MATEMATIKMÅL för ÅRSKURS 3
Matematik
Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret
Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling än vad denna nivå anger.
Eleven ska ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att
- kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll,
- kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder, samt
- kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet.
Inom denna ram ska eleven
beträffande tal och talens beteckningar
- kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1 000,
- kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-1 000,
- kunna dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk,
- kunna beskriva mönster i enkla talföljder, och
- kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20,
beträffande räkning med positiva heltal
- kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder,
- kunna räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde, och
- kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200,
beträffande rumsuppfattning och geometri
- kunna beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar,
- kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt,
- kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer, och
- kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster,
beträffande mätning
- kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider, och
- kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter,
beträffande statistik
- kunna tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram.
Detta är den lägsta nivån.
Det gör inget om man kan mer.
Anne-Marie
NATIONELLA PROV I ÅRSKURS TRE
Jag har precis genomfört nationella prov i årskurs fem.
Jag har varit mycket tveksam till dem tidigare, denna gång är jag inte det.
Då man diskuterar att införa dem i årskurs tre har jag inga större invändningar.
Det är bra att fånga upp de lärande behoven då skolan annars blir en plåga för ungar som inte klarar sig.
Jag har alltid följt mina elever utifrån tankarna - vad de kan, var och en för sig, hur de kan lära sig och vilka
krav skolan kommer att ställa på dem framöver.
Proven vi nu genomfört har varit bra. Eleverna har gillat dem. Från det första provets hjärtklappning till det sista provets genomförande har elevernas attityd förändrats... från det nervösa och pirriga... till att vara en utmaning och en bekräftelse. Jag har lusläst textsidorna för lärare och lärt mig massor kring hur att tänka, hur att utveckla och fått flera infallsvinklar på provens betydelse i svensk skola.
Ett prov i årskurs tre, jo jag genomförde Stockholmsprovet i svenska och matematik för några år sedan, och det stöttade oss i framtaganden av mål och nya undervisningsmöjligheter.
Jag anser också att övergången från årskurs tre till fyra är en mycket stor och vansklig övergång. Den begynnande läsförmågan får nu sättas på allvarliga prov då undervisningen byter inriktning.
Därför kan det vara en värdefull sak att ha en utgångspunkt för hur det ser ut med elevernas kunskaper då de lämnar årskurs tre så att de får mötas upp av lärare som vet hur det ligger till och tar vid där utvecklingen påbörjats. Men jag vill inte se proven som styrande, stigmatiserande, avprickande... för allt lärande handlar om samspel eleven, lärare och undervisningens fokus.
Jag anser att undervisningen också kan få åtgärdsprogram, inte bara eleverna.
Vi måste se till att de får de kunskaper som de har rätt till för att klara sig ... och då tänker jag i relation till den textmassa eleverna tvingas läsa och sedan bedöms utifrån
Ungar går i skolan en enda gång - och det är en livschans de har.
Det är en rättighet att få lära...
Elevens rätt att lära!
Så är det!
Sen kan man alltid ställa sig frågan - vad ska elever lära sig i skolan idag?
Anne-Marie
Jag har varit mycket tveksam till dem tidigare, denna gång är jag inte det.
Då man diskuterar att införa dem i årskurs tre har jag inga större invändningar.
Det är bra att fånga upp de lärande behoven då skolan annars blir en plåga för ungar som inte klarar sig.
Jag har alltid följt mina elever utifrån tankarna - vad de kan, var och en för sig, hur de kan lära sig och vilka
krav skolan kommer att ställa på dem framöver.
Proven vi nu genomfört har varit bra. Eleverna har gillat dem. Från det första provets hjärtklappning till det sista provets genomförande har elevernas attityd förändrats... från det nervösa och pirriga... till att vara en utmaning och en bekräftelse. Jag har lusläst textsidorna för lärare och lärt mig massor kring hur att tänka, hur att utveckla och fått flera infallsvinklar på provens betydelse i svensk skola.
Ett prov i årskurs tre, jo jag genomförde Stockholmsprovet i svenska och matematik för några år sedan, och det stöttade oss i framtaganden av mål och nya undervisningsmöjligheter.
