LÄRANDE FRUSTRATION
Man talar ofta om kunskapens utveckling som om man kliver upp på olika nivåer...som om man gick i en trappa. Då kunskapen ofta ställer till det för den lärande är det nog så viktigt att tala om att då vi verkligen lär är då vi går ned i problemet, upplever frustration då vi inte förstår, måste fråga och undra, diskutera och få vägledning. Några talar om lärandets grop - den vi hamnar i då det är svårt och vi inte förstår någonting alls. Kanske vi hellre ska tala mer om den och stötta i den förvirring som uppstår då lärandet ställer till det. Lärandet är att ibland sätta krokben på självklarheter.
Igår hade jag en matematiklektion där jag modellade en uppgift. Gång på gång fick jag moddela. Gång på gång fick jag visa. Under det att jag modellade hur att tänka försvann elever som började förstå, några satt kvar på mattan för att få ytterligare modeller att utgå ifrån. När arbetet var igång upplevde flera att det var svårt - fattar inte! Och behövde stöd för att förstå. Så plötsligt förstår någon... och så blir uppgiften genast rolig för att utvecklas till något mer ... och då eleven kräver en utmaning som ställer till det i tänkandet igen .,. då har lärandet ägt rum.
Jag tror inte vi ska vara rädda för den där lärandegropen... den då man tror att man inte längre kan. Men det viktigaste vi lärare har att göra då är att finnas intill och stötta i processen. Glädjen är så stor för den elev som fått bråka sig kring i den förvirring något nytt innebär och tar sig därifrån. En slags lärande frustration med andra ord.
Anne-Marie,
som minns hur jag föll då jag lärde mig cykla, eller hur jag gång efter annan fick kallsupar då jag lärde mig simma...
och absolut som Mats skriver i sitt bloggensvar - skateboardens prövande...
Igår hade jag en matematiklektion där jag modellade en uppgift. Gång på gång fick jag moddela. Gång på gång fick jag visa. Under det att jag modellade hur att tänka försvann elever som började förstå, några satt kvar på mattan för att få ytterligare modeller att utgå ifrån. När arbetet var igång upplevde flera att det var svårt - fattar inte! Och behövde stöd för att förstå. Så plötsligt förstår någon... och så blir uppgiften genast rolig för att utvecklas till något mer ... och då eleven kräver en utmaning som ställer till det i tänkandet igen .,. då har lärandet ägt rum.
Jag tror inte vi ska vara rädda för den där lärandegropen... den då man tror att man inte längre kan. Men det viktigaste vi lärare har att göra då är att finnas intill och stötta i processen. Glädjen är så stor för den elev som fått bråka sig kring i den förvirring något nytt innebär och tar sig därifrån. En slags lärande frustration med andra ord.
Anne-Marie,
som minns hur jag föll då jag lärde mig cykla, eller hur jag gång efter annan fick kallsupar då jag lärde mig simma...
och absolut som Mats skriver i sitt bloggensvar - skateboardens prövande...
"jag har ett mål"
Idag kom en elev fram till mig.
- Jag vill läsa med dig!
Det är bara att bejaka hela varelsen som hyser den viljan.
Under det att vi läser och diskuterar säger eleven;
- Jag har ett mål.
Jag lyssnar in.... väntar in
- Jag ska lära mig ett engelskt ord om dagen.
Anne-Marie,
som är stolt lärare i en årskurs fyra.
- Jag vill läsa med dig!
Det är bara att bejaka hela varelsen som hyser den viljan.
Under det att vi läser och diskuterar säger eleven;
- Jag har ett mål.
Jag lyssnar in.... väntar in
- Jag ska lära mig ett engelskt ord om dagen.
Anne-Marie,
som är stolt lärare i en årskurs fyra.
År 4: GENSVARA pch GENOMFÖRA
Vid den individuella läsningen finner en av mina elever ett litet fel i sin bok. Eleven vill lägga sig i. Att lägga sig i betyder att gå in i texten aktivt och skriva om det man finner att man vill förändra, ha synpunkter på, den grammatiska strukturen... ja det kan vara vad som helst. Eleven lär sig också att gå i dialog med författaren. Texten upplevs mer levande.
