LÄROPLANEN och FÖRÄNDRINGEN
Den läroplan vi envisas med att kalla den nya läroplanen.
Den är inte längre ny. Att vi använder ordet ny då vi benämner den kan visa att vi ännu inte har förstått den fullt ut, om ens någonsin. Det är sorgligt. Men det är inte lärarnas fel. Det är ett helt systems fel.
Läroplanen skulle implementeras i svensk skola 1995. Detta blygsamma dokument omslöt stora tankar och innebar ett stort förändringsarbete. Lgr-80 skulle ut - det nya skulle in. Jag minns hur vi benade i de vackra orden och försökte vidga innebörden av dem. Jag minns de försiktiga försöken att närma oss begreppen kunskap, förtrogenhet... Läroplanen LpO-94 är ett litet dokument med fina ord. Men det är inga ord tagna ur luften. Nej, orden är hämtade ur teorier; Vygotskij´s utvecklingszoner och språkets betydelse för, Dewey för att nämna några. LpO-94 omsluter barnkonventionen och barnets rättigheter. Men i LpO-94 syns inga litteraturhänvisningar. Lärarna fick mycket lite hjälp med att förstå läroplanen. Ungefär samtidigt fick skolan en ny huvudman. Skolan blev kommunal. Friskolorna etablerades. Konkurrensen blev plötsligt ett faktum för svensk skola. Ett nytt fenomen.
Men det stora förändringsarbetet handlade om det faktum att skolan blev mål- och resultatstyrd. Det är en mycket stor förändring av svensk skola. Läroplanen, kursplaner och lokala arbetsplaner är beskrivande skyldigheter lärare och skola har att skapa förutsättningar för samtliga elever att nå mål.
Det är skolan som mål-och resultatstyrd. Lärarna verkar i en organisation som är mål-och resultatstyrd. Eleverna är inte det. De är uppdragsgivarna. Strävansmålen som anges i läroplanen är inte elevens strävansmål utan lärarnas. Strävansmålen är alla lärares gemensamma mål, ämnets övergripande mål och undervisningens riktning. Detta betyder att läraren skall, för så står det skrivet, ha strävans målet som det övergripande målet för undervisningen.
Uppnåendemål är alla elevers minsta garanterade rättighet, det är inget egentligt lärandemål, mer en skyldighet att undervisa så att alla kommer dit. För dit ska alla komma. Om de inte kommer dit ska åtgärdsprogram upprättas.
Då vi idag får nya nationella prov i årskurs tre, tänker jag, att det kan betyda att vi lärare återigen måste samlas kring vår rådande läroplan. Vi skulle samlas för att diskutera vad strävansmål och ämnets karaktär betyder för oss var och en, i vår undervisning, i vår årskurs och i vårt planeringsarbete. Vi kunde göra en medveten omläsning och föra pedagogiska diskussioner kring den läroplan som fick alldeles för lite stöd då den sändes ut i svensk skola.
Jag tycker väldigt synd om oss lärare som inte fick möjligheten att förstå den fullt ut.
Jag tycker om Läroplanen. Men det har tagit mycket lång tid att förstå den.
Anne-Marie
Du är så klok Anne-Marie. Tack!
Jag möter ofta studenter som förklarar varför de väljer att undervisa om stenåldern i åk3 och rymden i åk2 med:
- Det står i läroplanen!
Då går jag hem och gråter en skvätt i förtvivlan över att de tycks tro att Lgr62 och Lpo94 är sammma sak...
Kan vi bilda en stödgrupp/anhörigförening/anonyma läroplansbrukare
JAg blir så fundersam när jag inser att många av de verksamma lärarna idag inte inser vilka styrdokument som ska styra deras skolvardag. De kör på som de alltid har gjort. Jag kan inte se Lpo som någon ny läroplan - för mig är det den enda som funnits eftersom jag blev utexaminerad 1999. Tycker ändå att det tagit lång tid att sätta mig in i den och ännu lite längre innan jag själv insett hur jag ska förhålla mig till den och använda den praktiskt i min skolvardag. Inte har det varit någon som ledsagat mig i den, utan jag har fått läsa, fundera, läsa lite till, testa, fundera igen osv. Jag ser Lpo som min vän och följeslagare - finns alltid med mig, både i klassrummet och i min väska när jag är på väg någonstans.
Nya sätt att se på strävansmålen kommer till mig när du skriver sådär. Jag tycker precis som de andra kommentatörerna mycket om LPO-94 (Jag är helt på att starta en anhörigförening!) även om jag ibland kan tycka att den används lite väl lättvindigt. Kanske beror det på att de mest frikostiga tolkarna av precis alla styrdokument finns i den högre bildningens förtrollade värld? Jag inbillar mig att lärarutbildare kan bevisa vad som helst med hjälp med av LPO -94. De liksom tar sina gamla teorier och hittar någon bisats som de tar ur sitt sammanhang och slår sig själva för bröstet.
Men tillbaka till anledning att jag gick in här istälelt för att äta min frukost: Det är väl klart att jag vill komma och besöka din skola. Det vore supercoolt, jag skulle bli coolast i min kurs! Vi får hitta ett bra datum bara.
//K
Härligt. Jag tycker också mycket om denna läroplan. Det är sant det Mats skriver, att andra läroplaner sitter i skolans väggar och fortfarande är norm för undervisning, det är sant som den person skriver som har haft LpO-94 i sin utbildning och faktiskt arbetat närmare med den än vi andra. Jag fick den delvis i min utbildning också, och fick teorierna på lärarhögskolan, Killfröken, jag delar den tanke om att Läroplanen ska ha beskydd, men också att den absolut inte ska användas lättvindigt. Det är inte några lätta ord i läroplanen, de är stora ord som ska omfatta arbetet i klassrummet. A-M
Hej A-M. Såg att jag inte fick med mitt namn i mitt inlägg - Det är Marie, Öpedagogen som skrev 20:24:42. Sitter i Stockholm, därav min "anonymitet", hemma har jag den inlagd automatiskt ;)