TRANSTRÖMER i SKOLAN
Detta är en presentation av ett elevarbete.
Vi arbetade med Tomas Tranströmer i årskurs 6.
Jag har läst Tranströmer för mina elever sedan årskurs tre.
Nu gensvarar eleverna med sina tankar.
De föddes ur Tomas Tranströmers strof:
En dryck som bubblar i tomma glas.
En högtalare som sänder ut tystnad.
En stig som växer igen bakom varje steg.
Eleverna gensvarar genom att måla dessa ord. Genom bilden föds orden och förståelsen.
Så från författarens ord - våra inre bilder.
När Orden fått bli Bild. Vila och eftertanke. Därefter - sätt ord på din bild.
Minns att allt skapande är tänkande. Allt tänkande behöver tid. Oändligt mycket tid. Bråttom är inte ett ord här.
Anne-Marie
STIFT FÖR VÄDERBITNA LÄPPAR...
Jag väljer nog den friska naturlighets färg. Så tänker jag. Vill gärna vara naturlig. Men så undrar jag?
Hur ser den färgen ut? Vad är den friska naturlighetens färg för färg? Helt naturell? Då duger jag som jag är.
Anne-Marie
DETTA SKULLE KUNNA VARA
EN READ-OUT - THINK-OUT som man genomför med sina elever. Läraren modellar sina funderingar högt... vilket jag gjorde nu...skrev dem högt. Jag roades av detta anslag, den gamla reklambilden och språket i denna annons...
ATT FÅ HJÄLPA TILL ATT LÄRA NÅGON ATT CYKLA
Minnen.
De marcherar in med hjälp av andras ord.
Att lära sig cykla.
Jag minns när ett av mina barn lärde sig cykla.
Där satt...
... en gammal man satt på en parkbänk... så reste han sig upp på vingliga ben...
tittade bedjande på mig...kan inte jag få...
jag nickade...jovisst...
så tog han tag i stödet och hjälpte min son att lära sig cykla.
Efteråt sa han - jag fick så många minnen - jag behövde göra något åt dem...
Detta att göra...
Vi måste göra våra ord.
Vi måste göra våra minnen.
Vi behöver alltid andra för att göra våra ord.
Vi behöver alltid andra för att göra våra minnen.
Vi gör handling av det inre. Då blir det inre mera tydligt.
Anne-Marie
Läs Ericas Blogg - Klurigt, lurigt och roligt i skolan - där hon berättade något som jag kunde länka mina minnen till. Dubbellänk med andra ord.
EN IDEALMENING...
IDEAL-MENING!
Vad kan det nu vara. En idealmening?
"En idealmening lyser upp något ur föregående mening samtidigt som den väcker nyfikenhet på nästa."
Jag blev så förtjust!
Vilken utmaning!
Låt oss pröva!
Anne-Marie
KÄLLA:
DEN HEMLIGA KODEN, Vetenskapsrådets Pocketerad populärvetenskap, 2006. Och orden kommer från Lars Melin, Docent vid Stockholms Universitet, forskning om begriplighetsfrågor.
ELEVER BIDRAR TILL UNDERVISNINGEN
Här är meningar som eleverna lyft fram ur sina egna texter. Dessa skrivs på blädderblock. Där är de anonyma. Men utgör underlag för utvecklande tankegångar. Frågor som aktiveras är... Hur kan nästa mening lyda? I vilket sammanhang kan meningen vara hämtad? Om det är en fråga vilket svar vill vi lämna?
Detta är engelska meningar ur en årskurs 6 engelska skrivande:
"When she came into the classroom and her first teacher read her namn, the teachers eyes went wide open:"
*Mum run up the cellarstairs when she tripped and fell down the shole stair doing an somersoult"
"I´m sorry but you are in the wrong school."
*She made a catcake with catfood and a sardin on the top."
*Amy rolled her eyes"
*I think Crysantehemum should keep her head up and be proud of her name."
Undervisning där alla bidrar bidrar till att alla engagerade. Hur? Ja, ett mått av individuelitet måste tillåtas!
Anne-Marie
NÄR ELEVARBETEN DYKER UPP IGEN...
Som sagt. Vi avslutar nu! Uppsamlar alster. Ser på tidigare arbeten. Mina elever har all dokumentation kvar sedan fem år tillsammans med mig i klassrummet. Det dignar i allas lådor. Upp flyger arbeten från årskurs 2, tre, fyra, 5 och nu sex. Det är många års utvecklande processer. Jag minns när vi ritade oss själva med ord. Nu är alla orden i dåtid... men finns kvar. Här är ett elevarbete från årskurs 4.