Min elev finner att det saknas en punkt. Det är noterar eleven.
Om detta samtalar elev och lärare.
Läraren uppmuntrar eleven att lägga sig i, tycka, tänka och utforska den text eleven läser.
Eleven kopierar ett skrivunderlag, där texten syns, och där det ges möjlighet att notera det som bör noteras.
Eleven skriver;
"Han som skrivit boken har glömt en punkt där jag har strykt under. Det tycker jag var slarvigt!"
Eleven läser texten högt för mig. Anne-Marie undrar över vem, vad och lite hur... alltså hur jag ska förstå alltsammans. Jag ställer lite frågor... eleven säger - Aha! och skriver om alltsammans. Den text eleven nu skapar syns här;
Det är individuellt att lära, det är med individen lärande samtal ska genomföras. Det är gensvar och samtal. Jag har läst upp de texter eleven har skrivit. Det är genom min röst som eleven kan höra sina skrivna ord. Eleven kan också läsa ut sina ord högt för läraren. Det är genom det uttalade som detta blir medvetet.
Både elev och lärare är överens om att lärande har ägt rum.
Anne-Marie
elevarbete årskurs fyra
MODELLA LÄSANALYS
Jag gör ständiga läsanlyser av mina elevers läsning. Det kan se ut så här. Jag gör det i matematik, engelska och svenska. Jag är mycket noggrann då det gäller mina elevers läsförmåga. Igår modellade jag detta för en lärare. En elev med mycket god läsförmåga hjälpte oss. Jag noterade hur läsningen såg ut, vilka fallgropar den har, vilka svårigheter eleven måste ta sig förbi, vilka strategier eleven har.
Den analys jag gör - ska verka uppbygglig för eleven - därför måste jag också ha kunskap om vad och hur jag kan stärka eleven och visa på framsteg snarare än felsteg och fel. Däremot kan jag själv konstruera undervisning kring det jag finner, jag kan också se hur texterna sätter krokben på eleverna. Det här är viktigt. Då eleven inte klarar sin läsning kan det faktiskt betyda att texten gör det svårt. Då kan läraren också peka på hur man strategiskt förstår sig på en text som ställer till det för läsaren.
Igår läste eleven perfekt. Men förståelsen försvann ju längre läsningen pågick. Författarna hade alldeles för snabbt ersatt de viktiga orden med det och den vilket skapade förvirring. Vad läser jag om? undrade eleven. Då kan läraren återskapa förståelsen och ge eleven strategin att ringa in de bärande ordet... som ska följa med som ledord genom de och det.
Jag återkommer om ni vill?
Jag har genomfört dessa anlyser i 14 år, dagligdags gör jag dem, och det fina är att mina elever begär att få dem, De vill veta och de vill ha undervisning om.
Anne-Marie
Den analys jag gör - ska verka uppbygglig för eleven - därför måste jag också ha kunskap om vad och hur jag kan stärka eleven och visa på framsteg snarare än felsteg och fel. Däremot kan jag själv konstruera undervisning kring det jag finner, jag kan också se hur texterna sätter krokben på eleverna. Det här är viktigt. Då eleven inte klarar sin läsning kan det faktiskt betyda att texten gör det svårt. Då kan läraren också peka på hur man strategiskt förstår sig på en text som ställer till det för läsaren.
Igår läste eleven perfekt. Men förståelsen försvann ju längre läsningen pågick. Författarna hade alldeles för snabbt ersatt de viktiga orden med det och den vilket skapade förvirring. Vad läser jag om? undrade eleven. Då kan läraren återskapa förståelsen och ge eleven strategin att ringa in de bärande ordet... som ska följa med som ledord genom de och det.
Jag återkommer om ni vill?
Jag har genomfört dessa anlyser i 14 år, dagligdags gör jag dem, och det fina är att mina elever begär att få dem, De vill veta och de vill ha undervisning om.
Anne-Marie
UTVÄRDERINGAR
Självständiga utvärderingar gör eleverna efter varje arbete.
Kollektiva utvärderingar gör vi muntligt varje dag. Då talar vi om vem vi lärt oss av och vem vi samarbetat med.
