Anne-Marie Körling Blogg

BOKSTAVLIGHETENS FOTOGRAF

De flesta av mina inlägg, krönikor, skrivna saker börjar långt ifrån själva datorn. Själva skrivandet börjar långt innan jag kan skriva rent fysiskt. Det börjar då jag fotograferar. Det börjar då jag får en slags ingång i någonting - ett ord som fastnar och retar kreativiteten. Jag fotograferar mycket, men inte mängder av fotografier, utan ett par och nästan aldrig fler av samma motiv. Så idag stod jag tryckt mot en fönsterruta, för långt därinne såg jag något jag ville ha, och det är en märklig pose man har då, väcker uppmärksamhet och förundran. Kamerans objektiv blir en pil som visar att där, det där hon fotograferar nu, det är något speciellt. En gång gick jag runt en liten vattenpöl och letade husfasader. Jag är förtjust i just vatten och alldeles speciellt i vattenpölar. Jag är så koncentrerad och upptagen av det jag gör att jag inte märker att människor tittar och undrar. När jag är klar får jag ofta frågor av slaget:
 
- Vad gör du?
- Vad ser du?
- Hur ser du?

Det är lite svårt att förklara. För då har jag redan börjat skriva där inne. Då spritter det till i hjärnan och skrivartangenterna som inte syns, utan är fördolda, de knapprar och slår in sina bokstäver i minnet. Väl hemma tar det en minut eller så. Knappt det. Skrivandet är ett utförande, skrivandet är ett tankearbete.

Mina bästa läsare,
Tack för att ni läser!
Anne-Marie

Läser så gärna... Gick på biblioteket idag för att se om de hade Kiwimetoden. Sökte i bibliotekskatalogen. Ingen träff... Nyfiken på boken. Lånade istället Annika Thors "Motljus" - tyckte om den....