MILLENIUMBRON VID TATE



Nästan som om framtiden gick att gå på. Så upplevde jag promenaden över denna bro. Floden med mörkbrunt statsvatten syntes obrukbart under mig. Himlen grå och vattenrik. En bro byggd för att människorna med egna krafter ska ta sig över. Horistontens husfasader framtidsritade. En milleniumbro! Bron som åskådliggör något mer än bara detta att vara bro. Utsikten varifrån jag tar detta fotografi synliggör ingen natur. Jag ser inga träd, inga växter. Det som syns är det som människorna låtit växa upp. Det är både vackert och en aning skrämmande. Intill mig hör jag människor tala om vad de ser. De talar om människan då de blickar ut. Människan. Ja - det finns all anledning att göra det! tänker jag. Då jag börjar min vandring över till andra sidan saknar jag paraply. Regnet är träffsäkert. På andra sidan har vattnet trängt igenom mina kläder.

Anne-Marie,
som på dagen för två veckor sedan såg framtiden an! Jag var på väg HEM efter föreläsningar vid Svenska Skolan i London.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback