Avigt - bara en aning avigt!

http://somgjorda.blogspot.com/2008/10/fredagsbeknnelse.html

Ett oändligt välskrivet ögonblicksvykort till er alla från en underbar bloggare.
Om ni sätter nyponsoppan i halsen... tja... sanningen kostar på!

Anne-Marie

INTE I MINA KVARTER



Inte i mina kvarter utan i någon annans kvarter strosade jag runt idag. Nja... det regnade...så jag sprang snarare in och ut i det som gick att springa ut och in och igenom i. Jag var i affärer jag aldrig sätter min fot (störtregn) och jag var inne bland mat jag bara kunde titta på då jag inte hade vare sig plånbok, kort eller lösören med mig (mindre störtregn utanför). Och varefter timmarna gick så började magen säga ifrån - hungrig! Jag vet inte om det är så att magen reagerar efter att ögonen sett sig mätta... eller om det är så att när man tittar noga på mat så börjar man bli hungrig. Då ringer telefon helt oväntat i min ficka...

- Lust att komma och äta med oss ikväll?
- Japp, svarade jag.

Anne-Marie

KNACKA ... PÅ



Det knackade på min ytterdörr. In klev en god vän. Jag ställde fram en blåblommig kopp. Under koppen stod texten - mon ami. Det är nog inte bara av en händelse jag dukade fram den åt henne.



Nåväl... hon hade något på hjärtat. Snarare hade hon något i väskan. Ett vackert blått paket. En present. Jag kände att det var mjukt. Nästan så att paketet slingrade sig runt mina händer innan jag öppnade det med försiktighet. Ur min kiwibok hade min vän plockat fram några elevrader och broderat in dem i ett stycke tyg. Med skälvande händer tog jag emot gåvan. Jag har så nära till tårarna. Så nära... varje gång jag läser dessa ord blir jag lycklig, varje gång jag tänker på vad elever kan om de får blir jag glad. Nu får jag något att bli glad åt... och händerna som broderat detta, de håller jag i mina händer då jag säger:


- Tack!

Och då är ordet TACK alldeles för litet och nästan inte representativt för det jag känner och tänker.
Anne-Marie

"alltför ivrig elev, dock"




Jag tittar i gamla omdömen och gammalt tänk. Jag läser någonstans - "alltför ivrig elev, dock!"

Vad är detta för omdöme? Det osar negativt. Som om eleven inte kan lägga band på sig, i ivrigheten syns eller anas ett dåligt uppförande. Bedömningen har ingenting med kunskapsutvecklingen att göra. Mer med synen på barnet. Läraren har uppfostraransvaret eller anses ha förmåga att bedöma detta.

"alltför ivrig elev, dock!"

Idag torde det vara en positiv egenskap. Viljan att lära. Motivationens iver.
Så farligt det är med omdömen som är subjektiva. Dessutom faller omdömen av detta slag tillbaka på bedömaren. Men ett litet läskunnigt barn, tillika elev, förstår inte det. Barnet läser stämpelorden och fäster dem i sitt inre.

Anne-Marie



TRANSPARENS



Transparens!
Om eleverna vet hur, vad och varför så är möjligheten att påverka, inverka, avverka mycket större. Om jag ska bedöma krävs det mycket information om mitt uppdrag, hur jag bedömer och vad jag bedömer och när jag bedömer. Allt jag skriver och beskriver för eleven gör jag då eleven är intill mig, vi samspelar, jag ser och eleven bekräftar. Så syns det tydligt vad jag gör och samtidigt blir det medgörligt - eleven får och kan och vill - påverka det som angår eleven. Ja, det står så tydligt i barnkonventionen - barnet har rätt att påverka det som berör barnet...


Betygsgranskning - sommarlovsläsning? Skolan är sommarstängd, klockan har ringt ut, betyget får läsas utanför skoltid. Ingen återvändo. Märkliga förfarande. Lärardörrarna är stängda. Ensamläsning kring något så viktigt som en individs framtidsutsiktande.

A-M



Bedömningar handlar om väl utförda beskrivningar.


VÄGEN TILL SKRIFTLIGA OMDÖMEN, medveten reklam



Nu är bokomslaget klart, baksidestexten skriven och förlagets första annonsering synliggjord. Jag måste givetvis göra reklam för boken här på min blogg. Ni som följt mig under sommaren vet hur jag skrev från morgon till kväll under sommarens alla dagar. Det är en märklig känsla när processen börjar bli en självständig produkt och ett synbart resultat. Då jag skrev tänkte jag på min process, den tilltro min förläggare visat mig och uppdragsgivit mig, och hur jag tampades med innehåll, vad att skriva om, hur att skriva om detta vad att skriva om, och diskutera detta med människor runtomkring mig, sikta mot ett strävansmål, och slutligen få mitt manus godkänt. Ja, hela denna process är formativ och boken är resultatet, dvs ett summativt resultat av den kunskap jag processat.

Jag värnar barnet, det enskilda barnet, knyter an till barnkonventionen, och min bärande tanke är att - bedöma i elevens tjänst.Om ni köper boken är jag öppen för alla former av diskussioner vilka kan bidra till att vi lärare utvecklar vår förmåga att kommunicera samt utveckla vår lärarprofession. Ett första steg kan vara att aktivt och medvetet börja tala om strävansmålen.

Anne-Marie

Beställningsnumret är 622-9442-7 och priset är medvetet lågt - 98 kronor.

Eftersom detta verkligen är reklam för Vägen till Skriftliga omdömen gör jag det fullt ut; här är en beställningslapp.


 

AVTRYCK



Avtryck.
Någon lämnar avtryck i mig.
Jag lämnar avtryck på en plats.
Alltså lämnar mitt avtryck också avtryck av någon annan.
Anne-Marie

I LEDIGHETENS STILLHET



Mot mitt takbleck studsar regndropparna. Mörkret lägger ett slags täcke över alltsammans. Det är skönt att vara själv härinne. Jag har pratat så min röst försvunnit. Jag lämnade den kvar där jag sist var. Stum reste jag hem i mörkret.

Anne-Marie

Undervisning för nyanlända - ny blogg

Elever som kommer till Sverige och börjar skolan. Vi behöver alltid veta mer och fördjupa oss i de frågor som berör dessa elever. Här kan vi få stöd att utvecklas som mottagande lärare.
http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/

Anne-Marie

TANKE

En plötslig skoltanke -
frigöra - inte förgöra!
Anne-Marie

STRÄVANSMÅLEN en ordbokspromenad




Allt vi gör i skolan ska omslutas av strävansmålen. Strävan är ett av skolans viktigaste ord. Om vi tänker i termer av strävan betyder det att andra ord måste tillföras den tanken. Sträva betyder: Anstränga sig för att uppnå, ta sig fram med ansträngning, peka mot ett visst håll. Ansträngning betyder att utnyttja kapaciteten i förmågan. Det är ganska krävande ord men trots det viktiga. Det är lärarens uppdrag - att rikta verksamheten mot de övergripande målen. Jag skulle önska att vi slutade tala om uppnåendemål, för då vi talar om uppnåendemål, talar vi bara om det vi absolut måste klara av för att skola ska få kallas skola. Det är för mig ganska ointressant. Jag vill sträva och utveckla min profession, därmed tänker jag att eleverna vill utveckla sitt lärande. Det är tråkigt att inte få några förväntningar om vad man kan utmanas i. Det gäller såväl för lärare som för elev.

Om vi antar att vi ska sträva efter strävansmålen. Då måste vi läsa om ämnets karaktär och lärarens uppdrag inom ämnet. Jag tänker... att denna ansträngning som strävansmålet kräver av oss behöver ord som ... uppmuntrar, utmanar och utvecklar. Om dessa tre ord ska bli möjliga så handlar det om att alla inom skolvärlden använder sig av ord som synliggör tanke och handling.

- Du antar utmaningen! Härligt!
- Vill du ha en ny?

Ungefär så... ska jag skriva mer om strävansmålen?
Anne-Marie

SKOLBIBLIOTEKENS FRAMTID





Åh,

Åh,
Puh!
Äntligen.
Det ser ut som om skolbiblioteken ska få slippa kämpa med ATT-frågan och OM-frågan.
Att få finnas och om att få finnas över huvudtaget.
Det viskades om ett skydd av denna verksamhet.

Så nu kan skolbiblioteken börja tala innehåll igen.
VAD-frågorna kan börja utveckla verksamheten och för VEM-frågorna kan göras till levande svar.

Det är viktigt. Det är roligt. Det är som det ska vara.
Jag går igenom mitt skolbibliotek varje dag.
Den aktiviteten jag ser där är av helt annat slag än i den övriga skolan - och min bibliotikarie är värd all uppmärksamhet. För där är alla aktiva. Och där talas det läsning. För min bibliotikarie hon är av den där modellande sorten. Hon sitter och läser... och bakom datorn och utlåningen där sitter eleverna. Ja, dom sitter - eller ligger - lite överallt. De läser!


Framtidsvision - lärande rum - Beckmans elever 2008.

Anne-Marie

GODA, GODA EXEMPEL

I Skolforums pressmeddelande står följande. Jag tänker... Vi borde kontakta samtliga nominerade för att lyssna in och om möjligt få lära av:

IT-satsning gav Sundsvall årets Skolutvecklingspris


Skolforum, Nordens största utbildningsmässa, delade på onsdagen ut årets Skolutvecklingspris till Njurunda/Bredsands skolområden i Sundsvall. Skolorna i Sundsvall fick priset för sitt arbete med att använda IT i undervisningen och att göra den nya tekniken tillgänglig för alla elever. Sammanlagt 33 bidrag från hela landet konkurrerade om utmärkelsen.

– IT är ett lika naturligt verktyg som pennan för våra elever. Vi använder IT för att aktivera barnen så att de inte bara blir passiva mottagare, säger Helené Oskarsson, IT-pedagog i Njurunda/Bredsands skolområden.

Det vinnande bidraget har utsetts av en jury bestående av representanter från Skolforum, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Föreningen Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Under Skolforums tre dagar på Stockholmsmässan har de över 22 000 deltagarna kunnat ta del av samtliga bidrag och prata med de ansvariga lärarna.

– Med Skolutvecklingspriset vill vi främja kreativa idéer och bidra till att framgångsrika satsningar kan spridas. Årets vinnare är ett bra exempel på ett nyskapande och angeläget utvecklingsprojekt, säger Sirpa Wahlberg Borgström, vd för Skolforum.

Juryns motivering:
”För att ha utvecklat och dokumenterat metodiska arbetssätt som omfattar hela skolgången från förskola till årskurs 9, där alla elever ges samma möjligheter att använda IT oavsett individuella, sociala och ekonomiska omständigheter. Samt för ett utvecklingsarbete som tar tillvara de nya pedagogiska möjligheter som IT ger.”

Beskrivning av det vinnande projektet:
NIKT - Naturligt användande av IKT - Njurunda/Bredsands skolområden
NIKT står för Naturligt användande av IKT (informations- och kommunikationsteknik). Målet är att alla elever ska få samma möjligheter oavsett individuella, sociala och ekonomiska omständigheter. Vidare syftar projektet till att främja samarbete och att eleverna lär sig att värdera och granska information. NIKT ska göra så att skolan ser IKT som ett naturligt verktyg, vilket det redan är för många barn och ungdomar.

För mer information, kontakta:
Helené Oskarsson, IT-pedagog Njurunda/Bredsands skolområden, 070-191 62 00
Helena Westin, IT-ansvarig skolledare Njurunda/Bredsands skolområden, 070-653 37 91
Sirpa Wahlberg Borgström, vd för Skolforum, 08-749 41 01, 070-789 41 01, [email protected]
Ida Mlowe, pressansvarig Stockholmsmässan, 08-749 44 13, 070-789 44 13, [email protected]
Skolforums program och information om samtliga deltagare vid Skolutvecklingstorget kan laddas ner från www.skolforum.com

Övriga nominerade bidrag:
Bullerprojekt i förskolan - Förskolan Myran, Visby

Bärbart/trådlöst - Farsta gymnasium, Stockholm

Din väg - hela vägen - Milboskolan år 7-9, Gävle

Drivkraft Söderhamn - Barn och utbildning, Söderhamn

Drömverkstan - Söderhamns kommun, Söderhamn

Elevledda utvecklingssamtal - Mimer Akademien, Norrtälje

Elevvård - Elevvårdsutvecklingsprojektet i Finland, Kristinestad, Finland

Film som medel för språkinlärning - Hjulstaskolan, Stockholm

För en bättre samverkan kring barn och unga - Utvecklingsavdelningen, Huddinge

Ge språket en chans - Stadsöns förskola/Månen, Luleå

GOS (Genus- och sexualitetsnormer i Skolans värld) - Stiftelsen Friends

Hälsodiplomering - "Friskare - Smartare - Gladare" - Enskede gårds gymnasium-Lindeparkens gymnasiesärskola, Stockholm

Karlstadmodellen som pedagogisk idé i särskolan - Ormbergsskolans särskola, Luleå

Livs levande matematik och svenska - upplevelsebaserat, konkret, två-, tredimensionellt här och nu med alla sinnen! - Löttingelundsskolan, Täby

Ljuddetektiver i förskolan - Eknäs Förskola, Nacka

Nobel - Gillbo Skola, Sollentuna

NOS - Ett skolutvecklingsprojekt för år 7-9- Navet, Sjuhärads science center, Borås

Nya rum - Raus Planterings skola, Helsingborg

Producera interaktiva filmer/spel på temat Lag & Rätt - Morkarlbyhöjden 7-9, Mora

RAK - Respekt, Ansvar, Kommunikation - BUF, Falkenberg

Raketer i skolan - ett projekt som befrämjar inlärning och samarbete - Thorildsplans gymnasium, Stockholm

Samverkan årsk 1-3 - Kassmyraskolan, Botkyrka

Skriv och läs med dator i klassen - Lumparlands skola, Lumparland, Åland

STEG - Skrivning på Talets och Erfarenhetens Grund - Barn & Utbildning, Örnsköldsvik

SwedeCorn - Vibyskolan, Sollentuna

Teater/Media en skola på väg - Knutbyskolan, Spånga

Toleransprojekt - Morkarlbyhöjden 7-9, Mora

Utveckla småbarnsavdelningarna och höja dess status - Förskoleavdelningen, Fagersta kommun

"Värdefullt" - en skolutvecklingsprocess från förskola till grundskolans senare del, Hortlax skolområde, Piteå

WebMath, den oförtröttlige matteläraren- både på skolan och i hemmet - Ungdomscentrum, Umeå

www.kunskapsstjarnan.se - Kunskapsstjärnan, Varberg

Ämnesintegrering på ett teoretiskt program - Luleå Gymnasieskola, Luleå

 

Skolforum är Nordens största utbildningsmässa och mötesplats för lärare och skolledare. Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Föreningen Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Skolforum arrangeras årligen i samarbete med Stockholmsmässan. I år går Skolforum av stapeln den 27-29 oktober.

 

 
 
Vidarebefordra
   

VISITKORT

Jag sitter med en hög nya visitkort.
Visit? Kanske en aning missvisande.
Det är ju snarare ett litet kort med återträffsmöjligheter.
Nåja... jag har mina visitkort.
Det är en liten kontakthög.
Inga kort jag vill spela bort.

Anne-Marie

TACK! och THINKING CONFERENCE



Tack alla ni som lyssnade på seminarier och debatt. Jag såg en del av er i publiken, de jag kände igen försökte jag blinka lite till, le lite mot och om möjligt nicka ett hej, och ni som jag hann hälsa på, ta i hand och se varifrån ni kom - tack ni alla.

Nu är jag hemkommen från Norrköping och ett möte och en kort föreläsning för och med utvecklingsledare för norska skolor. Där föreläste också James Nottingham (GB) och Bill Martin (USA) utvecklingsvisionärer och skolutvecklare. Genom en  norsk skolutvecklare, som gensvarat på mina tankar i flera år, blir jag nu sammankopplad med internationella tänkare ... och inbjuden i ett globalt nätverk.

http://www.devisa-hb.se/thinkingconference/Explore/index.html

Så om möjligt blir det en workshop redan nästa helg i Storbritanien. Jag svarade omedelbart och genast och utan att tveka JA!
http://www.teacherdesignedschools.com/tdsprocess.asp

Hemkommen, mycket glad, mycket trött, mycket visionerande... och framtidsutsiktande, samt oändligt tacksam vinkar jag till er alla,

Anne-Marie

SKOLFORUM ett obligatorium



Stockholm Stad har ordnat så att samtliga lärare - 12 000 lärare - får i uppdrag att besöka ett seminarium på Skolforum, samt en dags besök där. Skolforum har alltid betytt mycket för mig. Där kan jag slå mig ned och diskutera pedagogik, titta på material, se läromedel, pröva en ny skolmöbel, titta på innovationer, se tekniska framsteg och längta efter att få pröva något nytt - se något jag inte visste fanns - lyssna till föreläsningar såväl öppna som i mer sluten form. och befinna mig i den trevliga tummelplats där allt samlas på en mycket liten yta - men åskådliggöra ett mycket stort skoltänk som omfattar hela Skol-Sverige.

Det borde vara ett obligatorium för lärare att vara här, en önsketanke, och kanske en vision. Stockholm Stad har en modell för kommuner att följa... och härma. Konceptet finns och syns vara mycket lyckat.

Anne-Marie

HUR GICK DET?

DET GICK BRA!

OCH TACK ALLA NI SOM KOMMER FRAM OCH SÄGER HEJ - MEN MED ETT SEMINARIUM OCH EN DEBATT OCH MASSOR AV HEJ DU, HEJ DÄR... OCH PEDAGOGISKA SAMTAL ÄR JAG NOG VÄRLDENS SÄMSTA SAMTALSPARTNER:

DET NI INTE VET ÄR ATT JAG HAR RYGGSKOOOOOOOOOOOOOOOOOTTTTTTTTTT också.

SÅ JAG LER LITE SAMMANBITET BEROR DET INTE PÅ FRÅGAN OM BETYG ELLER INTE UTAN  DET FAKTUM ATT RYGGEN INTE KÄNNS SAMMANHÅLLEN... SNARARE AV I TVÅ BITAR. FULLSTÄNDIGT FÖRDJÄVLIGT!


NU ÄR JAG HEMMA OCH NU KOMMER SNART ALLA BLOGGARE SOM JAG SPONTANINBJÖD PÅ MIDDAG:.. FREDRIK, JONAS, ITMAMMAN, ERIKA, ANNA.. OCH JAG.

SYNS I MORGON IGEN!

Anne-Marie,
som med glädje hörde Annika Hagström berätta om min blogg... och tänk... det värmde. Mycket. Det är också bloggen som skapat så stort nätverk... och alla ni läsare... nu blir jag så där tårögd... med värme till er alla från mig.


MEDVETET SE ETT KLASSRUM - lärarfortbildning



SE RUMMET - UPPLEV LÄRANDET,

Jag talar om det medvetna lärandet som äger rum då man ser ett rum. Igår genomförde jag min första "walk-around-the-room" med mina kollegor i mitt lilla arbetslag. Att medvetet se ett klassrum handlar om att lärare går in i varandras klassrum och medvetet går in i det för att utbilda sig. Det betyder att man tittar respektfullt och med lärande ögon. Jag modellade detta igår - vi satt i en kollegas klassrum - där hade vi vårt möte - och där kunde jag också åskådliggöra det jag syftar med medvetenheten att se i ett rum. Vid en medveten promenad i klassrummet ska vi hämta upp idéer som vi själva kan genomföra bland våra elever. Jag fann flera saker i min kollegas klassrum, Om dem frågade jag nyfiket. Hon fick berätta, om hur hon tänkt och vad som skulle bli, och hur arbetet hade genomförts. Därigenom bekräftas också hon - i mitt intresse av hennes idéer - blir hon bekräftad genom att hon är sedd.

GÖR DET HÄR - ELLER STÄLL FRÅGOR TILL MIG - SÅ SKA JAG FÖRSÖKA SKRIVA EN LITEN LISTA ÖVER HUR NI GENOMFÖR EN MEDVETEN - WALKaroundTHEroom.

Anne-Marie,
fotografiet är från mitt lilla klassrum bland mina fyror

PÅ PLATS under ett PARADISTRÄD



Hi hi hi - då är man där då - på skolforum - och hos Bonniers som skapat lärandets träd, äpplen, en grön oas med blomster...och en plats att slå sig ned. Jag har haft en ytterst intressant dag - lyssnat till Ann-Marie Begler och hennes tankar, mött skolvärlden och samtalat med än den ena än den andra. Forumplats med andra ord.

Imorgon debatt och seminarium,



Och här kan man boka upp en plats.



Vi syns!
A-M



PRESSAT värre!



Jag har pressat in ett möte denna morgon.
Ska delta i skolforums pressfrukost.
Ingen press på de som talar.
Men press som lyssnar och pressar ned ord i pappersmassan.
Tidningsreportrar kommer tryckpressa  ord och tankar.

Jag är inpressad i pressrummet denna morgon,
De serverar pressad apelsindricka, pressad skinka, pressgurka, och esPRESSo.
Jag är inte pressad själv, men sätter kanske press på någon.
Jag ska pressa in ett inlägg här.


Anne-Marie,
som bara har lekt med orden, men jag är där, och jag lovar skriva något litet eller något stort.

ELEVTOMT - LÄRARTÄTT



Det är en aning elevtomt i skolan denna vecka. Fritids har öppet och verksamhet. Förskoleklassen syns och fritidsbarnen fritidsleker. Men i övrigt är det elevtomt. Ödsligt. Plötsligt syns alla lärare. Lärartätt i lärarrummet. Äntligen får man prata lite med alla som man inte hinner tala med då scheman inte möjliggör detta. Inga raster ihop, inga hål i schemat som möjliggör en spontan pedagogisk diskussion. Det är behövligt med höstlov... för att förtäta samarbetet och skolutvecklingstankarna, för att arbeta med fördjupande diskussioner kring bedömningar, mål och läroplan.

Berätta gärna hur ni gör vid era skolor - hur är veckans upplägg hos er?
Anne-Marie

HITTA BONNIER UTBILDNING

Det är skolforumdagar. Mig hittar ni nog allra mest vid Bonnier Utbildnings monter. Jag brukar alltid vara där. För där är min glada och kloka förläggare, min omsorgande och lyssnade redaktör, där är redaktionen för Matteborgen som fullkomligt öser ur sig mattetankar, där syns en annan redaktör som jag talar med, där finns också en annan förläggare som jag brukar kunskapstanka hos... alla dessa människor som tidigare arbetade som lärare och rektorer. Jag har haft mina flesta och mesta pedagogiska diskussioner på mitt förlag. Utan att det för den skull resulterat i någon bok, Det har handlat om utbildning. Så där är jag - då jag inte håller seminarium eller deltar i debatten kring betygen.

Om du vill säga hej - så gör det - jag kommer bli jätteglad... och nyfiken.
Anne-Marie


SKOLSVERIGE - rundabordssamtal



Kvällsmöte hos mig - lärare från andra delar av skolsverige - vi samtalar om lärandet, IT-möjligheterna och mitt ryggskott försvinner ned i benen, ut i tårna... jag har roligt. När kvällsittningen är över så tycker jag att min rygg gör mindre ont. Som om ryggskottet vore borta. Det är en aning rikt att ha kollegor runt om i hela Sverige. Jag tänker allt oftare att det är mycket svårt att tala skola som en nationell gemensam. Den är snarare väldigt lokal. Men vi talar om lärandet i klassrummet - då har vi läroplanen gemensamt. Det är nog tur det? Men när vi diskuterar den märker vi att vi har så olika tankar kring den och ser hur olika det har blivit på olika platser... Ja, skolan fick sin läroplan 1994, kommunen fick ansvaret för skolan - allt blev nytt - och allt blev väldigt nytt... så nytt att det fortfarande är nytt...

Anne-Marie

MUSEUM - LURA ÖGAT



Nationalmuseum har utställningen - LURA ÖGAT! där konsten är märkligt förrädisk. Konstverk från 1600-talet är så levande att man tror att man kan räcka fram handen och ta ett föremål ur bilden. Utställningen är full av människor. Jag går med min kamera och får inte fotografera. Men jag tittar på konsten, ser på människornas ivriga glädjeögon när de betraktar och låter sig föras med och in i lurendrejeriet. Så går vi alla på ett led i en trång passage där små rum visar upp märkliga saker... folk skrattar... och så plötsligt står vi framför en spegel. Vi ser den inte utan tror att vi tittar in i ett annat rum. Spegeln lurade oss. Vi såg oss själva utan att se oss... vi såg bara rummets fortsättning och människorna som var i det...Så känner vi plötsligt igen oss... ser oss själva... och blir förvånade.

Anne-Marie,
som därefter log mot några verkliga människor som såg ut som om de vore klippta ur en tavla. Och jag tror jag såg in i ett riktigt svart hål - eller eventuellt en platt yta som absorberar allt, min blick, mina ord...men så såg jag att det var en utbuktning istället för en konkav yta - men ett svart slags hål för total försvinnande.., läskig upplevelse.

HÅLLA I HANDEN



Att hålla en liten i handen. Jag hör knappast vad den här lilla ungen säger...det blåser och hon pratar hela tiden. Däremot känner jag att hon pratar.. hon rör handen hela tiden. Fingrarna spretar och något ska sägas...

Jag lyssnar och håller om språket i barnets hand. Vi språkar där vi går! Vuxenvärldens privilegium. Att lyssna och delta ett denna promenad.
Anne-Marie

SKRIVA BARNDOMSMINNE

- Får vi skriva om ... och om...., säger eleverna i mun på varandra.
- Javisst, ni kan skriva om ett barndomsminne, svarar jag på de ivriga förslag eleverna ger.
- Vadå barndomsminne, jag är ett barn, jag kan väl inte minnas det jag är, svarar en klurig liten en.

Anne-Marie

GNUTTA KÄRLEK och LIVETS MENING




Vad är meningen?
Denna eviga fråga.

Meningen för mig är den jag nu uttalar.
Och vem är jag i denna mening?
Jag började mitt liv med ett litet, litet människopip.
Jag tror jag kommer avsluta mitt liv på samma sätt.
Med ett litet pip.

Men däremellan kommer jag båda att viska, vara högljudd, skratta och gråta.
Men kärleken? Det är nog själva kraften. Närheten i meningen det meningsfulla.

Läs
http://plommenad.blogg.se/2008/october/meningen-med-livet.html?_tmp=2a1de91dffd6ee6a928547f711be30c9777e778b
Vem är jag? frågar skribenten där.
En jag tycker mycket om, svarar skribentens livskamrat.

Så ska det vara -  ungefär så!

Anne-Marie

som tackar Plommenad för en liten vacker berättelse.

FOKUS PÅ FEL SAKER - prov och test

Tester, prov och ständiga diagnoser av var eleverna befinner sig och med vad eleverna befinner sig där de är -
skapar INTE ett bättre lärande. Foskningen pekar inte på provet, testen som de framgångsfaktorer som stöttar lärandet i eleven.

Närhet, samtal, dialog, uppföljning och utvärdering, samtalspartners i klassrummet (samtal tilllsammans med annan elev kring undervisningens fokus), korta undervisande fokus, individuell undervisning och förväntningar i form av utmaningar skapar lärande i klassrum. Testerna och proven är ofta ångesframkallande och stressutlösande, och syftar egentligen mest till att läraren får ett kvitto på sin undervisning. Som ett avklarar moment, som testas,

Och om då resultatet inte är det som förväntas - skulle det vara mer intressant att utvärdera undervisningen snarare än att betygsätta eleven. Jag ser gärna på proven som en utvärdering av min undervisning. Jag kan därför använda proven som ett underlag för elev och lärardiskussion.

- Den här uppgiften? Hur kan jag eller ni utveckla en bättre förståelse för det här? Brainstorma!
- Vad kan jag göra för att resultatet blir bättre hos alla? Ge mig förslag?

Jag brukar säga till mina elever, de få gånger jag ger prov eller gör ett test, att detta gör vi för att jag ska få en överblick över min undervisning och att den går åt rätt håll. Jag gör inte detta för att bedöma er utan för att få hjälp att utvärdera mig.
Det brukar ha en helt annan effekt - eleverna gör proven, testerna - och ger mig klara och tydliga noteringar om vad de själva behöver mer hjälp med och vad jag kan göra för att hjälpa dem,

Anne-Marie

pröva - om eleverna känner sig trygga i lärandesituationer så kommer de att ge så många infallsvinklar kring hur lärandet kan utvecklas hos läraren och hos eleverna. Det blir lärande! Utvecklande sådant

UT-SEENDE

Utseende och ut-seende är två olika ord.
Utseende handlar om hur man ser ut...när någon tittar på en.
Ut-seende handlar om hur man ser ut... då man ser ut på någonting.
Mitt utseende har jag inga synpunkter på - det är det andra som har. Men som de flesta så odlar jag min fåfänga så länge jag får och kan. Det började jag göra då jag blev femtio. Jag putsar fasaden skulle man kunna säga. Som de flesta med andra ord. Vi lever i en tid där vi tittar mer på hur vi ser ut än hur vi tar oss ut. Jag vill gärna ta mig ut. 

Men rynkborttagaren som jag fann här ... där går gränsen. Jag tänker heller inte följa gymnastiken i videon. Jag tänker fortsätta att vara den jag är.
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/10/i-djupa-veck.html

Anne-Marie



TILLSTÅND



Jag smyger in genom den öppna butiksdörren.
- Får jag fotografera dockan igen?
Butiksinnehavaren ger mig härmed tillstånd för all framtid;
- Du får fotografera henne, svarar han, Är du fotograf?
- Nja...Näe...
Jag fotograferar. Butiksinnehavaren berättar varifrån dockan kommer. Hon har andra hår också. En brun peruk plockas fram ur skrubben där kunderna inte har access. Jag följer nyfiket med. Han sätter på henne hennes andra hår. Hon passar inte i det. Hon passar bäst i det hår hon har.
- Vad heter hon? frågar jag.
- Hon är inte döpt! säger han.
- Mmm, svarar jag.
Sedan berättar jag om mina 500 skyltdockor jag har fotograferat. Men den här har jag mer eller mindre en relation till. Hon ser ut över mina nejder varje dag. Jag berättar om att jag skriver blogg. Han får min bloggadress. För att se sin docka.
- Fråga dina läsare vad hon ska heta, utlys en tävling så lovar jag att döpa dockan efter det namn som dina läsare ger henne.
Det tyckte jag var en lysande idé.

Välkomna att namnge henne!
Jag döper henne till...

Anne-Marie,
som nu ska rusa på middag och träffa nya levande människor. Inte dockor.


ELEVUTVÄRDERING - INSIKTSLÄRANDE



ELEVUTVÄRDERING

Vi lär oss att utvärdera. Jag måste vara tydlig. De flesta elever utvärderar negativt - i tron att göra läraren till lags - en kvarleva av bristsynen och det ej tillräckliga. Därför skriver jag alltid - skriv snällt om dig själv - beröm dig själv - och då eleven får gensvar av mig - allt i muntlig form - så berättar jag vad jag ser av lärandet. Detta gör jag muntligt. Då får eleven skriva ned vad jag sa om arbetet. Då ser jag tydligt hur mina ord uppfattas, och kanske också missförstås och hur nära eleven är att göra mig till en slags domare och inte en medtänkare. Processen är lång och omfattande. En dag har eleven förstått att lärandet inte handlar om att tillfredsställa läraren utan att synliggöra processerna inne i eleven och att eleven ska självskatta processernas betydelse för sig själv - inte för mig. Jag har många utvärderingar... mina årskurs fyror utvärderar alltid sina arbeten - processen är i gång - lärandet kallas det. Och det angår mest eleven. Jag är bara ett medel för att lyckas.

Anne-Marie,


UTVIKNING FRÅN ÄMNET

Men ämnet är kärlek.
Och kärlek kan förklaras.
Och den man som sitter och väntar... han väntar.
Hon kommer! Gående!


http://www.ted.com/index.php/talks/john_hodgman_s_brief_digression.html

Great Talk!
Anne-Marie

VARA - en absolut rättighet



Det jag ser av denna lilla medmänniska är allt det jag önskar se hos ett barn och barnets omgivning. Denna lilla är två och ett halvt år - hon är alltid en gemensam del av oss andra då vi är tillsammans. Det hon kan göra själv det får hon göra själv - ingen tar ifrån henne hennes självgörande - gör fortare, gör bättre, gör effektivare - och när hon har fått göra det som hon ska göra - så är det heller ingen som rättar till, korrigerar, kommenterar eller gör en min av alldeles för mycket stolthet eller min av alldeles förfärande besvikelse. Nej - hon gör det hon ska göra för att hon är den hon ska vara - Hon är ett själv - och som detta själv respekteras hon - precis som hon också respekterar oss andra som är där vi är i vårt själva.

Jag ser så mycket vackert samspelande i detta sammanhang. Jag ser en sådan stark liten människa växa sig större bland andra människor. När hon frågar om det hon frågar - är det på samma sätt som jag frågar när jag frågar - Vill du? Ska vi? Hur tänker du? Vi satt och målade ihop - denna två-och-etthalvtåring och jag. Jag målade ett öga. Hon målade något helt annat. Vi kommenterade vad vi såg, inte hur duktiga vi var på att måla. Dagen efter ligger målningen kvar på golvet. Denna lilla två-och-ett halvtåring ställer sig och tittar på målningen. Hon ler - Ami! säger hon. Ami målat! Och därigenom blir jag en alldeles egen person i hennes liv. Och hon - som jag inte har annat än känslomässiga släktband till - blir en högst självständig person i mitt liv.

Jag tänker så ofta på detta med själv-förtroende. I görandet, i samspelandet så gör vi vårt självförtroende. Det handlar om att vara. Och det är svåra saker. Vara tillåtande, vara respektfull, vara... med!

I djupa funderingar kring självet, människan och tillblivelsen av det egna!
Anne-Marie

HÖSTLOVSFUNDERINGAR

Detta är ett svar av en trogen läsare:

"Jag hoppas också att så många elever som möjligt får ett bra höstlov. trots allt skit som skrivs om skolan vet vi ju att många elever har det värre på loven - utan den trygghet de kan hitta i skolan. Många har ju sina bästa vuxenkontakter där. Trots allt."

Ja, måste jag tillägga. Visst är det så att många elever har sin trygghet i skolan. Det är så. Och med den insikten krävs det att lärarna är mycket medvetna om sin roll som förebilder, omsorgare och stllföreträdande hopp om framtiden.

Anne-Marie

UTVÄRDERINGAR

Självständiga utvärderingar gör eleverna efter varje arbete.
Kollektiva utvärderingar gör vi muntligt varje dag. Då talar vi om vem vi lärt oss av och vem vi samarbetat med.
Ibland gör vi veckoutvärderingar på blädderblocket.


Eleverna får göra sin först - idag står det bland annat att det är bra att lära sig samarbeta med helt nya personer i klassrummet. Detta har vi utvärderat dagligen, efter varje ny konstellation. Vi lär oss att samarbeta. För att det ska bli bra måste ungarna ha ett tydligt fokus att samarbeta kring och en tydlig struktur hur samarbetet ska se ut. Samarbetet handlar om att ha en samtalspartner... som stöttar och utvecklar arbetet och lärandet.

SYNLIGGJORD LÄRARUTVÄRDERING

Idag fick eleverna fylla i min utvärdering. Ibland minns jag så fruktansvärt dåligt. Då behöver  eleverna hjälpa mig. Det är bra att inte komma ihåg... för eleverna lägger orden i min mun och därmed blir det tydligt hur de tror och tänker att jag uppfattar undervisningen och lärandet.

Så här blev frökens blädderblockutvärdering denna vecka, elevernas ord i frökens mun, men omskrivet med vuxna ord:

B R A   S A K E R       

UPPSTARTSSAMLINGARNA - morgon och vid raster
Samlingarna. Det tar 1.25 min att komma in i klassrummet, sätta sig ned i ringen och vara tysta så att lektionen kan börja. Jag börjar alltid med att ge. Inga                 
överflödiga ord om något annat än  överflödande ord ur högläsningsboken. Detta betyder att alla starter efter rast börjar med högläsning i någon form.
Eleverna tar tid och har själv kommit överens om hur lång tid en uppstartssamling ska ta - max 3 minuter... vilket de aldrig har.... vi är konstant nere på en och en halv minut. (Ska skriva om det här i mina tankar om demokratisk tid, jag vet vad jag gör och vad jag eftersträvar).

SAMARBETSUTVECKLING och SAMTALSPARTNER
Samarbetspartnern och utvecklandet av samarbets och samtalspartner. Aktivt medvetet tänk som kräver mycket modellande och utvärdering av genomförandet.
Eleverna är inte lämnade vind för våg. Jag finns där hela tiden och stöttar vid svårigheter eller se möjligheterna.    


LYSSNA PÅ HÖGLÄSNING                                                                                           
Lyssnarförmågan hos eleverna.      
  
KONCENTRATIONEN VID SJÄLVSTÄNDIG LÄSNING
Koncentrationen vid självständig läsning. Det läses som bara den i klassrummet. Många läser självständigt engelsk litteratur. Denna vecka har antalet engelska läsare ökat. Så ska det fortsätta. A-M har uppgifter att utveckla här.

ÅTERGENSVARET TILL LÄRAREN - TILL MIG - HURRA!
Hur eleverna återgav hela storboksläsningen av den engelska storboken I´M THE KING OF THE MOUNTAIN. A-M fick skratta gott och fick höra hur alla hade lärt sig en massa engelska. Som en gåva. Jag bugar, tackar och bockar för det. Tack eleverna!


A T T    U T V E C K L A    T I L L    N Ä S T A    V E C K A

PRESENTATION AV UNDERVISNINGENS FOKUS

Anne-Marie måste få tala till punkt under redovisning av undervisande fokus. Eleverna ska utvecklas att ta aktivt ansvar för denna lärandesituation.
Anne-Marie får tala klart - därefter får alla reflektera och ställa frågor innan arbetet kan sätta fart och igång. Därefter ska arbetet vara självgående.
Eleverna tycker att Anne-Marie ska få tala till punkt  - och inte springa iväg för att sätta igång... (vilket i och för sig är en iver och glädje jag har svårt att motstå).

INSPIRATIONSSAMLINGARNA

Att eleverna släpper allt för händer under en kort stund för att få delge varandra ideer och inspirera varandra i skrivande, tänkande och utvecklande av undervisningens fokus.
Eleverna vill inte sluta arbeta... (vilket i och för sig är hur roligt som helst, men denna samling betyder ytterligare skjuts i det kreativa lärandet.)



Kort och gott, det är en mycket nöjd fröken som vinkar av sina fyror då de springer iväg och har höstlov!
A-M

 


HÖSTLOVSFÖRDJUPNING



Höstlovet nästa vecka innebär att skolan är tom på elever. Det är ödsligt. I skolan syns lärare i lärandesituationer, föreläsningar och i utvecklingstankar. Det är bra och tiden bör förvaltas väl och noggrant. Lärare som möts kan åstakomma förändringar och fördjupningar. Nu väntar förankring, fördjupning och utveckling av de skriftliga omdömen vi har att skriva och ge från och med denna termin. Ansvarsfullt uppdrag vilar på oss. För allt vi lärare gör skapar avtryck, på gott och ont, hos och i eleven.

Anne-Marie

FRAMTIDENS SKOLA



Skoldebatt på TV ikväll. Jan Björklund talar om svensk skola och problemen i den. Jag längtar efter samtalet om skolan där man tydligt ser framåt. Vilken skola har vi om tre år? Vad behöver barn lära sig om tre år? Hur ser samhället ut om tre år? Detta problemsökeri - tänk att lyfta fram något bra, stärka skolan. Om det nu är två miljoner människor som är knutna till svensk skola på något sätt så är det ganska kränkande att tala i dåtid och inte i framtid.

Om några år... då kommer denna lilla unge till skolan. Det är knappt fyra år dit. Jag vill se framåt!
Anne-Marie

ÅSKÅDLIGGÖRA SAMARBETEN




Allt vi gör i klassrummet handlar om att utveckla samarbete, språk, nya kontakter, nya arbetspartners. För att synliggöra detta behöver samarbeten utvärderas och muntliggöras. Detta ser jag till att skapa ständigt. Denna gång syns det i elevernas gensvar till varandra, vilka elevernas texter åskådliggör här:
.

Jag har samarbetat med /elev/. Det var roligt. Jag hjälpte /elev/. Han vågade gissa och behövde knappt någon hjälp alls.

Samarbetet med /elev/. Jag tycker det gick bra. Hon hjälpte mig med engelskan. Hon är snäll. Det är ganska svårt men det gick till slut. Det var kul. Jag vill och kan göra detta en gång till.

Utvärdering om samarbetet: Jag jobbade med /elev/. Det gick bra. Vi jobbade och tjaffsade inte. Hon kan jättemycket.

Jag samarbetade med /elev/. Jag tycker det gick jättebra! Han kunde mycket som inte jag kunde och jag kunde lite som inte han kunde. Vi lärde varandra!! Det var kul att samarbeta med /elev/.



Så ska det vara!
Om man har en samarbetspartner vid varje arbetstillfälle så fördjupas lärandet. Det är min tanke. Dessutom har eleverna roligt. Och så ska det vara.
Anne-Marie


SPEGELBIL(D)EN



Husfasaden är en aning förvrängd.
Detta är en spegelbild.
I bil-lack.
Så kan det bli.

Anne-Marie

UPPBACKAD av UPPBACKARE



Jag har en mängd uppbackare! Ibland behövs de. Och alltid backar de upp precis då jag backar bakåt. Då puttar mina uppbackare på och för mig två steg fram där jag upplever mig ta tre steg tillbaka. Det är bra. Jag behöver mina uppbackare. Det är stöd i mitt ensamma liv och i mitt strävande av de förändringar jag önskar och försöker genomföra i mitt klassrum. Jag kan bara tacka er för det! Och en dag återge.

Anne-Marie

DEBATT PÅ SKOLFORUM - pressmeddelande

Årets debattämnen på Skolforum: makt, betyg och lärarutbildning


På årets upplaga av Skolforum debatterar bland andra utbildningsminister Jan Björklund och de två lärarfackens ordföranden under rubriken ”Vem har makten över skolan?”. I debatten medverkar också företrädare för skolledarna och för de svenska läromedelsproducenterna. Betygsfrågan och lärarutbildningen står i fokus för andra programpunkter på Skolforums stora debattscen.

På Skolforums första stora debatt diskuteras vem som har makten över den svenska skolan och hur resurserna till skolan påverkas av finanskris och vikande konjunktur. I panelen under måndagens debatt finns utbildningsministern och företrädare för lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer samt för de svenska läromedelsproducenterna.

– Halvvägs in i mandatperioden har regeringen hunnit sjösätta flera reformer på skolans område. Debatten med utbildningsminister Jan Björklund blir ett viktigt tillfälle för diskussion, säger Sirpa Wahlberg Borgström, vd för Skolforum.

Tisdagens debatt tar upp betygens värde och funktion. Från och med den här terminen ska samtliga elever från årskurs 1 få skriftliga omdömen – omdömen som också får vara betygsliknande. Hur påverkar det elevernas motivation och utveckling? I panelen finns forskare, lärare, politiker och elevföreträdare.

På onsdagen diskuteras varför lärarutbildningen inte har fungerat och hur den borde reformeras. Företrädare för den nyinrättade Skolinspektionen, Liber, Stockholms universitet, Malmö högskola och Sveriges Förenade Studentkårer deltar.

– Samtliga årets debattämnen är högaktuella och sätter fokus på frågor som är viktiga för skolans utveckling. Ämnena berör såväl elever som lärare och skolledare, säger Sirpa Wahlberg Borgström.
Journalister hälsas välkomna!
Se hela programmet för debattscenen här.

Tider:
Måndag 27 oktober kl 14.00: Vem har makten över skolan?
Tisdag 28 oktober kl 14.00: Betyg och bedömning – för vem?
Onsdag 29 oktober kl 14.00: Vad behöver lärare i sin utbildning?

Plats:
Samtliga debatter äger rum på Debattscenen, Skolforum, Stockholmsmässan.

Jag sitter med i debatten på tisdagen. Välkomna om ni är där!
Anne-Mari
e

 


KOLLEKTIV RÖRA OCH SKRATT




Hi hi hi

Igår var jag på Friskis & Svettis.
Passet var fullt.
Mannen som fick igång oss var glad, lugn och tydlig.
Han manade oss genom att göra själv.
Fick mig att göra mer än jag orkade.
Passet var tufft.
Men det var som om kroppen skrattade.
Jag log hela tiden.

Den glädjen sitter fortfarande kvar i kroppen idag.
Träningsvärk kallas det.

Anne-Marie


DEMOKRATISK TID I KLASSRUMMET

Jag funderar mycket över demokratin.
Jag tänker ofta på tiden i relation till demokratin.
Det har inneburit att jag förändrat några saker i klassrummet.
Talutrymmet är en klassisk fråga... men det finns andra saker som man kan förbättra och som kan skapa mer tid. Mer av kvalitet och en förstärkning av det demokratiska rummet.

Jag återkommer!
Anne-Marie

ORDSLARV



Jag är känslig för hur vi talar om barns lärande och lärande utveckling.

Man kan aldrig slarva med orden kring något så viktigt som ett barns utveckling.
Att utveckla sin människosyn handlar om att ständigt föra upp den frågan i alla sammanhang vi talar barn och lärande. Att tala och utveckla vår kunskapssyn likaså. Jag tycker inte om att orden inte betyder det de ska och att vi använder ord slarvigt. Jag hör det lite då och då. Det bekymrar mig.

Anne-Marie

INLÄST MEDDELANDE



Det kändes som bomull. En inläst röst på min mobil. Det kom ett samtal igår och alldeles nyss lyssnade jag av det. Alldeles stilla satt jag med luren tryckt mot örat. Lyssnade in varje ord. Så ringde jag upp min telefonsvarare igen... lyssnade en gång till. Så vackert lät meddelandet. Jag ska behålla det inlästa så länge det går. Så länge det om möjligt går.

Anne-Marie

VACKRA BLOGGENSVAR!

Tänkte ge mig tilkänna. Jag har läst dina ord, funderingar och tankar länge nu.
Jag är en lärarstuderande som snart har min examen. Jag tänkte skriva att jag snart är färdigutbildad, men efter att ha läst och funderat kring det du skriver har jag insett att jag nog aldrig blir färdigutbildad i en mening.
Jag har nog aldrig funderat så mycket kring min egen roll som lärare sedan jag hittade din blogg.
Tack!
Jag är här och läser, funderar och tänker flera gånger varje dag. Jag läser gamla inlägg, kollar kommentarer och lär mig av dem också.
Jag har tusen och åter tusen frågor till dig, men väntar lite med dem. Ibland svarar du på mina frågor utan att jag ens viste att jag hade just den frågan. Men framför allt tänker jag för mig själv.



Bästa, bästa bloggläsare.
Ditt inlägg hos mig är värt sitt alldeles egna bloggensvar.
Jag värms av dina ord. Läraryrket är att acceptera att man aldrig är färdig. Läraryrket förändras ständigt.
Du är en mycket välkommen läsare, och jag tycker absolut att du ska ge dig tillkänna oftare, begära något du vill ha belyst av både mig och de som svarar i min blogg. Möts vi någongång så ge dig till känna. Jag lyssnar gärna, berättar gärna och utvecklas gärna i relation med andra lärare och lärarstudenter. Allt gott,
Anne-marie

KLASSRUMSTYSTNAD





- Gympa!
På en given signal försvinner mina fyror ut ur klassrummet. På vägen ut stannar de till och säger:
- Vi syns i morgon!
Nu sitter jag här. Tystnaden i detta levande rum är nästan öronbedövande. Det är för tyst. Ett klassrum är där barnen är, där är vi ihop. Här är jag nu ensam. Vänder ett papper eller två. Vänder och vrider på ett elevarbete. Ser framstegen. Ser framtiden!

En lycklig fröken tar sina kaffekoppar och beger sig till lärarrummet. Det är snart stormöte och rektorsgenomgång.
Anne-Marie

MIN ORGANISATION



Min klass!
Idag har vi arbetat med dialogerna igen.
Låtit böckernas dialoger bli uttalade, spelade, dramatiserade, nedskrivna, omskrivna. Aktiviteten är stor.
Jag slår mig ned i soffan...ser ut över aktiviteten. Summerar den. Samtliga är i full gång, i full fart, i full aktivitet. Jag letar efter min skolchef. Han sitter hos en elev. De samspråkar. Det gör mig gott. Eleverna ska kunna uttrycka vad vi gör ihop i detta rum. Det är inte jag som ska göra det. Om jag är den enda som vet vad som sker härinne så är undervisande fokus inte tydligt. Det är eleverna som  ska kunna sätta ord på verksamheten och arbetet i den. Därför är det viktigare att eleverna får ordet än att jag får det. Jag har mycket, mycket arbete kvar innan min lärandeorganisation är fullt utvecklad.

Jag strävar efter att ha

* Individuell undervisning - nästan fullt genomfört

* Vägledd undervisning - under utveckling

* Helklass undervisning - i gemensam form av det slag jag genomför så måste jag bryta med gamla traditioner. Delvis genomförd.