Ibland gör vi veckoutvärderingar på blädderblocket.
Eleverna får göra sin först - idag står det bland annat att det är bra att lära sig samarbeta med helt nya personer i klassrummet. Detta har vi utvärderat dagligen, efter varje ny konstellation. Vi lär oss att samarbeta. För att det ska bli bra måste ungarna ha ett tydligt fokus att samarbeta kring och en tydlig struktur hur samarbetet ska se ut. Samarbetet handlar om att ha en samtalspartner... som stöttar och utvecklar arbetet och lärandet.
SYNLIGGJORD LÄRARUTVÄRDERING
Idag fick eleverna fylla i min utvärdering. Ibland minns jag så fruktansvärt dåligt. Då behöver eleverna hjälpa mig. Det är bra att inte komma ihåg... för eleverna lägger orden i min mun och därmed blir det tydligt hur de tror och tänker att jag uppfattar undervisningen och lärandet.
Så här blev frökens blädderblockutvärdering denna vecka, elevernas ord i frökens mun, men omskrivet med vuxna ord:
B R A S A K E R
UPPSTARTSSAMLINGARNA - morgon och vid raster
Kollektiva utvärderingar gör vi muntligt varje dag. Då talar vi om vem vi lärt oss av och vem vi samarbetat med.
Ibland gör vi veckoutvärderingar på blädderblocket.
Eleverna får göra sin först - idag står det bland annat att det är bra att lära sig samarbeta med helt nya personer i klassrummet. Detta har vi utvärderat dagligen, efter varje ny konstellation. Vi lär oss att samarbeta. För att det ska bli bra måste ungarna ha ett tydligt fokus att samarbeta kring och en tydlig struktur hur samarbetet ska se ut. Samarbetet handlar om att ha en samtalspartner... som stöttar och utvecklar arbetet och lärandet.
SYNLIGGJORD LÄRARUTVÄRDERING
Idag fick eleverna fylla i min utvärdering. Ibland minns jag så fruktansvärt dåligt. Då behöver eleverna hjälpa mig. Det är bra att inte komma ihåg... för eleverna lägger orden i min mun och därmed blir det tydligt hur de tror och tänker att jag uppfattar undervisningen och lärandet.
Så här blev frökens blädderblockutvärdering denna vecka, elevernas ord i frökens mun, men omskrivet med vuxna ord:
B R A S A K E R
UPPSTARTSSAMLINGARNA - morgon och vid raster
Samlingarna. Det tar 1.25 min att komma in i klassrummet, sätta sig ned i ringen och vara tysta så att lektionen kan börja. Jag börjar alltid med att ge. Inga
överflödiga ord om något annat än överflödande ord ur högläsningsboken. Detta betyder att alla starter efter rast börjar med högläsning i någon form.
Eleverna tar tid och har själv kommit överens om hur lång tid en uppstartssamling ska ta - max 3 minuter... vilket de aldrig har.... vi är konstant nere på en och en halv minut. (Ska skriva om det här i mina tankar om demokratisk tid, jag vet vad jag gör och vad jag eftersträvar).
SAMARBETSUTVECKLING och SAMTALSPARTNERöverflödiga ord om något annat än överflödande ord ur högläsningsboken. Detta betyder att alla starter efter rast börjar med högläsning i någon form.
Eleverna tar tid och har själv kommit överens om hur lång tid en uppstartssamling ska ta - max 3 minuter... vilket de aldrig har.... vi är konstant nere på en och en halv minut. (Ska skriva om det här i mina tankar om demokratisk tid, jag vet vad jag gör och vad jag eftersträvar).
Samarbetspartnern och utvecklandet av samarbets och samtalspartner. Aktivt medvetet tänk som kräver mycket modellande och utvärdering av genomförandet.
Eleverna är inte lämnade vind för våg. Jag finns där hela tiden och stöttar vid svårigheter eller se möjligheterna.
Eleverna är inte lämnade vind för våg. Jag finns där hela tiden och stöttar vid svårigheter eller se möjligheterna.
LYSSNA PÅ HÖGLÄSNING
Lyssnarförmågan hos eleverna.
