TUNNELBANERÄKNING...
Världens minsta undersökning... gjorde jag när jag reste hem med tunnelbanan idag. Jag räknade bokläsare...men det blev mobiltelefonanvändarna som vann.
Av tretton personer så läste tre stycken böcker.
7 stycken höll på med sina mobiler.
Två stycken såg ledsna ut.
Nu fick jag mot min vilja lyssna till som skulle tillagas till middag
.. jag sa sjuda...inte koka...sjuda i tjugominuter...du kan ta ett djupfryst... hörde du vad jag sa...jag sa sjuda...inte koka... hör du vad jag säger...sjuda....sjuda sa jag...
Någon annan försökte övertala i sin mobil ....jag tycker vi ska ha ... något indiskt....hmm....näe...det är inte jag sugen på...men något indiskt...näe...det är inte jag sugen på...men något indiskt... lite curry...VA gillar du inte Curry? Det gör du ju visst jööööö!
De som satt och läste... ja, jag vet inte...men de var så inne i sina böcker, de tycktes oberörda ....nå.... de var kanske inte hungriga...
Jag tänkte.... tänk om jag hade mina sjuor nu.. eller mina åttor...då skulle vi ha sms-engelska. Alla skulle få sms:a mig något på engelska. Jag tror vi skulle kunna få ut mycket av en sådan lektion.
SMS - Send teacher a message about...
Anne-Marie
Av tretton personer så läste tre stycken böcker.
7 stycken höll på med sina mobiler.
Två stycken såg ledsna ut.
Nu fick jag mot min vilja lyssna till som skulle tillagas till middag
.. jag sa sjuda...inte koka...sjuda i tjugominuter...du kan ta ett djupfryst... hörde du vad jag sa...jag sa sjuda...inte koka... hör du vad jag säger...sjuda....sjuda sa jag...
Någon annan försökte övertala i sin mobil ....jag tycker vi ska ha ... något indiskt....hmm....näe...det är inte jag sugen på...men något indiskt...näe...det är inte jag sugen på...men något indiskt... lite curry...VA gillar du inte Curry? Det gör du ju visst jööööö!
De som satt och läste... ja, jag vet inte...men de var så inne i sina böcker, de tycktes oberörda ....nå.... de var kanske inte hungriga...
Jag tänkte.... tänk om jag hade mina sjuor nu.. eller mina åttor...då skulle vi ha sms-engelska. Alla skulle få sms:a mig något på engelska. Jag tror vi skulle kunna få ut mycket av en sådan lektion.
SMS - Send teacher a message about...
Anne-Marie
MODELLAT LÄRANDE
Då eleven arbetar självständigt med texten vet eleven att ett arbetssätt som lär är att ta en mening som man vill förstå och lära och använda sig av den. Därefter skapar eleven egna meningar kring ord som eleven vill lära sig. I detta fall MOUSETRAP. Sedan ordet PUSH. I detta arbete är jag som lärare inte inblandad. Detta är ett helt självständigt arbete. Eleven arbetar i relation till sin text....och får gärna samtala med vilka som helst i klassrummet.
Att tilltro kunskapen ett värde..och skapa tilltro till elevens vilja att lära utvecklar eleven sitt lärande självständigt.
Anne-Marie
LEKTIONSIDÉ - UTGÅ FRÅN BOKENS MODELL
Lektionsförslag som bygger på elevens egna val och intresse.
________________________________________________________________________
Då jag ämnar att skriva en bok i ämnet...skrivande -- ber jag er respektera copyrightskyddet...
Om ni kopierar se till att detta finns med.
Copyright c 2006 Anne-Marie Körling & Bonnier Utbildning AB
________________________________________________________________________
Jag kallar detta undervisningsformen ELEVENS BIDRAG TILL UNDERVISNINGEN
med anslaget till eleverna:
BIDRA TILL UNDERVISNINGEN
VÄLKOMMEN
LÄRARENS MODELLANDE AV HUR LÄRAREN GÖR:
* Läraren läser en text...
* En autentisk text...kanske en liten vers...men inte ur högläsningsboken...utan ur en annan text.
* Modella meningen...
- Det knackar, skrek Tobbe och rusade upp men Eva motade genast tillbaka honom (Ur Fröken Europa av Kerstin Gavander, 2004).
Så här modellar jag...samtidigt som jag LÄSER HÖGT - TÄNKER HÖGT - Jag gör...visar och uttalar mitt tänkande.. Här använder jag författarens mening och byter ut, använder kommatecknet, tittar på författarens mening och skriver en egen ny.
- Det brinner, skrek Linda och flög upp ur bänken, men Anna drog genast ned henne på bänken igen.
* Läraren inbjuder därefter eleverna att samtala om hur läraren tänkte och om hur man kan göra. Läraren inbjuder också eleverna att skapa egna meningar i muntlig form - ett begrepp jag hittat på - MUNTLIG SKRIVNING.
* Den muntliga skrivningen föregår elevernas självständiga prövande.
* Därefter låter läraren eleverna läsa vidare...och när de hittar sin mening... som de finner intressant är de redo att göra efter modell...och erövra skrivandets form.
* lärarens anslag är -
- VÄLJ EN MODELL SOM DU SJÄLV FUNDERAR ÖVER, FINNER INTRESSANT, VILL UNDERSÖKA NÄRMARE
och VAR TRYGG MED DEN MODELL DU VÄLJER... DEN ÄR DIN UTGÅNGSPUNKT..
* Läraren ska inte värdera arbetet i form av rätt eller fel... utan uppmuntra processen.
* Denna undervisningsform är generell och överförbar till alla åldrar i skolan. Då man utgår ifrån elevens självständiga val och förmåga kan uppgiften inte bli för svår i en årskurs ett....och inte heller i en årskurs nio.
Denna undervisningsform är heller inte bunden till något språk. Jag visade min tyskalärare i min skola... och hon fick igång alla sina elever att skriva... och det hade hon inte upplevt tidigare.
ELEVEN FÅR
* utgår från sin självvalda text, bok och väljer modell efter kompetens
* tryggheten att pröva utifrån en självvald modell ur en skönlitterär text.
* får samtala med sina kompisar och finna generaliteten tillsammans med andra... Jaha... det är alltid liten bokstav i en dialog efter kommatecknet...
* eleven får pröva och utgå från modellad mening... och pröva (lusten att lära) hur mycket eleven önskar.
* arbetet som eleven sedan delar med sig av... om eleven önskar... är ett prövoarbete... som handlar om att erövra och pröva modeller... varför det ska behandlas så av mottagande lärare. Inga rätt eller fel med andra ord.
* Eleven upplever sig delaktig och får påverka undervisningen. Hela uppgiften bygger på självständigt ansvar och då anslaget i klassrummet hela tiden signalerar - UTMANA DIG SJÄLV - så gör eleverna det. Då de har en modell att följa - så är de trygga...och då vågar de... göra lärandet till en egen process.
Pröva gärna det här... om ni gör det .... lämna gärna gensvar här... välkomnar gensvar.
Anne-Marie
_________________________________________________________________________
Copytight c 2006 Anne-Marie Körling Bonnier Utbildning AB
Hihi - skrev copytight... och jag är nog tight bunden till min idé och mitt förlag... men rätt ska vara rätt
COPYRIGHT....Anne-Marie
LEKTIONSTANKAR - ERÖVRA ORDEN
Ringa in de ord du kan - var stolt över din upptäckt. Att ge eleverna lagom stora utmaningar, en text som de läser och uttalar och möjligheter att åskådliggöra sin förmåga. Här är en elev som ringar in sin kunskap. Jag kan...det är själva anslaget... och visst. Sträck på dig min elev. Du kan... och det är väldigt roligt att få följa dig en bit på din lärande väg... så tänker jag ...