* Helklassundervisning i förmedlande form - traditionell undervisningsform, men den ska också utvecklas. Målet är att den ska vara en kort genomdragning av undervisande fokus. Alltså tydligt fokuserad. Kan alltid utvecklas att bli bättre, tydligare, med tydligt fokus.

* Halvklassundervisning - undervisning som samlar upp dem som behöver ytteligare fördjupning, är klara och ska få nya utmaningar eller de som behöver mer repetition för att förstå arbetet (under utveckling).

Jag är en ivrig person privat, men i lärande sammanhang är jag långsiktig, noggrann, medveten och utvärderande. Det handlar om att skapa ett klassrum och en organsiation som frigör krafter, inte bakbinder och hindra, där ansvarstagande utvecklas och ges. Mitt tänk är under görande. Eleverna går från görande till tänkande. Långsiktighet är ordet.

Om ni undrar - ställ frågor här på bloggen!

Anne-Marie

PLÖTSLIGT ENSAM



Det annars så folkrika London. De välbesökta tunnelbanestationerna. Så fann jag mig plötsligt ensam. Inte en människa. Som om jag vore som i min barndoms saga - ensam i hela världen. Sagan handlade om Palle. Palle vaknar upp och går omkring i sin välkända värld och kan göra precis det han vill - för han är ensam i hela världen - men det som först är roligt förändras till att bli tråkigt. Det är inte roligt att vara så fri från andra människor att man kan göra precis det man vill. Det är en mardröm och Palle vaknar upp till verklighetens tillhörande där människor befolkar hans närhet.

Då jag stod här kände jag mig som Palle. Men till skillnad från Palle var jag vaken och väldigt medveten om alla de människor jag har i min närhet - vänner, kollegor, elever, barn, släkt... och grannar, bloggvänner, förlagsfolk och ... inte är jag ensam. Jag fascineras av detta plötsliga ödsliga. Här är jag. Ensam i en tågstation i London. Det är en aning ovanligt. Jag knäpper av ett kort. Så jag kan minnas tillfället.

Allt gott därute, ni läsare,
Anne-Marie,

som minns min barndoms saga, tänker på mina vänner, tänker på att jag är tillhörande och samspelande med så många andra. Tågstationen till trots.

SKOLCHEFEN

Idag kommer min skolchef på besök.
Han ska vara i klassen och ta del av undervisningen.
Det glädjer mig storligen. Jag har mycket studiebesök,
många som vill ta del av tänk och praktik.

Nu kommer min skolchef,
Han är så välkommen.
En skolchef är mitt i verkligheten!

Anne-Marie

SINGELRIKETS FINESSER



I singelriket händer det att folk stöter ihop. Det är trångt här i detta rike. Man stöter ihop på tunnelbanan, man stöter ihop på bussen, man trängs i snabbköpskassan, man ... tja... är bland så många. Men inte sticker man ut för det. Inte träffar man den där som gör singelriket till ett tvåmansland. Det är många som är singlar. De singlas hit och det singlas hit. När jag handlar idag, så handlar jag för mig. Det blir det som alla andra handlar i min singel-ICA-butik. De där inköpen för oss i små hushåll.

Jag, som en gång köpte så mycket mjölk, bröd, potatis, smör, socker... och bar hem för att se en hel familj växa till sig och bli jättestor, står nu med min röda plastkorg och köper något litet att äta. Det är faktiskt helt ok. Det är som det ska vara.


Anne-Marie

PERSONLIGARE




Några av mina läsare ber mig skriva om lite annat än skolan, skriv om dina tåsagor, skriv om att göra skillnad, skriv om singelriket... och jag tänker... det är inte ofta jag skriver om mina tår, om singelriket, om skillnader... men jag inser att jag har tårna nedklämda i trånga skor med klack, befinner mig i singelriket och tänker banne mig göra skillnad. Jag ska vässa pennan och återkomma med sådant också.

Anne-Marie

STRÄVANSMÅL

Det är nästan synd att detta ord - Strävansmål -  inte förekommer oftare då vi talar om lärandet och utbildningen i skolan. Uppnåendemålet är bara den lägsta nivån, vilka alla, ALLA, har rätt att uppnå. Strävansmålet är målet från dag ett i skolan till den sista dagen. Det är lärarens uppdrag som syns i strävansmålet...och vad undervisningen ska syfta till. Det är också viktigt att man läser in sig på vad ämnets karaktär är och hur vi förstår det område vi undervisar i.

Anne-Marie

BORGAR FÖR MATTE - ur min mail till min blogg!

En mycket god vän är matematiktänkare!
Jag fick detta på min mail och tackar givetvis för detta.

Mitt tidigare inlägg handlade om vad jag önskade problematisera kring det gigantiska talet 1 500 miljarder. Jag kan konstruera hur många frågor som helst så att eleverna börjar intressera sig... det handlar om öppna frågor. Här kommer nu en god väns matematiktänk kring 1 500 miljarder. Jag tackar, ler och blir ännu mer förvånad över värdet och storleken på talet 1500 miljarder.
Vi slänger oss så ledigt med siffror, tal, summor och ... tja. Jag önskar mig tretalets mångfald. Tre goda önskningar ur sagans värld. Men som sagt - verkligheten påkallar uppmärksamheten fullt ut. Inte plats för fantasier eller sagor, trots att det är fantasisummor vi talar om.

Här är en läsares bidrag till min blogg:

Det handlar om begreppen miljon och miljard.

Ett bra sätt att visa skillnaden, mellan miljon och miljard är att visa i antalet sekunder.


På en minut går det 60 sekunder. På en timma går det 3 600 sekunder. På ett dygn är det 3 600 ∙ 24 = 86 400 sekunder.

Sen kan du dela 1 000 000 sekunder med 86 400 sekunder, då får du följande 1 000 000/86 400 = 11,574074.

Det betyder att 1 000 000 sekunder motsvarar ungefär 11,5 dygn.

1 miljard motsvarar som bekant 1 000 miljoner. Du kan alltså multiplicera 11,5 med 1 000 och då får du antalet dygn som motsvarar  1 miljard.

 11,5 ∙ 1 000 = 11 500 dygn. Nu går det som bekant 365 dygn på ett år alltså kan vi dela för att hur många år  1 miljard sekunder är.


11 500/365 = 31,5

 Nu är skillnaden tydlig: 1 miljon sekunder är det samma som 11,5 dygn

                                   1 miljard sekunder motsvarar 31,5 år


1 500 miljarder sekunder är alltså 1 500 ∙ 31,5 = 47 250 år


Vad sägs om detta?




Jag kan bara tacka. Och vad kan jag säga - HJÄLP! HJÄLP! Så stort var 1 500 miljarder.

Elev UTVÄRDERINGAR: PRAT I BOKEN!

Jag tyker att det var jette roligt att jobba med det här tycker jag det är roligt att ann - marie komer på sona jette roliga upjifter.

Idag kräver jag att Anne-marie lusar upp mig till 17 anars blir jag rasande. Jag läser tvremsorna.

Jag gillade  den här uppgiften för att man skulle skriva vad dom sa i boken. Jag  tycker jag klarade uppgiften .uppgiften var super lätt.

Jag var bra på det här. jag vill göra detta igen. Det var roligt. Jag tykte att den här uppgiften var rolig för att man skulle ta ord från böcker jag läste så härligt så a-m skrev puss på mitt papper.


Det var kul att skriva dialoger.
Önskar någon gång att vi kan göra en dialog bok.
Anne-Marie sa att jag läste med inlevelse och att jag skrev fint.
Nu hoppas jag att Anne-Marie kan upp fylla min önska. :)


         Prat ur min bok
Det här arbetet var roligt.
Det som var bra med den här arbetet var att
man läste och jobbade nästan samtidit.
Jag vill göra om det här!!!


                 Prat ur min bok
Det här var en rolig uppgift tyckte jag.
Det här utväcklar både läsningen och skrivningen.
                         ELEV

 

 

MINA ELEVER SYNLIGGÖR EN HEL DEL. DET BRUKAR ELEVER GÖRA. DET ÄR DET SOM ÄR SÅ FIFFIGT. NÅGON SKREV OCKSÅ ATT DET VAR TRÅKIGT OCH ATT DE ALDRIG VILLE GÖRA DET IGEN. Så är det med utvärderingar. Anne-Marie


1500 MILJARDER?



1 500 miljarder?

Hur mycket är det egentligen? Går det att räkna? Kan man överblicka penningahögen? Eller är det bara siffror som kan åskådliggöra hur mycket det är? Hur mycket är det i verkligheten? Varifrån kommer pengarna? Om vi fördelar summan på varje svensk hur stor andel har varje enskild individ? Hur många nollor ska vi skriva om vi ska ersätta ordet miljarder med nollor? Är summan avrundad? Ge flera alternativ till ett närliggande belopp, såväl ett undre som ett övre, hur kan de se ut? Hur påverkar detta ekonomin i framtiden? Hur påverkas Sverige av omvärlden? Hur lång tid tar det att spara ihop 25 000 kronor? Vad krävs för att kunna spara? Varför ska man spara? Vad händer med nationens ekonomi om människor slutar handla och börjar spara sina pengar? Vad ska pengar användas till? Hur ser din ekonomi ut? Vad är svårt med pengar? Vad är lätt med pengar?

Vore roligt att göra lektioner av detta.

Själv har jag svårt att verkligen förstå hur mycket pengar 1 500 miljarder är!

AUGUSTPRISET

Jo - jag såg att Bruno K Öijer var nominerad, Förlåt alla andra nominerade men jag fann genast min vinnare (kategorin skönlitteratur).
Anne-Marie

HI HI HI HI



Jag känner mig plötsligt glad. Igår gick jag omkring i singelriket och suckade. Gick in i alla affärer jag fann i mitt rike. I en seconhandaffär för herrkläder blev jag stannandes länge. De spelade så bra musik. Så mannen bakom disken skrev av artister och låtar och sträckte fram några lappar med musik jag bara måste köpa - Patrick Watson; The great escape och Close to paradise och John Rouse; Nashville. Idag hittar jag lapparna i min jackficka. Blev så glad. Vänliga människor som delar med sig av sina intressen, musiksmak och berättelser gör mig lycklig och rik. Så vill jag ha det.

Anne-Marie,
som plötsligt ler mot framtiden.

SKRIFTLIGA OMDÖMEN Förankrade hos eleverna?



Vi talar om De skriftliga omdömen lärare har att skriva kring om våra elevers kunskaper. Rektorn är huvudansvarig för utformandet av dessa. Regeringen gav skolan uppdraget den 15 juli 2008. Men var är elevernas inflytande? Vad vet de?

Hur har skolorna talat om detta med eleverna?
Hur ska eleverna förstå ett skriftligt omdöme, ett betygsliknande skriftligt omdöme och ett eventuellt betyg?
Jag undrar hur skolorna har talat med eleverna om detta som kommer att sättas i händerna på eleverna?

Sverige har skrivit under barnkonventionen. Barnkonventionen syns i läroplanen. Där står att barnet har rätt att uttrycka sig i allt som angår barnet. De skriftliga omdömena, i vilken form som helst, torde vara just en sådan fråga - dvs - en fråga som i högsta grad angår eleven. Det handlar ju om dem.

Anne-Marie

I BILIOTEKET

- Jag undrar om jag blivit en nörd? Jag har läst sex böcker. Det är mitt världsrekord, säger en kille som börjat läsa.
- Vad härligt säger jag som hör det han säger.
- Ja, det är jättekul att läsa.

Jag anar att bibliotikarien har ett finger med i spelet. Hon log då hon bläddrade i bokhögarna.
Jag ska intervjua den killen. Jag tror han sitter inne med en del av lösningen av läsningen själv. Så jag återkommer.

Anne-Marie

SEENDET



Frågan är alltid - hur ser vi på saker och ting?
Hur ser vi på varandra?
Vad gör vi med det vi ser?
Att bli sedd, barnets rättighet, är också min kollegas rättighet.
Att se.
Att bli sedd.
Bekräftelsen syns i seendet.
Blicken.
Anne-Marie

BLOGGMÖTE PÅ SKOLFORUM...?

I ett av svaren på mina blogginlägg står detta:

Bloggen skapar möten skriver du- så rätt. Att ha mött dig -både på bloggen och sedan i real life- har betytt mycket för mig. Och jag hoppas på mer, impulser, betydelse- kanske någon form av samarbete? Och också att möta andra av dina bloggare -hittills bara i bloggvärlden.
Men vad säger ni A-M:s vänner på bloggen? -Ses vi kanske efter A-M:s framträdande på Ämnestorget på Skolforum på onsdagens em? Då mellan 14 och 15? Skulle vara kul att träffa er pratandes med vår alltid lika inspirerande AM!
Så min fråga: Ses vi?

Jag är på skolforum, Älvsjö, tisdagen nästa vecka, håller jag ett seminarium kring språkligheten, samma dag sitter jag i panelen för HETA DEBATTER och diskuterar betygsfrågan och hurvida betyg hjälper eleverna i skolan, jag tänker hålla ett strikt barnperspektiv och ett mycket medvetet lärarperspektiv.

På Onsdag håller jag en kort öppen kort föreläsning om hur att tänka då man genomför en bildpromenad... Välkomna alla gånger... och vill ni se varandra in real life... kom till Ämnestorget för språk. Jag är där!



Anne-Marie

VATTENPÖLENS BONING



Jag älskar vattenpölar. Jag älskar skyltdockor. Jag älskar ord. Jag älskar broar. Jag älskar små avtryck här och där. Jag älskar att fotografera. Jag älskar att sjunga högt lite överallt. Om jag är glad så låter jag högt. Det har jag min fulla rätt att göra. Sjunga! Här är ett motiv från dagens promenad. En hårt trafikerad Stockholmsgata, en glipa mellan två bilar, en vattenpöl, en hög himmel, lite sol och så spegelbilden. Jag älskar sådana motiv.

Anne-Marie


MADONNA



Det är samma skyltdocka som tidigare i bloggen. Idag klev jag in i butiken och frågade om jag fick ta närbilder. Det fick jag. Och kameran och jag kröp intill dockan. Men det är först i datorn jag ser krackeleringarna. Och då jag beskär bilden en aning blir dockan mer madonnalik. Det är något i blicken. Jag tycker denna docka har vackra ögon. Men det syns inte då man ser henne i sin helhet. Varje gång jag fotograferar den här skyltdockan säger ägaren - nej - den är inte till salu! Jag är inte intresserad av att köpa. Bara fotografera!



Detta är dockans hela ansikte.

Anne-Marie

NÅGOT ILLUSTRATIV SKYLT



I ett skyltfönster såg jag denna skylt.
Den är ganska illustrativ. Förbudet tydligt.
Synen på hundar likaså.
Anne-Marie

TILLÅTA UTVECKLING




Denna två-och-ett halvåring. Jag måste berätta och tänka. Jag har följt henne en aning. Jag tycker vuxenvärlden runtomkring henne stärker henne. Hon får. Hon gör. Hon ser. Hon härmar. Hon prövar. Då det tar emot en aning blir hon inte ifråntagen uppgifterna utan får en liten vägledning. Barn vill göra det vi gör. Detta aktiva lärande som handlar om verkligt samspel. Det är frustration att pröva något som är svårt. Denna frustration ska inte innebära att man underlättar för barnet genom att själv göra utan skapa en förändring för barnet så att det bättre ska kunna genomföra det barnet vill. Alltför ofta tar vi ifrån barnet deras lärande viljor. När det saknas en kniv vid tvååringens tallrik går hon och hämtar en. Hon ska skära. Och koncentrationen den verkliga koncentrationen på uppgiften är uppslukande. Hon lyckas. Det gör man i en tillåtande miljö där klockan tickar i barnets takt. Och där strävan får uppmärksamhet. Inte resultatet. Lyckliga lilla barn! Så gott hon växer upp tänker jag.

Anne-Marie

GLÄDJE OCH TILLIT hos en liten en!



Det lilla barnet läser av sin omvärld. Är den tillåtande så tillåts barnet vara just som det är. Det viktigaste för ett litet barn är att man aktivt och medvetet deltar och ser. Seendet är det absolut viktigaste. Jag ser dig! Det behöver för övrigt alla människor. Bli sedda! Glädjen är spontan och sann!



Tillit. Det lyser om tillit i detta barns ögon, Det är det vackraste man kan se hos ett barn. Tilliten till de vuxna. Och återigen - det är vi vuxna som ansvar för mötet och kvaliteten i dessa möten. Barn är inte ansvariga för det. Men de samspelar ständigt med oss och vad vi signalerar.