KONCENTRATIONEN VID SJÄLVSTÄNDIG LÄSNING
Koncentrationen vid självständig läsning. Det läses som bara den i klassrummet. Många läser självständigt engelsk litteratur. Denna vecka har antalet engelska läsare ökat. Så ska det fortsätta. A-M har uppgifter att utveckla här.
ÅTERGENSVARET TILL LÄRAREN - TILL MIG - HURRA!
Hur eleverna återgav hela storboksläsningen av den engelska storboken I´M THE KING OF THE MOUNTAIN. A-M fick skratta gott och fick höra hur alla hade lärt sig en massa engelska. Som en gåva. Jag bugar, tackar och bockar för det. Tack eleverna!
A T T U T V E C K L A T I L L N Ä S T A V E C K A
PRESENTATION AV UNDERVISNINGENS FOKUS
Anne-Marie måste få tala till punkt under redovisning av undervisande fokus. Eleverna ska utvecklas att ta aktivt ansvar för denna lärandesituation.
Anne-Marie får tala klart - därefter får alla reflektera och ställa frågor innan arbetet kan sätta fart och igång. Därefter ska arbetet vara självgående.
Eleverna tycker att Anne-Marie ska få tala till punkt - och inte springa iväg för att sätta igång... (vilket i och för sig är en iver och glädje jag har svårt att motstå).
Anne-Marie får tala klart - därefter får alla reflektera och ställa frågor innan arbetet kan sätta fart och igång. Därefter ska arbetet vara självgående.
Eleverna tycker att Anne-Marie ska få tala till punkt - och inte springa iväg för att sätta igång... (vilket i och för sig är en iver och glädje jag har svårt att motstå).
INSPIRATIONSSAMLINGARNA
Att eleverna släpper allt för händer under en kort stund för att få delge varandra ideer och inspirera varandra i skrivande, tänkande och utvecklande av undervisningens fokus.
Eleverna vill inte sluta arbeta... (vilket i och för sig är hur roligt som helst, men denna samling betyder ytterligare skjuts i det kreativa lärandet.)
Eleverna vill inte sluta arbeta... (vilket i och för sig är hur roligt som helst, men denna samling betyder ytterligare skjuts i det kreativa lärandet.)
Kort och gott, det är en mycket nöjd fröken som vinkar av sina fyror då de springer iväg och har höstlov!
A-M
SEENDET
Frågan är alltid - hur ser vi på saker och ting?
Hur ser vi på varandra?
Vad gör vi med det vi ser?
Att bli sedd, barnets rättighet, är också min kollegas rättighet.
Att se.
Att bli sedd.
Bekräftelsen syns i seendet.
Blicken.
Anne-Marie
TILLÅTA UTVECKLING
Denna två-och-ett halvåring. Jag måste berätta och tänka. Jag har följt henne en aning. Jag tycker vuxenvärlden runtomkring henne stärker henne. Hon får. Hon gör. Hon ser. Hon härmar. Hon prövar. Då det tar emot en aning blir hon inte ifråntagen uppgifterna utan får en liten vägledning. Barn vill göra det vi gör. Detta aktiva lärande som handlar om verkligt samspel. Det är frustration att pröva något som är svårt. Denna frustration ska inte innebära att man underlättar för barnet genom att själv göra utan skapa en förändring för barnet så att det bättre ska kunna genomföra det barnet vill. Alltför ofta tar vi ifrån barnet deras lärande viljor. När det saknas en kniv vid tvååringens tallrik går hon och hämtar en. Hon ska skära. Och koncentrationen den verkliga koncentrationen på uppgiften är uppslukande. Hon lyckas. Det gör man i en tillåtande miljö där klockan tickar i barnets takt. Och där strävan får uppmärksamhet. Inte resultatet. Lyckliga lilla barn! Så gott hon växer upp tänker jag.
Anne-Marie
Anne-Marie
BILD ska synas
Vi är två lärare som tillsammans har ämnet bild. VI har många elever som tillsammans med oss har bild. Vi är två lärare som målar själva. Vi har elever som målar själva. Återigen - jag har myntat begreppet Teaching by doing! Det blir roligare så. Lärare som gör tydliggör.
