Anne-Marie Körling Blogg

SINGELRIKETS FINESSER

I singelriket händer det att folk stöter ihop. Det är trångt här i detta rike. Man stöter ihop på tunnelbanan, man stöter ihop på bussen, man trängs i snabbköpskassan, man ... tja... är bland så många. Men inte sticker man ut för det. Inte träffar man den där som gör singelriket till ett tvåmansland. Det är många som är singlar. De singlas hit och det singlas hit. När jag handlar idag, så handlar jag för mig. Det blir det som alla andra handlar i min singel-ICA-butik. De där inköpen för oss i små hushåll.

Jag, som en gång köpte så mycket mjölk, bröd, potatis, smör, socker... och bar hem för att se en hel familj växa till sig och bli jättestor, står nu med min röda plastkorg och köper något litet att äta. Det är faktiskt helt ok. Det är som det ska vara.

Anne-Marie

Måste här erkänna ett Freudianskt beteende: jag storhandlar fortfarande. Och lagar mycket mat. For mig själv. Som om jag alltid måste ha en buffert för ifallatt kanske någon gång någon kommer att finnas med mig vid matbordet... Ack, ja!

Ach ja... då finns det mycket, mycket mat i ditt kylskåp, det är väl bra... ifallatt. Anne-Marie

aj aj så det känns igen, alla kassar med mat man släpade hem först som sambo med alla barn, de egna och andras och sedan som singelmamma utan bil o körkort (jo jag tillhör en utdöende ras) då blev armarna blåcfiskarmar, långa och tyngda av bördorna och så nu med endast en unge hemma, som inte ens är liten längre men oj vilken skillnad i bärandet och armarna har återfått sin ursprungliga längd... men ändå... jo det är ok fast nog finns det lite längtan kvar att kanske, kanske någon gång igen...dela måltid med en vän...