Anne-Marie Körling Blogg

- KAN DU INTE RITA EN BOK så jag får titta hur man gör? frågar en av mina elever. Frågor som pekar rakt in i elevens vilja att lära. Dessa frågor är mycket viktiga. Svaret blir själva görandet. Jag skissar böcker och läsande situationer alltefter elevens önskemål. Fler elever sluter sig till oss. Spontana försök och massor av skissande elever blev resultatet. Frågan är en antydan om motivation. Den ska inte besvaras. Den ska göras till aktion.

ELEVGENSVAR:




TVÅ ELEVGENSVAR... och blivande bokritare... Jag vill verka för lärandet som bygger på principen TEACHING BY DOING (Körlingsbegrepp med John Dewey som inspiratör). Jag önskar också en förskjutning av frågan - från läraren till eleven.

Anne-Marie

Frågan är intressant.
Den betyder tänkande. Den betyder början. När den är ställd är den levande tills den funnit ett svar. Frågan är hur vi arbetar med frågekulturen i skolan. De öppna frågornas möjlighet och den obesvarade frågan tycker jag är intressant. Jag brukar skriva en fråga på blädderblocket eller på whiteboarden. Den får förvaltas av den som vill bära den vidare. Här frågar jag om vår tid och vad den kommer att kallas i framtiden. Då eleverna ser frågan börjar de tänka. Sedan fyller de själva i med sitt svar. Den här listan har två svar... men den verkliga listan är hur lång som helst. För vad vet vi... vad kommer vår tid kallas i framtiden? Om detta kan vi bara spekulera. Frågan är fortfarande levande och har inget rätt svar. Det är spännande.

Årskurs tre.

Eleverna skriver gärna in frågor i sina processböcker. Det är frågor som de själva funderar på. Processen att få tag i en fråga som inte har självklara svar är svår. Men den har stor lärande möjlighet. Det är också viktigt att man ger frågan en längre livslängd. Den behöver inte ett omedelbart serverat svar.

Anne-Marie

Janusz Korscaks texter är synbart enkla.
Det är både enkla och mycket komplicerade.
Anne-Marie

Vi har flera samlingar under dagen.

Inledande samling


Vi ser varandra, samtalar om det vi bär med oss av tankar och funderingar. Jag läser ur någon bok, ett inledande kapitel, eller en spännande passage för att locka till läsning, och introducerar dagens arbete.


Breifing


Samling där vi presenterar hur arbetet går och delar med oss av idéer. Vårt skrivande eller vårt tänkande behöver inte vara klart och färdigt utan har till syfte att sätta igång processer hos alla. Grundtanken är att dela med sig av och lyssna på andras idéer för att utveckla sitt egna.

Kortsamling


Jag behöver ordet för att göra en kort sammanfattning eller förtydliganden. Dessa samlingar är korta och precisa. De handlar om ämnet och undervisningens fokus.

Högläsning


Högläsning är en givande samling. Jag är ordet och boken. Författarens röst i klassrummet. Rikligt med tid ska ägnas åt denna samling.

Avslutande samling


Samling vid slutet av dagen. Eleverna ska kunna summera sitt lärande och sina tankar. Frågor som pekar på arbetet i klassrummet:
- Vilka/vem/ Vad har bidragit till ditt lärande idag?
- Hur gick det till? Berätta för oss andra?
- Något som du vill fortsätta att lära dig?
- Någon du vill ge några uppmuntrande ord till?


Eleverna skriver upp de som varit bra lärare under arbetets gång - frivilligt är detta - och skrivs upp på blädderblocket. En aktivitet eleverna själva står för när det väl är initierat av mig som lärare. Mer om detta går att läsa i min bok Kiwimetoden.

Lärarens roll - elevens roll


Jag ägnar tiden till vad som ska komma. När eleverna har förstått vikten av detta - att dessa samlingar påverkar för framtiden, om än så någon halvtimme framöver, en förtydligande genomgång, en utveckling av skrivandet, elevtexter som blir höglästa, ett kort stycke ur en bok, blir samlingarna snabbt tysta och en förväntan uppstår.
Då jag började i klassen tog en samling nästan 30 minuter, vilket är oacceptabelt. Idag samlas vi på knappa 1 minut. Det gör det hela så mycket bättre. Eleverna får också bättre möjligheter och mer tid att verkligen få gensvar och en plats att föra fram sina åsikter på.

Anne-Marie