Jag anser också att övergången från årskurs tre till fyra är en mycket stor och vansklig övergång. Den begynnande läsförmågan får nu sättas på allvarliga prov då undervisningen byter inriktning.
Därför kan det vara en värdefull sak att ha en utgångspunkt för hur det ser ut med elevernas kunskaper då de lämnar årskurs tre så att de får mötas upp av lärare som vet hur det ligger till och tar vid där utvecklingen påbörjats. Men jag vill inte se proven som styrande, stigmatiserande, avprickande... för allt lärande handlar om samspel eleven, lärare och undervisningens fokus.
Jag anser att undervisningen också kan få åtgärdsprogram, inte bara eleverna.
Vi måste se till att de får de kunskaper som de har rätt till för att klara sig ... och då tänker jag i relation till den textmassa eleverna tvingas läsa och sedan bedöms utifrån
Ungar går i skolan en enda gång - och det är en livschans de har.
Det är en rättighet att få lära...
Elevens rätt att lära!
Så är det!
Sen kan man alltid ställa sig frågan - vad ska elever lära sig i skolan idag?
Anne-Marie
ATT TITTA I BACKSPEGELN
Alltför ofta tittar vi tillbaka på barns utveckling. Då lutar jag mitt huvud mot Lev Vygotskijs teorier och lånar hans ord -
bättre att se framtid i barns utveckling. Då utvecklingssamtalen ska ta avstamp ur det som just nu är och ge en utblick över det som kan förväntas och det som är möjligt hos just denna elev tycker jag att perspektivet framtid är ett mer konstruktivt och hoppfullt perspektiv. Många elever får dras med sin historia och inte sina möjligheter. Det är viktigt att veta om det som har varit, men det kan inte alltid följa med eleven in i framtiden. Det gäller de barn som har fått en stämpel av något slag. Det gäller för övrigt de flesta.
Anne-Marie
FRÅGAN
Frågan jag tänker och ställer:
MED VILKEN RÄTT KAN VI BEDÖMA BARN UPPIFRÅN OCH UTIFRÅN DÅ BARN KAN DEFINIERA SIN KUNSKAP INIFRÅN?
Jag skrev denna fråga med anledning av elevinflytande och barnkonventionen.
Samspelsviljan kanske handlar om den vuxnes förhållningssätt?
Anne-Marie
MED VILKEN RÄTT KAN VI BEDÖMA BARN UPPIFRÅN OCH UTIFRÅN DÅ BARN KAN DEFINIERA SIN KUNSKAP INIFRÅN?
Jag skrev denna fråga med anledning av elevinflytande och barnkonventionen.
Samspelsviljan kanske handlar om den vuxnes förhållningssätt?
Anne-Marie
SJÄLVFÖRTROENDET
Att kunna är uppbyggligt för självförtroendet.
Att inte kunna, bara känna sig misslyckad, sänker det.
Idag blev det väldigt svårt för mina elever.
Vi gjorde en av delproven av de nationella proven i matematik,
De lade sig ett orosmoln över klassrummet.
Jag anade strax att provet var för svårt.
Vi var inte där ännu.
När man inte kan uttrycker eleverna att de är dumma i huvudet.
Inte att proven är fel, undervisningen är fel eller att läraren har misslyckats.
Eleven tar utan att tveka på sig alltsammans. Hela misslyckandet,
hela okunskapen bär de.
Inte undra på att misslyckanden förgör ett självförtroende.
När ska misslyckanden betraktas som en del av lärandet, där vi inte är framme vid mål,
där också läraren ska backa och kanske utvärdera sin undervisning.
Jag har många tankar,
lät mina elever veta att det kanske också hade med att göra att vi inte hade grunderna ordentligt.
Det var ett större arbete att lyfta bort skuldkänslan och misslyckanden och få eleverna att dela ansvaret för misslyckanden på flera. Jag tycker så oändligt synd om mina elever idag.
Imorgon ska jag återigen tala om vad en lärare kan göra, hur en lärare kan tänka om, hur en lärare kan stötta och undervisa igen, och igen, tills eleverna förstår. Fel, misslyckanden kan aldrig vara så fel och så misslyckade att inte en ny chans kan ges, en ny undervisningstanke kan födas och en dialog mellan lärare och elever om vad som kan göras.
Nu har jag haft mina elever en så kort stund och proven måste genomföras. De har rätt till sin utbildning och sin undervisning, den rätten ska de själva förvalta en dag, nu måste jag stötta dem i rätten att få göra fel, misslyckas och ha det som utgångspunkt och utvecklingsmöjlighet för såväl mig som mina elever.
Anne-Marie
Att inte kunna, bara känna sig misslyckad, sänker det.
Idag blev det väldigt svårt för mina elever.
Vi gjorde en av delproven av de nationella proven i matematik,
De lade sig ett orosmoln över klassrummet.
Jag anade strax att provet var för svårt.
Vi var inte där ännu.
När man inte kan uttrycker eleverna att de är dumma i huvudet.
Inte att proven är fel, undervisningen är fel eller att läraren har misslyckats.
Eleven tar utan att tveka på sig alltsammans. Hela misslyckandet,
hela okunskapen bär de.
Inte undra på att misslyckanden förgör ett självförtroende.
När ska misslyckanden betraktas som en del av lärandet, där vi inte är framme vid mål,
där också läraren ska backa och kanske utvärdera sin undervisning.
Jag har många tankar,
lät mina elever veta att det kanske också hade med att göra att vi inte hade grunderna ordentligt.
Det var ett större arbete att lyfta bort skuldkänslan och misslyckanden och få eleverna att dela ansvaret för misslyckanden på flera. Jag tycker så oändligt synd om mina elever idag.
Imorgon ska jag återigen tala om vad en lärare kan göra, hur en lärare kan tänka om, hur en lärare kan stötta och undervisa igen, och igen, tills eleverna förstår. Fel, misslyckanden kan aldrig vara så fel och så misslyckade att inte en ny chans kan ges, en ny undervisningstanke kan födas och en dialog mellan lärare och elever om vad som kan göras.
Nu har jag haft mina elever en så kort stund och proven måste genomföras. De har rätt till sin utbildning och sin undervisning, den rätten ska de själva förvalta en dag, nu måste jag stötta dem i rätten att få göra fel, misslyckas och ha det som utgångspunkt och utvecklingsmöjlighet för såväl mig som mina elever.
Anne-Marie
SENSE OF HUMOR
Jag talade men en företagsledare en gång i tiden. Han berättade att vid nyrekryteringarna ville han gärna veta om den sökande hade känsla för humor. Han ansåg denna egenskap mycket viktig. Hans företag hade externa rekryterare och då han träffade den tilltänkte till den utlysta tjänsten så var det viktigt det där med humorn.
Vi hade en lång diskussion om det här. Att ha en känsla för humor handlar om självdistans och förmågan att se distanserat på ett problem och ... kunna skratta åt det. Jag minns då jag var liten, reste ensam till Chicago som trettonåring, kunde inte ett ord av språket. Min skolengelska hjälpte mig med ytterst få artighetsfraser men det var allt. Jag var där varje sommar - sammantaget i 9 månader. Under dessa månader noterade de jag bodde hos att min förståelse för språke utvecklades. De förundrades över att jag förstod skämt och att jag också kunde skämta på engelska. Jag minns att jag blev glad över deras funderingar.
Idag sitter jag med ett överlämningsunderlag för en elev som ska vidare till en internationell skola. Som lärare ska jag fylla i elevens lärande utveckling och sociala förmåga. Som en del av dessa bedömningar räknas
Sense of humor...
Trots att det är subjektivt - att förstå varandras humor - så tycker jag frågan är intressant!
Anne-Marie
NATIONELLA PROV årskurs 5
Jag läser i min provpärm Skolverket vt 2007 vt 2008:
* Ämnesproven i årskurs 5 är främst diagnostiska men utgör ocskå en avstämning mot de mål eleven ska ha uppnått.
Syftet med proven är:
* Syftet med detta ganska omfattande provsystem är förstås att så tidigt som möjligt uppmärksamma de barn som behöver mer stöd än andra.
Jo, så tolkar jag dem också.
Men jag ser också ett läraranslag och ett diskussionsunderlag av mer generellt slag. Proven är omfattande och synliggör också läroplanens intentioner - samarbetet, det vidgade textbegreppet, bildanalysen, matematikens språk och elevens muntliga framställning. Jag ser utvecklingstankar och anvisningar om vad vi måste genomföra i skolan. Det är inte meningen att proven endast ska vara en bedömning av eleven utan också en viss bedömning av undervisningen. Jag lutar mig över provpärmens text . . .
Anne-Marie Körling
* Ämnesproven i årskurs 5 är främst diagnostiska men utgör ocskå en avstämning mot de mål eleven ska ha uppnått.
Syftet med proven är:
* Syftet med detta ganska omfattande provsystem är förstås att så tidigt som möjligt uppmärksamma de barn som behöver mer stöd än andra.
Jo, så tolkar jag dem också.
Men jag ser också ett läraranslag och ett diskussionsunderlag av mer generellt slag. Proven är omfattande och synliggör också läroplanens intentioner - samarbetet, det vidgade textbegreppet, bildanalysen, matematikens språk och elevens muntliga framställning. Jag ser utvecklingstankar och anvisningar om vad vi måste genomföra i skolan. Det är inte meningen att proven endast ska vara en bedömning av eleven utan också en viss bedömning av undervisningen. Jag lutar mig över provpärmens text . . .
Anne-Marie Körling
POLLENALLERGI o NATIONELLA PROV
- Jag fattar inte att man har nationella prov, diagnoser, prov under den tid då så många elever lider av sin allergi, säger vår kloka skolsköterska. Varför ligger så mycket prov under våren?
Det är en kamp att vara allergisk. Kroppen mobiliserar alla krafter för att bjuda motstånd. Våren tröttar de som drabbas av björkpollen, gräs och blommning.
Det är en infallsvinkel. Den är värd att lyssna till!
Anne-Marie
INTERNATIONELLA PROV
Vi har nationella prov.
Jag undrar lite hur internationella prov ser ut?
Jag undrar över prov överhuvudtaget!
Kunde de inte få heta utvärderingar?
tänker jag, alltså är jag!
Anne-Marie
TANKAR om NATIONELLA PROV
Jag genomför de nationella proven i min årskurs fem.
Jag tänker och funderar.
Jag rättar.
En del av mina elevers svar sticker iväg och passar inte svarsmallen. Det är spännande.
Det kräver tänk och funderingar. Inget går riktigt att ringa in. En elev är en fri tänkare och ska enligt läroplanen utmana sin kreativitet och sin språkliga förmåga. När den syns och när tänket utgår från det underlag eleven har att fundera kring gäller det att se, lyssna och prata vid sidan av de färdiga platserna som eleven ska svara på.
Det är mycket som kan hindra eleven från att utveckla sin förmåga och synliggöra den. Provsitutaioner gör det ofta. Nervositeten och prestationsångesten kan slå till med sin förlamning. De förtryckta raderna för svar kan vilseleda eleven att tro att svaren kan rymmas i de förtryckta tre raderna och därmed hindrar det eleven att utveckla sina resonemang. Att skriva svaren täcker inte elevens hela kunskaper, skrivandet kan upplevas som begränsande, formen blir oändligt mycket viktigare än det eleven vill säga, och då eleven får utveckla sitt tänk i samtalets form så kan de komma längre i sitt resonemang.
Jag gör de nationella proven. Jag tycker inte illa om dem. Jag saknar de pedagogiska diskussionerna kring dem. De är avstämningsprov i den målrelaterade skolan. Vi måste diskutera dem. Också kritisera, utveckla och undersöka vad, hur och varför då det gäller de nationella proven.
Jag läste en underbar debattartikel av Mikael Nordenfors KAN EN SKRATTANDE ÖDLA VARA NYTTIG? i PEDAGOGISKA MAGASINET 1/08 som får mig att fundera över de viktiga styrdokumentet som proven kan utgöra, svårigheten med elevens förståelse och hur den syns eller inte syns, och rättningsmallarna.
http://www.pedagogiskamagasinet.net/main.asp?Mode=SEARCH&Action=SEARCH&CategoryID=&FullSearch=YES&CategoryIDList=3548&FreeText=Mikael+Nordenfors&x=0&y=0&SearchEPaper=on&SearchWebbplats=on#
Jag återkommer kring mina tankar om de nationella provens styrfunktion.
