Anne-Marie Körling Blogg

HALI-HALÅ-LÅT-BOLLEN

Jag kommer ihåg den, lekte den jämt i typ fyran-femman. Så här gjorde vi:
En, ledaren, tänker på ett ord från någon ordgrupp man kommit överens om, till exempel efternamn, blomma, popgrupp etc. och de övriga sitter på ett led och ska lista ut ordet.
Ledaren har en tennisboll som han/hon ger till första personen i ledet och säger första bokstaven i ordet, K. Den personen gissar och gissar den fel går bollen och chansen över till tvåan osv. Om ingen lyckas gissa ordet på första bokstaven, börjar ledaren om med andra bokstaven, KA och frågar en i taget. Så håller man på tills någon gissar rätt, KATT. Då tar ledaren bollen och kastar den så högt hon/han kan upp mot himmlen och ropar:Halli, hallå, låt bollen gå, högt i det blå. Sedan springer han/hon så långt bort som möjligt, medan den som gissade ordet fångar bollen. När bollen är fångad ropar fångaren STOPP! och ledaren måste stanna. Sedan får fångaren ta tre jättekliv och försöka komma så nära ledaren som möjligt och kasta bollen genom ringen som ledaren formar med armarna. Träffar man ringen så bollen går igenom, blir fångaren ny ledare och får välja ord. Annars får den ursprungliga ledraren välja ett nytt ord.
Så vill jag minnas att vi lekte den, och den var jätterolig. Kanske finns det varianter. Vore kul att höra om dem i så fall.
/Mia

Åh tack, ticketack. Jag älskade den leken. Vi lekte den varje dag i ett mycket barnrikt område. Det fanns inget bättre. Vi var massor av ungar... vi hade flera sorters kliv fram till ledaren - myrsteg, tillbakasteg, elefantsteg.... och nu klarnar minnena...Jag ska tänka och återkomma. Men det som slår mig är hur fantastiskt det är med alla rolltagande lekar, regeluppsättningar och hur dessa formas av en brokig samling ungar - med olika bakgrund, olika... det är kreativt så det förslår. Ingen vuxen inblandad. Det är fantastiskt. Anne-Marie