke
utan flickan Johanna,
Med ögonen i boken
är du ute i hela världen,
är du inne i grannens själ
och löser din egen gåta.
Men med bara en bok i handen
fryser du
som bokstäverna fryser
i sin olästa ensamhet
Klockan, kartan, bokstaven
är kniv, sked och gaffel.
Men du kan alltid äta med fingrarna!
Med ett varmt tack till författaren! Ett varmt tack till mina elever.
Mina ord till dem blir att
Viljan är större än modet! - Att nyfikenheten är viktigare än kunskapen.
Anne-Marie
Den återfinns i ORD TILL JOHANNA, 1973
och heter
Om kartan, klockan och alfabetet:
För några år sedan ringde jag upp Margareta Ekström och berättade om mina tankar kring dikten, jag frågade också om jag fick använda den. Hon skrattade varmt i andra änden av luren... så som ordrika personer gör när deras ord får vingar...jag fick....
Så nu skriver jag ned den också här, i min blogg...
Det här landet är en grön profil
och däet här en flicka med en bricka.
Det här lilla landet har tappat skon
och det här med alla sina sjöar
liknar en skiva schweizerost
Men när du är där:
gruskorn, gräsblad, insektssurr.
Mänskors gränslösa skratt och gråt.
Någon ropar dig till sig.
Andra förstår inte vem du är.
Den här visaren pekar på nio.
Den här klockan slår tolv.
Från tornet spelas en psalm.
I telefonluren säger en röst:
arton, noll och nollnoll.
Nio är en filmjölksskål
på morgonens blanka vaxduk.
Tolv är alla ansiktena
kring lunchbordet.
När klockspelet ljuder
går vi på promenad
du och jag.
Utan att lyssna på Fröken Ur
söker kråkorna nattkvist
och avgaserna lägger sitt raster
över stadens solnedgång.
Det här är ett j som i jag
eller ett J som i Johanna.
Jag är för alla, Johanna för några.
Bokstäverna är bitar i puzzlet:
bilder kan träda fram,
roliga och hemska.
Minnen kan bevaras,
framtiden lockas att visa sig
som när du tittar ut ur ett lakan
och inte längre är ett spöke
utan flickan Johanna,
Med ögonen i boken
är du ute i hela världen,
är du inne i grannens själ
och löser din egen gåta.
Men med bara en bok i handen
fryser du
som bokstäverna fryser
i sin olästa ensamhet
Klockan, kartan, bokstaven
är kniv, sked och gaffel.
Men du kan alltid äta med fingrarna!
Med ett varmt tack till författaren! Ett varmt tack till mina elever.
Mina ord till dem blir att
Viljan är större än modet! - Att nyfikenheten är viktigare än kunskapen.
Anne-Marie
En dag utan blogg...
... en dag i mitt liv. Saknade bloggskrivandet... men det naturliga livet lockade mer. Grönska, blad, vatten och vindar. Vila. Bara vila. Och lite skratt.
Anne-Marie
KUNSKAP om BLAD
Lärande är utveckling. Från något till något annat. Hur kommer kunskapen att bli kunskap, varför kommer den att bli det? Hur syns den? När är vi färdiga? Kunskapen om hur det gröna kommer in i bladet har en fortsättning... är inte färdig. Det är fortfarande ett mysterium hur det gröna kommer åter och åter och åter... Jag vet hur det går till...men jag blir aldrig mätt på att det äger rum. Så är det också med mina elever och deras kunskapsutveckling. Jag vet att den äger rum...
När jag vandrar i det gröna då följer Rousseau mig i hasorna... och jag tänker på lövets grönska och på lärandets växtkraft... som hämtat ur naturen. Kanske är det sommaren som lockar med liknelser...
Anne-Marie
STUDENTFIRANDE...
Helgens studentfirande är över... och nu väntar den ljusnande framtiden. Det betyder att framtiden ska locka med möjligheter... jag längtar helt stilla till Böle, till en kaffekopp, och en klok kvinnas spådom i kaffesumpen...
- jo det ser ljust ut sa hon,,, och läste in mitt liv i den svarta sumpen...
framtiden betyder något annat för mig, snart i livsmitten, och de tonåringar som får ha längre perspektiv. Låt den bli ljus!
Anne-Marie
- jo det ser ljust ut sa hon,,, och läste in mitt liv i den svarta sumpen...
framtiden betyder något annat för mig, snart i livsmitten, och de tonåringar som får ha längre perspektiv. Låt den bli ljus!
Anne-Marie
NOSTALGI... vemodigt njutande...
Nostalgi - så blir det ibland.
Man känner sig nostalgiskt, vill titta tillbaka.
Nostalgi är både en känsla och en aktiv handling.
Man letar sig tillbaka. Känslan puttar på.
Jag har varit nostaligisk hela dagen. Men då har jag delat min nostaligi med mina elever.
De är nämligen också nostalgiska. Och då händer detta - de är inte längre så tonårslika -
de minns sig som små. Små små tvåor och då minns de också sin fröken från den tiden - de blir lite små igen.
Vi träder in i massor av nostalgiska rum när vi besöker skrivböcker som är skrivna för flera år sedan.
Det väcker känslor.
Jag lever med i den nostalgiska yra som ett uppbrott för med sig. Nostalgin har förutsättningar att få blomma ut ett tag, och bör få göra det... för hur ska avslutet annars gå till... om vi bara springer vidare till nästa framtidshändelse.
När jag tar bilen hem... så tutar jag HÖÖÖÖÖÖÖÖÖGT på alla studenter, flak fulla av studenter, men också enskilda som tar det lugnt med en och en annan pappa som leder sin dotter vid armen... till det stundande kalaset på okänd ort... ja, ja så där håller jag på...gör historier som fortsätter trots att de som vandrat arm i arm faktiskt försvunnit ur blickfånget...
Så väl hemma...då tänkte jag att nu får det vara slut på det nostalgiska för ett tag - jag vill se framåt. Men se det ville inte det här fotografiet...det liksom rann ut ur en bok och gjorde sig påmind... så där ja! Så såg du ut en gång lilla Anne-Marie... och så är jag tillbaka i det nostalgiska.
Jag vill försvinna in i nuet. Försjunka i en bok, en het kopp kaffe, sitta och vicka på tårna på balkongen.
Njuta av det som är. För det gör jag.
Ja, en stunds eftertanke...också!
Anne-Marie
RÄTTIGHETER I SKOLANS VÄRLD
ORD SOM LYSER UPP - HANDLING SOM GENERERAR RÖRELSE
En illustratör modellar hur man gör... en modell är möjlig att göra efter... undervisning som lär!
Elevens rätt att lära - lärarens rätt att undervisa
Lärarens rätt att undervisa - elevens rätt att lära.
Jag skrev ned dessa meningar då jag utbildade mig på Nya Zeeland. De var i sin enkelhet alldeles för självklara för att lysa upp och ställa saker och ting på ända. När jag läser dessa ord nu - har de sin fulla styrka. De är självklara rättigheter men också förutsättningar för gemensamma läroprocesser i klassrummet. På Nya Zeeland diskuterades detta dagligdag... hur ser lärarens rätt ut...och hur ser elevens rätt ut. Om jag som lärare inte har elevernas uppmärksamhet har min rätt att undervisa ingen förutsättning - vilket också drabbar dem som är där för att lära.
Inga parter är passiva i skolan. Men rörelsen ska ha en riktning. Och den ska vara gemensam. Ett undervisande fokus som möjliggör för eleven att lära. Lärarens undervisning utvecklas ständigt då eleverna påverka med sin vilja att lära... processen är ömsesidig, spännande och utvecklande!
ELEVERS RÄTTIGHETER...
Barnombudsmannen Lena Nyberg lämnar in en kravlista till regeringen, läser jag i DN 8 juni 2007.
Jag översätter artikeln och listar den lista som jag uppfattar den:
* rätten att uttrycka sina tankar
* rätten att få utveckla inflytande
* rätten att få en omprövning av sitt betyg
* rätten att välja skola ska gälla samtliga elever
* rätten till skolhälsovård
* rätten att få hjälp och stöd i sin lärande utveckling
Jag tänker att om denna lista gällde oss vuxna skulle vi säkerligen hålla med genast. Vi vill ha möjlighet att påverka vår vardag och uppleva att våra idéer värderas på vår arbetsplats. Vi använder oss av hälsovården för vi behöver den då vi själva vet att nu behöver vi omsorg, plåster, samtal, undra över vår hjärtklappning och när vi får tid hos vår husläkare så går vi dit på vår arbetstid. Vi vill inte begränsa våra val, vi går in i föreningar som stöder oss där vi behöver det. Jag vill ingå trots att jag är kroniskt sjuk, jag vill kunna gå på museum trots att trösklarna är alldeles för höga för min rullstol. Vi kräver tillgång och med all rätt.