Anne-Marie
__________________________________________________________________________________
Så här gör du
1) modella för eleven hur man dokumenterar vad man kan.
2) låt eleven pröva själv
3) kopiera den sida du vill dokumentera din kunskap i
4) läs högt - viktigt - läs högt. Ringa in de ord du känner dig förtrogen med,
5) Räkna dina ord som du kan...
6) TItta på dem du inte kan ... liknar dessa ord svenska ord... kan du gissa...försök gör det.
7) Vilken strategi ska du använda dig av för att lista ut vad de ord som du inte kan betyder
8) Värdera de ord du inte kan - är alla nödvändiga att lära sig - förstår du sammanhanget? Då kanske det räcker så.
9) samtala med eleven...i bekräftande anslag... och visa på elevens kunskaper...INTE BRISTER
Anne-Marie
HALI-HALÅ-LÅT-BOLLEN
HALI HALÅ LÅT BOLLEN GÅ HÖGT UPP I DET BLÅ
Hjälp!
Hjälp mig...
Jag minns en lek som gång efter annan pockar på att jag ska komma ihåg. Det gör jag inte. Vi lekte den jämt. På en gård där jag bodde en sommar. Gång på gång lekte vi leken på gården. Hali-halå-låt-bollen-gå och så kastade man bollen högt upp - en oerhört rik lek med massor av regler och turtagningar. Jag minns fragment.
Anne-Marie
JAG ÄR... EN LÄSARE
Att arbeta med adjektiv kan vara ett bra sätt att få syn på sig själv och sin förmåga.
Adjektiva mera med andra ord.
Anne-Marie
FRÅGAN: HUR GÖR MAN EN HÖG AV VATTEN
Jag har alltid en fråga uppskriven på whiteboarden, eller på blädderblocket, eller på någon hängande papper någonstans i klassrummet. Frågorna får vara där länge. Jag gör inget av dem. De är där för att reta, kittla, skapa tankar... och så en dag... börjar vi tala om frågan...och då har alla läst den, alla funderat, alla något att säga. Så tid är en viktig faktor när det gäller frågor. Här är gensvaren....
Frågan är...
Anne-Marie
BOKEN I DIALOG MED LÄSAREN
När elever får rita sin läsning så får vi lärare syn på deras förhållande till texten och boken. Detta är en elev i årskurs tre som ritar sin läsning. Läsningen genererar frågor. Frågor är vägar till svar. Detta att äga en fråga är en viktig väg att söka kunskap och förstå sammanhang genom. Jag älskar frågan.
Boken talar också med läsaren. Vad boken säger beror på vad författaren vill förmedla. Jag tycker att denna elev har lyckats åskådliggöra boken värdefulla dialog med läsaren.
LÄRARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Att rita sin läsning - är en del av den omfattande pedagogiska kartläggning jag gör kring varje elevs förhållande till skriven text. Jag har genomfört detta i alla mina klasser och med samtliga elever. Att rita sin läsning får inte värderas av läraren. Det är elevens förhållande till boken. En del elever har inget förhållande till boken och då syns det i bilderna... en elev ritade sig själv liggande i gröngräset.... det fanns ingen bok. När vi samtalade om hans bild så berättade han .... jag ligger i gräset... jag tänker... men jag hatar att läsa. Det är just detta att få syn på förhållandet som jag söker ... för att utveckla varje elevs möjligheter att bli läsare på sina egna villkor.
Jag hoppas att ni kan bära denna idé med er in till era elever. Var alltid varsamma med elevernas gensvar. De svarar alltid på våra frågor - frågan är bara hur vi tar emot svaret och gensvaret.
Anne-Marie
FRÅN MAIL TILL BLOGG
"Läser i din blogg om skolstarten.
Om jag hade författarens förmåga att uttrycka tankar så skulle jag skriva massor om den erfarenhet jag har vad gäller nybörjare i förskoleklass. TRYGGHETEN är A o.O i vilket stadium man än befinner sej i. Är individen trygg i den tillhörighetsgrupp som den befinner sej i, så är jag säker på att inlärningsprocessen går lättare o. kan individualiseras utan att ngt. barn behöver känna sej under eller överlägsen nå'n annan.
Från 1:a dan började jag alltid med att ta emot barnen ute för att redan där ge fingervisning om hur man uppträder medan man väntar på att få komma in i lokalen.Lugn o. harmoni i tamburen där varje barn har sin egen plats för kläder. Sitta på stol eller bänk som placerats så att alla kan se varandra.Se'n fortsätta den dagliga viktiga rutinen med upprop,inte bara slentrianmässigt utan se varje barn, säga namn o. ev ställa en fråga ex. favoritfärg.
Åskådliggöra hur många barn som tillhör gruppen (jag hade en stor färgglad kula för varje barn). Namnge den som är borta o. varför... samt i mina grupper räkna kulorna o. om nå'n var borta fick den kulan stanna kvar på ena sidan det band där kulorna var uppträdda..Hoppas det var begripligt.Alltid namnge o. förklara rum o. begrepp... ävenså regler som ska vara tydliga o. att klargöra varför vi har dem.
Hur många barn vet om vad alla nya skolord betyder....vad är samling,upprop,fri lek,lektion,gemensam aktivitet osv. osv. Alla dessa tillsynes banala saker är av mycket stor vikt för att ge barnet trygghet i den nya miljön som skall bli dennes arbetsplats.Jag vet att det kostar enegi, massor av energi.....man får ALDRIG gå genvägar.GRUNDLIG INSKOLNING PÅGÅR UNDER LÅNG TID. VI SOM ÄR VUXNA ÄR SKYLDIGA ATT VARA VÄNLIGA O.OUTTRÖTTLIGA. Naturligtvis skall vi alltid vara inspirationskällor men inskolningen är dock viktigast.
Jag tror på att uppmuntra skolstarten. Jag vet att alla "smågluttare" anser det som fest nog att gå till skolan.
Festen får inte bli så stor att ngt barn försvinner i mängden.Fest i all ära men den behövs när tröttheten hos elever och lärare börjar infinna sej...
Utevistelsen är skrämmande för väldigt många barn. Jag hade alltid gemensamlekar som aldrig till en början fick vara tävlingsmoment eller att någon skulle bli vald....
Jag riktigt känner min brinnande lust att inpränta så mycke' hos nya pedagoger. Jag vet att min filosofi är "åldrig" men fortfarande tror jag på den.Tror oxå på att efter en kort tid ha uteaktiviteter efter upprop. Väcka kroppen med att gemensamt utöva grov och finmotoriska övningar utomhus skall bli en daglig morgonrutinrutin.....
Det var bara några reflektioner som dök upp när jag läst i din alltit intressanta blogg. "
Ängel av Jos
Jag tackar för detta mail som jag låter Er alla läsa på min blogg. Det är ängla-vackra tankar som inte bara jag ska få förmånen att läsa. Så härmed publiceras detta. Med stort tack och all värme!
Anne-Marie
Om jag hade författarens förmåga att uttrycka tankar så skulle jag skriva massor om den erfarenhet jag har vad gäller nybörjare i förskoleklass. TRYGGHETEN är A o.O i vilket stadium man än befinner sej i. Är individen trygg i den tillhörighetsgrupp som den befinner sej i, så är jag säker på att inlärningsprocessen går lättare o. kan individualiseras utan att ngt. barn behöver känna sej under eller överlägsen nå'n annan.
Från 1:a dan började jag alltid med att ta emot barnen ute för att redan där ge fingervisning om hur man uppträder medan man väntar på att få komma in i lokalen.Lugn o. harmoni i tamburen där varje barn har sin egen plats för kläder. Sitta på stol eller bänk som placerats så att alla kan se varandra.Se'n fortsätta den dagliga viktiga rutinen med upprop,inte bara slentrianmässigt utan se varje barn, säga namn o. ev ställa en fråga ex. favoritfärg.
