Alternativ
Ofta presenterar vi ett problem och ett antingen eller. Väldigt sällan använder vi våra förmågor att utveckla ytterligare alternativ. Det är ibland omöjligt att se en lösning som någon annan presenterar. Det finns inga mötesplatser i det som är förutbestämt och inte förhandlingsbart. Alternativ och mångfaldstänk utvecklar oss alla.
Anne-Marie
Anne-Marie
Intresse och ointresse
Jag är väldigt intresserad av fotografering.
Jag är otroligt ointresserad av kamerateknik.
Det är en konflikt.
Anne-Marie,
som studerar allt som har med konflikt och lärande att göra. Det är något med sambandet som intresserar mig.
Nyfikenheten
Apan kryper upp på min kamera. Jag hinner inte fixa skärpan. Skärpan blir genast oskarp. Apan är för snabb.
Jag gillar apor. Jag gillar nyfikenheten. Jag är nyfiken. Apan är väldigt rörlig då den är nyfiken. Om den inte rörde sig i riktning mot mig skulle den inte vara nyfiken på just mig, min kamera eller det jag eventuellt har att erbjuda.
När vi människor är nyfikna får vi också närma oss saker och ting.
Händer det i ett klassrum kallar vi det oordning och säger genast till ungarna att gå och sätta sig.
Anne-Marie
Jag gillar apor. Jag gillar nyfikenheten. Jag är nyfiken. Apan är väldigt rörlig då den är nyfiken. Om den inte rörde sig i riktning mot mig skulle den inte vara nyfiken på just mig, min kamera eller det jag eventuellt har att erbjuda.
När vi människor är nyfikna får vi också närma oss saker och ting.
Händer det i ett klassrum kallar vi det oordning och säger genast till ungarna att gå och sätta sig.
Anne-Marie
Lärande är en konflikt
Att lära sig är en konflikt.
Det bör vara det, annars är det inte lärande.
En konflikt mellan något som man tidigare trott men tvingas omvärdera på grund av att det man trott blir utmanat och utvecklat. Att det är en konflikt syns i frågor som ställs, intresset det väcker och ahaupplevelserna det mynnar ut i. Det kan också omhuldas av protester, en aning misstänksamhet, tja varför inte kalla det kritiskt tänkande och ifrågasättande. Alltså konflikt.
Om det inte är en konflikt
handlar det om repetition eller faktum att det man vill skapa lärande kring faktiskt är alldeles för svårt för den som ska förstå. Det är i och för sig en konflikt. Men då handlar det inte längre om lärande. Då handlar det om att befinna sig utanför det som är möjligt för eleven. Tråkigt är också en konflikt men då handlar det mera om konflikten att inte bli utmanad. Och det är också en annan sorts konflikt. Konflikten att lära och ingå i den processen... den är full av härliga konflikter.
Anne-Marie
Väldigt lärosamt på Skansen Akvariet
Andra gången jag håller den gigantiska fågelspindeln. Tidigare gick det nästan inte. Vid detta besök är jag betydligt modigare. Frågan är om spindeln är det, den spinner sin väv i rasande fart. Det vackra med att erövra kunskap och våga pröva är att läraren och instruktören, i det här fallet en underbar ciceron som bara skapar bryggor över från rädsla till mod, faktiskt inte överger den som ska lära sig. Trygghet är oerhört viktigt då man gör något man aldrig tidigare gjort. Den egna viljan också och slutligen den gemensamma glädjen då man faktiskt vågar och gör något man inte trott sig om.
Jag hälsade på hos aporna också. Det är bara roligt. Det är som grädden på moset. Och vid besöket får aporna några småbitar vindruvor och liten aphand möter människohand, och ett människoöga får titta rakt in i ett litet apöga. Möte!
Självaste ciceronen är på god fot med alla djuren vid Skansen Akvariet. Sengångarpussen går i slowmotion men resultatet är en puss.
Tack för lärdomen och de fantastiska berättelserna om djuren och hur de är och fungerar.
Anne-Marie
Anne-Marie
Frågeknuten
- Rita något åt mig, snälla, snälla, snälla säger jag till en av de närmaste personer jag känner. Rita vad som helst, en penna? Ett frågetecken? Ja, vad som helst.