Men det sista - omdömet om oss - det brukar bli oemotsagda ord. Ett skriftligt papper som dokument för våra prestationer, våra styrkor och kanske våra svagheter - ett papper som vi tar emot. Rätten att få omvärdera och få omprövat sina betyg upplever jag som en mycket viktig aspekt för verkligt inflytande men också för lärarens profession. Vi har kriterier och dessa är redskap att orientera sig med. Då vi äger kriterier för vad som krävs måste dialogen också finnas om det inte råder överensstämmelse mellan betygsättare och elev.
Oftast överenstämmer elevernas uppfattning kring betyg med lärarens. Men där det inte gör det? Jag vill mena att denna rätt att få ompröva är viktig - också för läraren.
Anne-Marie
Jag översätter artikeln och listar den lista som jag uppfattar den:
* rätten att uttrycka sina tankar
* rätten att få utveckla inflytande
* rätten att få en omprövning av sitt betyg
* rätten att välja skola ska gälla samtliga elever
* rätten till skolhälsovård
* rätten att få hjälp och stöd i sin lärande utveckling
Jag tänker att om denna lista gällde oss vuxna skulle vi säkerligen hålla med genast. Vi vill ha möjlighet att påverka vår vardag och uppleva att våra idéer värderas på vår arbetsplats. Vi använder oss av hälsovården för vi behöver den då vi själva vet att nu behöver vi omsorg, plåster, samtal, undra över vår hjärtklappning och när vi får tid hos vår husläkare så går vi dit på vår arbetstid. Vi vill inte begränsa våra val, vi går in i föreningar som stöder oss där vi behöver det. Jag vill ingå trots att jag är kroniskt sjuk, jag vill kunna gå på museum trots att trösklarna är alldeles för höga för min rullstol. Vi kräver tillgång och med all rätt.
Men det sista - omdömet om oss - det brukar bli oemotsagda ord. Ett skriftligt papper som dokument för våra prestationer, våra styrkor och kanske våra svagheter - ett papper som vi tar emot. Rätten att få omvärdera och få omprövat sina betyg upplever jag som en mycket viktig aspekt för verkligt inflytande men också för lärarens profession. Vi har kriterier och dessa är redskap att orientera sig med. Då vi äger kriterier för vad som krävs måste dialogen också finnas om det inte råder överensstämmelse mellan betygsättare och elev.
Oftast överenstämmer elevernas uppfattning kring betyg med lärarens. Men där det inte gör det? Jag vill mena att denna rätt att få ompröva är viktig - också för läraren.
Anne-Marie
SKYLTDOCKAN...
Jag tycker så synd om de här dockorna. Allra mest tycker jag synd om dem som tror att de ska vara som de här skyltdockorna. Det är något dött, olevande över alltsammans. Snygg yta men det är allt. Det tycker jag är sorgligt.
Anne-Marie
SKOLFRONT - och UR gensvarar om dagens möte...
Idag var jag på Skolfront, UR´s redaktion och deltog i lärarsamtal med skolskildrande producenter och reportrar, gensvaret på dagens möte kom omedelbart till min mail...
__________________________________________________________________så här löd det:
Hej!
Stort tack för era tankar och idéer! Oerhört värdefullt för oss att kontinuerligt föra dialog med lärare på olika sätt.
__________________________________________________________________så här löd det:
Hej!
Stort tack för era tankar och idéer! Oerhört värdefullt för oss att kontinuerligt föra dialog med lärare på olika sätt.
Denna gång hanns det ju inte med att titta på program eftersom vi hade många andra trådar uppe, och det är viktigt att höra från er vilka områden som känns angelägna.
Nästa gång kanske vi då i stället tar ett program som avstamp för diskussionen. Ett kompletterande sätt att prata om hur medier, i detta fall Skolfront, kan bidra på ett bra sätt till lärarprpfessionen..!
Nästa gång kanske vi då i stället tar ett program som avstamp för diskussionen. Ett kompletterande sätt att prata om hur medier, i detta fall Skolfront, kan bidra på ett bra sätt till lärarprpfessionen..!
XXXXX
_______________________________________________________________________________________
Det är viktigt att samtala om influenser utifrån och vilka tendenserna är just nu och en bit in i framtiden. TVprogrammen ser lovande och lockande ut... dagsaktuella.
Anne-Marie
NÄR ELEVARBETEN DYKER UPP IGEN...
Som sagt. Vi avslutar nu! Uppsamlar alster. Ser på tidigare arbeten. Mina elever har all dokumentation kvar sedan fem år tillsammans med mig i klassrummet. Det dignar i allas lådor. Upp flyger arbeten från årskurs 2, tre, fyra, 5 och nu sex. Det är många års utvecklande processer. Jag minns när vi ritade oss själva med ord. Nu är alla orden i dåtid... men finns kvar. Här är ett elevarbete från årskurs 4.
Anne-Marie
ORD UPPLYSER...
Denna kväll syns en del ord mer än andra. Vissa ord borde synas mer men gör det inte. Vissa ord sägs heller inte. Det gör kanske ingenting. En viss ordtystnad mår man också bra av.
Men när ord lyser upp oss vet vi precis vad vi har att vänta. Jag är två denna kväll. Ett vi tittar på vatten. Vi tänker bad. Det står BAD. Så det är inte konstigt att vi tänker bad. Sedan tänker vi om annat också. Kanske tänker vi båda två - ett bad vore skönt - ett dopp i det fria - puh - ännu för kallt. Så kanske vi också pratar och säger någonting som har med bad att göra.
Vad jag menar är - det är ingen slump att man tänker på BAD - det lyser ju om ordet!
Anne-Marie
HOS MIN OPTIKER...
Ja, då var det dags igen - synkontroll - mina glasögon räcker inte till för det jag vill se...
orkar inte arbeta vid datorn...
- varför gör du inte bokstäverna större då du skriver... jag menar.... så slipper du kisa....?
- Jag gör alltid det svarar jag övertygande... och tittade ned i mina händer...
- Bra. Man glömmer lätt att man kan hantera storleken på stilen själv...
- Hmmmmmmmmmmmmmmm! Lätt att glömma.
- Nu ska vi se....
Va, nu ska vi se... det är ju det jag inte gör! Ser. Det ser inte bra ut. Dessutom var jag inte sann. Jag gör inte bokstäverna större när jag skriver på min dator. Har inte tänkt så långt...
/ men jag ser alltid var det har varit ett barn...det är bra att kunna se /
men det är onekligen ett bra sätt ... som direkt är överförbart till skolans läsvärld. Jag kopierade upp liten text till större... mina elever fick välja papper att läsa ur...samtliga valde den stora texten. Den är alltid lättare. Men i det här fallet var det samma text men med olika storlekar på bokstäverna.
- men Anne-Marie - man ser ju att den ena är svårare att förstå än den här... sa eleven och kastade sig över läsningen av den uppförstorade texten...
Så är det!
Enkelt!
Lätt.
Anne-Marie
orkar inte arbeta vid datorn...
- varför gör du inte bokstäverna större då du skriver... jag menar.... så slipper du kisa....?
- Jag gör alltid det svarar jag övertygande... och tittade ned i mina händer...
- Bra. Man glömmer lätt att man kan hantera storleken på stilen själv...
- Hmmmmmmmmmmmmmmm! Lätt att glömma.
- Nu ska vi se....
Va, nu ska vi se... det är ju det jag inte gör! Ser. Det ser inte bra ut. Dessutom var jag inte sann. Jag gör inte bokstäverna större när jag skriver på min dator. Har inte tänkt så långt...
/ men jag ser alltid var det har varit ett barn...det är bra att kunna se /
men det är onekligen ett bra sätt ... som direkt är överförbart till skolans läsvärld. Jag kopierade upp liten text till större... mina elever fick välja papper att läsa ur...samtliga valde den stora texten. Den är alltid lättare. Men i det här fallet var det samma text men med olika storlekar på bokstäverna.
- men Anne-Marie - man ser ju att den ena är svårare att förstå än den här... sa eleven och kastade sig över läsningen av den uppförstorade texten...
Så är det!
Enkelt!
Lätt.
Anne-Marie
DU ÄR - OCH- JAG ÄR... tankar om att vara svensk
men vadå?