Anne-Marie

MILLENIUMBRON VID TATE



Nästan som om framtiden gick att gå på. Så upplevde jag promenaden över denna bro. Floden med mörkbrunt statsvatten syntes obrukbart under mig. Himlen grå och vattenrik. En bro byggd för att människorna med egna krafter ska ta sig över. Horistontens husfasader framtidsritade. En milleniumbro! Bron som åskådliggör något mer än bara detta att vara bro. Utsikten varifrån jag tar detta fotografi synliggör ingen natur. Jag ser inga träd, inga växter. Det som syns är det som människorna låtit växa upp. Det är både vackert och en aning skrämmande. Intill mig hör jag människor tala om vad de ser. De talar om människan då de blickar ut. Människan. Ja - det finns all anledning att göra det! tänker jag. Då jag börjar min vandring över till andra sidan saknar jag paraply. Regnet är träffsäkert. På andra sidan har vattnet trängt igenom mina kläder.

Anne-Marie,
som på dagen för två veckor sedan såg framtiden an! Jag var på väg HEM efter föreläsningar vid Svenska Skolan i London.

MÖRKERSEENDE



Att äga ett mörkerseende, det är nog att gå seende genom vardaglighetens mörker och den verkliga nattens mörker. När jag stannar till vid mitt hus, hälsar jag på den sorgsna skyltdockan som blickar ut från affärens skyltfönster. Hon lutar sitt huvud mot fönstret och för att fånga hennes sinnesstämning måste jag ställa mig på knä, som om jag tillber henne. Det gör jag inte, jag tar ett fotografi. Ett fotografi fyllt av ömhet. Det är fest i närheten. Musiken, skratten och dansen hörs ut mot gatan. Jag vandrar fram i natten och tänker. Skyltdockan är ensam. Jag är också ensam. Jag har lämnat en fest. Den bär jag med mig. Det gemensamma har jag bakom mig. Morgondagen är morgondagen.

Anne-Marie

BOKSTAVLIGHETENS FOTOGRAF



De flesta av mina inlägg, krönikor, skrivna saker börjar långt ifrån själva datorn. Själva skrivandet börjar långt innan jag kan skriva rent fysiskt. Det börjar då jag fotograferar. Det börjar då jag får en slags ingång i någonting - ett ord som fastnar och retar kreativiteten. Jag fotograferar mycket, men inte mängder av fotografier, utan ett par och nästan aldrig fler av samma motiv. Så idag stod jag tryckt mot en fönsterruta, för långt därinne såg jag något jag ville ha, och det är en märklig pose man har då, väcker uppmärksamhet och förundran. Kamerans objektiv blir en pil som visar att där, det där hon fotograferar nu, det är något speciellt. En gång gick jag runt en liten vattenpöl och letade husfasader. Jag är förtjust i just vatten och alldeles speciellt i vattenpölar. Jag är så koncentrerad och upptagen av det jag gör att jag inte märker att människor tittar och undrar. När jag är klar får jag ofta frågor av slaget:
 
- Vad gör du?
- Vad ser du?
- Hur ser du?

Det är lite svårt att förklara. För då har jag redan börjat skriva där inne. Då spritter det till i hjärnan och skrivartangenterna som inte syns, utan är fördolda, de knapprar och slår in sina bokstäver i minnet. Väl hemma tar det en minut eller så. Knappt det. Skrivandet är ett utförande, skrivandet är ett tankearbete.

Mina bästa läsare,
Tack för att ni läser!
Anne-Marie

ATT LYSSNA TILL PETER ENGLUND



Det är många som väntar på Peter Englund på Akademibokhandeln i Stockholm. Jag kan inte uppskatta antalet människor men det är säkerligen ett par - tre hundra. Då han kommer är det i sin skinnjacka, med vänlig uppsyn och sin nyutkomna bok -

Stridens Skönhet och Sorg,
Första Världskriget i 212 korta kapitel,
Atlantis Förlag, 2008



Så berättar Peter Englund. Om första världskriget. Om personerna som skrev i sina dagböcker och i brev från ett dagsaktuellt världskrig, innan de ens hade en aning om att de ingick i det första världsomspännande kriget. De som berättade om detta krig en gång för länge sedan, i brev och dagböcker, kvarlämnade ord som gör att vi idag får höra dem med Peter Englunds röst och i hans ord. De sparade texterna är dagsaktuella vittnesbörder från då men som ett ständigt närvarande nu. En dagsberättelse blir en del av vår historia.

Mycket glöms bort, somligt blir kunskap om och vetskap kring. Peter Englund berättar att historia handlar om urval, men också om glömska. Peter Englund talar om den förvrängda optiken - att se tillbaka men inte minnas helt rätt. Det är så med historia, och att vara närvarande i den, inte vad utan hur och i, i människans inre och i deltagandet när det sker.

Jag köpte boken. Peter Englund skrev i den - en dedikation till min dotter. Hon är länkad från hans blogg.  Jag måste erkänna min stolthet som mamma då jag sträckte fram min glada hand  och tackade för författarskap och berättarstund. Bloggen skapar märkliga möten också i verkliga livet. Jag har följt Peter Englunds blogg  under det att han beskrivit sitt skrivande och hur han kände sig då han stod utanför sitt förlag med manuset avlämnat och ...

Jag står här då boken är klar och utgiven. Som om jag vore deltagande ... som om jag vore det. Tack Peter Englund för denna stund. Tack också för boken och den kommande läsningen.

Anne-Marie
http://peterenglund.wordpress.com/2008/10/17/denna-helg/

BRON ÖVER ALLA VATTEN




Bron över alla vatten. Detta är min bro. Jag vet inte hur många fotografier jag har av denna bro. Men jag fotograferar bron i sin spegelgestalt. Alltså inte bron som går över vattnet utan bron som återspeglas i vattnet. Bron är en metafor för många olika saker. Bron till det mesta tänker jag. Jag älskar bron, är broviss, tror på brobyggen, tror på bärkraften, tror på brofästet, tror på mörkret som bron betvingar, tror på bron till en annan människas hjärta, bron till kunskapen, bron till.... jag är broviss, brobyggare, brotänkare... bron från nu till framtiden. Bron!

I mytologin står bron för många olika saker.
Bron är en förbindelselänk mellan något.
Mellan en verklighet och en annan verklighet.
Bron är en övergångsrit.
Från något till något annat.
Bron mellan motsatserna,
Mellan oliktänkandet och samtänkandet.

Jag är broviss. Fotografiet har jag vänt och vridit på. Det kan man göra med broar. Tänka utanför själva brobygget. För att bygga nytt och tänka nytt. Jag är på en bro. Vart den leder det vet jag inte. Men jag är på en bro.



Anne-Marie

HÖST FALL



Höst. Fall.
Det är två ord med samma betydelse. Höst i Sverige och fall i Skottland.

Anne-Marie
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/10/fall.html

IDEAS OUT THERE

Här finns en hel del att titta på;

http://onceuponaschool.org/

Anne-Marie

MIN GATA



Denna docka finns i en affär vid min gata. Min gata är befolkad av många människor. Det är väldigt många jag känner igen som jag vet något om fast jag inte känner varandra alls. Jag tycker att jag känner kvinnan med de fem hundarna. Jag har aldrig talat med henne. Jag talar ibland med fotografen, en man jag döpt till fotografen, då jag inte känner honom som något annat. Jag känner igen de som driver bokhandeln för feministisk litteratur, de brukar sitta på trappan och samtala över kaffekoppar. Jag lägger märke till den kostymklädde mannen som rullar nedför gatan på sin skateboard, under armen har han sin portabla dator. Jag känner igen en del mammor och pappor och ser en del ungar kliva ut ur barnvagnar och bli en aning större för att något år senare sitta på en liten cykel och ropa glatt att de precis lärt sig cykla.

Det är så med gatan där man bor. Man lär sig känna igen människor. Men man känner dem inte.

Anne-Marie,
som tänker - vad tänker de om mig, vad ser de när jag rusar förbi, är jag den där kvinnan med kameran...?

SÄLLSKAPSSPELANDE



Jag kommer från en stor och väldig släkt. Släktträdet är ritat och rikt åt alla håll. Bara ur en stam på min mors sida är grenverket gigantiskt. En stor släkt som träffades ofta. Min barndom besläktas av människor i alla dess former. Gamla, unga, nykära, frånskiljda, morbror, faster, kusiner i mängder, en morfar och en mormor. Vi träffades hos mormor och morfar. Varje söndag söndagsmiddag. Slottsstek och potatis. Efterrätt med inkokta plommon. Kaffe i spridda klungor och en del i salongen. Ja, vi kallade det så. Sen började vi spela. Alla spelade. Vi hade ett kulspel som jag aldrig sett sedan dess. Jag har heller aldrig sett ett sådant spel. Det är nog det enda i sitt slag. Nåväl, vi spelade, spelade kula. Kula spelades av alla. Vi barn var med med något andra regler än de vuxna. Men så fort vi yngre blivit mer hotfulla mot de äldre överfördes de vuxnas regler på oss yngre. Man hade förlorat sitt handikap och klacifierades som en jämnbördig motståndare. Detta var en slags rit. Och därefter kunde man aldrig mer återfå sin status som ung och ny spelare med handikapp.


Det gällde i alla spel. När det efter middagen blev kortspel med en rejäl portion människor. VI kunde vara upp till 15 stycken kring kortbordet. Likadant där. Som liten socialiserades man in i spelen, först fick man spela med öppna kort, de låg framme till allas beskådan, därefter fick man sitta bredvid en stödperson. Då höll man korten i hand. Och så vid något magiskt speltillfälle var man en självständig spelare.

Jag lärde mig så oändligt mycket olika saker vid dessa spel. Jag lärde mig förlora, jag lärde mig att vinna, jag lärde mig att uppmuntra, jag lärde mig hur människor uppför sig, jag lärde mig hur magiskt tänkande inte fungerade, jag lärde mig om manliga spelsätt och kvinnliga knixningar då korten kastades ut på borden, eller då kulan gick i tak, vilket den absolut inte fick göra.

De här spelen finns inte längre. Det spelas inte så mycket i den form jag minns det. Vi var gamla, unga och alla kring dessa spel. Och vi hade kul ihop.

Anne-Marie

POSITIV RESPONS

I min mailbox:

Under min lärarutbildning kom du och föreläste på lärarhögskolan, och det var absolut en av de bästa föreläsningar jag varit på! Intressant, tänkvärd, lärorik, stimulerande och inte minst rolig!

Anne-Marie,
som också behöver glada ord och positiv respons.
Det behöver alla människor. Jag tackar för gensvaret.

LÄRARUTFRÅGNING?




Utvärderingen idag.
De omvända - eleverna får ställa mig frågor:

- Har du varit besviken på oss någon gång?
- Gör vi dig glad?
- Är vi din bästa klass någonsin?
- Är du stolt över oss?
- Blir du arg på oss ibland?
- Tycker du om oss även om vi stökar och busar?
- När blir du kissnödig?

Det är bra frågor.
De flesta handlar om relationen mellan lärare och elev.
Upprätthållandet av den. Om jag blir kissnödig? Det slår mig att jag aldrig hinner gå på toaletten då jag är i skolan. Det avslöjar elevernas frågor. Den är ställd utifrån en undran och en uppmärksamhetsiakttagelse - går Anne-Marie aldrig på toaletten? I stort sett aldrig. Jag hinner inte.

Anne-Marie

 

BEGÄRAN

Alldeles intill mig slår sig en mycket vänlig lärare ned.
Jag sitter och skriver hembrev till mina föräldrar i klassen.
Jag är alldeles inne i uppdraget. Och alldeles intill sitter läraren.
som jag inte lägger märker till. Det är så i lärarsammanhang. Det är alltid många människor i rörelse. Skolvärlden är sådan. Man tvingas fokusera och stänga av runtomkring sig för att kunna arbeta koncentrerat. Jag lade därför inte alls märke till henne. Hon väntade tålmodigt. Då jag var färdig tittade jag upp och hon fångade genast mig och frågade:

Snälla du, kan du skriva lite mer om klassrumsorganisation och möblering av klassrum? Det är många som vill att du skriver om det in din blogg? Det är några från norra landet som ska ändra i sina klassrum och de läser din blogg och frågar om du kan ge dem mer kött på benen?

Jag blir varm om hjärtat. Min lärarkollega begärde något av mig, och för andra. Det kändes oändligt varmt och gott. Så självklart ska jag skriva om det ni begär. Självklart. Det är bara roligt.

Anne-Marie,
som ödmjukt tackar för att ni läsare är här.

SKOLMATEN och SKOLMATSALEN

Ser morgonnyheterna och barnfetman i USA.
Jag ser medhavda luncher och tomma näringstallrikar.

Jag tror vi ska vara väldigt tacksamma för vår skolmat, värna den, försvara den, och klappa mattanterna på ömma axlar och slå oss ned i slitna skolmatsalar och tänka - Vi är ganska unika om detta  - skolmaten och skolmatsalen. En rest av omsorg om individens bästa. Att vi sedan måste försvara kvaliteten kring maten då tider av pengabrist råder... det hör till saken.

Anne-Marie



BILDPROMENAD



Det här fotografiet hittade jag hos Hypergraphia blogg - ett fantastiskt fotografi att sätta ord till.
Anne-Marie

FÖRELÄST FÖR FÖRSKOLANS PEDAGOGER

Idag, alldeles nyss, har jag föreläst för 100 förskolepedagoger.

Om lärande förhållningssätt, om texter och ord.
Om framtidens lärande. Om strävansmål.

Anne-Marie



SKRIFTLIGA OMDÖMEN "ATT ANSTRÄNGA SIG LÖNAR SIG"




Det är inte så jag vill se de skriftliga omdömen jag att satt att ge mina elever. Då Stockholms skolor nu inför ett betygsliknande skriftligt omdöme i samtliga ämnen redan vid årskurs ett bävar jag. Jag hör orden - Det ska löna sig att anstränga sig! som motivation till betygsbeslutet.

Nej, det kommer aldrig några betyg visa.
Det är många som anstränger sig men inte blir belönade.
För att skriva skriftliga omdömen krävs att man ser till varje individs förutsättningar och utveckling och i förhållande till mål, Där lönar sig bedömningen. Men inte betyget. Det är en fara med vårt lärande uppdrag nu! Detta är en av farorna. Och den är ganska överskuggande. Om inte helt och hållet.

Detta att bedöma.
Det handlar om att hitta framtidsutsikterna i elevens lärande.
Det är där de formativa bedömningarna kommer att få stor betydelse.
Det vill säga om lärare får utbildning och utveckla sin roll som lärare.
Den summativa bedömningen, vilket ett skriftligt omdöme är, är en liten del av detta att bedöma. Men avgörande hur de skrivs, vad som skrivs och hur detta speglar elevens kunskaper. Ansträngningen tror jag inte de speglar. Jag har den kunskapen om elever att de anstränger sig väldigt mycket. Det finns givetvis de elever som också har givit upp. De kan ha gett upp därför de ständigt upplever hur de misslyckas.



Det formtiva bedömmandet handlar om att se vilka utmaningar, vilka potentialer lärandet har hos eleven, hur processen framskrider, hur eleven förstår, utvecklar sina redskap att lösa för att slutligen klara av något på egen hand. Att följa den processen handlar om att följa ett lärande. Detta lärande kan vara mycket individuellt och se mycket olika ut hos olika elever.

Det kanske är så - att det lönar sig för lärare att anstränga sig för att se vad elever lär sig. Se vad elever redan kan så att de slipper göra mer av det som inte utvecklar? Våga ställa sig frågan om varför de inte lär sig? Fundera över undervisningen hinder för lärande? Frågor som hindrar tänkande, frågor som hindrar utveckling av tänkande, frågor som begränsar svaren?

Anne-Marie,

som tycker att undervisning kan förändras och utvecklas i takt med förändringar i samhället, förändringar av kunskapsbegreppen, förändringar ... och förändras i takt med de uppdrag som krävs utanför skolan och senare i livet. Kanske är det till och med så att nya ämnen ska in i skolan - och med mer tyngd. Skolan ska vara en plats där elever utvecklas och lär. Det är framtiden jag värnar om. Och den ska mina elever ut i. Mina elever i årskurs fyra har sina förväntningar på mig - den att jag ska utbilda i engelska och i hur man gör hemsidor. Det är ett första steg. De vet dessutom att detta handlar om deras framtid. De uttrycker sin längtan efter att ingå i det globala nätverket - alltså säger de med sina ord - de lär som kosmopoliter. Det är upp till mig att hänga med dem, inte tvärtom. Och jag tackar dem för att de visar vägen. Jag ska ordna för lärandet under deras promenad ut i verkliga livet.

http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/education/7311863.stm

http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=403311&CategoryID=3612&ArticleOutputTemplateID=92&ArticleStateID=2&ParentID=&MenuItemID=&MenuItemID2=

http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_1891787.svd


BESKRIV DIG SJÄLV



Beskriv dig själv med ord. Ja, det kan man göra på många sätt. Det här är ett sätt. Orden tjänstgör som mänsklig kontur. Därinnanför finns tankarna och de behöver också tid och plats, utrymme och bemötande för att få plats.