Och på ett litet kick: en penna och ett frågetecken.
Som man frågar får man svar,
som man begär får man nedtecknat!
Anne-Marie
Och på ett litet kick: en penna och ett frågetecken.
Som man frågar får man svar,
som man begär får man nedtecknat!
Anne-Marie
Min bror har byggt en båt - om att härbärgera tålamodet
Min bror har byggt en båt.
Det tog min bror många år att bygga en båt.
Min bror är i skogen och letar furor.
Det är furor som ska vara till båten.
Min bror har byggt en båt.
Min bror har lagt sin sista hand vid båten.
Den sista sandpapperstagen har han lagt vid båten.
Den sista skruven är åtdragen.
Den sista fernissan fernissad.
Det är min brors sista arbetshand vid båten.
Nu väntar omklapparhanden, båtförarhandlingarna.
Min bror har lagt i sin båt.
Det varliga och farliga examensprovet.
Vattnet är domare och betygsförkunnare.
Ska båten flyta? Ska båten fungera som båt?
Ska barlasten bara vara last?
Ska båten gunga vackert på vågorna,
klara stormarna...
Min bror har byggt en båt.
Vännerna har sjösatt den.
Detta stora ord - sjösättning - som avnavlar båten från land.
Från båtbyggarhänder till självständig bärkraft.
Det är vattnet som bär båten,
det är båten som håller vattnet på avstånd.
Min bror ringer...
- Nu är den i.
Min bror ringer några dagar senare...
- Nu är den på bottnen. Den sjönk.
Jag nästan skriker av förskräckelse.
Båten! Botten! Vattenintaget!
Min bror ringer...
- Nu är den tätat igen... syrran... det är sån´t som händer med en båt.
Jag beundrar tålamodet. Förmågan att härbärgera tålamod och framtidsutsikten. Snart ska min bror segla.
Anne-Marie
Organisation av lärande
Hälften av klassen vill måla och rita av familjen Simpson. Andra hälften vill läsa. Därför sitter en halv klass på golvet och ritar av en bild. De är koncentrerade och tysta.
I den övriga delen av klassrummet sitter alla läsare. Det är en organisation av lärande som jag tycker om. Alla arbetar med olika saker. De som läser grupperar sig i olika grupper. En elev är jätteintresserad av Fysikboken. Den är för årskurs 7-9 och han läser där han finner det mest intressant. Aha magnetism säger han. Bara det att han tar orden i sin mun, begreppen som han en dag ska förstå vidden av och djupdyker i lärande gör mig magnetisk av lycka. En annan elev har läst igenom hela kursen i Kemi för år 7-9.
Det mesta handlar om att böckerna ligger där de ligger. I ett klassrum för årskurs fyra. Jag tycker att böckerna som man läser i alla årskurser ska finnas utlagda i klassrum. Är någon intresserad då kanhända de vill läsa. Och det har visat sig att elever vill det. Hur märkligt det än kan låta. Jag tror nämligen att elever vill lära sig. Och klassrummen ska vara utrustade med den lärdom hela skolan har att ge.
I den övriga delen av klassrummet sitter alla läsare. Det är en organisation av lärande som jag tycker om. Alla arbetar med olika saker. De som läser grupperar sig i olika grupper. En elev är jätteintresserad av Fysikboken. Den är för årskurs 7-9 och han läser där han finner det mest intressant. Aha magnetism säger han. Bara det att han tar orden i sin mun, begreppen som han en dag ska förstå vidden av och djupdyker i lärande gör mig magnetisk av lycka. En annan elev har läst igenom hela kursen i Kemi för år 7-9.
Det mesta handlar om att böckerna ligger där de ligger. I ett klassrum för årskurs fyra. Jag tycker att böckerna som man läser i alla årskurser ska finnas utlagda i klassrum. Är någon intresserad då kanhända de vill läsa. Och det har visat sig att elever vill det. Hur märkligt det än kan låta. Jag tror nämligen att elever vill lära sig. Och klassrummen ska vara utrustade med den lärdom hela skolan har att ge.