Jag arbetade några år i en öppen verksamhet, fritidsverksamhet, som kom att omsluta alla som var lediga. Jag bakade bullar, stekte pannkakor och gjorde berömda chokladrutor... till en billig summa pengar. In kom alla som inte... fick plats någonannanstans. Tonåringar som bufflade med sin omvärld. Gamla som var tillräckligt friska att ta sig ut på egen hand från hem och sjukhus, mammor som nyssföräldrar som behövde prata och samtala, små små barn som behövde se andra...
Tummelplats.
men allra viktigast - en mötesplats.
- Du är en djälva Svenne sa en svart kille till mig när han tyckte att jag var oerhört svensk.
Jag var oerhört svensk men det visste jag inget, alltså hur det såg ut att vara och verka som en riktig svensk.
Grejen var den att denna kille var helt trygg med att jag var en svenne, men just nu var han arg - då blev jag en djävla svenne. Det kunde jag också ta. Men jag frågade
- om jag är en svenne - vad är du då?
- en djävla ....
- Hmm svarade jag.
- Så om du åker till det land där du är född ... är du hemma då?
- Grejen är, sa min unge vän från Gambia, att jag är kolsvart utanpå, jag passar in i Gambia, men jag är så djävla svensk inuti. När jag är i Sverige så ser alla bara det som är utanpå, och när jag är i Gambia tänker jag på Dalahästar, träskor och midsommar - hur faen ska jag fixa det?
- Fixa vad?
- att höra hemma!
Denna berättelse bär jag för evigt med mig. Vi ser så mycket yta. Vi lyssnar så lite på det som finns därinne.
Vad vet vi innan vi frågar oss fram? Vad vet vi om någonting om vi inte är beredda på att lyssna? Ingenting.
Anne-Marie
Jag arbetade några år i en öppen verksamhet, fritidsverksamhet, som kom att omsluta alla som var lediga. Jag bakade bullar, stekte pannkakor och gjorde berömda chokladrutor... till en billig summa pengar. In kom alla som inte... fick plats någonannanstans. Tonåringar som bufflade med sin omvärld. Gamla som var tillräckligt friska att ta sig ut på egen hand från hem och sjukhus, mammor som nyssföräldrar som behövde prata och samtala, små små barn som behövde se andra...
Tummelplats.
men allra viktigast - en mötesplats.
- Du är en djälva Svenne sa en svart kille till mig när han tyckte att jag var oerhört svensk.
Jag var oerhört svensk men det visste jag inget, alltså hur det såg ut att vara och verka som en riktig svensk.
Grejen var den att denna kille var helt trygg med att jag var en svenne, men just nu var han arg - då blev jag en djävla svenne. Det kunde jag också ta. Men jag frågade
- om jag är en svenne - vad är du då?
- en djävla ....
- Hmm svarade jag.
- Så om du åker till det land där du är född ... är du hemma då?
- Grejen är, sa min unge vän från Gambia, att jag är kolsvart utanpå, jag passar in i Gambia, men jag är så djävla svensk inuti. När jag är i Sverige så ser alla bara det som är utanpå, och när jag är i Gambia tänker jag på Dalahästar, träskor och midsommar - hur faen ska jag fixa det?
- Fixa vad?
- att höra hemma!
Denna berättelse bär jag för evigt med mig. Vi ser så mycket yta. Vi lyssnar så lite på det som finns därinne.
Vad vet vi innan vi frågar oss fram? Vad vet vi om någonting om vi inte är beredda på att lyssna? Ingenting.
Anne-Marie
TIDENS BLÄCK - utplånar aldrig orden
Dagens blogg gick i dåtidens anda - titta tillbaka! Det är nog viktigt att göra ibland. Då får man syn på saker som tydligt visar att saker och ting har förändrats. Som denna lilla flaska. Bläcket är slut. Någonstans, på något papper, är orden evigt inristade, ty löftet är detta - bläcket flyter väl ur pennan. Utplånas icke av tiden.
Vad som flyter ut i form av ord är alltid avsändarens ansvar.
Anne-Marie
SVARET PÅ FRÅGAN KAN KOMMA...
från en annan tid och på ett annat språk.
Frågan letar alltid efter sitt svar. Det är ibland bra att det tar tid att få svar. Det är en aspekt som påverkar vår vilja att lära. En lärare bör därför avvakta svar på frågan... ge frågan liv och tid? Svaret... det kommer tids nog!
Anne-Marie
Frågan letar alltid efter sitt svar. Det är ibland bra att det tar tid att få svar. Det är en aspekt som påverkar vår vilja att lära. En lärare bör därför avvakta svar på frågan... ge frågan liv och tid? Svaret... det kommer tids nog!
Anne-Marie
ETT BARN FRÅN 1877
Men lilla, lilla du!
Ett barn, min farmor, fotograferad. Jag tycker om hennes sätt att stå,
men vill gärna säga något rart till henne. Hon är ett barn på denna bild.
I en tid då detta kanske var lite svårt att få vara. Men på alla fotografier jag
har finns alltid denna stol med. Varför det? Varför en stol?
Min farmors historia är inte lika känd som min farfars historia. Om min farvar
var en modern pappa så fanns det nog mycket att säga om tidens syn på kvinnan.
Min farmor springer igenom alla farfars brev, men hon syns inte riktigt. Trots det
vet jag att de spelade fyrhändigt piano. På det fotografiet log de och tittade försynt
ned på tangenterna. Den bilden är fin. Gemensamma. De hör ihop.
Anne-Marie
BARNfrån1910...VAD LEKER DE?
Någon slags lek är det allt. Men vilken lek är det? På detta kort från 1910.
VYKORT från min FARFAR 1900TALETS BöRjaN
Min farfar skrev oändligt många brev.
När jag läser detta tänker jag på hur modern min farvar var. Jag kan inte tidsbestämma kortet. Men Farfar Felix Körling levde under tiden 1864 till 1936. Kortet är skickat till Halmstad och där bodde farfar med sin hustru Ellen och två pojkar och en dotter. Vågar jag gissa är kortet postat på 1915...
Jag kan göra större efterforskningar, jag har melodierna och jag har frimärket... men nu gör jag en gissning.
Han skriver PAPS! och skriver kort till sina barn. Han berättar om hur roligt ungdomarna har när de övar att sjunga två av hans melodier; I Hönsgården och Tre Skräddare.
En annan reflektion:
Tiden då farfar var verksam genomsyrades av nybetraktelser av barnet och människans psykologiska behov och uttryck. I breven ser jag detta. Resan i breven är spännande.
Brev är en form som sänds från en plats mellan en annan. Brevet behöver en bärare. Som tar brevet från en plats till en annan. Den som skriver brevet behöver en tanke, omsorg, eftertanke och en slags kroppsligt görande, detta att gå till brevlådan. Tiden som detta tar, den medvetna tanken, gör att vi hinner ta ansvar för våra ord och det vi sänder iväg.
Det är något helt annat med ordet - SKICKA! - den korta sträckan gör det svårt för oss att hinna tänka... det får vi göra efteråt. Vilket ibland är mycket, mycket försent.
MASKROS-BARN
Begrepp - MASKROSBARN - fick mig att tycka mycket mycket mycket om själva MASKROS!
Men ordboken beskriver ordet så här:
Maskros - en gulblommig växt som är ett svårt ogräs. Innan maskrosens förklaring står ordet MASKOT och då tänker jag att "det var bra" för maskot betyder ett föremål som tros bringa lycka.
Om jag då var lite okunnig i min läsning, lite slarvig - så kanske jag i min iver slog upp Maskros och läste under Maskot - då skulle MASKROS få beskrivningen föremål som tros bringa lycka...
Så då är MASKROSBARN ett litet barn som tros komma bringa lycka... och själva anslaget gör mig till en annan människa. En som tror på... Jag tror på... och då visar sig framtiden. Det är en rättighet. Att få gå mot framtiden i sitt liv. Det behövs någon som är ställföreträdande hopp till framtiden... om den som växer upplever sig vilsen.
Anne-Marie
DISKBALJA-BADBALJA-PLASKBALJA
Längesedanbild.
Först diskbalja!
Diska, diska, diska!
Barnen diskade.
Sedan klev de ned i diskbaljan.
Diskbalja blev badbalja.
Bada, bada, bada.
Sedan blev det plaskbalja.
Plaska, plaska, plaska.
Det blir alltid något annat i en liten människas liv.
Det är utvecklande!
Anne-Marie
LÄSA IN MIG PÅ ELEVERNAS ARBETEN - en tillbakablick
Det är bra. Det är väldigt bra. Mer behöver inte jag. En tillbakablick som manar fram framtiden.