Anne-Marie
SÄLLSKAPSSPEL
Sällskapsspel... vilket konstigt namn. Känns gammalt. Lite synd. Jag är uppväxt med sällskapsspel. Vi var en storspelande släkt, kortspel, bridge, schack, klotspel., mah jong. När man spelar spel så för man små fina samtal. De flesta samtal har ett fokus vilka alla delar. Man talar om det man gör. Gammal och ung talar om samma sak. Jag minns spelbordet med tanter, farbröder, kusiner.. vi kunde vara upp till 15 stycken kring kortbordet. Det var allvarsamma spel. Det var ibland på blodigt allvar. Jag lärde mig mycket. Jag lärde mig att förlora, vinna och samspela. Jag lärde mig turtagning, minspel och hur att tänka i flera led framåt. Jag lärde mig att memorera.
Vilka spel spelas idag?
Med vem spelar man?
Vilka spel spelas idag?
Med vem spelar man?
Anne-Marie
VRIDA OCH VÄNDA
Man kan vända och vrida på alltsammans. Där man går in kan man också gå ut.
Anne-Marie
ETT SLAGS HEMBREV
Så här skriver jag hem denna vecka:
Jag vill bara skriva att klassen är rolig och trevlig... och att eleverna är vetgiriga, nyfikna och fullkomligt underbara att vara tillsammans med.
Anne-Marie,
ordar om sin lilla fyra
SPINDLAR ... TJA
Då var det dags igen tyckte Bosse på SkansenAkvariet. Anne-Marie ska bli kvitt sin spindelrädsla. Det är väldigt lätt att bli av med den där spindelrädslan om man får ta det i sin egen takt. Så är det nog med allt man ska lära sig. Man måste få ta det i sin egen takt. Annars blir det otakt.
Ja...så var det klart med det... nästa gång så har jag ingen spindelrädsla alls. Då tror jag att jag ska pussa spindeln, och vips kanske det blir en spindelman... för någon groda tänker jag då rakt inte hålla i.... (fnitter och skratt).
Sen är det det där med ormar...
Ja...så var det klart med det... nästa gång så har jag ingen spindelrädsla alls. Då tror jag att jag ska pussa spindeln, och vips kanske det blir en spindelman... för någon groda tänker jag då rakt inte hålla i.... (fnitter och skratt).
Sen är det det där med ormar...
Någon måtta får det väl ändå vara. Som tur är är jag vän med själva djurskötaren på Skansen. Annars tror jag det hade gått väldigt illa. Jag var stel som en pinne. Och ganska svettig. Och ganska hjärtdunkande.... det är inte mina favoritdjur något av dem. Mina ungar hade en orm. Den försvann en gång när de hade glömt att stänga terrariumet. En dag senare stoppade jag en fot i min sko... och där ...
End of story... Anne-MarieLÄRANDE NÄRHET
Jag funderar ständigt över hur min egen lärandeprocess ser ut.
Om man är nära det man ska lära så lär man sig bättre. Närhet genererar också ansvar. Det betyder att man på något vis måste skapa närhet till det abstrakta vi ska lära. Här är jag i Skansenakvariet. Varje gång jag ser något om de här små aporna blir jag numera nyfiken. Jag vill lära mig mer. På fredag ska jag besöka dem igen. Det är något av det roligaste jag vet. De här aporna är långsinta. Därför måste man vara mycket försiktig med hur man är därinne. Om man skrämmer dem så försvinner de blixtsnabbt, men också, de kommer inte fram på mycket länge. är man inte snäll och behandlar dem väl, kan de hålla sig borta i flera år. De här små aporna berättar också om detta för alla andra djur de delar husrum med. Så sengångaren försvinner in i sitt hörn. Och stannar där. Märkliga lilla värld tänker jag då. Så spännande är att få lära sig. Bosse, som ansvarar för mycket på Skansenakvariet, är en god berättare vilket gör att man kopplat till det verkliga också förstår det som man inte först ser eller känner till. Jag utbrister ofta:
- Är det sant?
och vet därmed att allt jag föreställt mig är ställt på ända. Så försätts jag i lärande. Dessutom skrattar jag en hel del under det att jag förstår saker och ting. Och är berättaren god, så springer jag efter och vill veta mer. Och det jag inte förstår mig på - exempelvis det här med spindlar - måste jag ha mycket tillit till den som ska lära mig att röra vid de där krypen, och förstå samma saker som jag med lätthet begriper då jag är hos aporna.
