Anne-Marie Körling Blogg

Nationalmuseum har utställningen - LURA ÖGAT! där konsten är märkligt förrädisk. Konstverk från 1600-talet är så levande att man tror att man kan räcka fram handen och ta ett föremål ur bilden. Utställningen är full av människor. Jag går med min kamera och får inte fotografera. Men jag tittar på konsten, ser på människornas ivriga glädjeögon när de betraktar och låter sig föras med och in i lurendrejeriet. Så går vi alla på ett led i en trång passage där små rum visar upp märkliga saker... folk skrattar... och så plötsligt står vi framför en spegel. Vi ser den inte utan tror att vi tittar in i ett annat rum. Spegeln lurade oss. Vi såg oss själva utan att se oss... vi såg bara rummets fortsättning och människorna som var i det...Så känner vi plötsligt igen oss... ser oss själva... och blir förvånade.

Anne-Marie,
som därefter log mot några verkliga människor som såg ut som om de vore klippta ur en tavla. Och jag tror jag såg in i ett riktigt svart hål - eller eventuellt en platt yta som absorberar allt, min blick, mina ord...men så såg jag att det var en utbuktning istället för en konkav yta - men ett svart slags hål för total försvinnande.., läskig upplevelse.