Anne-Marie
TEJP - RULLE
Tiogruppens tejp-rulle - Den gillar jag! Den sätter sig fast!
POVEL RAMEL är DÖD.
De som har följt mig genom livet - med ord - med sånger - med mänsklighet - fattas mig då de går bort.
Ingenting tystar dem dock ... vi har orden...vi har sångerna... vi har mänskligheten - allt detta har vi att förvalta.
Jag har ett personligt minne av Povel Ramel. Jag arbetade några år med musik hos Stikkan Anderson. Tyst och vilsam satt Povel Ramel i närheten av mig - rummet intill. Boken med Povels KaRAMELler var i sin slutfas. Där satt han - och där satt jag. Ibland sa vi något till varandra. Det räckte så bra med det. Det är inte ordmängden. Det är alltid vad som sägs som är viktigt.
Vi har kvar Dig Povel Ramel!
Anne-Marie
NATIONALDAG - Bildpromenad...VÄLKOMNA och LÄGG TILL ORD
Anne-Marie
MAKTEN ATT LYSSNA...
Makten att lyssna ... är större än makten att tala!
Svenska Dagbladet har artikelserier som är spännande att läsa. Precis som mina första ord så kanske författaren tror sig ha makten över ordet som ska läsas - men likaså där är det läsaren som har makten. Olästa ord når inte mottagaren. Olyssnade ord kommer aldrig över öronsnäckans gräns in i mottagaren.
Retoriken i all ära. Lyssnarens vilja betstämmer.
Jag fortsätter att fundera kring artikelserien om lyssnadet.
Mästarna på kommunikationsteknik fokuserar på samtalandet, på att nå fram med sitt budskap. Till den som ska nås - alltså lyssnaren. Men lyckas inte. Undersökningar visar att den som kommunicerar sitt budskap bara når fram till 25 % av dem som lyssnar.
LYSSNANDET I ETT KLASSRUM
Japp,
Klassrummet! Vi måste in där. Om det är så att vi lärare ensidigt dominerar samtalet i klassrummet så möjliggör vi för dessa 75% att inte lyssna till oss. Lyssnadet är påtvingat. Vi avkräver lyssnandet, men vi har inga garantier för att vi når det vi vill nå.
Vi kan säga än det ena, än det andra och när eleverna ska få göra - så kommer frågan - vad ska vi göra? vilket speglar den frånvaro som undersökningarna visar.
LYSSNA PÅ EN FÖRELÄSNING
Det slår mig också att jag under min lärotid aldrig någonsin diskuterade samtalet - lyssnadet som ämne. Den förutsattes. Redan salarna vi klev in i pekade på förhållandet - någon talar - andra lyssnar. När jag föreläser pekar jag på detta - jag talar - men ni väljer att lyssna. Jag talar - men har ingen aning om hur aktiviteten hos mina lyssnare ser ut - om mina ord når in eller om annat skapar hinder.
Det betyder att jag måste lyssna utåt - iaktta rörelser bland de som lyssnar - en rörelse efter mina ord är oftast en tanke som aktiverar - och bör få uttryckas. Jag bör lämna ordet till den som är inre talande - och göra mig till den lyssnare jag inte är där för att vara.
LYSSNA UNDER SAMTALET
Lyssnandet är en aktivitet. Intimt förknippad med orden som vill sägas och ge gensvara. Att lyssna färdigt är en svår konst i ett naturligt samtal - vi ringlar in i varandras samtal som maskor i en stickning - och så kanske det bör vara så länge vi lyssnar innan och under tiden. Det har med samtalskultur att göra. Min bästa vän och jag samtalar så här - vi ringlar kring i varandras ord - och vi kan skratta åt hur våra ämnen förändras och kringelikrokar under middagen. Vi lyssnar för att vi delvis känner varandra väl. Vi lyssnar igenkännande - men det kan också vara ett hinder - vi hör inte förändringarna och tvingar in i bekväma mönster.
LYSSNA PÅ MIG
är ofta en tvingande sak - jag ber om dina öron - jag ber om tiden - jag ber om aktiviteten. Men att lyssna när anslaget är - Jag måste få berätta...
eller - Det var en gång...
eller - Det här får mig att tänka på....
LYSSNA NÄR MAN SITTER PÅ EN BALKONG MITT I STOCKHOLM
Jag har lyssnat till min egen röst när jag ackompanjerar min läsning med inre högläsning. Jag har också lyssnat till en mamma som skriker på sina barn - vad gör ni? - Jag har hört barngråt som var så högt att de ekade mellan husen... jag har hört hur någon tömt sin diskmaskin, koppar och bestick i skåp och lådor ... men långt, långt en bit ifrån... hörde jag hammarslagen...
var det från en annan tid? Hammarslagen?
Nåväl - jag har lyssnat denna morgon - och precis som min inledning har jag ingen makt att få dig att läsa det jag skrivit - jag skriver ändå - du väljer. Kanske har jag skrivit för stumma ögon... kanske har jag skrivit det här för mig själv. Må så vara!
Anne-Marie
________________________________
________________________________________
Clarence Crawfoords bok - MÄNNISKAN ÄR EN BERÄTTELSE - är en mycket bra bok som jag rekommenderar i detta ämne.
En liten genväg kan vara att fördjupa sig Svenska Dagbladets artikelserie om lyssnandet - med start den 4 juni 2007.
Svenska Dagbladet har artikelserier som är spännande att läsa. Precis som mina första ord så kanske författaren tror sig ha makten över ordet som ska läsas - men likaså där är det läsaren som har makten. Olästa ord når inte mottagaren. Olyssnade ord kommer aldrig över öronsnäckans gräns in i mottagaren.
Retoriken i all ära. Lyssnarens vilja betstämmer.
Jag fortsätter att fundera kring artikelserien om lyssnadet.
Mästarna på kommunikationsteknik fokuserar på samtalandet, på att nå fram med sitt budskap. Till den som ska nås - alltså lyssnaren. Men lyckas inte. Undersökningar visar att den som kommunicerar sitt budskap bara når fram till 25 % av dem som lyssnar.
LYSSNANDET I ETT KLASSRUM
Japp,
Klassrummet! Vi måste in där. Om det är så att vi lärare ensidigt dominerar samtalet i klassrummet så möjliggör vi för dessa 75% att inte lyssna till oss. Lyssnadet är påtvingat. Vi avkräver lyssnandet, men vi har inga garantier för att vi når det vi vill nå.
Vi kan säga än det ena, än det andra och när eleverna ska få göra - så kommer frågan - vad ska vi göra? vilket speglar den frånvaro som undersökningarna visar.
LYSSNA PÅ EN FÖRELÄSNING
Det slår mig också att jag under min lärotid aldrig någonsin diskuterade samtalet - lyssnadet som ämne. Den förutsattes. Redan salarna vi klev in i pekade på förhållandet - någon talar - andra lyssnar. När jag föreläser pekar jag på detta - jag talar - men ni väljer att lyssna. Jag talar - men har ingen aning om hur aktiviteten hos mina lyssnare ser ut - om mina ord når in eller om annat skapar hinder.
Det betyder att jag måste lyssna utåt - iaktta rörelser bland de som lyssnar - en rörelse efter mina ord är oftast en tanke som aktiverar - och bör få uttryckas. Jag bör lämna ordet till den som är inre talande - och göra mig till den lyssnare jag inte är där för att vara.
LYSSNA UNDER SAMTALET
Lyssnandet är en aktivitet. Intimt förknippad med orden som vill sägas och ge gensvara. Att lyssna färdigt är en svår konst i ett naturligt samtal - vi ringlar in i varandras samtal som maskor i en stickning - och så kanske det bör vara så länge vi lyssnar innan och under tiden. Det har med samtalskultur att göra. Min bästa vän och jag samtalar så här - vi ringlar kring i varandras ord - och vi kan skratta åt hur våra ämnen förändras och kringelikrokar under middagen. Vi lyssnar för att vi delvis känner varandra väl. Vi lyssnar igenkännande - men det kan också vara ett hinder - vi hör inte förändringarna och tvingar in i bekväma mönster.
LYSSNA PÅ MIG
är ofta en tvingande sak - jag ber om dina öron - jag ber om tiden - jag ber om aktiviteten. Men att lyssna när anslaget är - Jag måste få berätta...
eller - Det var en gång...
eller - Det här får mig att tänka på....