Jag försöker med små medel få eleverna i närheten av det de själva förstår, alltså deras förförståelse, för att skapa något intresse för det som de behöver förstå för framtiden. Lärandeprocessen är sådan. Om vi skrattar under tiden så är det helt ok.
Anne-Marie,
som har anmält mig till en liten kurs i HAIKU-skrivande,
samt en liten kurs i Italiensk matlagning, och har tittat nyfiket på de öppna sessionerna i Kroki.
- Är det sant?
och vet därmed att allt jag föreställt mig är ställt på ända. Så försätts jag i lärande. Dessutom skrattar jag en hel del under det att jag förstår saker och ting. Och är berättaren god, så springer jag efter och vill veta mer. Och det jag inte förstår mig på - exempelvis det här med spindlar - måste jag ha mycket tillit till den som ska lära mig att röra vid de där krypen, och förstå samma saker som jag med lätthet begriper då jag är hos aporna.
Jag försöker med små medel få eleverna i närheten av det de själva förstår, alltså deras förförståelse, för att skapa något intresse för det som de behöver förstå för framtiden. Lärandeprocessen är sådan. Om vi skrattar under tiden så är det helt ok.
Anne-Marie,
som har anmält mig till en liten kurs i HAIKU-skrivande,
samt en liten kurs i Italiensk matlagning, och har tittat nyfiket på de öppna sessionerna i Kroki.
I KLASSRUMMET
Det rör på sig i klassrummet, I kroppar och huvuden.
- Det är mycket man kan fast man inte vet om att man kan! sa en elev efter att jag utmanat med en mycket svår engelsk text.
- Jag kan mer än jag själv tror, sa en annan.
Japp, så är det.
Anne-Marie
SE POSITIVT
För att kunna se positivt måste man ha något att se positivt på.
lunchrasttänkte Anne-Marie
lunchrasttänkte Anne-Marie
MÅL
Det är viktigt med mål. Bristen av dem leder till klagomål.
Anne-Marie
Anne-Marie
HJÄRNANS UNIVERSUM
"Människohjärnans ändlösa vidder är hopskrynklade till en knytnäves storlek"
skriver Tomas Tranströmer. Låt oss ta diktens strof in i vår omsorg om de elever som går i skolan. Deras hjärnor är också knytnävsstora. Men lika ändlösa som diktens. Låt oss betrakta ungar och ungdomar med förundran. För vad kan vi veta om deras hjärnor? Människans universum.
Anne-Marie
skriver Tomas Tranströmer. Låt oss ta diktens strof in i vår omsorg om de elever som går i skolan. Deras hjärnor är också knytnävsstora. Men lika ändlösa som diktens. Låt oss betrakta ungar och ungdomar med förundran. För vad kan vi veta om deras hjärnor? Människans universum.
Anne-Marie
ATT SE RÄTT
Snart rusar eleverna in skolornas korridorer, in i klassrum och matsalar. Alla elever med olika sätt att se på tillvaron, och med olika sått att förhålla sig till den; trygga, otrygga, livliga, långsamma. Eleverna är i skolan för att det är skolplikt. De måste vara där.
Eleverna har också sin livschans i skolan för det liv som väntar utanför skolan. Varje dag är en viktig dag för eleven. Varje dag ska betyda någon slags skillnad för eleven. Det har eleverna rätt till. Enligt läroplanen SKALL vi lärare genomföra en värdig skolgång med ett lärande perspektiv för det framtiden förväntar sig av sina världsmedborgare. Det handlar om att se, se rätt, se framåt, se in i elevögon och bekräfta att vi ser dem. Det handlar om att se för utveckling, se hur vi kan utmana elevens tänkande, se kvaliteterna i elevens svar, elevens processer och se hur vi kan förstärka och bekräfta det eleven är i färd med att lära sig.