Läs för ungarna i sommar
Det är en daglig aktivitet att läsa. Under sommarlovet kan det vara viktigt att ungarna får höra en högläsande förälder läsa något som är skrivet av någon annan. Då man läser högt läser man en litterär text. Den höglästa rösten artikulerar skriven text. Det kan låta tekniskt. Det är det ju också men det viktiga är den mänskliga rösten som sammanlänkar ord med en lyssnande människa. Läsning behöver träning, påfyllnad och utvecklas. Att det finns så många fantastiska träningsläger för läsare talar vi alldeles för sällan om. Författarna som coachar den läsande in på spelarenan och skapar aktiviteter för hjärnan. Det börjar oftast med högläsning.
Anne-Marie
Anne-Marie
En annan sak
Människan lär sig överallt och alltid. Frågan VAD vi lär är en annan sak, HUR vi lär en annan sak, VARFÖR vi lär en annan sak, NÄR vi lär en annan sak, VEM vi lär av en annan sak. ATT vi lär ...
Anne-Marie
Anne-Marie
Bekräfta och skapa lärande stolthet
Ja - orden är elevens - jag har varit intill, lyssnat, bekräftat och satt ord på det jag sett, hört och deltagit i. Om jag gör det tydligt och med ett bekräftande anslag kommer eleven själv att utveckla en lärande stolthet och få äga en förmåga att sätta ord på det eleven själv kan. Det är mitt mål. Den lärande glädjen och stoltheten att erövra kunskapen.
Anne-Marie
Anne-Marie
Tomt bagage i klassrummet
Idag går jag ganska tom in i min undervisning. Det är också ett förhållningssätt. Jag har en plan men inbjuder eleverna att delta. De sprudlar av viljelust. Den lust som Mr Bill Gates talade med oss om då jag besökte Microsoft och Seattle. Mr Bill Gates talade om det absoluta bemötandet en lärare i västvärlden måste erbjuda eleverna - bekräftelse på vilja, lust och deltagandet - motivationen helt enkelt. Om eleverna inte är motiverade så äger knappt något lärande rum. I övriga världen törstar elever efter skola, efter lärandet, efter möjligheterna skola erbjuder. I västvärlden är skola en plikt. Lusten försvinner. Jag tänker - hur hittar vi motivationen? Hur ser vi den? Hur förhåller vi oss till den? Vad tillåter vi? Hur möter vi upp? När säger vi nej? Hur ofta säger vi nej till elevernas vilja att ingå och utveckla och forma och delta och bringa aktivitet i verksamheter? Hur gör vi tänk av det eleverna gör? Hur är vi som bekräftande lärare?
Får vi?
Kan vi?
Jag vill!
säger mina elever allt som oftast.
Anne-Marie,
jag brukar svara - SJÄLVKLART!
Får vi?
Kan vi?
Jag vill!
säger mina elever allt som oftast.
Anne-Marie,
jag brukar svara - SJÄLVKLART!
Upp och nedvända världen
Medan jag fotograferade hus i vatten fick jag en lektion i hur man lär sig vad söder, norr och väster och öster ligger. Hur man gjorde det försvann lika fort som jag upptäckte att jag kunde orientera mig utifrån stadsskyltarna där det stod ÖSTER och VÄSTER och något litet mer som jag hoppade över att läsa.
Jag ska lära mig det där vilken dag som helst. Det hade med solen att göra, och något med en armbandsklocka, men solen hade gått i moln och då jag tittade på klockan insåg jag att jag var mer hungrig än intresserad av att lära mig just det där - klockan visade en tid som gjorde att min mage instinktivt började ropa efter en matbit eller så - så jag måste få en lektion när solen skiner, jag är mätt och då jag inte är på en gata som så tydligt anger positionerna.
Anne-Marie
Jag ska lära mig det där vilken dag som helst. Det hade med solen att göra, och något med en armbandsklocka, men solen hade gått i moln och då jag tittade på klockan insåg jag att jag var mer hungrig än intresserad av att lära mig just det där - klockan visade en tid som gjorde att min mage instinktivt började ropa efter en matbit eller så - så jag måste få en lektion när solen skiner, jag är mätt och då jag inte är på en gata som så tydligt anger positionerna.