LYSSNA NÄR MAN SITTER PÅ EN BALKONG MITT I STOCKHOLM
Jag har lyssnat till min egen röst när jag ackompanjerar min läsning med inre högläsning. Jag har också lyssnat till en mamma som skriker på sina barn - vad gör ni? - Jag har hört barngråt som var så högt att de ekade mellan husen... jag har hört hur någon tömt sin diskmaskin, koppar och bestick i skåp och lådor ... men långt, långt en bit ifrån... hörde jag hammarslagen...
var det från en annan tid? Hammarslagen?
Nåväl - jag har lyssnat denna morgon - och precis som min inledning har jag ingen makt att få dig att läsa det jag skrivit - jag skriver ändå - du väljer. Kanske har jag skrivit för stumma ögon... kanske har jag skrivit det här för mig själv. Må så vara!
Anne-Marie
________________________________
________________________________________Clarence Crawfoords bok - MÄNNISKAN ÄR EN BERÄTTELSE - är en mycket bra bok som jag rekommenderar i detta ämne.
En liten genväg kan vara att fördjupa sig Svenska Dagbladets artikelserie om lyssnandet - med start den 4 juni 2007.
INBJUDAN till MÖTE på UR
________________________________________detta kom till min mail___
Hej!
Nu ses vi snart här på UR.
Så mycket välkomna på torsdag! Vi ser stort fram emot att samlas kring lärares omvärldsfrågor och angelägna pedagogiska, didaktiska och ämnesmässiga perspektiv i dagens skola - och vilken Skolfronts roll kan vara där.
Tid: XXXX
Plats: UR, Tulegatan 7 (i hörnan Rådmansgatan)
Plats: UR, Tulegatan 7 (i hörnan Rådmansgatan)
Vi möter upp i receptionen.
Ha en skön nationaldag tills dess!
God hälsning,
___________________________________________________________________________________
Hejsan, hejsan och jag kommer givetvis. Jag har varit med här några år tror jag. Jag tycker mycket om att man resonerar med lärare, och tänker ihop med oss som är verksamma ute i skolorna. Detta anslag är viktigt. Jag efterlyser det från flera håll.
Anne-Marii
___________________________________________________________________________________
Hejsan, hejsan och jag kommer givetvis. Jag har varit med här några år tror jag. Jag tycker mycket om att man resonerar med lärare, och tänker ihop med oss som är verksamma ute i skolorna. Detta anslag är viktigt. Jag efterlyser det från flera håll.
Anne-Marii
STADS-PROMENADEN
NÄR HIMLEN ÄR SÅ HÄR BLÅ DÅ KOMMER ALLA LUFTBALLONGER FLYGANDE SOM STORA STORA HUMLOR. DET ÄR VACKERT ATT TITTA UPP PÅ DEM. DET MÅSTE VARA VACKERT ATT TITTA NED IFRÅN DEM. JAG TITTADE UPP. DET GJORDE OCKSÅ EN FARBROR. HAN TYCKTE DET VAR FINT. MEN HÖGT UPPE.
MIN PROMENAD GÅR PÅ MARKEN RUNT SÖDER, VIA SÖDER, RUNT SÖDER, UPP PÅ SÖDERS HÖJDER OCH HEM TILL SÖDER. PÅ DEN VÄGEN FINNS DET ALLTID SMÅ AVVÄGAR SOM MAN KAN VIKA AV VID. DE VÄCKER OFTA NYFIKENHET. DENNA AVVÄG SLUTAR VID ETT LITET CAFE. UTOMHUS.
DET ÄR MÅNGA BILDER. MEN OM DU TITTAR SÅ KÄNNS DET SOM OM VI HAR SÄLLSKAP. JAG HADE MINA LÄSARE I ÅTANKE NÄR JAG GJORDE MIN LILLA FOTOGRAFIPROMENAD. MEN SEDAN TÄNKTE JAG LITE KIWIMETODEN OCKSÅ. DÅ SKULLE DET HÄR VARA EN BILDPROMENAD. JAG GJORDE EN VERKLIG PROMENAD. DU FÅR DEN I BILDER. DÅ TALAR VI OCKSÅ KIWIMETODEN - JAG DELAR MED MIG - OCH DU FÖLJER MED PÅ PROMENADEN.
VATTEN KANTAR MIN PROMENAD. I VATTNET VÄXER NÅGOT UPP. SOMLIGT HOPPAR I. NÅGRA VUXNA BADAR. DET ÄR KALLT. DÅ VRÅLAR DET - DET ÄR KALLT - OCH FLYGER UPP UR VATTNET. DET GRÖNA SOM VÄXER STANNAR KVAR. SÅ SKIR GRÖNSKA RÄDS INTE DET KALLA.
DET VÄXER UPP SMÅ HUS I DET GRÖNA. SÅ SKULLE MAN KUNNA SÄGA. MEN ETT HUS VÄXER INTE UPP UR DET GRÖNA. MEN DET KAN MÅLAS GRÖNT AV MÄNNISKOR SOM VÄXER UPP.
GISSA OM JAG TYCKER DET HÄR ÄR VACKERT. JA. DET TYCKER JAG. SÅ NU BEHÖVER DU INTE GISSA MER. DENNA RÖDA VÄGG ÄR EN VÄGG MED NÅGRA GLUGGAR FÖNSTER. DET ÄR ETT BADHUS. DÄR VILL JAG BADA.
HÄR ÄR ETT STORT FÖNSTER TILL BADHUSETS BASSÄNG. DET ÄR SENT OCH BADHUSETS VATTEN ÄR LUNGT OCH STILLA - AVVAKTANDE. OM JAG VAR DÄR SKULLE JAG HOPPA BOMBEN. DÅ SKULLE DET INTE VARA LUNGT OCH STILLA DÄR. DET SKULLE STÄNKA. MEN DET SKULLE VARA ROLIGT. JAG BLIR ALDRIG RIKTIGT STOR. BOMBEN - JA! JAG SKULLE HOPPA HÖGT OCH GÖRA MIG SJÄLV TILL EN KULA SÅ ATT DET STÄNKTE VÄLDIGT VÄLDIGT MYCKET. DET ROAR MIG.
DET ÄR BOKSTAVEN JAG GILLAR. DETTA Å - ALLDELES NÄRA HIMLEN - BOKSTAVEN Å UTTRYCKER DET JAG KÄNNER. Å...Å...Å SÅ VACKERT DET ÄR IBLAND.
JAG TÄNKER PÅ VAD JAG LÄRDE MIG I PITEÅ - DET ÄR BARA ATT LÄGGA TILL ETT O. SÅ BLIR DET SOM DET BLIR. NYCKELN ÄR OI SA MIN VÄRD. DET BETYDDE ATT NYCKELN INTE VAR I DÖRREN. JÄMFÖR DET MED MIN LÅNGA MENING. KLART ATT ETT O UNDERLÄTTAR. DETTA ÄR OVACKERT. SÅ! INGA MER ORD OM DET. OVACKERT.
TICKETACK OCH KAFFEBESÖK. STANNAR OCH FIKAR PÅ MIN SONS ARBETE. HAN ÄR GLAD. JAG ÄR GLAD. JAG RÅKADE SVARA EN KUND OCH DÅ SA MIN SON - JAJAJA - HON ÄR LITE MAMMIG BARA. DET TYCKTE JAG VAR RART. LITE MAMMIG. FAST NÄR JG TÄNKER EFTER SÅ VAR DET INTE BRA ATT DISKUTERA SL-BILJETTER PÅ BUSSAR OCH TUNNELBANOR. DET ÄR SÅ DYRT ATT RESA KOMMUNALT. SÅ TÄNKER JAG NÄR JAG ÄR LITE MAMMIG.
DETTA ÄR NÅGOT FINT I MIN PROMENAD. STOCKHOLM HAR VACKRA SMÅ OMRÅDEN SOM INTE ÄR STORSTADLIKA.
BARBAFIGURERNA VÄCKER SMÅBARNSFÖRÄLDERTANKAR. NU ÄR JAG PÅ GATOR SOM HAR SKYLTFÖNSTER. DESSA SKYLTFÖNSTER VINKAR MED SITT INNEHÅLL.
DEN HÄR SKYLTEN VÄCKTE MIN NYFIKENHET. NÄR JAG FOTOGRAFERADE DEN SAMLANDES EN LITEN SKARA OCH UNDRADE VARFÖR JAG FOTOGRAFERADE DEN. INTILL SKYLTEN SATT EN MAN UTAN BOSTAD. EN KYRKANS PLATS SA JAG DÅ. DÅ TYCKTE DE ATT JAG VAR EN TÄNKANDE MÄNNISKA. OCH DÅ SA JAG ATT - KANSKE DET. NÄR JAG LÄMNADE DEM EFTER MIG HÖRDE JAG HUR DE DISKUTERADE SKYLTEN MEN INTE MANNEN SOM SATT INTILL DEN. DE SÅG INTE KOPPLINGEN. JAG TÄNKTE PÅ KOPPLINGEN MEN MED RESPEKT FÖR MANNEN UTAN HEMSTAD FOTOGRAFERADE JAG BARA SKYLTEN.
DETTA ÄR EN ANNAN UTSIKT. DEN KÄNNS ENSAM OCH SORGLIG. DET ÄR INTE EN KYRKAS SAK UTAN ALLAS. JAG KLAPPADE LITE PÅ AXELN OCH FRÅGADE OM ALLT VAR OK. DET VAR DET. SA PERSONEN. MEN JAG HÖLL INTE MED.
DETTA KONSTVERK TYCKTE JAG OM. DET ÄR NÅGOT MED ÄGGET. STENHÅRT. OMFAMNAT.
JAHA. NI SOM KÄNNER MIG VET ATT UTANFÖR EN AFFÄR AV DETTA SLAGET KAN JAG BLI STÅENDE. JAG VILL HA SKORNA OCH SÅ ÄR DET.
JAG HAR INGET ATT SLÄNGA. MEN JAG VILL SLÄNGA NÅGOT. I DEN HÄR PAPPERSKORGEN. BARA I DEN HÄR. JAG TITTADE MIG OMKRING EFTER NÅGOT ATT SLÄNGA. DEN VAR SÅ INBJUDANDE. MAN KUNDE SLÄNGA NÅGRA ORD MED DEN. OM JAG SKULLE HA GJORT DET SKULLE NÅGRA SOM GÅ FÖRBI TÄNKA - DÄR STÅR HON OCH PRATAR MED EN PAPPERSKORG. DET ÄR BORTKASTAD TID. SÅ UNGEFÄR.
VISST SKA VI GÖRA NÅGOT ROLIGT I MORGON. MIN NORSKE KOLLEGA ÄR ALLTID SÅ GLAD DEN 17 MAJ. UNDRAR OM VI ÄR LIKA GLADA DEN 6 JUNI. KANSKE ÄR VI DET. MAN KAN IALLAFALL ÖPPNA LITE SENARE. OCH SOVA LITE LÄNGRE.
JAG SKA SOVA. SEN SKA JAG FIRA MIG SJÄLV MED EN STOR KOPP KAFFE PÅ BRICKA - ANTINGEN SITTER JAG PÅ BALKONGEN OCH VISKAR HURRA ELLER SÅ
EN SPEGEL IGEN. OCH JAG KAN INTE LÅTA BLI. SÅ AVSLUTAR JAG MIN STADSPROMENAD. STROSAR HEM. MÅNGA, MÅNGA HAR TALAT MED MIG UNDER DESSA TVÅ TIMMAR. DET ÄR NÅGOT MED KAMERAN. DETTA ATT JAG TAR FOTOGRAFIER. FÖR DET VÄCKER SÅ MÅNGA FRÅGOR. VARFÖR TAR DU EN BILD AV DET DÄR? JA, DET UNDRAR JAG OCKSÅ. VARFÖR GÖR JAG DET?
Anne-Marie
GLUTTA I MIN BOKHYLLA
Om jag visar dig min bokhylla kommer du att finna:
* Johan Althoff - Hit och dit - en berättelse som får mig att skratta.
* Sven-Eric Liedman - Stenarna i själen - en kunskapsresa som får mig att utmana mina tankar
* Daniel Stern - Ett litet barns dagbok - om att försättas i det ordlösa tillståndet, i begynnelsen var vi alla precis där
* Clarence Crafoord - Människan är en berättelse - och så vill jag betrakta människan....
de här böckerna sticker inte ut - de står i rader - och delar plats med oändlig många fler... böcker.
Men idag blev de dessa som jag lyfte fram.
Ilband när jag själv gluttar i min bokhylla förvånas jag över - är att jag har två eller ibland tre böcker av samma titel. Då har jag två eller tre av samma bok - och jag vet - att när jag står i bokhandeln - så blir böckerna - ja ... som okända. Som nya.
Så vill jag betrakta böcker... och människor.
Anne-Marie
ord från en 92årig bloggare
Tack Anne-Marie för din anteckningsbok.
känner mycket för när du lärde barnen att ta varann i händerna. den som man tagit i vänskap på kan man inte göra illa. Det finns ingenting så viktigt som att ta i varandra. Varför folk är rädda att bli äldre har jag lätt att förstå, i vårt samhälle där alla skall vara unga. Jag som är gammal sörjer över att snart behöva lämna alla och allt jag tycker om. Nu i denna underbara vårtid då allt går mot sin fullbordan är vi redan i paradiset.
Richard 92 år
________________________________________________________________________________________
och bäste du - jag måste bara få publicera ditt mail i min blogg.
Du läser min blogg.
Och tänker kring mina pedagogiska tankar - jag tycker varje rad i ditt mail är vackert.
Tycker om! och paradiset... skapar vi också själva.
Jag tycker mycket om dina ord kring bloggen som ett anteckningsblock...
med dessa tankar fortsätter jag att skriva - och välkomnar min läsekrets att lämna avtryck.
Välkomna!
Anne-Marie
känner mycket för när du lärde barnen att ta varann i händerna. den som man tagit i vänskap på kan man inte göra illa. Det finns ingenting så viktigt som att ta i varandra. Varför folk är rädda att bli äldre har jag lätt att förstå, i vårt samhälle där alla skall vara unga. Jag som är gammal sörjer över att snart behöva lämna alla och allt jag tycker om. Nu i denna underbara vårtid då allt går mot sin fullbordan är vi redan i paradiset.
Richard 92 år
________________________________________________________________________________________
och bäste du - jag måste bara få publicera ditt mail i min blogg.
Du läser min blogg.
Och tänker kring mina pedagogiska tankar - jag tycker varje rad i ditt mail är vackert.
Tycker om! och paradiset... skapar vi också själva.
Jag tycker mycket om dina ord kring bloggen som ett anteckningsblock...
med dessa tankar fortsätter jag att skriva - och välkomnar min läsekrets att lämna avtryck.
Välkomna!
Anne-Marie
Körlings ORd: UNDRA heter vägen till MÖTET
"Undra heter vägen till mötet!"
"Alldeles i närheten av dig finns ett stort äventyr.
Hon kallas människa!"
Anne-Marie
EN PENNAS MÖTE MED EN SYNÅL
Jag har ritat enkla bilder i hela mitt liv. Försöker göra enkla saker.
Mina teckningar ska vara i svart tuschpenna och jag försöker att inte lyfta på pennan utan rita i ett penndrag. Ju färre lyft med pennan desto större framgång. Det betyder att jag alltid kan gömma mig bakom denna uppgift, och så döljer jag osäkerheten. Det behöver inte bli bra, men jag har iallafall inte lyft pennan!
Detta är en kvarleva från en mellanstadielektion. Alla elever skulle måla spindelnät. Jag såg inte spindelnätet som fröken såg spindelnätet. Jag såg inte spindelnätet som alla andra såg spindelnätet. Men jag var nöjd med mitt spindelnät. Men det var inte min fröken. Det var så udda så jag fick inte hänga uppe bland de andra spindelnäten. Det udda var så lite avvikande - jag hade uppfattat spindelnätet lite spegelvänt - det var allt. Jag minns skammen över min bild - jag minns att den inte platsade bland alla andra. Jag hade svårt att förstå vad för fel jag hade gjort.
Idag visar jag fram mina teckningar. Det är min redaktörs förtjänst. Jag hade skrivit ett manus till en storbok, Den döda musen, och jag ville ha illustrationer som visade det enkla - så jag gjorde en skiss som medföljde mitt manus. Jag blev då uppringd, mötestid ordnades, och det var med anledning av mina små skisser...
- kunde de vara illustrationerna?
Jag minns att jag hade hjärtklappning. För min osäkerhet. Detta andra sätt att se på vad jag tecknat, behövde tid på sig att våga ta plats, synas, och ha mig som avsändare. Det handlar om ett mod.
Nu vågar jag. Fullt ut.
Så jag kan bara glädjas åt min broderivän, som frågade - får jag brodera din bild?
Får?
Om du får brodera min teckning?
Och se det enkla resultatet - med så många tankar bakom - en pennas möte med en synål.
Mellan en bekräftande textilare och en bloggande lärare.
Anne-Marie
AVSLUTANDE AVSLUT
Fyra skoldagar kvar.
Nu samlar vi ihop oss.
Summerar. Inser. Ser. Går tillbaka. Blickar framåt.