Anne-Marie

PRINS ANNORLUNDA

Sören Olsson, Suneböckernas pappa, har tillsammans med sin hustru Yvonne skrivit en bok  om sonen Prins Annorlunda. Jag lyssnar på Sören Olsson då han sitter i TV´s kvällssoffa och berättar om sin bok och om sin son med Downs syndrom. Det är gripande. Jag ska köpa boken. Det hoppas jag vi är fler som gör. Prins Annorlunda är bokens titel.



En februaridag 1991 föddes Ludvig, ett efterlängtat första barn. Hans föräldrar, Sören och Yvonne, hade förberett sig och föreställt sig hur livet med barn skulle bli. Redan efter några veckor visste de att inget skulle bli som de trott.

Med beskedet att Ludvig hade Downs syndrom började en ny resa, först en sorg över att de inte fått det barn som de drömt om, sedan en växande kärlek till Ludvig. Prins Annorlunda är boken om en pojkes uppväxt, omvärldens skräck inför det okända och om föräldraskapets glädje, kamp och sorg.
Bokens författare Sören Olsson (känd för bland andra böckerna om Sune) och Yvonne Brynggård-Olsson säger själva att:
"Boken är en inbjudan till ett annorlunda liv. Det är en biografisk berättelse om hur det är att ha ett barn som inte är som alla andra. Vi vill förmedla glädjen, sorgen och allt annat vi har känt genom åren med Ludvig."


Anne-Marie

OÄNDLIGT INSPIRERANDE DAGAR

Forskarskolan med fokus på pedagogisk bedömning, inititativ av bland annat Astrid Pettersson, professor vid Lärarhögskolan i Stockholm, har hittills varit mycket innehållsberikande. Det är viktigt att forskningen möter oss lärare och skolutvecklare. Det händer något med alla parter. Om man vågar vara öppen åt alla håll vill säga. Jag har varit idel öra. Nu vill jag värna uppdraget att vara lärare. Dessutom är det spännande att diskutera pedagogiska frågor i ett vidare perspektiv - dvs möta andra skolor och andra lärare, andra stadier och andra skolformer.
Anne-Marie

SYSSELSÄTTNING



Detta är hår från 1832. Det är ett släkthår. Man sydde in sin väns hår i en liten, liten, liten bok. Gjorde ett vackert mönster.
Doppade sin sirliga fjäderpenna i bläcket och skrev en minnesrad. Hårstråna är så tunna, och detta som ni nu ser är en aning uppförstorat. Jag ser framför mig en ungdomlig flicka. Jag ser också hur sparsamt ljuset är kring henne. Jag ser inget som stör heller. Inga telefoner, inga tv-apparater, inget brus av något slag. Bara en stilla krets av unga kvinnor som syr små minnesböcker av sina vänners hårstrån. Syssla!

Anne-Marie,
som länkar vidare till Jos Kroppsdelar;
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/10/kroppsdelar.html

BEDÖMNINGAR, portfolio och ELEVEN




Jag har lyssnat en hel dag, två återstår, om bedömningar och forskningen kring dessa. Det är Forskarskolan som ordnar ett möte mellan tänkarna och praktikerna. Jag är praktiker. Men jag tänker. Jag tänkte hela tiden på att vi alldeles för sällan inbegriper eleverna i bedömningarna som påverkar just dem.


Dessutom funderar jag kring portfoliotanken, detta efter att ha lyssnat till professor Olga Dysthe. Varför sparas bara sådant som är välgjort, ser fint ut, är rätt istället för att åskådliggöra hur en elev lyckas tänka då det blivit fel men i en samspelande process lyckas. Varför syns inte processen?

Jag är heller ingen vän av portfolion om den reduceras till en låda för elevalster. Portfolie är en tanke som omfattar lärandeprocesser och elevens utveckling. Det är inte en plats för arbeten att visa upp. Det kan resultera i arbeten att visa upp, men det är en annan sak.

Anne-Marie

ESTONIA dagsaktuell




Estonia.
Ja, där ligger min mamma.
Det råder gravfrid där.
Forskarna vill dyka igen,
Inget jag vill!

Så zoomar Rapport över minnesstenen på Djurgården.
Min mammas namn syns tydligt.
Olyckan dagsaktuell.

Anne-Marie

STRÄVANSMÅL



Vi talar alldeles för lite om strävansmål och ämnets karaktär. Vi talar om mål att uppnå och därmed spänner vi inte bågen mot det mål vi faktiskt ska verka för genom hela skolgången. Från förskoleklass till sista dagen i årskurs nio.


Anne-Marie

RESA TILL RESA FRÅN



Det finns resor som skiljer sig från andra resor. Det är inte resor som har med avstånd att göra. Utan resor som har med till och från att göra. Att resa till någon kan ta dagar... och kännas som ingen tid alls. Man reser till. Men man kan resa ifrån någon som är alldeles intill. Den resan kan tyckas vara oändligt lång, timslång, evighetslång. Man reser ifrån. Fast man önskar att man reste till. Avstånd är relativa. Resor också. Allt är relativt.

Anne-Marie

VINK VINK

Vink vink.
Vill bara sända ut lite glada hälsningar till dig som läser här!
Solen skiner där jag är, höstlöven är gulröda och vackra.
Jag är nyklippt. Det kan inte vara bättre.
Vink vink.
Anne-Marie

FÖRSTA ÅRLIGA KONFERENSEN

Ser fram emot dessa tre dagar -
Pedagogisk bedömning i samverkan mellan forskning och utbildning.
Det är den första årliga konferensen. Konferensens syfte är att övergripande och ska bidra till att stärka svensk och nordisk kunskapsutveckling inom området. Tema är - prov, utmaningar, validitet, bedömningar i klassrummet, bedömningar i högre utbildningar.
Jag har ju min bok i åtanke... och mitt uppdrag från Huddinge kommun ... det blir att anteckna, fundera, tänka, bidra, tala, tycka, fråga, tänka, skriva, anteckna... kort sagt ... vara öppen... och inse skolans framtida uppdrag. Den att ge skriftliga omdömen.

Anne-Marie

ABSOLUT SUVERÄNA



Absolut suveräna är alla individer. Varje individs kunskap om sig själv måste tillåtas samspela med omvärldens tyckande. Detta är en liten överskrift av en liten sjuåring. En början på ett CV genom skolgången. Banne mig om den skriften naggas på i kanten.

Anne-Marie

TILLKLIPPNING




Jag har omsorgat mig själv. Min frisör och jag har känt varandra i tre år. Hon är mycket yngre än jag. Precis lika gammal som min dotter. Vi är aldrig överens. Det skrattar vi åt. Varje gång likadant:


- Jag tänkte behålla lite av längden.
- Jag tänkte att du skulle ha kortare den här gången.
- Jag kanske ska klippa bort den här.
- Just den tycker jag du ska ha kvar.
- Ska jag färga det lite höstmörkare...
- Jag tänkte du skulle ha ljusare, till och med blont...

Sedan när vi aldrig är överens talar vi om böcker, om livet, om än det ena än det andra, som vi är mer överens kring. Men det bästa är ... att jag alltid går tillbaka till henne. Jag är nöjd med hennes oliktänkande och hennes annorlunda och skillnadssyn på det jag tänker. Det blir så goda skratt. Jag böjer mig alltid. Hon är ung, hon vet vad det är som gäller och hon kan mitt ansikte. Det är det som håret handlar om... ansiktet.


Mest på skämt... levande staty på stenstod i slottspark!

Anne-Marie

OMSORGSTÄNK



Som fröken och lärare vill jag vara där mina elever är. Detta är nu en omöjlighet. Eleverna springer åt alla håll på rasterna, det är omklädesrum, de är toaletter, det är alla möjliga platser i skolan. Jag har 28 elever. Jag är en person. Trots att vi alla lärare och övrig skolpersonal sätter eleven i centrum för all vår omsorg så är det omöjligt att vara precis just där, och precis då, som det verkligen behövs. Idag kände jag så. Jag skulle så gärna ha velat vara där eleven var. Ibland blir jag liksom en tigrinna, vaksam och överbeskyddande, och det tycker jag är bra. Men då måste jag vara där det sker. Annars är det svårt. Oftast får klassläraren veta sist om det som man önskar att man fick veta innan.

Nu är jag på seminarium i tre dagar, tisdag, onsdag, torsdag, men på fredag är jag åter på plats. Då ska jag omvårda, omsorgsöverblicka och lyssna in mina elevers behov och tankar. Sen ska vi göra matte och tala engelska. Så är det.

Anne-Marie

FÖRÄLDRAGENSVAR



Värmande sms i höstrusket. Det är klart man blir glad när föräldrar sms:ar och uppmuntrar fröken och klassen.

Anne-Marie,
som frågade föräldern om jag fick publicera detta, vilket jag fick. Jag tackar också för det. Ticketack!

ELEV VISAR SITT MATEMATIKTÄNK

Hej ! jag ska visa er ett sett  att räkna multiplikastjon. Det här är ett tal

                2 x 3852 =
               
               2 x ( 3000 + 800 + 50 + 2 ) =
               
               Det är letare att dela up talen i tusental , hundratal , tiotal och ental .
                Då ser man nästan hella tiden vad det blir.  
               Som

                6000 + 1600 + 100+4 =
                6000 + 1000 + 600 + 100 + 4 =
                7000 + 700 + 4 =  
                 Svar : 7704

UTVEDERING

När Anne-Marie visa ett sätt som vi kunde räkna multiplikation på så tyckte jag det var roligt .
Jag tyckte det var så roligt att jag tog fram ett block hemma och börja att räkna på det multiplikasjonsetet.
jag räknade och räknade och sen visade jag mamma och pappa dom tyckte det var bra att jag kunde räkna multiplikasjon så bra.
När jag beretade det för Anne-Marie blev hon jette glad att jag hade räknat hemma .
jag tycker det var jette roligt att räkna multiplikasjon.
                                        

ELEV år 4
Anne-Maries lilla fyra.
                    

SKOLGÅNGEN



Hela skolgången - från förskola till en avslutad gymansieutbildning - bara så! Det är den ansvarssträvan vi samtliga har inom skolan. Denna strävan börjar i förskoleklass för att fortsätta under hela elevens skolgång. Det är viktigt att skolan är så pass individuell, manar med utmaningar och skapar självförtroende som leder till känslan - Jag kan!

Och naturligtvis - jag vill, jag vågar... och jag får misslyckas. Jag får hjälp... jag får lära mig... jag får stöd... att anta utmaningar har naturligtvis sina risker... därför behövs en värdig coachning.


Anne-Marie

FUNDERINGAR




Kan sniglar flytta ihop?

Anne-Marie

MOPEDDETALJ - BILDPROMENADEN



Det är mycket som går att utläsa i det här fotografiet.

Det är en spegel.
Spegeln sitter fast i någonting.
Spegeln är sprucken, trasig, sönder (flera ord för trasig)
Det regnar.
Det är kväll.
Det är vid ett hus.
Huset är gulaktigt.
Det är flera våningar högt.
Det är eventuellt i en stad.

I den negativa bilden - alltså utanför själva fotografiet -

Tror jag att det finns en gata.
Tror jag att denna spegel sitter på ett fordon.
Fordonet kan inte vara en bil för då skulle fotografen stå på något annat sätt.
Då kanske det är en moped, motorcykel eller en vanlig hoj.
Vanliga hojjar har inte backspeglar.
Ovanliga hojjar har backspeglar. Killarnas cyklar kan ha backspeglar.
Utanför fotografiet står också fotografen.
Jag tror att fotografen är blöt i håret. Det regnar på fotografen.
Man vet inte hur kallt det är ut, men eftersom det är kväll så är det säkert en aning kallare än under dagen.


Lektionsidé Bildpromenad:

Då jag gör bildpromenader i fotografier och illustrationer gör jag själv en analys av bilden. Utifrån den konstruerar jag frågor. Det finns oändligt mycket att sätta ord på då det gäller illustrationer, fotografier och bilder. För övrigt är jag ju fotografen som står utanför bilden. Jag kan berätta att det regnade inte då jag tog fotografiet. Just då regnade det inte. Men för övrigt och under den övriga promenaden - då regnade det. Så - detta är en pedagogisk modell för hur att gå till väga då man vill genomföra en bildpromenad.


Frågeställningarna:

Första frågeställningen ska styra in mot vad vi faktiskt ser - Jag ser... (detta är svårast - vi kommer snabbt in på vad vi tror).

Andra frågeställningen ska styra in mot vad vi tror och tänker kring det vi ser.... Jag tror... (fantasin har inga gränser och ska inte ha det. Fritt fram att tänka med andra ord. Det finns inga rätt eller fel).

Tredje frågeställningen kan vara kring den negativa bilden - alltså vad tror ni om det vi inte ser...  (Det kan bli väldigt roliga och allvarliga diskussioner, nödvändiga faktiskt då vi talar om det vi inte ser).

Generell undervisning:

Dessa frågor brukar generera mycket muntlighet och munterhet hos eleverna. Bildpromenaden har ingen åldersgräns, jag har genomfört den med små barn, en gammal farbror, i samtliga årskurser.

Lärarens förhållningssätt.

En liten lärartanke - leta inte efter rätta svar. Tänket ska vara fritt. Läraren ska medvetet lyssna in och varefter diskussionen är igång konstruera fler öppna frågor. Det brukar bli stort engagemang då man genomför en bildpromenad.

Teori:

Teoretiskt knyter jag samman detta med Lev Vygotskijs tanke att orden ska göras åtkomliga och eleverna ska få lära av varandra. Läraren får elevernas förförståelse och kan utmana inom utvecklingszonen genom att utmana med öppna frågeställningar.

Läroplan och Kursplanerna säger:

- Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet.

– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,

– kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande.

 

Så kan det vara!

Anne-Marie



MUSIKEN BÄR ALLTID

Men musikläraren har en alldeles unik roll i skolan.
Låt oss följa musikläraren i

http://musiksalen.blogspot.com

Anne-Marie

PERSPEKTIV och PROMENAD


Ungefär så här är en Stockholmspromenad för mig. Jag har kameran med mig och fotograferar alltid någon detalj. Men här är det inte bara detaljer utan vyer. Musiken jag lyssnar till hör ni inte här, men oftast är det Bob Dylan, Schuberts pianokonserter, Aberfeldty, Beatles, Johnny Cash... och någon madrigal från 1500talet. Så ungefär. Men som sagt. Här är några bilder från en promenad. Jag går runt Stockholms vatten.



Rodnande blad. Kraften dras tillbaka in i rotsystemet. Lövet bidrag är en inre alstring som lovar ny växtkraft.



För att skapa en blå himmel - titta ned i blå billack - se siluetterna av ett hus - knäpp av - och väl i kameran låt fotografiet rotera runt så det blir som du vill ha det. Ibland måste man själv skapa en himmel.



Människan skriver in sig. A och O är bokstäver som betyder lite mer än bara A och O.



Innan båten rullades fram stod alla runt den tilltänkta platsen, likt positioner. Tomrummet blev därför fyllt av något imaginärt. Jag studerade det hela uppifrån bron och såg något fantastiskt. Då rullades båten in. Hösten är ett faktum.



Här brukar jag stanna upp. Det är så vackert. Även om bilden blev suddig och oskarp.



Västerbron! Mäktig utsiktsplats. Jag är aldrig överens med den här platsen. Det är så stort, så stort. En aning ödsligt också. Jag brukar gå runt detta vatten. Så jag får byta tankar under min vandring. Här tänker jag på Sartre och Existensialismen. Det är några rader som Sartre skrev om människans val som ständigt dyker upp just här.



Ja, då syns det tysta och det inneslutna. Innanför ett fönster blickar en sorgsen skyltdocka fram. Hon har gröna fjädrar i sitt hår. Jag undrar så om det hjälper att jag ler mot henne. Det gör det inte. Men jag ler mot alla jag möter under promenaden. De ler alltid tillbaka. Något ord kan man växla också. Jag växlade orden God Morgon - med orden - Hej, kul att du hälsar på just mig! Så lite, så lite, tänker jag.