Anne-Marie
Introducera utvärderingar
Jag vill att mina elever utvärderar sina arbeten. Vad har du lärt dig? Hur har du lärt dig? Var det för lätt? Utmanande? Vad tänker du som får uppgifter att göra? Vad vill du ha för uppgifter? I början då eleverna gör utvärderingar blir det inte så många ord. Men utvärderingar som läraren tar på allvar utvecklas till att bli väl genomförda. Eleven upptäcker att det är i utvärderingarna eleven blir medveten om vad eleven har lärt sig eller är i färd med att utveckla.
Här syns den enklaste formen av utvärdering - L (lätt) - M (medel)- S -(svårt) vilket gör det mycket överskådligt hur eleven förhåller sig till matematiken. Utvärderingen följer med själva lösningen på uppgiften.
Anne-Marie
Här syns den enklaste formen av utvärdering - L (lätt) - M (medel)- S -(svårt) vilket gör det mycket överskådligt hur eleven förhåller sig till matematiken. Utvärderingen följer med själva lösningen på uppgiften.
Anne-Marie
Välj en mening ur din bok
Välj en mening ur din bok-
GÖRA UPPDRAGET:
Skriv den på blädderblocket eller ett stort ritpapper.
Sätt upp meningen i rummet - klassrummet.
Läs meningarna kollektivt - ta orden i munnen.
Säg dem med spökröst, säg dem förvånat, uttala dem skrattande, viska det till en kompis.
Var en annan person som säger dessa ord; var en rektor, polis, mamma, lärare, doktor, tandläkare, städare, flicka, pojke.
Dramatisera själva meningen.
REFLEKTERA UPPDRAGET:
Fundera över vad som verkligen sägs med meningen.
Fundera över vad man kan utveckla i meningen.
Fundera över punkter, kommatecken, frågetecken, utropstecken, talstreck...
Vad händer om vi sätter dit ett kommatecken?
Fundera över hur man kan säga detta på något annat sätt.
Lägg till två ord till den mening du ser.
Gör om meningen till en fråga.
Gör om meningen till ett påstående.
Argumentera om motsatsen.
Skapa en dialog. Svara på meningen.
Skriv in meningen i en berättelse.
En enda mening kan vara början på en hel undervisning. Detta är snarare ett förhållningssätt till en skriven mening och alla frågor till denna mening är generella och kan inte bearbetas på en och samma gång. Lärarens anslag kan de ovanstående uppdragen visa.
DET SPRÅKLIGA LÄRANDE UPPDRAGET:
Denna form av undervisning är bara MUNTLIG - det sista förslaget är att få med meningen i en berättelse. Men det behöver inte äga rum just då. Meningen finns kvar.
DEN GENERALISERANDE TANKEN
Undervisningstanken är generell och överförbar till skolans samliga ämnen och årskurser. Samma sak fungerar alldeles utmärkt i geografi, engelska, spanska, naturkunskap... allt är ju språkliga världar.
ELEVANSVARET OCH INFLYTANDET:
Undervisningen utgår endast från elevernas bidrag. Det kallar jag bidra till undervisningen. Det blir så mycket roligare då. Dessutom synliggörs en mängd författares röster och skrivande i klassrummet.
Anne-Marie
Formativa processer: Kladdsida - en sida för tänket
Eleverna måste få möjlighet att rita, skriva och synliggöra sitt tänk. Jag har funnit att elever tror att de måste kunna presentera svaret omedelbart och i snygg form. Jag vill INTE att mina elever suddar bort någonting. Då de suddar bort tar de ifrån mig möjligheten att komma åt deras tänk. Jag behöver alla ledtrådar jag kan få för att diskutera då eleven kört fast. Jag tror inte heller att eleven har kört fast men eleven upplever det så. I min gamla klass skrev eleverna spontana kladdsidor i sina arbetsböcker. Dessa sidor hade inget med svaren att göra (den summativa) utan hade mer med processen att göra (den formativa).