Just nu ser jag mest tillbaka -
mina elever ser mest framåt.
Vi är inte synkroniserade - men vi är precis i ett uppbrott.
Men allra mest är mina elever precis i nuet.
Där är inte jag. Det hinner jag inte vara.
Trots att jag försöker.
Anne-Marie
HÄR ÄR ETT BARN
Anne-Marie
TID ÄR NU - ELLER INGENTING ALLS
För ett barn är Tid är nu,
inte en sekund mer eller mindre,
men för den vuxne är det oftast igår och imorgon.
Så tänker jag om tid. Fast det är svårt...det blir en dag i morgon också.
Anne-Marie
inte en sekund mer eller mindre,
men för den vuxne är det oftast igår och imorgon.
Så tänker jag om tid. Fast det är svårt...det blir en dag i morgon också.
Anne-Marie
JOHAN HAGELBÄCK - Ett riktigt russin i konstnärskakan...
JAG VILL ÅKA PÅ KONSTUTSTÄLLNING - JAG BARA VILL ÅKA PÅ KONSTUTSTÄLLNING!
En gång gjorde Johan Hagelbäck film i filmjölk - nu plockar han fram russinen ur kakan - ger russinen liv.
Jag vill se russinen rocka fett!
JAG VILL... men VAR?
Tack Johan Hagelbäck för mitt morgonskratt.
Det skrattet bär jag med mig in till mina elever.
Mina elever - de är russinen i min klassrumskaka!
Anne-Marie
___________________________________________________________________________________
Russinen ur kakan - att välja det bästa ur någonting
En gång gjorde Johan Hagelbäck film i filmjölk - nu plockar han fram russinen ur kakan - ger russinen liv.
Jag vill se russinen rocka fett!
JAG VILL... men VAR?
Tack Johan Hagelbäck för mitt morgonskratt.
Det skrattet bär jag med mig in till mina elever.
Mina elever - de är russinen i min klassrumskaka!
Anne-Marie
___________________________________________________________________________________
Russinen ur kakan - att välja det bästa ur någonting
SNIPPA - och andra ORD för vad det nu är...
Kvinnans könsorgan har många namn.
Det ÄR förvirrande.
För att råda bot på detta ska ordet SNIPPA nu lanseras som DET ORD som ska befästas för det som har många namn men ändå låter sig tystas, och inte låter sig omnämnas.
Ja, det här är svårt. Jag har fått frågan som lärare. Vad kallas...? Varför finns det många olika namn...? Pojkar har ett ... men vi har jättemånga olika....? Elever som undrar. Och jag kan inte svara. Jag måste vara diplomatisk - för det är familjen som namngivit - och det måste respekteras. Dessutom är jag själv vilsen.
När man får frågan så förstår man med ens att ämnet är mer komplicerat än av det privata slaget. Det handlar om rätten att benämna sin kropp.
Ja! Nu blir det ballonger med ordet SNIPPA, när RFSU och BECKMANS Hanna Närding låter ordet få vingar.
Jag tänker på Shakespeare och Hamlet:
UPP FLYGA ORDEN, men tanken stilla står, ORD UTAN TANKE, aldrig himlen når...
Allt vi gör medvetet lyfter. Vi behöver orden. Begreppen.
För att förstå. Vi behöver gemensamskapande begrepp.
Så slipper vi alla omvägar och avvägar.
SNIPPA!
Anne-Marie
___________________________________________________________________________________
Snippa
finns inte i min ordbok från 1988. Det säger också en del. Men ordet finns i SAOL. Det säger också en del. Svenska Akademien bekräftar orden. Snopp finns i båda. Det är allmänt vedertaget alltså. Men snopp har andra betydelser också?
"avskuren ända"och "vit fläck på hästens nos".
Så är det när jag vandrar omkring i min kartbok över världen - OrdBOKEN!
_____________________________________________________________________________________
Läs vidare: DN artikel av journalisten Fredrik Söderling, DN 4 juni 2007
Dagens Citat - hämtat från Klurigt, lurigt och roligt i skolan
Att mötas är något annat än att träffas.
skrev Erica i sin blogg.
Då tänker jag:
Det är viktiga ord.
Vi kan öva oss i att mötas.
Så ofta vi någonsin kan.
Mötas så ofta att vi alltid möter ser den vi träffar.
Jag undrar så vem jag får möta idag?
Anne-Marie
TILL TROTS - EN FIKA I DET FRIA
Det krävs lite mod att göra sig en plats där det först inte finns någon. Men när det är gjort - så kan man slå sig ned. Och ta en fika!
Anne-Marie
KLASSFOTOGRAFIET - en källa till frågor
Detta med klassfotografier. Man kan roa sig med att titta på dem. Här är 18 elever. En fröken.
Hur ser det ut runtomkring? Finns det något annat vi kan utläsa av fotografiet? Antal pojkar?
Antal flickor? Ålder? Hur upplever vi barnen? Vad kan vi läsa ut? Varför är de utomhus?
Är de på språng? Hur ser deras fröken på barnen? Vad vet vi? Vad ser vi? Vad kan vi läsa?
Det viktigaste vi kan göra - det är att ställa oss själva frågor - då växer fotografiet, vecklar ut sig, tar utrymme och bär på flera berättelser än det vi först ser... men då måste vi ställa oss frågor. Vilken fråga vill du ställa dig?
och utanför ramen för detta fotografi -
VILKEN FRÅGA SKULLE DU VILJA ATT NÅGON STÄLLDE DIG IDAG?
Anne-Marie
INSLAGET
Detta är inget man öppnar så där bara. Det är inte paket som man sliter pappret av. Detta är något helt annat. Det är paket med papper om. Det är ett konststycke att slå in.
Det är inte innehållet som räknas. Det är det aldrig med presenter.
Det är omtanken. Det är omsorgen om att slå in paket, göra gåvan till gåva. Ett papper kring det hela. Det är det som gör det till en gåva. Det är aldrig själva innehållet som räknas. Det är allt det där andra!
SPEGELBILD
Jaha, här är jag igen.
Det är allt det vita och det svarta som lockade mig att ta en bild.
Jag är klädd i svart med inslag av vitt. Så det blev en installation.
Kaklet svart. Kaklet vitt.
Spegelbild... betyder
"något som syns i en spegel".
Jag är någon som syns i en spegel.
Någon betyder "enskild person eller företeelse som ej är närmare känd"
Hmmmm -
jag är någon som nu syns i en spegel, en enskild person som ej är närmare känd.
Det gillar jag! Jag gillar också att fotografera in i speglar. Det blir en spegelbild. Inte
en avbild.
Anne-Marie
UTEMILJÖN...
I en vit stol i det gröna gräset kommer tankarna. Här sitter jag. Och är ute.Hur gott mår jag inte då - under himlen - vid vattnet - bland träden - med gräset - jag är ute. För mig själv.
Vad är att vara ute?
Hos Bettan i Piteå talar vi hela helgen om lärandet. Vad vet vi om lärandet i utemiljön vet Bettan mycket. Jag läser hennes examenstankar -
UTVECKLINGSARBETE UTEMILJÖ
vars syfte är att träna och utveckla motorikens grundrörelser i medveten rörelseträning och under fri lek.
Bettan genomförde en läromiljö tillsammans med förskolebarnens föräldrar, som byggde, grävde, genomförde den miljö som kunde verka för eleverna.
Pedagogiska platser - eller naturliga lekmiljöer
KOJAN
Skapar klättre, krypa, åla och skapar möjligheter för rolllekar.
HOPPGROPEN
Längd och hopp, höjd och hopp
AFFFÄREN
Kånka, bära, rollek
BOLLPLANK
Kasta, fånga, gemensamlekande
BOLLPLAN
spela, samspela
HINDER
krypa, åla, balans
STUBBAR
-nej ta inte bort stubbar när ni tar bort träden, lämna stubbarna kvar!
sick-sack-springande, naturliga stolar och bord, sittplatser, ståplatser, hopplatser
REP
klättra-klänga-hänga
SÅGBOCK
såga något, grund till bygge
Ja, och sedan visar Bettan hur miljön såg ut innan - och naturligtvis - efteråt.
Vad barnen gjorde innan - ja, de lekte - vad barnen gjorde efteråt - de lekte!
Bettan menar att miljön som skapades utvecklade motorik på ett naturligt sätt.
Samt de sociala lekreglerna som barnen utvecklar själva men miljön skapar bättre
förutsättningar.
A-M tänker!
Absolut!