Promenaden tar drygt en timme, beroende på vad som händer under vägen. Men jag ser små uppmaningar i lapparna. Igår då jag läste den här lappen gick jag genast hem och bakade en äppelpaj. Den åt min son och jag upp. Vi är två lydiga personer. Doing what you are told! Ät frukt!

Anne-Marie

PITTSTIM svar på FITTSTIM

Nu kommer det manliga gensvaret på boken Fittstim! DN har idag intervjuat skrivande bidragande män och det är en synnerligen angenäm läsning. Jag ska köpa boken. Jag ska köpa böckerna!

Anne-Marie

HÖSTNAD



Höstnad. Bladverk. Jag lät bladen sticka upp istället för sloka ned.
Det finns sparad kraft i bladverken. Det vissna blir jord för det nya.



Jag kan känna mig vissen. Men det finns en kraft i mig som aldrig någonsin vissnar. Trots att jag ibland kantstöter med tillvarons regelverk och stramtyglar.

Anne-Marie

BEKANTAR MIG ...

... med nya bloggar. Det är roligt. Här fann jag en blogg... och en lista med de tio böckerna man måste ha läst innan man dör, alltså de man själv tycker att man borde läsa: http://lasdagboken.blogdns.com/index.php



De tio... hmmm?
Det är inte lätt att skriva en lista över dessa tio, men spontant och just nu ser min lista ut så här - det blir en manlig författarlista, så jag kommer att göra en kvinnlig också.

MANLIGA FÖRFATTARE:
Tomas Tranströmers samlade verk... (jag menar allt också den lilla bok om insekter).

Dostojevskijs Brott och Straff (som jag har läst väldigt många gånger och aldrig slutar förundras över).

Garcia Marques: Hundra år av ensamhet (lustläsning!).

Gyllensten - Sju vise mästare om kärlek (en fullkomligt underbar liten bok som jag ständigt återkommer till).

Svenska Ordboken.

Linna - Okänd soldat (som jag måste läsa om, samt triologin Linna skrev).

Bruno K Öijer - Samtliga dikter i en samlad volym (för jag vill ha läst allt).

Korzcak - Att älska ett barn (Barnkonventionens grundtankar är hämtade ur Korzcaks tänkande).

Gogol - Kappan (Gogols underbara novell ur vars kappa den ryska litteraturen föddes eller kläddes).

Pär Lagerkvist: Gäst hos verkligheten (En text jag läste som alldeles för ung, alldeles för ung).

Ja, så ungefär!
Anne-Marie

som återkommer om de kvinnliga författarna. Som genast hittar fler absoluta måsten; Hjalmar Söderberg - Doktor Glas. Nej... jag inser det omöjliga i uppgiften och uppdraget. Jag måste göra en 100 lista... och den kommer inte räcka. Det är exkluderande med listor. Det gillar jag inte. Jag är för inkludering.

LÖRDAG och VANAN




Lördagen - Den tillåtande bara-vara-dagen.
Lördagen börjar så här:

Kaffe -  naturligtvis, svart, hett, mycket, stor kopp!
Blogginlägg -  medan kaffet sipprar igenom filtret.
DN och SvD - lång- och noggrannläsningen.
DN korsord - blir en helgrysare. Jag kan sitta i timmar över korsorden.
Skrivande - idag ser hösten så röd, blöt och kall ut så jag skriver in mig där jag är.
Promenerande - näe - idag är det blött, kallt, grått...

Och på kvällskvisten... då har jag varit för mig själv en hel dag!
Anne-Marie

DE RÖDA BOCKARNAS FÖRÖDELSE

"Tristare än mycket är att vi som sista gest i skolan, på väg ut mot en eller annan junisol, att det sista vi gör innan vi ämnar byggnaden är att dra ut vår lärares skrivbordslåda, ta upp rödpennan och stoppa den i vår innerficka, för att i ånga fall bära den med oss som en ömt vårdad taggtråd genom resten av livet.

Det krävs många år av ihärdigt arbetande för att ta upp den pennan och lägga tillbaks den.

Sjungtugga sönder den. Kasta ut den från vidöppna fönster. Möjligen bara få av oss som lyckas. För hur många gånger har vi inte sett någon av våra vänner försiktigt böja sig fram för att i någon annan väns nacke rista in den röda bocken? Och smärtan i att vi låter det fortgå, dagligen sträcker vi in handen mot fickan för att försäkra oss om att pennans udd ännu inte har brutits av.
"

BoB Hansson - Bräcklighetens Poetik




Jag har tagit upp kampen mot rödpennan! Jag gör aldrig bockar i någon liten skrivsjäl. Stavningen har jag utvecklat en annan pedagogik kring. Det är också viktigt att se till innehåll och inte till form. Kanske begär vi lärare ofta ett skrivande med innehåll men när vi får ett innehåll fastnar vi i att bedöma form. Det är känsligt att skriva. Det är känsligt att få sitt skrivande bedömt. Det gäller också för mig. Det är alltid en bit av våra själar som syns i det vi tecknar ned på ett papper. Till och med en punkt kan rymma stora tankar. Likaså ett frågetecken.

Anne-Marie,
som tackar avsändaren som via facebook sände mig Bob Hanssons text. Ticketack!

SOM GJORDA ... bloggmammeri!

Jag tycker så mycket om att läsa i denna blogg.
Bloggen står för sig själv. Men människan bakom bloggen har jag haft förmånen att känna en större delen av mitt vuxna liv. Det står något om mig i det sista inlägget. Märkligt smyger sig historien efter... och kommer plötsligt ikapp. Jag hänvisar vidare. Ge ett vänligt ord... till
http://somgjorda.blogspot.com/2008/10/studiebesk.html
från Anne-Marie

OMVÅRDNAD och TILLSYN




Omvårdnad genererar omvårdnad.
Det är bra med lite tillsyn ibland.
(Eller översyn!)

Jag behöver nog båda just nu. Omvårdnad och tillsyn.
(Och lite översyn. Beställt klippning och ...)

Kanske också en knippe blomster.
Lite choklad.
När jag ändå är i farten;
Ett uppmuntrande ord.
För att lägga till lite i listan:
Ett slags bubbelvin av något slag.
Nu slog jag på stort.
Tjohej!

Ibland behöver lärare lite av sådant
.

Anne-Marie

HEMBREVET SOM INTE



Idag läste jag igenom det hembrev jag ville att mina elever skulle bära med sig till sina föräldrar.
Då sa några elever att de absolut inte att breven skulle innehålla saker av det slag jag tog upp. Därför lät jag inget brev gå hem till elevernas föräldrar idag. Ibland är det klokt att läsa igenom det man skrivit högt för dem det angår. Jag höll nämligen helt med mina elever.  För ett ögonblick halkade jag tillbaka några århundranden i mitt synsätt. Det händer ibland när den yttre pressen är för stor. Lärare behöver också omvårdnad och tillsyn. Nåväl, jag kom snabbt till sans och tillbaka i den mycket mer respektfulla tiden. Mina elever, mina elever. Tack!

Jag bugar och bockar och tackar och tänker att det är bra att inkludera eleverna i det som angår dem. Det är inskrivet i barnkonventionen. Barnets unika rättigheter. När man gör det blir det oftast helt rätt och riktigt.


Tack eleverna!
hälsar Anne-Marie

DETALJERAT



Detaljer fascinerar mig. Detaljer är ofta små. Som den här post-it-lappen med ett litet budskap på. Jag undrar så vad det är som är street-art här? Jag tittade mig runt omkring. Såg bilar, gator, trottoarer. Men ingen street-art. Anne-Marie

SUMMERING AV VECKAN



Vad har vi gjort i en liten fyra denna vecka:

* Läst högt ur Bulten, Flores och Blanzeflor, av Ulf Zindt samt ur den nya högläsningsboken Pirr i magen, Klump i halsen av Annika Thor.
* Samtalat och haft gemensam läsning i den engelska boken; Greedy Cat is hungry. Roligt och ordberikande!
* Skrivit utifrån modeller. Vi arbetade mycket med dialoger i alla dess former. Dialogen ska integreras i elevernas skrivande och därför behövs modeller att titta på och uppgifter som skapar intresse för dialogen. Vi arbetade med Läsdax 2, där jag fann en rolig modell för arbetet.
* I matematiken har vi tittat på tal och på räkning i utvecklad form. Matematiken är mycket muntlig. Jag modellar och eleverna får gensvara och utveckla egna tal.
* Läsningen av Bulten gjorde att vi sökte på Bulten. Där fanns ett roligt alfabet. Detta har vi arbetat med. Inte alla men en del av eleverna.
* Klassen har läst massor. Vi samlar sidor ibland, denna vecka har eleverna tillsammans läst nästan 5000 sidor. Hur är det möjligt - jo - för att få läsa måste man få tid att göra det. Tid för läsning med andra ord.
* Många, många samtal och diskussioner, både på engelska som på svenska. Vi talar oss fram till förståelse.

Jag har under denna tid haft individuell undervisning med nästan samtliga i klassen. Det är där själva utmaningarna till fortsatt lärande synliggörs. För att ha individuell undervisning krävs att man skapar förutsättningar för den. De andra eleverna måste komma igång med sina arbeten, de måste också känna sig fria att fråga varandra.

Jag har en fin liten klass,
Det är jag tacksam för,
Anne-Marie

FRUKOSTSAMTAL




Idag ska jag bjuda mina elever på frukost.
Igår bjöd jag på högläsning.
Då läste jag BULTEN - en klump med fyra ben.

http://www.kanalfilm.com/bulten.htm
ska hämta hem alfabetet därifrån!

Anne-Marie

STUDIEBESÖK I MIN KLASS

Jag har haft många studiebesök i mina klasser.
Det är roligt att ha studiebesök. Det är en pedagogisk diskussion som tar fart inom klassrumsväggarna. Det är där den hör hemma. Mitt i verkligheten. Sedan kan man tänka visionärt om vart man är på väg, hur man bättre organiserar, hur man kan tänka, men avstampet just där... bland eleverna... i verkligheten utgör bas och grund för hur man kan tänka. Att bara tänka är nästan inte möjligt. Då exkluderas verkligheten till en tänkt modell.

Anne-Marie

NOBELPRISTAGAREN!






Le Clezio!
Jag läste honom för alldeles för länge sedan. Men måste ta upp läsningen igen.
Men jag saknar orden vilka är riktade till Tomas Tranströmer.
Han är min dagliga nobelpristagare.

Anne-Marie

TILLTUFFSAD ELDSJÄL

Jag är en aningens tilltuffsad.
En tillfuffsad eldsjäl.

Anne-Marie

 

ENSAMT



Ensamt!
Anne-Marie

LÄSDAX - DIALOGER I ELEVAKTION

Vi har tagit en modell ur LÄSDAX 2.
Den handlar om att använda ordet VANTEN, och använda bokstäverna och skriva in den första bokstaven i en dialog.
-  V ar är min andra vante?
- A tt du aldrig kan hålla reda på dom!
- N u vet jag, på elementet.
- T a på dom nu så går vi!
- E n sån varm och go vante... Mamma!
  N u hittar jag inte den första vanten.

De första bokstäverna i VANTEN inleder dialogen. Mina elever skriver egna: HÄR ÄR ELEVGENSVAR PÅ UNDERVISNINGEN. Eleverna har också valt ord själva. Ordet utgör sedan överskriften.

DATOR DIALOG
- Datorn har gott sönder,mamma!
-Att den går sönder hela tiden.
-Tim!Oskars dator har gott sönder igen!
-Oskar! Det är den tionde gången jag lagar din dator.
-Ren och lagad är den nu,ta inte sönder dartorn igen bara.
ELEV

TJUV DIALÅG
- Tja! Ska du gå på AIK matchen idag?
- Ja! jag skulle gå med Robin men dom fick inga biljäter
- Uesh! vad tråkigt! Men du kan gå med mig!
-Ja! Villka lag spelar?
ELEV

ENGELSKA DIALOG
- Engelskan är bra!
- Nej den suger!
- Gunnar du är tokig!
- Engelskan suger!


SYSTERDIALOG

- Sanna kom!

- Ylva är kär i Jonne.

- Som petar i näsan?

- Typ,ja.

- Eller han är ganska snygg.

- Rena näsborar är ganska sjönt.
ELEV

KÄRLEKS DIALOG
- Kärlek suger,säger Patrik.
- Är du aldrig glad längre? Frågade Knubis.

- Ronja gorde ju slut! Hur kan man vara glad då?

- Loris. Ronjas bästis ljög att jag hade pussat Olivia B.
- Esch varför slösa tid med att på henne igentligen? Jag håller helt med.
- Kanske vi kan ta en hamburgare senare? Frågade Knubis. visst kan vi det. 
                                                     ELEV 

GLOBENdialog
-Godmorgon lila sömntutan.
Detär dags att gå upp nu.För det är morgon nu!
-Ledigt jag villha ledigt i dag mamma får jag det?
-Ooo nej det får man bara om man är sjuk när det är skola!Du måste gå till skolan anars skolkar du.
-Borta jag vill va borta!
-Eller slipa gå till skolan i dag!
-NEJ! Du måste gå till skolan! Det är likadant som att jag går till jobbet varenda da!
ELEV

UTVERDERING.
Det här var nästan världens bästa upgift jag har fått i årskurs fyra.
Det var väldigt rolig upgift.
Det var väldigt roligt att göra en dialog.
ELEV     


      

Full aktivitet i klassrummet.
Vi arbetar med LÄSDAX 2 Bonnier Utbildning.
Stort elevgensvar.

Anne-Marie,
reklam... tja... men bra saker kan man skriva om!
                                           


MAGISKA STUNDER



Det är rast. Klassrummet är tomt. Jag har alldeles nyss upplevt en magisk stund härinne. Mina elever har haft sina fadderbarn här. Fyror har läst och uppmuntrat sina fadderbarn då de läst sina läsläxor.
- Du läser så jag ser bilder inne i mig, hörde jag en elev säga.
- Hur löste du det där, det tyckte jag var spännande. tänkte du på alfabetet, hörde jag en annan fråga.
Alltsammans avslutades med en magisk ring... och då... ja... då rann det en tår eller två från mina ögon.
Lyckliga jag!

Anne-Marie,
som också tackar sin grannlärare för givande utbyte.

BEJAKANDE ELEVGENSVAR



Vem vill du uppmärksamma idag? var en skriftlig fråga jag ställde mina elever en gång.
Så löd svaret. Det är vackert så. Jag behövde orden idag. Så jag lånade dem från en annan tid.
Det är vackert så.

Anne-Marie

FALLA i PROCENT



Det faller överallt.
Fallen mäter man i procent.
Här är en fall-studie!
Hur faller figuren på skylten?
Hur många procent är fallet?
I vilken grad kan vi betrakta detta fall?
Eller kanske figuren tar sig upp ur ett fall.
Fritt för tolkning!

Anne-Marie

EN ANING FÖRENKLAT

Det behövs FORMATIVA bedömningar för att fortsätta imorgon.
Gårdagens görande syns i SUMMATIVA resuméer och avslut.

Väldigt förkortat och förenklat.
Så skulle jag förklara skillnaden mellan summativa och formativa bedömningar. Men det är oändligt mycket mer bakom orden.

Anne-Marie

CHANCE o CHANGE




Om man vill ha förändring måste man våga förändring. Det innebär ett visst mått av osäkerhet att förändra något. Ordet chance och change är så lika. En endaste bokstav förändrar ordens betydelse. Och kanske är det så med förändring. En liten detalj blir annorlunda och så är förändringen skapad. Men man måste våga... chansa lite! Modet man behöver för att våga göra något som kanske inte blir riktigt rätt. Man måste våga göra fel.
Anne-Marie

UTANFÖR SKOLGRÄNSERNA




Att vara utanför Sveriges skolgränser ger mycket insikter om svensk skola. Jag ska samla mina tankar efter besöket i London. Där träffade jag lärare från många Europeiska länder. Märkligt hur lite vi tar del av deras kunskaper om skolväsendet i de länder de verkar i. Svensklärare ute i världen är kunskapsbärare till oss härhemma. Det är en ynnest att få lyssna till deras erfarenheter.

Anne-Marie

LÄROPLANEN och FÖRÄNDRINGEN

Jag tänker på LpO-94.
Den läroplan vi envisas med att kalla den nya läroplanen.
Den är inte längre ny. Att vi använder ordet ny då vi benämner den kan visa att vi ännu inte har förstått den fullt ut, om ens någonsin. Det är sorgligt. Men det är inte lärarnas fel. Det är ett helt systems fel.