Anne-Marie
Jag tänker och funderar.
Jag rättar.
En del av mina elevers svar sticker iväg och passar inte svarsmallen. Det är spännande.
Det kräver tänk och funderingar. Inget går riktigt att ringa in. En elev är en fri tänkare och ska enligt läroplanen utmana sin kreativitet och sin språkliga förmåga. När den syns och när tänket utgår från det underlag eleven har att fundera kring gäller det att se, lyssna och prata vid sidan av de färdiga platserna som eleven ska svara på.
Det är mycket som kan hindra eleven från att utveckla sin förmåga och synliggöra den. Provsitutaioner gör det ofta. Nervositeten och prestationsångesten kan slå till med sin förlamning. De förtryckta raderna för svar kan vilseleda eleven att tro att svaren kan rymmas i de förtryckta tre raderna och därmed hindrar det eleven att utveckla sina resonemang. Att skriva svaren täcker inte elevens hela kunskaper, skrivandet kan upplevas som begränsande, formen blir oändligt mycket viktigare än det eleven vill säga, och då eleven får utveckla sitt tänk i samtalets form så kan de komma längre i sitt resonemang.
Jag gör de nationella proven. Jag tycker inte illa om dem. Jag saknar de pedagogiska diskussionerna kring dem. De är avstämningsprov i den målrelaterade skolan. Vi måste diskutera dem. Också kritisera, utveckla och undersöka vad, hur och varför då det gäller de nationella proven.
Jag läste en underbar debattartikel av Mikael Nordenfors KAN EN SKRATTANDE ÖDLA VARA NYTTIG? i PEDAGOGISKA MAGASINET 1/08 som får mig att fundera över de viktiga styrdokumentet som proven kan utgöra, svårigheten med elevens förståelse och hur den syns eller inte syns, och rättningsmallarna.
http://www.pedagogiskamagasinet.net/main.asp?Mode=SEARCH&Action=SEARCH&CategoryID=&FullSearch=YES&CategoryIDList=3548&FreeText=Mikael+Nordenfors&x=0&y=0&SearchEPaper=on&SearchWebbplats=on#
Jag återkommer kring mina tankar om de nationella provens styrfunktion.
Anne-Marie
NATIONELLA PROV år 5
Då har vi börjat.
Med de nationella proven i årskurs fem.
Proven prövar inte allt. Men anger i sitt utförande en idé om hur kunskap ska processas, hur elevaktiviteten lära bör utvecklas. Det betyder att de nationella proven i årskurs fem är en helhetssyn över skolans hela verksamhet. Jag efterlyser en större pedagogisk diskussion kring dessa prov. Jag återkommer.
Anne-Marie
Med de nationella proven i årskurs fem.
Proven prövar inte allt. Men anger i sitt utförande en idé om hur kunskap ska processas, hur elevaktiviteten lära bör utvecklas. Det betyder att de nationella proven i årskurs fem är en helhetssyn över skolans hela verksamhet. Jag efterlyser en större pedagogisk diskussion kring dessa prov. Jag återkommer.
Anne-Marie
MELLAN TVÅ LOV
Sportlov... och... påsklov.
Det är tre veckor mellan dessa lov.
Mitt sportlov är en karamell jag kan suga på så länge att jag inte behöver något påskägg.
Vi arbetar på i klassrummet.
Skakar av oss nervositeten för den nationella proven.
En del elever skakar av nervositet. Jag vill att vi ska skaka av oss den.
Anne-Marie
ELEVENS SJÄLVSKATTNING
Ytterligare kommentarer är överflödiga.
Anne-Marie
NÅ MÅL - TILLTRO FÖRMÅGAN
Du ska dit upp.
Det kan jag inte.
Du ska dit upp
Det tror jag inte jag kan
Du ska dit upp
Tror du att jag kan?
