Anne-Marie Körling Blogg

L E K T I O N S F Ö R S L A G
Lektionsförslag - En generell matematiklektionsidé som fungerar i alla årskurser


G E N O M F Ö R A N D E
1) Låt alla elever ta fram sina matematikböcker.
2) Sätt eleverna i en ring, de ska kunna se varandra.
3) Be eleverna slumpmässigt slå upp sina matematikböcker.
4) Modella (läraren visar genom att göra och delta i det som eleverna ska göra) genom att läsa en fråga ur matematikboken, vilken som helst.
5) Låt någon elev i gruppen svara (man ska inte lösa uppgiften men svara så att man får med enheter och ord från frågan)
6) Den som fått svara är nu den som ställer en fråga ur sin matematikbok, och så fortsätter vi hela ringen runt.
7) Läraren deltar naturligtvis, läraren får en fråga, modellar ett tänkt svar, och frågar i sin tur vidare.

S Y F T E T 
Syftet med denna uppgift är att få eleverna att använda enheter och ord ur frågorna när de själva svarar i sina böcker, eller i framtida provuppgifter. Svaren ska var utförliga och många ord kan man låna direkt ut frågorna. Denna medvetenhet vill jag skapa hos mina elever.

S K A P A R    F Ö R S T Å E L S E
Denna uppgift hjälper eleverna att lyssna till frågorna, muntligen uttrycka sig i enheter i utvecklad form, alltså inte m, utan meter, kilogram, decimeter, millimeter, inga förkortningar.

A V D R A M A T I S E R A R   
Denna uppgift avdramatiserar också att man måste lösa talen eller uppgifterna. Det blir odramatiskt att skapa ett svar
när man får hitta på ett antal istället för att genast räkna ut det.

T E O R I
Jag är ju en god vän med gamle Lev Vygotskji och tar alla undervisande möjligheter att låta mina elever ta orden i sina munnar. De ska läsa uppgifter högt, fråga och diskutera för att senare kunna använda samma strategier i sitt självständiga tänk - och då får de gärna tala högt med sig själva (människan gör det då hon är i svårigheter eller har problem av något slag, är nära en lösning, då talar vi för oss själva - få se nu...om jag tar den där och sätter den här....). Det blir lättare att förstå om man får använda fler sinnen än bara synen. Talar man matematik så hör man också och därmed aktiverar man upp flera möjligheter att lära.

L Ä R A R E N   K A N
Läraren kan höra hur eleverna förstår. Det blir mycket märkbart om en elev inte kan utläsa ex m.m utan famlar efter förståelse och begrepp. Detta ger läraren en indikation om att undersöka och stötta eleven i begrepp och förkortningar.

S T R Ä V A N S M Å L   M E D   A - M   K O M M E N T A R E R
Muntlig matematik utvecklar och bidrar till att eleven når strävansmålen inom ämnet matematik. Jag har hämtat strävansmålen ur Skolverkets kursplaner:

Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

– utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer, (A-M tankar: Matematiken blir gemensam och väcker kollektiva funderingar vilket bidrar till ett ökat eller begynnande intresse för matematik då vi är muntliga).

– inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer, (A-M tänker; Det är en absolut demokratisk rättighet att eleverna kan uttrycka sig såväl skriftligt som muntligt i matematiska termer och integrera detta i på ett naturligt sätt i ett aktivt språkbruk).

– utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande, (A-M tänker: Denna enkla övning banar vägen för resonemang och diskussion och eleverna börjar tala och tänka matematik så det märks och hörs i klassrummet).

– utvecklar sin förmåga att formulera /.../ (A-M tänker; uppgifter som är muntliga tränar förmågan att formulera sig också skriftligt och utvecklar en matematisk säkerhet i muntligt tal).

– olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter,(A-M tänker: Då vi talar matematik, eller gör som i denna enkla lektionsidé så använder vi ju inte förkortningarna utan lär oss att uttala dem i fullständig form och i det sammanhang de ska användas i).

– grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser, (A-M tänker; Ja jag har nog sagt det redan, muntligheten hjälper, stäker och förstärker kunskaperna).

– grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter, (A-M tänker: Se tidigare).

– sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer. (A-M tänker: Vi talar ofta sannolikhet och rimlighet i samband med att vi faktiskt också försöker oss på att gissa ut de rätta svaren utan att använda papper, räknare eller något annat hjälpmedel. Vi vågar gissa mer då vi gör den här fråga-svara matematiken. Då kommer man genast in på hur sannolikt svaret är).

Ja! Det var det! Då är det bara att sätta igång imorgon.

Anne-Marie