Min bror växte upp


Här bär min bror pinnar. Pinnarna har växt färdigt. Men min bror växte på. Han bär in pinnar till sommarspisen. Han är tillräckligt stor för att använda all sin fantasi för att bära in dessa pinnar. Vissa pinnar får oss idag att skratta. Men pinnar är pinnar, och uppgift är uppgift. Har man en uppgift att bära pinnar så växer man med uppgiften att bära pinnar. Min bror bär pinnar. Och han växte på!
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: Annis
Ansvar gör så att barn växer...och vuxna. Barn får ta alltför lite ansvar ibland och alltför mycket ibland. Det är sällan lagomt och det är ju vårt (vi vuxnas) fel...
Postat av: Anne-Marie Körling
Hej Annis, saknat dig...Man växer med ansvaret också. Men då måste man faktiskt få öva på att få ansvar...det är inte bara att ta...man måste få ta ansvar...
Anne-Marie
Postat av: Annis
Javisst så sant! Det gäller ju på jobbet som vuxen också...jag har vuxit sen jag blev mediaansvarig...det kan jag lova. Och om jag inte fått uppgiften hade jag inte tagit den. Vilka inneboende krafter det bör finnas runt omkring oss i alla oförlösta människor!
Postat av: Anne-Marie Körling
Du har fått och tagit - jag tror de som givit dig har givit rätt - jag tror att du som tog det tog rätt. Så tänker jag.
Anne-Marie
Trackback