UPPDATERA TEKNIKEN
Lite under knäna - för att mannens strumpor ska hållas på plats! Gamla doningar som knappast handlar om det som är över huvudet. Överhuvud taget. Så kan det vara. Bara lite anekdoter från förr.
Overhead... över huvudet...?
Ha!
Overheadapparaten får ducka, buga sig... ny teknik har ersatt den överallt.
Nja,
inte i skolan.
Där kopieras det overheader!
Jag vet inte... men någonting är lite fel...
det är ett slags utanförliv där ute hos alla de andra
och något innanförliv där inne i skolan.
Uppdatera...
Låt oss få göra det!
Uppdatera oss!
Anne-Marie
PEDAGOGISKA INSLAGET
Jag ser lite dystert på den tekniska utvecklingen i våra klassrum. Det tekniska syns inte i klassrummen i Sverige, där våra grannländer, grannsyskon faktiskt genomför långt mycket fler tekniska lösningar inne hos lärare och elever. Det är nästan obehagligt att tänka att vi inte är med på den resan. Danmark har flera laptops bland eleverna, interaktiva whiteboards för utveckling av undervisningen.
Samtidigt har Sverige ett av världens mest mobiltelefonanvändande folk, oändligt många är nätanvändare... och ungarna, våra blivande elever är infödda i detta tekniska. Vi behöver se oss omkring... göra användarvänligheten tillgänglig i undervisningen. Skillnaden blir så stor mellan skolans lärande och verklighetens förväntningar om vad att kunna och med hjälp av vad.
Jo... jo... jag vill verkligen ha en interaktive whiteboard.... den står överst på min pedagogiska önskelista!
Pedagogiskt inslag(et).
Anne-Marie
OMVÄNDA UTVECKLINGSSAMTAL
En mycket klok lärare gör tvärtom - det är eleven som kommer med informationen. På detta sätt kan lärare och elev lära känna varandra. Det är en väldigt bra början på den dialog som ska följa. All utveckling handlar om en mötesplats för någon slags fortsättning.
Anne-Marie
Anne-Marie
HELHETSSYN
Fotograferat idag.
Ser så många detaljer som jag annars inte ser.
Det brukar betyda en förändrad helhetssyn.
Anne-Marie
MÖNSTER
Mönster är en slags ordning.
Ordning behövs när plötsligt kaos infinner sig.
Kaos är förutsättningen för ordning.
Ordningen strävar efter sig själv.
En inordning av något nytt är som att titta i ett kaleidoskop.
Bilden förändras.
Det är inte farligt.
Men en aning omskakande.
Det blir alltid ny ordning i kaos.
Sådan är människan.
Skapande och sökande efter mönster, mening och innebörd.
Anne-Marie
LÄRA SIG HOPPA HOPPREP
Om man vill lära sig hoppa hopprep
behöver man ett hopprep.
Det kan vara bra att veta!
Den tanken är överförbar till alla andra lärande sammanhang.
Anne-Marie
LÄRANDE FRÅGA
Om man frågar en sådan där liten en
- hur lärde du dig att hoppa hopprep?
så vet oftast en sån där liten en inte alls hur de lärde sig att hoppa hopprep.
De svarar
- Jag bara hade ett hopprep, så hoppade jag!
Om man frågar en sådan där liten en
- Varför lärde du dig att hoppa hopprep?
Så svarar oftast en sådan där liten en att
- Jag såg Lisa, Emelie, Vickoria, Afroz hoppa hopprep. Det såg roligt ut. Då ville jag också.
Anne-Marie,
som undrar över drivkraften att lära,
och det sociala samband som krävs för att lära sig hoppa hopprep!
- hur lärde du dig att hoppa hopprep?
så vet oftast en sån där liten en inte alls hur de lärde sig att hoppa hopprep.
De svarar
- Jag bara hade ett hopprep, så hoppade jag!
Om man frågar en sådan där liten en
- Varför lärde du dig att hoppa hopprep?
Så svarar oftast en sådan där liten en att
- Jag såg Lisa, Emelie, Vickoria, Afroz hoppa hopprep. Det såg roligt ut. Då ville jag också.
Anne-Marie,
som undrar över drivkraften att lära,
och det sociala samband som krävs för att lära sig hoppa hopprep!
LÄRANDE - JAG VILL!
Vad driver oss att lära?
Viljan.
Viljan driver oss. Inte modet.
Det kan vara klokt att börja med sig själv.
Varför vill jag lära mig?
* Jag vill något. Jag vill segla!
* Jag behöver något. Jag måste ta skepparexamen!
* Jag ser erfarna andra. Hela bryggan är full av experter. Jag har modeller att lära av.
* Jag förstår när jag gör. När de som kan gör ser jag hur de gör. När de som kan sätter ord saker och ting lär jag mig av sammanhangen. Jahaja... det där är en... och så får jag pröva de nya orden som kommer i detta unika sammanhang.
* Allt det jag ser utmanar mig! Jag vill lära mer!
Så kanske det ser ut.
Men de viktigaste ingredienserna är nog att jag har fått möjlighet att pröva innan jag insåg att jag ville.
Pröva lite villkorslöst. Det betyder också att jag har haft tillgång till såväl modeller och prövande möjligheter.
Det viktigaste efter viljan är nog att jag innan jag visste att jag ville
hade jag fått ingå i något jag bara hade någon slags föreställning om,
jag har fått pröva något jag inte tidigare prövat.
Något som inte var helt främmande,
men trots det var något väldigt nytt.
Anne-Marie
Viljan.
Viljan driver oss. Inte modet.
Det kan vara klokt att börja med sig själv.
Varför vill jag lära mig?
* Jag vill något. Jag vill segla!
* Jag behöver något. Jag måste ta skepparexamen!
* Jag ser erfarna andra. Hela bryggan är full av experter. Jag har modeller att lära av.
* Jag förstår när jag gör. När de som kan gör ser jag hur de gör. När de som kan sätter ord saker och ting lär jag mig av sammanhangen. Jahaja... det där är en... och så får jag pröva de nya orden som kommer i detta unika sammanhang.
* Allt det jag ser utmanar mig! Jag vill lära mer!
Så kanske det ser ut.
Men de viktigaste ingredienserna är nog att jag har fått möjlighet att pröva innan jag insåg att jag ville.
Pröva lite villkorslöst. Det betyder också att jag har haft tillgång till såväl modeller och prövande möjligheter.
Det viktigaste efter viljan är nog att jag innan jag visste att jag ville
hade jag fått ingå i något jag bara hade någon slags föreställning om,
jag har fått pröva något jag inte tidigare prövat.
Något som inte var helt främmande,
men trots det var något väldigt nytt.
Anne-Marie
ATT MÄTA TID
Ur Sven-Eric Liedmans bok I SKUGGAN AV FRAMTIDEN, 1997 läser jag om idéernas uppkomst. Kapitlet om tiden är intressant. Tid är ett märkligt begrepp. Ibland önskar man att tiden stod stilla, eller att den rusande framåt med sjumilasteg, man längtar helt enkelt.
Inom forskningen införde man den alltmer korrekta beräkningen av tidens gång.
1563
Tycho Brahe började 1563 föra in begreppet minuter i sina beräkningar av himlafenomenen.
1581
Det var först 1581 som sekunderna togs med i beräkningarna. Tidsangivelserna blir mer exakta.
1932
Idrottsmännens insatser kom 1932 att mätas i tiondels sekunder - 0,1 vilket är en ofantlig liten tidsangivelse då man försöker mäta den.
1960
Det var i Rom som idrotten krävde ytterligare exakta tidsangivelser och man införde hundradelssekunden.
1972
Men alla överträffar varandra - man prövade med tusendelssekunden - men fick överge den.
Inom vetenskapen kan man numera tala om mikrosekunder, en miljondels sekund, nanosekunder; en miljard-dels-sekund, och till och med pikosekunder, vilket skrivs så här;
0,000000000001 och är alltså en tidsangivelse.
Tid är märkligt och mänskligt.
Anne-Marie,
som behövde nästan 102 sekunder att skriva detta blogginlägg.
ORDNING OCH REDA
Ordning är organisation av något.
Här är det en organisation av skivomslag.
Denna ordning betyder en överblick.
Överblick över utbudet.
Ordning av saker och ting skapar möjlighet att överblicka.
Ordning av det inre slaget handlar om samma sak.
Det är en slags överblick och en slags möjlighet.
Om jag, läraren, ordnar saker och ting, medvetet och strukturerat så skapar jag en möjlig lärande situation för eleverna. Att åskådliggöra tanken om undervisningen, syftet med den och vad målet är. Detta är den ordning jag vill skapa. Min tanke om undervisningen är den ordning jag tydligt ska presentera för eleverna. Det betyder att jag skapar förutsättningar för ett aktivt lärande. När jag åskådliggjort saker och ting så har eleverna sin aktivitet - och den är rörig. För lärande kräver så mycket annat innan den blir inordnad. Ungar som lär sig går via oordningen till ordningen. Men det är en slags lärande oordning där det nya ska inordnas i det som redan är begripligt för eleverna.
En elev berättade för mig
- ju mer jag kan ju lugnare blir jag...då sitter jag still... då slutar jag prata. Jag pratar som mest om andra saker då jag inte fattar någonting alls.
Så ungefär svarade en elev.
Ordning skapas under lärandets gång.
Oordningen är lärandets början. Men om det inte sker en utveckling i den första röran så är uppgiften för svår. Då ger man upp - och ägnar sig åt något helt annat.
Anne-Marie,
som försöker tänka på inre ordning, förmedla detta, och kommer att utveckla de här tankarna. Är det rörigt att förstå, betyder det bara att jag är grubblande och ofärdig i mitt tänk. Jag tänker fortsätta att utveckla den här tanken. Det finns i det lärande sammanhanget många experter på lärandet och förmågan att lära. De sitter oftast framför oss - i klassrummet - våra elever.
INGA TOMMA ORD
Jag använder blädderblocket till ... ja... att vara kollektivt stolt över min klass.
Anne-Marie
LÅNAD KOMPETENS
När vi lär oss tittar vi på hur andra gör. Vi imiterar och prövar det vi uppfattar. Vi lånar kompetens innan vi själva erövrar den. Därför är det så viktigt att genomföra, göra, vara en modell för det lärande vi vill generera i klassrummen.
Jag citierar Leif Strandberg:
...att föräldrarna börjar prata med ett barn som inte kan prata. Men det är så föräldrar gör. De tillskriver barnet pratkompetens. De avkräver inte barnet något språktest, eller att gå några veckor på Svenska för invandrare eller något annat. Föräldrar välkomnar barnet till samtal. Barnet blir omedelbart och villkorslöst en fullvärdig medborgare i "the community of talkers". Genom denna relation, detta medborgarskap (delaktighet!) får barnet tillgång till språk. (Rätt till kunskap; Socialistisk debatt 2008)
Om detta tänker jag - är en generell tanke om hur vi lär oss. Vi måste åt vår vilja att lära, det är den som är förutsättningen. Den kan inte komma ur det tomma intet då det gäller områden vi är obekanta med. De väcks då vi är i närheten av någon annans kompetens. Det är därför vi sneglar som nybörjare på det proffs som står bredvid oss. Det gäller golf, skidåkning... ja vad som helst. Jag tittar nyfiket på de som är erfarna krönikörer. Det är mitt nya lärandeområde.
Genom att vara medveten om den modellande roll man har som lärare kan man utveckla ett tryggt lärande i klassrummet. Det låter som stora ord. Och det är det!
Anne-Marie,
RAKA VÄGEN
Det är oftast bara riktiga vägar som går rakt fram. Den raka vägen mot mål att lära är snirkligare och har fler dikeskörningar, omvägar och tar ibland långa, långa pauser.
Anne-Marie
HUR VET DU ATT DU KAN?
- Hur vet du att du kan? frågar jag ibland.
- Jag blir tystare och arbetar mer koncentrerat, svarade en elev idag.