Vi fann gemensamt att det var just sidan med tänket som var den viktigaste. Därför fick den bli lite utsmyckad. Jag tänker alltid på pappret och på mitt eget vis. Varför syns inte processen i klassrummet tänkte jag. Allt ska eleverna göra inne i huvudet och allt de gör ska sedan presenteras i ordnad och snygg form. Det är inte mycket lärande i det. Det är resultatet som presenteras då. Men själva lärandet syns i det slarvigt nedtecknade. Som spår av tänkande. Så mycket mer intressant tänker jag.
Och så mycket enklare för eleven.
Anne-Marie
Vi fann gemensamt att det var just sidan med tänket som var den viktigaste. Därför fick den bli lite utsmyckad. Jag tänker alltid på pappret och på mitt eget vis. Varför syns inte processen i klassrummet tänkte jag. Allt ska eleverna göra inne i huvudet och allt de gör ska sedan presenteras i ordnad och snygg form. Det är inte mycket lärande i det. Det är resultatet som presenteras då. Men själva lärandet syns i det slarvigt nedtecknade. Som spår av tänkande. Så mycket mer intressant tänker jag.
Och så mycket enklare för eleven.
Anne-Marie
Modell och modella
Jag har bild. Mina bildlektioner betyder att jag också har bild. Jag blir en görande lärare. Det ser mina elever. De har också bild. Vi bildar ihop. Här har jag utgått från en modell. Eleverna får en modell att titta på och en modell att följa. De är fria att göra helt eget också. Jag har myntat begreppet TEACHING BY DOING och lever alltså mina ord.
Anne-Marie
Anne-Marie
Idrottsdagen
Heldag på idrottplatsen.
TIdtagartävlingar.
Här är spring i benen absolut tillåtet.
Jag tänker på de rader jag hämtat ur Eduardo Galeano´s bok Fotbollens himmel och helvete (1998):
"Han lärde sig att vinna utan känna sig som gud fader
och att förlora utan att känna sig som en sopa,
vilket är en svårlärd visdom, /.../"
Anne-Marie
Pennan och ordet - en bild!
Mötet med pennnan, pappret resulterar alltid i någonting. Här ett ord. Jag hämtade hem ordet från en tidningsnotis. Jag tyckte om stavningen. Jag tänkte också på dem som hjälpt mig en aningens; datorfixandet, bloggupprustningen, downloadandet, installerandet, underlättnader och allt det där som en som jag absolut inte riktigt får kläm på. Men jag känner mig alltid som en liten nyfiken unge då jag sitter intill och börjar förstå. Då fnittrar jag och tycker genast att världen blir större och det mesta i den en aning rymligare. Kanske själva essansen av hur det är att lära sig!
Anne-Marie
Anne-Marie
Utveckla lärande strategier
Jag läser väldigt ofta med var och en av mina elever. Då tänker jag utvecklingszon. Det betyder att jag under det att eleven läser funderar över vad eleven kan bli medveten om och hur att utveckla kompetensen ytterligare. Jag tänker att den undervisning jag har ska göra skillnad, inte bara vara en läsning för att lyssna av, utan en läsning där lärare och elev går in i dialog kring stoffet, kompetensen och vad eleven har utvecklat och kan utveckla ytterligare. Anslaget är positivt, stärkande och förstärkande. Undervisningen ska också syfta till att utveckla elevens strategier för hur att, i det här fallet i engelska, utveckla uttal, se generella regler och förmå tillämpa dem.
Min undervisning syns inte här, men elevens uppfattning om vad vi arbetat med och fortsätter att arbeta med, och hur eleven har uppfattat sitt lärande. Det sista är det absolut viktigaste. Jag kan undervisa och undervisa och tro mig ha nått fram ... men hurvida jag har det eller inte ... det syns i elevens gensvar.
Anne-Marie
Min undervisning syns inte här, men elevens uppfattning om vad vi arbetat med och fortsätter att arbeta med, och hur eleven har uppfattat sitt lärande. Det sista är det absolut viktigaste. Jag kan undervisa och undervisa och tro mig ha nått fram ... men hurvida jag har det eller inte ... det syns i elevens gensvar.
Anne-Marie