Åskådliggöra hur många barn som tillhör gruppen (jag hade en stor färgglad kula för varje barn). Namnge den som är borta o. varför... samt i mina grupper räkna kulorna o. om nå'n var borta fick den kulan stanna kvar på ena sidan det band där kulorna var uppträdda..Hoppas det var begripligt.Alltid namnge o. förklara rum o. begrepp... ävenså regler som ska vara tydliga o. att klargöra varför vi har dem.
Hur många barn vet om vad alla nya skolord betyder....vad är samling,upprop,fri lek,lektion,gemensam aktivitet osv. osv. Alla dessa tillsynes banala saker är av mycket stor vikt för att ge barnet trygghet i den nya miljön som skall bli dennes arbetsplats.Jag vet att det kostar enegi, massor av energi.....man får ALDRIG gå genvägar.GRUNDLIG INSKOLNING PÅGÅR UNDER LÅNG TID. VI SOM ÄR VUXNA ÄR SKYLDIGA ATT VARA VÄNLIGA O.OUTTRÖTTLIGA. Naturligtvis skall vi alltid vara inspirationskällor men inskolningen är dock viktigast.
Jag tror på att uppmuntra skolstarten. Jag vet att alla "smågluttare" anser det som fest nog att gå till skolan.
Festen får inte bli så stor att ngt barn försvinner i mängden.Fest i all ära men den behövs när tröttheten hos elever och lärare börjar infinna sej...
Utevistelsen är skrämmande för väldigt många barn. Jag hade alltid gemensamlekar som aldrig till en början fick vara tävlingsmoment eller att någon skulle bli vald....
Jag riktigt känner min brinnande lust att inpränta så mycke' hos nya pedagoger. Jag vet att min filosofi är "åldrig" men fortfarande tror jag på den.Tror oxå på att efter en kort tid ha uteaktiviteter efter upprop. Väcka kroppen med att gemensamt utöva grov och finmotoriska övningar utomhus skall bli en daglig morgonrutinrutin.....
Det var bara några reflektioner som dök upp när jag läst i din alltit intressanta blogg. "
Ängel av Jos
Jag tackar för detta mail som jag låter Er alla läsa på min blogg. Det är ängla-vackra tankar som inte bara jag ska få förmånen att läsa. Så härmed publiceras detta. Med stort tack och all värme!
Anne-Marie
BIDRA TILL UNDERVISNINGEN
Detta är ett självständigt arbete på våren i årskurs tre. Eleverna läser i sin skönlitterära böcker. De får välja en mening - vilken som helst - för att skriva om den till engelska. Det betyder att de väljer en mening som de tycker om på svenska - och de tänker oftast inte i termer av att det är för svårt utan snarare att den här svenska meningen är så bra, så den vill jag ha.
Sedan börjar de översätta sina meningar. Det är väldigt roligt att vara deras lärare då. Jag hjälper inte till med orden...men följer gärna med en stund på tänkandet väg. Vi har gemensamt samtalat om engelska och sökt massor av nya ord. Jag är lika nyfiken på vart vi ska komma... och jag hör ord som - ere nån som vet vad brännässla heter på engelska.... och under dagens gång har de såväl uppfunnit ord - fire-plant - till att hitta det riktiga - och det tycker jag är att begreppa orden. Jag lär mig också ---
stinging nettle...
detta ord gränsar för övrigt till orden brännvinsnäsa - bottlenose...
ja ni förstår... om lusten att lära - följer nyfikenheten på nästa ord, nästa fenomen, nästa ...
Anne-Marie
ATT KUNNA LÄSA - EN VIKTIG KUNSKAP
Pojke årskurs 6 tänker kring frågan - läsning vad är det?
Anne-Marie
KUNSKAP LÄNKAS
Kan en kedja vara en bild för kunskap?
Vi prövar.
Vi säger att kedjan måste vara en bild för begreppet kunskap.
Vad händer då?