Absolut. Medvetenhet kring vad man gör, för vad man vill verka för, för barnens rätt, för barnens
utveckling, Utemiljön är enormt viktig. Och skolan behöver denna kompletterande plats för att lärandet utvecklas.
Så kan man tänka när man sitter i en vit stol och har gräs mellan tårna!
Anne-Marie
Källa;
Bettans examensarbete kring Utemiljön.
MIN FÖRSTA LÄRARE...
Jag minns min första lärare... första klass....1964... Eva Bellander.
Jag frågar andra...
- Elma Westerlund! Sedan blev det Ingrid Olofsson. Mest minns jag den stränge Ture Victor Emanuel Holmström, svarar en man som började skolan 1936.
- Frida Lundström, men som gift hette hon Frida Johnson, svarar en kvinna som började skolan 1931, och fortsätter, hon var mycket religiös.
- Lätt - min första lärare hetter Lisa Olovsson säger en kvinna vars skolgång började 1952.
Det är spännande.
Så nära i minnet.
Den första läraren!
Anne-Marie
VILA I VIT STOL
Detta är en stol för ensamhet. Bättre blir det på engelska " a chair for solitude".
Här slår jag mig ned. I solitude. En stund. Bara en stund. I gröna gräset. Vid vattnet.
Vid strömmande vatten. Med grässtrån som kittlar de bara fötterna. Bara en stunds vila.
Så reser jag mig upp och går vidare...
Anne-Marie
INGA-MAJ I BÖLE spår i kaffesump...
Detta är Inga-Maj i Böle. Henne har jag samtalat med. Hon har samtalat med mig. På Pitemål. Ett annat mål jag fick var Pitepalt. Och åkerbärskräm med grädde.
Sedan blev det kaffe. När kaffet var urdrucket fick jag vända koppen uppochned och låta den stå stilla på fatet. Sedan tog Inga-Maj i Böle upp koppen och spådde mig i kaffesumpen. Oj. Oj. Oj. Det var magert att spå i, sa Inga-Maj i Böle. Men det såg ljust ut.
Det såg ljust ut sa hon. Inte mycket att orda om.
- Jag ser ett samtal. Ett långt. Jag ser en resa. Jag ser ett möte med två personer. Betydelsefulla.
Jag ser bara ljus. Det ser bra ut, sa Inger i Böle.
Så är det att bli spådd i kaffesump.
Det ser bra ut.
Så tänker jag också.
Det ser bra ut!
Anne-Marie
FEMÖRINGEN...
precis som vissa pedagogiska saker försvinner bort, hur mycket vi än värdesätter dem,
blir de gamla, och tiden har gått förbi dem.
Denna femöring... vad är nu det för ett barn idag. Jag är uppväxt med en femöring...min farfar skrev en sång om den...och hur mycket den då var värd. I sången fick man otroligt mycket för en femöring. En stor peng i en liten människas hand.
Men idag... hittade jag denna femöring, flanellograf-femöring, på källargolvet i min skola.
Jag förälskade mig i den... av rent nostalgiska skäl - den har ett helt annat värde för mig.
Anne-Marie
UTVECKLING genom att se det möjliga
Utvecklingssamtal.
"Se framtidens i barnets utveckling - möjligheterna - snarare än dåtiden!" så ungefär tänkte Vygotskij.
Jag tycker om hela anslaget. Framtiden visar på möjligheter. Det vill jag se. Det vill jag lyfta fram.
Potentialen i lärandet. Föräldrar har rätt att känna stolthet över sina barn och deras utveckling. Det skapar också goda cirklar kring barnet.
Jag har mött så många med motsatta känslor för sina barns förmågor i skolan.
Anne-Marie
GENSVAR - Föreläsning
Stort och varmt tack för en inspirerande föreläsning!
Redan nästa dag började flera lärare använda några av dina didaktiska tips i undervisningen.
Vi vill lära oss mera och har köpt in litteratur.
En riktigt skön sommar önskar vi dig!
Personalen på XXXXX
Detta är ett gensvar på en föreläsning.
Jag blir glad över gensvaret.
Önskar denna skola all lycka - ni skapade också förutsättningarna för föreläsningen genom
frågor och tankar. Processen är ömsesidig.
Varmt tack
Anne-Marie
Detta är ett gensvar på en föreläsning.
Jag blir glad över gensvaret.
Önskar denna skola all lycka - ni skapade också förutsättningarna för föreläsningen genom
frågor och tankar. Processen är ömsesidig.
Varmt tack
Anne-Marie
BLOGgGensvar FRÅN NORGE...
Takktakk Anne-Marie..
Jeg leser dine ord nesten hver dag som pedagogisk andakt og ord for dagen. Jeg følger dine tanker, vi står hverandre nære i pedagogisk tenkning. Og jeg føler at jeg har så tett kontakt med deg.
Jeg anbefaler din hjemmeside til alle som vil høre på. (lese)
Stor klem,
Kari
PS HVORDAN kan du skrive så MYYYYYE???? OG SÅ BRA????????????????????????
Klart att jag blir glad!
Jag är en människa.
Anne-Marie
RÅNAR-YRKET
... har blivit svårare.
Så talar man om rånarnas situation i dagens morgonnyheter.
Det är svårare att forcera väggar för att ta sig in.
Det är svårare att hålla polisen borta.
Rånaryrket?
Det ordet finns inte i orboken! Inte alls.
Så...
Ja!
Det kanske är dags att sadla om!
Anne-Marie
Dagens citat: Edgar Borgenhammar
"Axelryckningen - likgiltigheten - riskerar att bli en folkrörelse."
Så får det inte vara!
------------------------------------------------------
Citatet hämtat ur DN Gratulerar
Edgar Borgenhammar,
DN 1 juni 2007
________________
Anne-Marie
ORDKRIG... ja det är ett ORD det!
Ordkrig - ja det är ett ord det!
Då måste det finna ett annat ord som speglar motsatsen -
ORDFRED
Det är också ett ord det!
Men det fanns inte i ordboken. Däremot finns ordet ORDKNAPP.
Och det betyder att inte vara så ordrik.
Tänk så svårt det är att tala om fred.
Så lätt det är att tala om krig.
Ordklyveri!
Jag måste ordleka, och när jag leker i ordboken så hittar jag ord,
men saknar andra. Varför finns inte ORDFRED med?
Kanske för att krig inte stoppas med fred via ord.
Trots att man försöker.
Det blir krigshandlingar i fredsbevarande syfte
som ersätter den ORDFRED jag skulle vilja se.
___________________________
Ett litet ord jag tycker är spännande och lite rart är ordet
ORDHÅLLIG
ja, ett ord som beskriver att man håller ord,
vilket i sin tur betyder att hålla vad man lovar.
Nu har jag varit i mitt skafferi och letat efter något gott!
Min ORDBOK och boken ORD för ORD.
Lättroad?
Jag?
Ja!
Och det är jag glad för!
Anne-Marie
ORDEN och BEGREPPEN... TA ORDET I MUN
Det är så dystert väder.
Dystert väder?
Det regnar. Det är grått.
Det är inte regnet som är dystert,
det är det gråa som är det.
Bilden visar ett dystert väder i Edinburgh.
Det är bara det gråa som är dystert.
Själva resan är inte dyster.
Tågrälsens dunk, småpratet på tåget.
Vink, vink, vink från stationen.
Avsked av dottern.
Bara färgen är dyster.
Inget annat.
SKRIVUPPGIFT:
Nu har jag använt dyster, gång efter annan. När jag tar ordet i min mun låter det plötsligt obekant. Jag är inte dyster, det är vädret som är dystert... stopp....spring....bokhylla...uppslagsboken....
______________________________________________________________________________________
Dyster förklararas med:
stark nedstämdhet ofta parad med oföretagsamhet
Kan användas i meningen: vara dyster till sinnes.
Dyster kan ersättas med
mörk i hågen - tungsint - mjältsjuk - trumpen - gädjelös - mulen - murrig - ödslig - bekymrad ...
______________________________________________________________________________________
Det var inte det orden jag ville använda...
Jag skriver om
Det är så ........... väder.
............ väder?
Det regnar. Det är grått.
Det är inte regnet som är ................,
det är det gråa som är det.
Bilden visar ett ....................... väder i Edinburgh.
Det är bara det gråa som är ....................
Själva resan är inte ............................
Tågrälsens dunk, småpratet på tåget.
Vink, vink, vink från stationen.
Avsked av dottern och Jim.
Bara färgen är ............................
Inget annat.
Jag har tagit bort alla dysterord - ska fundera under dagen vad som ska ersätta dem.
'
Dyster? Jag?
Inte det minsta!
Anne-Marie