Du ska dit upp
Du måste tro mycket om vad jag kan
Du ska dit upp
Ja va faen tror du det så ska jag ta mig faen...
Du är där uppe!
Jag klarade det.
SJÄLV!!!
Men aldrig utan att du pekade mot mitt mål och utmanade min förmåga.
Målet upplevde jag som omöjligt. Min förmåga var dold för mig. Nu vet jag.
Jag kan.
SJÄLV.
Istället för att se vad man inte kan - hoppas på det
som man anar att en person kan. Detta gäller våra elever i klassen.
Jag ger dig denna utmaning. Ta den... jag följer dig på vägen till
målet.
Anne-Marie
Det kan jag inte.
Du ska dit upp
Det tror jag inte jag kan
Du ska dit upp
Tror du att jag kan?
Du ska dit upp
Du måste tro mycket om vad jag kan
Du ska dit upp
Ja va faen tror du det så ska jag ta mig faen...
Du är där uppe!
Jag klarade det.
SJÄLV!!!
Men aldrig utan att du pekade mot mitt mål och utmanade min förmåga.
Målet upplevde jag som omöjligt. Min förmåga var dold för mig. Nu vet jag.
Jag kan.
SJÄLV.
Istället för att se vad man inte kan - hoppas på det
som man anar att en person kan. Detta gäller våra elever i klassen.
Jag ger dig denna utmaning. Ta den... jag följer dig på vägen till
målet.
Anne-Marie
YOUTH ACTION TEAM
YOUTH ACTION TEAM.
Poliser i Skottland - teamwork runt ungdomar. Jag såg dem in action.
Högt ovanför Edinburgh satt nu ett gäng ungdomar och där stod också några poliser från Youth Action Team. Vad de talade om vet jag inte. Men att de gjorde något det såg jag. Vad samtalet syftade till kan jag bara gissa. Det är fredagkväll. Det är alltid något en fredagkväll. Problemet är "underage drinking."
Anne-Marie
JANUSZ KORCZAK dagens citat
"Pedagoger lägger sig gärna till med de vuxnas privilegium:
att iaktta barnen, inte sig själva, att lägga märke till barnens brister, inte sina egna."
Janusz Korczak
A-M ritar utvecklingspotentialen.
Att ge akt på sitt eget uppträdande
...skriver också Janusz Korczak.
______________________________________________________________________
Jag tänker...
Vi samspelar alltid. Omedvetet. Medvetet. Det är aldrig ensamspel.
Jag är ensam men i samspel med en författares tankar.
Samspelande. Det betyder ömsesidig påverkan.
Det är alltid svar och gensvar på samspelet och dess kvaliteter.
Bedöma rätt handlar också om att rätt bedöma samspelet.
Anne-Marie
____________________________________________________
Läs vidare i Janusz Korczak - BARNETS RÄTT TILL RESPEKT - Natur och Kultur 1988
RÄTTEN ATT VARA STOLT ÖVER SIG SJÄLV
I matematikboken ser jag spår av eleven.
Spår jag vill att de ska inhysa i sitt tänkande.
Att vara stolt över sig själv och sina framsteg.
När jag ser dessa avtryck vet jag att de bör vara varje elevs rätt att känna så här.
Anslaget jag hela tiden förmedlar till mina elever är:
Du är med, du vill, du gör, du försöker, du prövar...
och eleven gensvarar i sitt inre:
Jag kan, jag försöker, jag vill, jag är med... jag är stolt över mina framsteg... det har jag rätt att vara.
TILLIT TILL LÄRANDE UTVECKLING
"Om läraren är svag i den direkta inverkan på eleven, så är han allsmäktig i fråga om indirekt inflytande på eleven genom dennes sociala miljö. Den sociala miljön är en verklig hävstång i uppfostringsprocessen, och lärarens hela roll är att styra denna hävstång. Liksom en trädgårdsmästare vore tokig om han ville inverka på växternas växande genom att direkt rycka upp dem ur jorden med händerna, så skulle pedagogen komma i motsatsställning till uppfostrans natur, om han skulle anstränga sig att inverka direkt på barnet. Men trädgårdsmästaren inverkar på blommans växande genom att höja temperaturen, reglera fuktigheten, avlägsna växter intill, gallra och tillsätta jord och gödning. På samma sätt uppfostrar pedagogen barnet genom att förändra miljön"
Denna viktiga tanke av Vygotskij handlar om tillit.
Det går inte att plocka upp morötterna ur jordens mörker och näringshalt för att kontrollera att de växer. Inget växande utvecklas i avsaknad av tillit. Tillit till växandet och utvecklandet måste genomsyra lärarens förhållningssätt. Det handlar också om att se framtid i barns växande, inte dåtid.
Anne-Marie
Jag välkomnar en ny bloggare:
www.lussiana.blogg.se - en mamma jag har samtal med. Kring lärande och föräldraskap. Där hämtade jag citatet från Vygotskij.
Denna viktiga tanke av Vygotskij handlar om tillit.
Det går inte att plocka upp morötterna ur jordens mörker och näringshalt för att kontrollera att de växer. Inget växande utvecklas i avsaknad av tillit. Tillit till växandet och utvecklandet måste genomsyra lärarens förhållningssätt. Det handlar också om att se framtid i barns växande, inte dåtid.
Anne-Marie
Jag välkomnar en ny bloggare:
www.lussiana.blogg.se - en mamma jag har samtal med. Kring lärande och föräldraskap. Där hämtade jag citatet från Vygotskij.
RÄTTEN ATT FÅ SE RÄTT PÅ SAKER OCH TING...
Jag har haft ett litet privat möte kring läsning.
Med en förälder. Jag blev uppsökt. Jag hörde oro.
Oro i rösten hos en mamma.
Det är synd tänker jag alltid.
Denna oro.
Först lyssna till den... för
att ta emot den. Oron.
Sedan fråga försiktigt - vad kan ditt barn?
Skolan har en tendens att se -
vad kan INTE barn? Vad kan inte? Vad ska vi göra? Detta går inte?
Negativa signaler.
Det är långt viktigare att förmedla till föräldrar och barn vad ett barn kan.
Jag ser detta.... Detta kan ditt barn...detta kan du...Du kan det här.
När föräldrar är oroliga över vad som fattas deras barn?
Vad som inte är.... som inte fungerar skapas en massa oro.
Jag har mött många föräldrar som tror att de måste fylla på sina barn, korrigera det som fattas, lägga till...och så ser de inte...det kapabla barnet, den kompetens barnet äger.
Barn ÄR kompetenta.
Om vi tar ifrån dem rätten att äga sin kompetens och ser det halvfyllda glaset kommer lärandet att försvåras. Det handlar om tillit till lärandet. Det handlar om kunskaps- och människosyn - Var befinner sig just detta barn? Vad är utvecklingspotentialen för detta barn? Det är anslaget i elevens lärande. Anslaget som läraren gör ton av. Jag undrar? Berätta....?
Det är inte fruktbart att göra föräldrar oroliga.
De vill väl. Oroliga föräldrar vill väl men andas oro och agerar i den.
Det blir måste, det blir besvikelser, det blir tillkortakommanden, det blir bristsyn och åtgärder.
Barnet berövas sin värdighet, sin kunskap, sin vilja, sin tilltro...
Så när jag ställer frågan - Vad kan ditt barn? Berätta för mig?
Skryt lite om din unge? Berätta något om vad ditt barn läst?
Berätta hur ditt barn gör när saker blir lite svåra?
Jag ska lyssna noggrant till det du berättar.
Jag ska lyssna efter det ditt barn kan!
Så blev det för den föräldern jag mötte.
Från oro till stolthet. Steget är långt.
Om man berövats tilltro till sitt barn förmåga - är steget stort att våga se och tro på vad barnet kan.
Det måste lockas fram - varsamt.
Inte vill vi väl göra våra elever detta, inte vill vi väl skapa oro hos föräldrar?
Anne-Marie
FRAMTID... ATT SE FRAMÅT... MÖJLIGHET
Jag tror...
Jag har ett mål...
Jag vill...
Jag vet vad att nå...
Dit vill jag.
Så nästa termin ska jag...
Anne-Marie