Vilka tankar genererar detta?
Hur ser våra förklaringar ut?
Anne-Marie
RUBRICERA TEXTEN?
Text-massa. En massa text.
Det blir en massa text om vi inte hjälper att organisera texten. Det behövs styckeindelningar, det behövs rubrik, det behövs underrubriker. Allt detta hjälper oss att tänka på innehållet och inte söka förstå vad själva poängen med texten är. Här får ni ingen rubrik, inga stycken. Vad handlar texten om?
Vilka vänder den sig till? Vilken rubrik vill du organisera tänket kring?
Anne-Marie
ATT BEDÖMA SITT ARBETE
Teckning i årskurs tre.
Elever bör få se sin egen utveckling. Här är en elev som berömmer sitt arbete och dess process.
Så vill jag se det. Jag gör så här:
ATT GÖRA EN MODELL FÖR ARBETET - ATT VARA EN GÖRANDE MODELL FÖR ELEVERNA
1) Eleven får en modell för hur man gör när man målar - i detta fall en dörr.
2) Jag ritar upp en modell för mina elever.
3) Under tiden jag ritar upp min modell talar jag om hur jag tänker, varför jag gör som jag gör.
4) Om jag ritar eller modellar fel beror det på att jag själv söker en väg - detta åskådliggör jag också för eleverna.
5) Eleverna har nu fått en modell att skapa efter.
ARBETSPROCESS OCH FÖRSÖK
6) Nu är det prövotid. Massor av papper att skissa på, kladda ned försök på, värdera och utveckla.
7) Varje moment övar eleverna på en kladd, dvs, om de vill.
8) DET FÅR INTE ANVÄNDA SUDDIGUM och sudda ut sina försök eller i sin bild
9) När teckningen är klar samtalar vi om den.
10) Vi målar oftast stort på A3 papper.
11) När målningen, teckningen är klar kopierar jag ned den till en A5 kopia. Då finns det utrymme att skriva på pappret då detta är ett A4.
12) Eleven får nu skriva ned sin process, sina tankar, svårigheter och söka efter det som eleven lyckats med.
13) Detta papper läses upp högt för mig, får några kompisar och kan därför också tjänstgöra modell för hur att skriva och vad att skriva.
14) Elevens värdering sätts in i elevernas arbetsböcker.
VI GÖR DETTA I STORT SETT ALLT VI GÖR I KLASSRUMMET.
Anne-Marie
MOBIL och LÅN
Britterna vill ha skuld, lån, privatekonomi som ämne i skolan. Redan från 11 års ålder. Om vi kopplar det till mobilen. Idag kan man låna genom att sms och få mobillån. Det tar några sekunder. Det tar några knappningar och .... så har man sitt lån. Smålån. Ett lån på några sekunder. Men ibland behöver man tänka över...har jag råd? Pengarna kommer inte från ingenstans, det finns en långivare, och långivaren vill ha tillbaka sina pengar. En liten människa måste få tänka lite innan... det går för fort. Det är för lätt. Tre tusen kronor kan stjälpa en ung människa. Det behövs lite undervisande strategier...lite aktivt lärande där modellerna är tänkta inte verkliga - då kan man rusta för verkligheten.
Verkligheten!
Anne-Marie
Verkligheten!
Anne-Marie
MOBIL UNDERVISNING
Att knappa in telefonnumret kräver uppmärksamhet...att samtala i mobil kräver också uppmärksamhet....att välja moblilen före sällskapet förtar uppmärksamhet... att lyssna till andras samtal gör det svårt att vara uppmärksam på det man själv läser...på tunnelbanan. Igår var det en man som hade en hög ljudlig stämma. Han berättade gladeligen på...och jag tror halva tunnelbanevagnen lyssnade ofrivilligt och påtvingat på än den ena privata detaljen efter den andra.
En annan gång satt jag intill två unga kvinnor. De höll sina mobiler i händerna. Fingrade på dem. Ovanför deras huvud fanns reklam om hur man kunde utöka samtalen och hur billigare, billigast det skulle bli.