Vi har en fantastisk uppgift i skolan. Lärarna är precis närmast eleverna. Om vi ser rätt kan vi bekräfta, utmana och bidra till att skola och lärande verkar för den skillnad den ska betyda. Det gäller att fokusera och det medvetet.
Anne-Marie,
som funderar över hur många gånger vi skrattar ihop i klassrummet?
Eleverna har också sin livschans i skolan för det liv som väntar utanför skolan. Varje dag är en viktig dag för eleven. Varje dag ska betyda någon slags skillnad för eleven. Det har eleverna rätt till. Enligt läroplanen SKALL vi lärare genomföra en värdig skolgång med ett lärande perspektiv för det framtiden förväntar sig av sina världsmedborgare. Det handlar om att se, se rätt, se framåt, se in i elevögon och bekräfta att vi ser dem. Det handlar om att se för utveckling, se hur vi kan utmana elevens tänkande, se kvaliteterna i elevens svar, elevens processer och se hur vi kan förstärka och bekräfta det eleven är i färd med att lära sig.
Vi har en fantastisk uppgift i skolan. Lärarna är precis närmast eleverna. Om vi ser rätt kan vi bekräfta, utmana och bidra till att skola och lärande verkar för den skillnad den ska betyda. Det gäller att fokusera och det medvetet.
Anne-Marie,
som funderar över hur många gånger vi skrattar ihop i klassrummet?
INDIVIDENS MÅL
Igår sprang många individer Midnattsloppet i Stockholm. Varje individ springer själv genom Stockholms gator. Under vägen får varje individ uppleva tunga motgångar, fruktansvärt krävande uppförsbackar, behagligare sträckor som saknar lutning, medspringare som uppmuntrar när den individuella orken känns knapp - du, haka på mig, jag kan vara din dragkraft en stund... och publiken som vrålar... - tanten... ge inte upp, du är hur duktig som helst, du är hur bra som helst... och när målet syns därframme så tas de sista krafterna i anspråk, det synliga målet ger en extra skjuts och individen springer i MÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL!
Det är en stor individuell sak att fatta beslutet att delta, skillnaden som upplevs då man står vid startlinjen.. och så går startskottet och alla börjar springa. Det är en fantastisk skillnad från startlinjen och mållinjen... när man springer i mål...och faller ihop på andra sidan mållinjen, pustar ut, med sitt klappande hjärta med sin stolthet över den egna prestationen - åh, jag klarade det... jag gjorde det... jag sprang... och kom i mål - och den där ryggdunken av en annan löpare som känner igen känslan: Du vi fixade det!
Och tiden, löpartiden, den är min egna tid. Jag sprang för att jag ville, sprang för att slå förra årets resultat, eller kanske bara upprätthålla den tid jag en gång sprang på, eller kanske bara detta; att det är så roligt att utmana sig... bara så roligt att ingå i det här sammanhanget, oavsett hur mitt individuella resultat ser ut. Men jag var med... Jag var med! För att jag ville. Jag ville vara med.
Jag tänker att så här ska det vara i skolan också. En utmaning och en känsla av tillfredsställelse över den egna insatsen: Jag gjorde det! Jag lyckades! Jag kom i mål! Och alla hejaropen, hjälpen, lusten som syns i de som deltar i arbetet. Motivationen som syns i de kollektiva orden: Jag vill!
Anne-Marie
ÖNSKAN att HITTA PÅ
Då Kolmården stängs går jag ensam genom en gigantisk levande park. Platsen kan delvis erövras.
En djurpark utan publik blir märklig. Som att titta in i lägenheter utan tak. De inneboende tycks leva upp. Men jag tänker:
Tänk om jag hade gått där med en liten unge, i en sån där lagom ålder, som håller i hand. Då skulle jag berätta, hitta på, baka historier med ord, skapa äventyr och se till att jag och barnet livligt deltar i samtliga möten och är hjältar på alla möjliga platser;
- Ja, här har vi herr och fru pingvin....
- Där står Pelle Giraff....
- Här bor släkten Shimpans, de har släktträff.....
Men nu går jag där ensam... och får hitta på för mig själv.