Anne-Marie
SVARET PÅ FRÅGAN KAN KOMMA...
Frågan letar alltid efter sitt svar. Det är ibland bra att det tar tid att få svar. Det är en aspekt som påverkar vår vilja att lära. En lärare bör därför avvakta svar på frågan... ge frågan liv och tid? Svaret... det kommer tids nog!
Anne-Marie
JOHAN HAGELBÄCK - Ett riktigt russin i konstnärskakan...
En gång gjorde Johan Hagelbäck film i filmjölk - nu plockar han fram russinen ur kakan - ger russinen liv.
Jag vill se russinen rocka fett!
JAG VILL... men VAR?
Tack Johan Hagelbäck för mitt morgonskratt.
Det skrattet bär jag med mig in till mina elever.
Mina elever - de är russinen i min klassrumskaka!
Anne-Marie
___________________________________________________________________________________
Russinen ur kakan - att välja det bästa ur någonting
KLASSFOTOGRAFIET - en källa till frågor
Detta med klassfotografier. Man kan roa sig med att titta på dem. Här är 18 elever. En fröken.
Hur ser det ut runtomkring? Finns det något annat vi kan utläsa av fotografiet? Antal pojkar?
Antal flickor? Ålder? Hur upplever vi barnen? Vad kan vi läsa ut? Varför är de utomhus?
Är de på språng? Hur ser deras fröken på barnen? Vad vet vi? Vad ser vi? Vad kan vi läsa?
Det viktigaste vi kan göra - det är att ställa oss själva frågor - då växer fotografiet, vecklar ut sig, tar utrymme och bär på flera berättelser än det vi först ser... men då måste vi ställa oss frågor. Vilken fråga vill du ställa dig?
och utanför ramen för detta fotografi -
VILKEN FRÅGA SKULLE DU VILJA ATT NÅGON STÄLLDE DIG IDAG?
Anne-Marie
ORDEN och BEGREPPEN... TA ORDET I MUN
Det är så dystert väder.
Dystert väder?
Det regnar. Det är grått.
Det är inte regnet som är dystert,
det är det gråa som är det.
Bilden visar ett dystert väder i Edinburgh.
Det är bara det gråa som är dystert.
Själva resan är inte dyster.
Tågrälsens dunk, småpratet på tåget.
Vink, vink, vink från stationen.
Avsked av dottern.
Bara färgen är dyster.
Inget annat.
SKRIVUPPGIFT:
Nu har jag använt dyster, gång efter annan. När jag tar ordet i min mun låter det plötsligt obekant. Jag är inte dyster, det är vädret som är dystert... stopp....spring....bokhylla...uppslagsboken....
______________________________________________________________________________________
Dyster förklararas med:
stark nedstämdhet ofta parad med oföretagsamhet
Kan användas i meningen: vara dyster till sinnes.
Dyster kan ersättas med
mörk i hågen - tungsint - mjältsjuk - trumpen - gädjelös - mulen - murrig - ödslig - bekymrad ...
______________________________________________________________________________________
Det var inte det orden jag ville använda...
Jag skriver om
Det är så ........... väder.
............ väder?
Det regnar. Det är grått.
Det är inte regnet som är ................,
det är det gråa som är det.
Bilden visar ett ....................... väder i Edinburgh.
Det är bara det gråa som är ....................
Själva resan är inte ............................
Tågrälsens dunk, småpratet på tåget.
Vink, vink, vink från stationen.
Avsked av dottern och Jim.
Bara färgen är ............................
Inget annat.
Jag har tagit bort alla dysterord - ska fundera under dagen vad som ska ersätta dem.
'
Dyster? Jag?
Inte det minsta!
Anne-Marie
ELEVGENSVAR PÅ DAGENS LEKTIONSTIPS
DETTA ÄR EN ÅRSKURS 6
LEKTIONSIDÉ: TA VARANDRA I HAND OCH KÄNNA
Hälsa på varandra, blunda, känna
Denna lek gjorde jag idag med mina sjuor och mina sexor.
Syfte:
Att känna på varandra.
Hälsa, ta i hand. Jag såg en artikel i Friskis & Svettis som handlade om människans behov av kroppskontakt. Vi måste röra vid varandra för att klara oss. Huden är så viktig. Den minns också. Vår hud bär med sig känslominnen.
Det slog mig att vi rör lite vid varandra i skolan. De större barnen får inte längre ta i hand när de går in i klassrum, varför inte röra vid varandras händer - ta varandra i hand.
1) Eleverna fick till uppgift att hälsa på alla sina klasskamrater.
2) Eleverna fick veta att kroppen minns. Hälsa igen och försök komma ihåg hur den personens hand känns. En ny hälsningsrunda.
3) Ställ er i en cirkel
4) En person ska stå i mitten. Personen ska blunda. Sträcka fram sin hand. Så får vem som helst gå fram och ta i den handen, och så får den blundande personen känna och gissa vems hand som håller...
5) När eleven gissat, fel eller rätt är oviktigt, får den som stigit fram ställa sig i mitten...
och så fortsätter det ...
Utvärdering:
Det blev väldigt mycket skratt. Det blev väldigt god stämning. Det ville inte ta slut. Alla ville fortsätta. Pojkar tog i flickors händer, flickor tog i pojkars händer, de som inte är kompisar tog i varandras händer... och mina elever ville inte sluta.
Min tanke
Det är märkligt hur mycjket den mänskliga hudkontakten betyder för människor. Ett litet handslag mellan två är kroppskontakt. Det är närvaro och ger mänsklig värme. Ett handslag. Det var viktigt att vara med om detta. Så synbart enkelt men så viktigt. Jag stod i mitten och blundande, väntade på att få en hand i min hand, när den fanns där undrade jag - vem...
Pröva själva. Det är enkelt. Men det enkla är oftast det bästa. Det är ju inte svårt. Pröva
Anne-Marie
FRISKIS & SVETTIS Nummer 3 sommaren 2, 2007
friskispressen.se
Lektionsidé: DENNA DAG
Skriv om dagen. Uppgiften ska innehålla:
- En sanning denna dag
- En önskan som du vill ska gå i uppfyllelse
- Dagens absoluta osanning
ALLA GODA TING I TRE!
Anne-Marie
Jag modellar:
Denna dag ett liv. Så också denna dag. Dag. Jag tänker på min vän Dag.
Han var en mycket glad person. Spelade piano som en gud. Vi arbetade ihop
under många år. (sanning)...
DUBBLA BUDSKAP - ÄR SVÅRA ATT FÖRSTÅ
JAG ÄR ÖPPEN FÖR FÖRSLAG? Vad gäller här? GE MIG ETT ARGUMENT...
Anne-Marie
Lektionsidé - GÖR EN BULLTEXT
Baka in texten i bullen. Detta blev följden av BAGAR BENGTSON HAN ÄR DÖD han har bränt sig på ett BRÖD...
och då tänkte vi - vi bakar in texten i bullen...och då gör vi först på svenska och sedan på engelska. Det är enklast så. Så här är en SWEETBUN!
Att bita i den bullen... det är att ta orden i munnen det!
Anne-Marie
LEKTIONSIDE - ELEVERNAS EGNA MENINGAR
Idag skrev min årskurs 6 berättelser på såväl engelska som svenska. Det är ett skrivprojekt som pågått länge.
Starka meningar ur elevtexter - deras egna val:
* Det kändes som han åkte över en världskarta
* Jag kunde se hur jag var jagad, men visste inte varför.
* Familjen i det fina gula huset berättade vägen för zigenerskan och kvinnan följde den.
* En vecka senare blev det en begravning för kvinnans död men det var inte kvinnan som begravdes, det var spegeln.
* Jag släckte skrivbordslampan och vinklade persiennerna.
* Efter ungefär 20 minuter så vaknade Bertil med ett ryck, han kände på sig att något var fel så han simmade upp till ytan med spegeln och tittade sig omkring. Allt såg ut som vanligt tills han kom till spisen där gasen var på och lågan tänd och bredvid var hushållspappret i full brand.
Engelska meningar ur elevernas skrivarbeten:
* When she came into the classroom and her first teacher read her name, the teahers eyes went wide open."
* Mam run up the cellarstairs when she tripped and fell down the whole stair doing a sumersault.
* I am sorry but you are in the wrong school.
* She made a catcake with catfood and a sardin on the top.
* I think that Chrysanthemum should keep her head up and be proud of her name
* Amy rolled her eyes
* If I see someone laugh, bully och giggle at Chrysanthemum I will report that to your parents.
Detta kan i sin tur generera samtal kring texter. Textraderna är modeller för skrivande. Här utgår jag från elevernas arbeten. Dessa kan lämnas in anonymt om eleven önskar. Imorgon ska vi föra samtal kring dessa texter.