Läroplanen skulle implementeras i svensk skola 1995. Detta blygsamma dokument omslöt stora tankar och innebar ett stort förändringsarbete. Lgr-80 skulle ut - det nya skulle in. Jag minns hur vi benade i de vackra orden och försökte vidga innebörden av dem. Jag minns de försiktiga försöken att närma oss begreppen kunskap, förtrogenhet... Läroplanen LpO-94 är ett litet dokument med fina ord. Men det är inga ord tagna ur luften. Nej, orden är hämtade ur teorier; Vygotskij´s utvecklingszoner och språkets betydelse för, Dewey för att nämna några. LpO-94 omsluter barnkonventionen och barnets rättigheter. Men i LpO-94 syns inga litteraturhänvisningar. Lärarna fick mycket lite hjälp med att förstå läroplanen. Ungefär samtidigt fick skolan en ny huvudman. Skolan blev kommunal. Friskolorna etablerades. Konkurrensen blev plötsligt ett faktum för svensk skola. Ett nytt fenomen.

Men det stora förändringsarbetet handlade om det faktum att skolan blev mål- och resultatstyrd. Det är en mycket stor förändring av svensk skola. Läroplanen, kursplaner och lokala arbetsplaner är beskrivande skyldigheter lärare och skola har att skapa förutsättningar för samtliga elever att nå mål.



Det är skolan som mål-och resultatstyrd. Lärarna verkar i en organisation som är mål-och resultatstyrd.  Eleverna är inte det. De är uppdragsgivarna. Strävansmålen som anges i läroplanen är inte elevens strävansmål utan lärarnas. Strävansmålen är alla lärares gemensamma mål, ämnets övergripande mål och undervisningens riktning. Detta betyder att läraren skall, för så står det skrivet, ha strävans målet som det övergripande målet för undervisningen.


Uppnåendemål är alla elevers minsta garanterade rättighet, det är inget egentligt lärandemål, mer en skyldighet att undervisa så att alla kommer dit. För dit ska alla komma. Om de inte kommer dit ska åtgärdsprogram upprättas.
Då vi idag får nya nationella prov i årskurs tre, tänker jag, att det kan betyda att vi lärare återigen måste  samlas kring vår rådande läroplan. Vi skulle samlas för att diskutera vad strävansmål och ämnets karaktär betyder för oss var och en, i vår undervisning, i vår årskurs och i vårt planeringsarbete. Vi kunde göra en medveten omläsning och föra pedagogiska diskussioner kring den läroplan som fick alldeles för lite stöd då den sändes ut i svensk skola.
 
Jag tycker en aning synd om LpO-94.
Jag tycker väldigt synd om oss lärare som inte fick möjligheten att förstå den fullt ut.
Jag tycker om Läroplanen. Men det har tagit mycket lång tid att förstå den.

Anne-Marie

INTE(r)ACTIVA



Interaktiva whiteboards... jo varje klassrum där jag är har sådana. Lärarna är entusiastiska. Eleverna likaså. Undervisningen förändrad och möjligheterna vet inga gränser. Det är inte ny teknik för någon här. Jag ska hem och pusta på min overhead, ge den en ny lampa, kopiera upp några transparenta blad och fortsätta min undervisning på samma sätt som tidigare. På min pedagogiska önskelista över ting jag önskar mig syns den interaktiva whiteboarden som nummer ett. Den skulle sättas upp där mina gamla kartor hänger. Då kunde jag också plocka ned dem. De var länge sedan de gav en aktuell och ungefärlig bild av världen. Kartböckerna likaså.

Här får vi en genomgång av interaktiva whiteboards. Jag tror att samtliga i rummet vill gå fram och pröva, försöka, söka eller undersöka. Jag sitter mest och hoppas på min stol. Det är så roligt, det är så roligt! Så ungefär!

Anne-Marie


FÖRFLYTTNING I SIDLED



Idag har jag förflyttat mig. Kunskapsmässigt.

Idag när jag vaknade var jag till en viss mån klar med vissa saker.
Nu då nästan hela dagen har gått har jag fått insikt och klarhet i andra saker.
Jag har föreläst i Swedish School London.
Omedelbart lycklig och omsluten av lokalerna, kollegorna och rektor.



Jag stannade kvar under hela eftermiddagen. Deltog i andra föreläsares föredrag.
Lyssnade på en lysande föredragning om målen för årskurs tre. Skolverkets Niclas Westin talade och förändrade till viss mån mina inre strukturer och tänkesätt kring uppdraget men bekräftade också de tankar jag redan har.

Jag återkommer med lite förmedlande tankar. Nu väntar ungersk gåslever och något drickbart, samt en middag med ätbart och annat drickbart.

Imorgon skriver jag mer skolrikt.
Anne-Marie


FÖRFLYTTNING del 2

Inne på hotellet och...

Utanför hissen står jag.
Innanför hissen står jag en stund senare.
Inga knappar att trycka upp eller ned mig.
Jag kliver ut ur hissen.
- Sorry, there are no.... frågar jag den ointresserade personen i receptionen.
- They are on the outside, svarar han som om jag vore en idiot.
- Sorry?
- You have to push the buttons outside before going in... säger mannen som om jag vore en idiot.
- I see, svarar jag.
Jag ljög. Jag fattade ingenting.
Men jag tryckte på knapparna utanför hissen, klev in i hissen, åkte utan att ha någon aning upp eller ned till den våning jag skulle bo. När jag stod där inne i hissen insåg jag att det inte heller fanns några alarmknappar ifall att.
De var också på utsidan.
 
Lost but never found!
Så ungefär.

Anne-Marie

SOLUTIONS

We take care of local issues with local solutions

säger en annons här i London. Jag gillar meningen. Lösningen på saker och ting brukar finnas närmare till hands än vad man tror.
Anne-Marie

FÖRFLYTTNING del 1

Märkligt. Jag tog bilen och for hem. Nu sitter jag i en förort i London. Vete katten hur det gick till? Tog en buss och och klev av i mitten av ingenstans. Där stod jag. Det var märkligt. För mycket få personer vet överhuvudtaget var jag är. När jag tänkte så - så undrade jag - var är jag? - I am a litte bit lost, berättade jag för några förbipasserande. Jag insåg att jag längtade förfärligt mycket efter min GPS. Det är nästan märkligt hur mycket man kan längta.

Imorgon ska jag föreläsa för lärare. Det är därför jag är lost in England. Imorgon är allt som vanligt igen.

Anne-Marie,
som fnissar lite åt hur lätt det är att gå vilse.

DET HÄNDER I FYRAN





Ett litet kort-drama från min lilla fyra.
Anne-Marie

GATANS LEENDE



Jag har hängt en aning med mitt huvud. Tittat ned, inte tittat upp. Men tittar man ned så får man se upp! Det finns meddelanden överallt. Någon har skrivit in sig här. Jag log tillbaka!

Anne-Marie

BILD ska synas



Vi är två lärare som tillsammans har ämnet bild. VI har många elever som tillsammans med oss har bild. Vi är två lärare som målar själva. Vi har elever som målar själva. Återigen - jag har myntat begreppet Teaching by doing! Det blir roligare så. Lärare som gör tydliggör.



Anne-Marie

TIPS FÖR KLASSRUMMET



Det är fiffigt att hänga upp böcker. Med varsamma nypor fungerar kjolgalgar. Jag brukar dessutom slå upp böckerna så kan läsaren läsa då läsaren passerar boken. Och det händer titt som tätt. Här hänger SPRÅKDAX och det underbart roliga dikten Hur man hälsar... Här hänger CURIOUS GEORGE ja NICKE NYFIKEN i originalspråk samt DET RINGER IN.. en underbar storbok om skolan från a till ö. Jag rekommenderar böckerna för samtliga årskurser, är det bra texter mår alla bra av att de läses, Men det här med kjolgalgar... det kan jag bjuda på.

Anne-Marie

Gästinlägg ELEV om en bok




Hej,  jag är en elev som går i klass 4c.Vi håller på att läsa en bok som jag tipsade om.
Boken heter Flores och Blanzeflor - en medelstid riddarsaga av Ulf Sindt.
Anne-Marie sa att jag kunnde läsa boken,Det gorde jag tyst och stilla.
Anne-Marie sa att boken var bra,Men jag säger att boken är jätte bra!
Det är värkligen en bok att läsa.Nu sitter hela klassen tysta och skriver.
De skriver om en plan hur dom ska rädda Blanzeflor ur ett torn.
Jag vet ju vad som kommer hända men jag har tystnadsplikt.
Blanzeflor betyder vit blomma och Flores betyder blomma.
En elev skrev om man kunde gräva en grop och sen slår Flores ner några vakter och tar rustningen.
Man kan ju klä ut sig till en vakt man kan gräva en grop i marken och gräva upp i tornet.
Man kan ALLT!
Det är fantasin som gör brerätelsen värklig.
Det är tur att fantasin finns tänk inga böcker inga läxor igenting!
Det skulle vara jätte tråkigt för jag älskar att läsa böcker jag kan läsa Flores och Blanzeflor
igen den va så himmla himmla himmla bra!!Jag läste boken för en F:a han tyckte den var jätte bra!!
Det var därför att jag KRÄVDE att hon skulle läsa boken och jag hoppas att alla kommer tycka om den!  :)
Och jag har fått lite beröm att jag krävde att hon skulle läsa boken. Anne-Marie sa att det kallas handlings kraft.
Läs boken,boken är värkligen bra!
Jag älskar spännande böcker och det här är en av dom bästa!
JAG ÄLSKAR BOKEN!!!!!!
Läs boken i högläsning det är värkligen en upplevelse.
Och många elever kommer att tycka boken är bra!!
Hoppas det blir en fortsättning av Flores och Blazeflor!

MVH en elev i Ann-Maries klass. :)

 

F:a= förskoleklass


SCHACKSPEL?

På min dagliga promenad genom mitt skolbibliotek syns ständigt aktiviteter.
Denna dag:


Två små sexåringar sitter med ett uppställt schackspel framför sig.
Jag tittar nyfiket på dem. De tittar med vädjan på mig:
- Vi kan inte spela för vi har ingen tärning. Kan du hämta tärningen!


Anne-Marie

ORDSPÅR

Hi hi hi,

Jag trodde jag hade hittat på ett ord, men så googlade jag på ordet och det var redan uppfunnet. Grattis till uppfinnaren. Men jag älskar ordet

O R D S P Å R

Ordspår... det är ett ord som liknar fotspår. Men det är inte fotspår. Utan ordspår. Det ordet skänker jag alla mina modeller. Jag menar då ... alla författare som skriver och som under år givit mig en helt egen inre ordbok.

Anne-Marie

I LENNART HELLSINGS ORDSPÅR



Jag går lite i Lennart Hellsings fotspår, nej jag menar, jag går i Lennart Hellsings ordspår. Bara lite grann. Absolut inte mycket. Nästan inte alls. Men jag träffar honom ibland och krakelspektakelpratar. En gång frågade jag om jag fick gå i hans fotspår. Det var den gång jag gick igenom ALLT vad Lennart Hellsing skrivit. För om man tittar på mängden av det Lennart Hellsing skrivit så inser man att det är oändligt mycket. Jag har skrivit väldigt lite. Någon bok, lite krönikor, ett och annat ord på någon annan plats. Här har Mattias på Piratförlaget fotograferat oss. Då har Lennart Hellsing och jag busat en aning på bokmässan i Göteborg. Vi gick omkring och besökte förlag och slog oss ned mitt i mingelplatser till vilka vi inte var inbjudna. Där tog vi ett glas av något slag och fortsatte diskussionen om något värdsligt av något annat slag Då man är i samtal med denna författare så skrattar man väldigt, väldigt ofta.

Anne-Marie,
som en gång gjorde en liten film med Lennart Hellsing. Den handlar om läsning. Bonnier Utbildning har den; Video för pedagogiska samtal.

TEXTER TILL LÄSANDE UNGAR



Annonser och tidningslöp är ofta lättlästa. Bokstäverna är generöst stora. Orden relativt enkla. Löpen ska nå en läsare snabbt, inte komplicera budskapet. Jag kan läsa löpen med barnens ögon. Då framstår den textade världen som ganska obehaglig. Min dröm är att man delar ansvaret om budskapen man sänder ut till omvärlden. Tänk att skriva något väldigt positivt som ett skolbarn får läsa.



Anne-Marie

GILLA MENINGEN och BUSA MED ORDET




Jag har alltid en mening som jag gillar.
Det är bra att ha en mening som man gillar.
Då kan man skriva upp den på något blädderblock.
Man kan ge den som förslag till någon elev som undrar över vilken mening Anne-Marie gillar.
Man kan synliggöra något som man vill fokusera på.
Man blir en aning mer personlig.

Jag gillar den här meningen.... för då gillar eleven en annan mening.
Det är inte så dumt.

Idag lärde vi oss ordet mammal och baleen, engelska ord.
Det ena ordet är fullkomligt onödigt att lära sig. Det tyckte eleverna också men just därför tog de ordet i sina munnar och uttalade ordet så många gånger att de nu kan det. Mammal är en nödvändigare ord. Det kan man behöva. Men det ordet behöver man inte lära sig förrän i åttan sa jag till min vetgiriga fyra. Och bums hade alla lärt sig det ordet. Det är inte så dumt att leka lite när man lär sig. Det blir roligare då,

Anne-Marie

KLASSRUMSINSPEKTION

Idag hade jag klassrumsinspektion.
Näe... jag skämtar bara.
Idag hade jag flera kollegor inne i mitt klassrum.
De läste av väggarna, läste av miljön...
- Får man slå sig ned här, frågade en kollega.
Japp! Välj själv, svarade jag.
Det får eleverna också göra.
De får välja själva var de ska sitta.
Inga bestämda platser.
Men i en bestämt rum.
Klassrummet.


Anne-Marie

I MITT INRE

Idag hade jag högläsning. Mitt i högläsningen läste jag in något helt annat.
"Riddarna såg ut över nejderna... och Anne-Marie såg ut över sin klass....Åh vad hon trivs med dem, tänke hon"
- Så stod det väl inte i boken? undrade eleverna.
Näe, så stod det inte i boken, men så stod det skrivet i mitt inre, tänkte jag.

Anne-Marie

Gästinlägg ELEV (år 4) - Om engelska!




Engelskan 
             

Vi arbetar välldigt mycket med engelskan. En uppgift är att vi får ett papper med en liten text på. Och sen så ska vi ringa in dom ord vi kan. På så sätt lär vi oss välldigt mycket. Och i nästan alla ämnen så ska vi sammarbeta. Och Anne.marie ser också till att vi byter sammarbets kompis. Vi har läst engelsa böker och slagit upp i ordböker. Men det är roligt med engelska.Och när man blir älldre såfår man välldigt mycket andvändning av det. Det  får man nu med. Vi får leta fakta ur engelska texter. Idag fick vi leta fakta ur engelska texter om valar,spindlar och fåglar. 


vad lärde jag mig av allt det här:

jag lärde mig flera nya ord som jag inte kunde innan.
Det var roligt och  lagom svårt. jag bytte sammarbets kompis. och då lärde jag mig nya saker.

här är ord jag lärde mig idag:  jag vet vad mammal betyder. Vet du det?

1. Mammal = Däggdjur.
2. Beaks =  Näbbar.
3. Feathers =  Vingar.
4. Weighed =  Vägde.
5. Silk =  Silke.

Anne-Marie gillar den här meningnen:
Insects get tangled up in the silk, and the spinder eats them.

Jag eleven gillar den här meningen:
The biggest animal of all is a mammal that lives in the sea, the blue whale.  Och den här meningen förstår jag.  : ) 
jag är stålt över mig själv. 

ELEV i fyran


DU BARA MÅSTE...högläsa!



Mina elever ska lära sig att bidra till undervisningen. I själva verket handlar det om att jag ska inbjuda dem att bidra till undervisningen. Idag

- bara måååååååååååååååååste...
 jag läsa FLORES och BLANZEFLOR av Ulf Sindt. Det kommer på en mycket tydlig begäran av en elev. Så då gör jag det.  Jag läser den fina medeltida riddarsagan... och mina elever får höra ord som sätter fantasin i rörelse.

Så dagens högläsningsbok - FLORES och BLANZEFLOR av Ulf Sindt, som för övrigt har skrivit den mycket roliga boken, lika bra som högläsning, SYSKONKÄRLEK OCH KÖTTFÄRS, som både jag och mina tidigare elever skrattat mycket gott åt.

Anne-Marie