Förälskad i ett hus

image568

DETTA HUS ÅKTE JAG FÖRBI, STANNADE JAG TILL VID, GICK GRUSVÄGEN FRAM, HUMLOR BUFFLADE I KLÖVERBLOMMOR, MIDSOMMARLILA BLOMMOR VÄXTE I DIKESRENEN... FÖRÄLSKAD. DET BLEV JAG.
KANSKE BERODDE DET PÅ TYSTNADEN. OCH HUMLORNAS MÄRKLIGA FLYGTURER ... OCH ALLT DET STILLA, STILLA. HUS ÄR HUS. MAN FYLLER DEM MED DRÖMMAR. HÄR SKULLE JAG KUNNA DRÖMMA och SKRIVA.

Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: Kersti

Verandans snickarglädje påminner mig om tårtpapper och knypplade spetsar. Hus är hus men så olika. Kanske de utstrålar något av stämmningen från de drömmar som drömts i dem. Kersti

Postat av: Anne-Marie Körling

Jag undrar alltid när jag står vid hus. Vilken historia har detta hus? Hur många människor fanns där en gång? Massor av frågor. Detta brukar jag modella för mina elever. Inte svaren utan de frågor jag ställer mig själv. När jag väl ställt frågorna vill jag ju söka mig fram till svaren. Samtidigt får jag med mig mina elever på den vägen till kunskap.
Anne-Marie

2007-06-12 @ 21:12:25
URL: http://www.annemariekorling.blogg.se
Postat av: erica

Åhh vilket drömhus!! och vilken mardröm att underhålla :)

2007-06-12 @ 23:14:21
URL: http://www.klassiskt.bloggspot.com
Postat av: Anne-Marie Körling

Så sant, så sant. Men det är helt ok att VILA ögonen på ett hus, man behöver absolut inte GÖRA något åt huset... Jag såg,tänkte, drömde och reste därifrån... vink, vink till Piteå...Anne-Marie

2007-06-13 @ 06:53:47
URL: http://www.annemariekorling.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback