NATIONELLA PROV I ÅRSKURS TRE
Jag har varit mycket tveksam till dem tidigare, denna gång är jag inte det.
Då man diskuterar att införa dem i årskurs tre har jag inga större invändningar.
Det är bra att fånga upp de lärande behoven då skolan annars blir en plåga för ungar som inte klarar sig.
Jag har alltid följt mina elever utifrån tankarna - vad de kan, var och en för sig, hur de kan lära sig och vilka
krav skolan kommer att ställa på dem framöver.
Proven vi nu genomfört har varit bra. Eleverna har gillat dem. Från det första provets hjärtklappning till det sista provets genomförande har elevernas attityd förändrats... från det nervösa och pirriga... till att vara en utmaning och en bekräftelse. Jag har lusläst textsidorna för lärare och lärt mig massor kring hur att tänka, hur att utveckla och fått flera infallsvinklar på provens betydelse i svensk skola.
Ett prov i årskurs tre, jo jag genomförde Stockholmsprovet i svenska och matematik för några år sedan, och det stöttade oss i framtaganden av mål och nya undervisningsmöjligheter.
Jag anser också att övergången från årskurs tre till fyra är en mycket stor och vansklig övergång. Den begynnande läsförmågan får nu sättas på allvarliga prov då undervisningen byter inriktning.
Därför kan det vara en värdefull sak att ha en utgångspunkt för hur det ser ut med elevernas kunskaper då de lämnar årskurs tre så att de får mötas upp av lärare som vet hur det ligger till och tar vid där utvecklingen påbörjats. Men jag vill inte se proven som styrande, stigmatiserande, avprickande... för allt lärande handlar om samspel eleven, lärare och undervisningens fokus.
Jag anser att undervisningen också kan få åtgärdsprogram, inte bara eleverna.
Vi måste se till att de får de kunskaper som de har rätt till för att klara sig ... och då tänker jag i relation till den textmassa eleverna tvingas läsa och sedan bedöms utifrån
Ungar går i skolan en enda gång - och det är en livschans de har.
Det är en rättighet att få lära...
Elevens rätt att lära!
Så är det!
Sen kan man alltid ställa sig frågan - vad ska elever lära sig i skolan idag?
Anne-Marie
Jag har inte heller något emot nationella prov i år 3, men det lär inte lösa dilemmat med att en del barn inte kan läsa bra när de börjar fyran. Vi som är lärare för de små barnen vet nämligen exakt hur bra / dåligt varje barn läser och vi ber / bönar / tjatar / skriker / hotar för att få det vi behöver för att hjälpa dem. Men vi talar för döva öron. I den heliga rättvisans namn så har vi numera lika dåliga resurser för de små barnen som man har längre upp i åldrarna. Vi har på vår skola aldrig haft så dåliga resurser för den första läsinlärningen som nu. Ofta 20 - 25 barn som samtidigt ska tränas i det första läsandet! På 60 - 70 - 80 -talet så skedde detta i halvklass med 10 - 12 barn i varje grupp. Under den här tiden så har äldre och yngre barn fått betydande förstärkningar, men alltså inte vi som har de minsta barnen i grundskolan.
När det gäller åtgärdsprogrammen så är det undervisningen som ska utvärderas i avdelningen grupp och organisation i åtgärdsprogrammet.