Och det är sant. Jag hade uppgifter igår. I tre olika svårighetsgrader. Tre olika papper. Roliga men kluriga saker kring språk.
Det första pappret var relativt enkel...lite klurig...men greppbar. Det var mumlande tyst och koncentrerat i klassrummet.
Det andra... var lite klurigare... och samtalen blev fler.
Det tredje... var absolut klurigast...och klassrumsrösterna blev fler och fler.
Vi samlades efter det intensiva arbetet.
- Jag hörde när det blev svårt, berättade jag.
- Ja, det är då man börjar prata om allt annat. Det sista pappret var hur knepigt som helst. Först försöker man, ser börjar man liksom busa, sedan...
Kanske ligger det något i det.
Det är tråkigt när det blir för svårt.
Det är lika tråkigt när det är för enkelt.
Det kanske är så att eleverna markerar med sitt prat och sitt ointresse.
De är inte riktigt med.
Anne-Marie
TA MINA ORD!
Då det gäller engelska och muntligheten säger jag ofta
- Ta mina ord!
Det betyder helt enkelt att man lånar rikt av de ord man hör i klassrummet. Istället för att vara tyst kan man faktiskt låna och ta över en hel mening av någon annan. Jag är fast övertygad om att det är viktigt att uttala och erövra språket genom att säga ord och meningar själv. Det gör också att eleverna lyssnar mer uppmärksamt på varandra, istället för att sitta och konstruera meningar och bli nervösa.
- Ta mina ord!
Den upprepning som blir är bara upprepande för läraren, för den elev som uttalar och säger saker och ting som redan har sagts upplever inte repetitionen. Snarare tryggheten i att man får härma och låna. Härma i det här fallet har inget med obehag och elakheter att göra. Vi lär oss genom modeller, av varandra och genom att ingå i sammanhang. Därför är det helt tillåtet att erövra språk genom att härma någon annan.
Ta mitt ord!
Anne-Marie, som omsätter något av det Lev Vygotskij förmulerade. Det är bara att praktiskt göra något åt de tankar som tänkarna har.
MÅLSKUGGA
Hur uppfattar eleven målet med undervisningen? Elevfrågan - Är det bra så här? kan peka på att läraren ska göras nöjd. Jag vill aldrig vara elevens mål. Det är för subjektivt. Jag har illustrerat det hela. Jag vill inte vara den som skymmer de verkliga målen.
Anne-Marie
KORVSTOPPNING
Korvstoppning?
Jo det händer ibland.
Idag proppade vi oss fulla med korv!
Dagens skolmat!
Anne-Marie,
som för säkerhetsskull slog upp ordet i ordboken; särskild kunskapsinlärning utan egentlig förståelse (hmmm säger inte det där emot sig själv. Kunskapsinlärning utan förståelse är det kunskapsinlärning?) Nåväl, vi blev mätta min lilla klass och jag. Fullproppade av korv.
KLASSRUMSPROMENAD
En liten väggdel av mitt klassrum... väggarna är viktiga. De talar nämligen.
Jag inser att jag längtar till mitt klassrum. Inte till själva rummet. Men till eleverna.
Idag är det vuxenagendan som råder.
Det är en annan verklighet.
Anne-Marie
SPEGELNEURONEN i AKTION
Jag skriver intill.
Liten skriver också intill.
Spegelneuronen i aktion.
Förmågan att härma, göra efter, pröva.
Liten gör det någon annan gör.
Jag skriver.
Liten skriver.
Att härma betyder att ha en trygg modell att följa.
Att härma är inte att plagiera.
Det blir aldrig lika. Individen färgar av sig.
Det kan bli snarlikt till en början.
Kejdan speglar sig i vattnet.
Inte ens spegelbilden återger fullt ut det exakta.
Det finns en rörelse i mellanrummet mellan den fysiska kedjan och den återspeglade.
Spegellärande.
Härma!
Anne-Marie
som funderar över hjärnforskningen och pedagogiken.
OPPochNEDvändaVÄRLDEN
OppOCHnedVÄNDAvärlden.
Det är inte stort fel i det.
Perspektivförändring.
Nyttigt.
Anne-Marie