- du, hörde jag den ena kvinnan säga, jag skickar ett sms till dig....knappeliknapp,knappeliknapp
Den andra flickan satt orörligt koncentrerad på sin mobil. Fönstret lyste upp och ett litet Pavlos-hundar-pip belönade henne med ett litet sms.
- tack, sa hon högt. Jag svarar dig...
Koncentration, uppmärksamhet, pavlos-hundar-pip, belöning, mobilt.
Jag tänker att jag kanske ska använda mig av tekniken i klassummet. Kanske tillåta mobilerna. Sända kollektiva sms med skrivuppgifter och låta eleverna skriva i sina mobiltelefoner och ...
Jag tror faktiskt att det kan vara en idé. Sms är svårt. En konst. En skrivgenre som vi aldrig talar om. Men läser....
Anne-Marie
PERFEKT SOLSKYDD FRÅN 50-TALET
Behovsprövad läsning..fler förslag än dessa från 50-talet...Det perfekta solskyddet för...
* Det perfekta solskyddet mot att bländas av tillvaron...
* Det perfekta solskyddet för blå dunster...
* Det perfekta solskyddet för ljusskygga...
Ja, ja, jag gillade omslaget och beskrivningarna till solglasögonen... man får hitta på... hjälp gärna till...
Anne-Marie
EN STOL FÖR ENSAMHET
Thoreaus tankar ur Skogsliv vid Walden...
en stol för ensamhet
två stolar för samtal
tre stolar för sällskap
Med de orden ser jag på stolar. Stolen är en symbol för så mycket. Denna ensamma stol hänger på väggen. Utan fotfäste. Det är inte en bra stol för ensamhet.
Dessa tre meningar är väldigt åskådliga. Det är lätt att översätta till sig själv.
En stol för ensamhet
kan vara en bra stol, en ledsen stol, en skön stol, en gungstol, en gunga, en sittvagn, en toalett, en rullstol...
Två stolar för samtal
kan vara ett polisförhör, en kärleksmåltid, en utfrågning, ett förtroligt samtal, en vänskaplig gemenskap, en kaffestund med en förtrogen, en middag för två...
tre stolar för sällskap...
kan vara en symbol för det oändliga antalet. Tre är inte ett bestämt antal, utan betecknar förutom tretalet i filosofin det som är mer än tre...tre och däröver... nåväl...en middag, en picnic, ett konferenssamtal, en domstol, en pianokonsert med åhörare, en publik, en tvsoffa, en middagbjudning, en familjemiddag, en ...
Jag har använt dessa meningar i undervisning med alla åldrar, från liten till stor, från barn till vuxen.
Den inledande bilden är en interiör från en antikaffär i Edinburgh. Det är inte en riktigt bra stol. Tänker jag.
Anne-Marie
DET NEGATIVA RUMMET
Den fotografiska termen - det negativa rummet - handlar om motivets berättelse utanför det som syns avporträtterat. Detta negativa rum låter negativt men är väldigt positivt. Vi måste genom det vi ser, det vi faktiskt ser, göra oss en föreställning om det vi inte ser. Det vi inte ser påverkar också det vi ser. Det negativa rummet är fotografiets ofotograferade fortsättning.
Då vi undervisar - gör bildpromenader - kan vi ställa oss öppna frågor om det negativa rummet. Synliggöra det som inte är. För människan tänker vidare, i dubbel bemärkelse, hon tänker fortsättning och vidgar sina tankar.
Det negativa rummet - skapar positiva undervisningsmöjligheter - där såväl fantasi som berättelser kan gömmas - men det viktigaste - förmågan att tänka kritiskt. Den ska utvecklas och tränas upp.
Anne-Marie
SKRIV DIG EN BILD
SKRIV DIG EN BILD. SKRIV DIG EN BILD AV DIG SJÄLV. Elevarbete årskurs 3.
Anne-Marie