MELLANRUM
Jag älskar ordet mellanrum. Det finns inget vackrare. Det finns ingen vackrare plats. Det är som ett litet andrum mellan två händelser, två platser, två människor... just innan mellanrummet försvinner. Då blir det avstånd eller närhet. Det tycker jag om. Just precis innan. Ett mellanrum.
Jahaja...måste till min ordbok.
Så här förklaras ordet MELLANRUM
"mellanliggande fritt utrymme mellan platser där något är placerat även om händelselös period mellan två händelser"
Nu måste jag protestera - det är aldrig händelselöst i ett mellanrum. Det är precis tvärtom. Det är en händelse i sig att befinna sig i ett mellanrum. Man kan välja. Man kan vänta. Man kan stå. Man kan räcka fram en hand. Man kan se sig om, man kan slå sig ned. Det är ett mellanrum mellan två avstånd. Det är ett kliv över så är man nära igen.
Anne-Marie
I mitt mellanrum pågår väntan. Väntar på besked. Kan inte vända om och kan inte kliva fram. Måste stå stilla i mellanrummet.
Jo det är ett slags väntrum. Mellanrummet. Alltså. Men något väg tar det allt. Anne-Marie
Och just idag läste jag en musikrecension av konserten jag var på igår. Skriven av en f.d. musiklärare till mig, och där påminde han om det jag lärde mig på hans kurs: musik är inte noterna - musiken är det som är mellan noterna... och mellan noterna och den sjungande - mellan instrumentet och den spelande...
Mellanrum... det är något som definierar de andra rummen, platserna, människorna, tiden... om inte mellanrum fanns...hur skulle vi då förstå det övriga.
Anne-Marie