Anne-Marie
LEKTIONSIDE; VACKRA ORD UR MORGONTIDNINGARNA...
Nu ska jag överlämna vackra ord ur morgonens tidningar - medan mitt ord SOLKATT - glittrar lekfullt på husets väggar:
oliktänkande
birdieputt
jordgubbe
sagotanten
Ligurien
Mandela
smaklökar
Det sista ordet skulle jag vilja odla mer av.
DETTA ÄR EN LEKTIONSIDÉ.
Genom att lyfta fram enskilda ord så läser man också lite mer.
Genom att lyfta fram enskilda ord så visar man också upp sig från insidan.
Genom att lyfta fram enskilda ord skapar vi ett gemensamt samtalsämne.
För visst tänker du nu
- jaha - så här tänker Anne-Marie!
Hmmm - är hon golfare?
Sagor det vet jag att hon tycker om - men vill hon bli en sagotant?
Jordgubbar - menar hon då jordgubbar, hon som leker med ord hela tiden, är det vad som går att äta, eller är det en gubbe i jorden,
och det där med Nelson Mandela, det är ju inget ord, det är ju en människa, men kanske Anne-Marie tänker att han är ett begrepp för en livsinställning och då hör det ihop med det första ordet hon har i sin lista -
oliktänkande!
Varför valde hon Ligurien? Var ligger det?
Ja, ni ser... allt börjar med ett ord!
Fortsättningen är ett undrande!
och kanske ett samtal kring vad ordet genererar!
Så undra gärna!
Det brukar skapa mycket gensvar!
Anne-Marie
LEKTIONSIDE fortsättning:
SÄTT IN ORDET I EN MENING! SKAPA MENINGAR RUNT ORDET! DET ÄR ATT PUSSLA DET.
Lektionside: BOKSTÄVER FRYSER I SIN OLÄSTA ENSAMHET...
Detta är ett gensvar. Elev i årskurs 6. Pojke!
Arbetsform kring liten text, vilande tänk, elevgensvar och högläst publicering.
LEKTONSGENOMGÅNG...
1) Läraren har valt ut en mening som läraren har tankar kring
2) Meningen uppläses högt av läraren
3) Meningen skrivs upp på whiteboarden
4) Alla läser meningen högt. Detta är viktigt-alla har tagit orden i munnen.
5) TANKETID - en dag, två dagar, flera dagar, en vecka, två veckor
6) Aktivera igen. Börja om från punkt två.
7) Samtala om vilka tankar som uppkommit.
8) Samtal om text leder till utveckling av textbegreppet och ökar viljan till skrivande gensvar
9) Skriv om denna mening
10) Eleverna får prata med varandra...dela med sig...lyssna på andras skrivande berättelser
11) När eleverna är klara så läser läraren upp texterna, först för den enskilde eleven
12) Eventuella rättelser görs individuellt
13) Publicering av text - nu läser läraren upp allas texter
14) Gensvar och tankar
Om lärarens högläsning av elevtexter
Detta är ett viktigt moment. När jag läser mina elevers texter kan jag göra det med en berättarröst. Det är ett gensvar och en bekräftelse. Jag återläser alltid elevernas texter högt för dem var och en så att de kan höra
den i form av en publicering- så här låter min text i en annan människas röst - och därefter få möjlighet att ändra och rätta till - den slutliga publiceringen betyder en högläst uppläst text inför samtliga elever. Det är lärarens röst som levandegör elevens text.
Eleven får självklart också läsa högt för andra. Men då jag gör deras text till kött och blod så använder jag all min kunskap om högläsandets bekräftelse...
Elevens text får ni se som ett gensvar och en utvärdering av denna arbetsform kring liten text, vilande tänk och högläst gensvar.
Undervisningsformen fungerar i alla åldrar... alla årskurser...
Anne-Marie
TEXTRADEN KOMMER UR MARGARETA EKSTRÖMS LJUVLIGA BOK ORD TILL JOHANNA, 1973
DAGENS NYHETERS NUTIDSORIENTERING...
...denna fråga ställer Dagens Nyheter till landets högstadieelever? Kan man svaret är man med!
Kan man läsa är man med!
Anne-Marie
H.C. ANDERSEN en liten text är underlag för undervisning
Han hade ett kungarike,
som väl var mycket litet.
Ur sagan Svinvaktaren
H.C. Andersen
Jag tänker göra undervisning av denna lilla text.
Det vilar ett helt rike av fantasi i raderna.
Hur eleverna gör med detta återstår att undersöka.
Anne-Marie