GODA, GODA EXEMPEL
IT-satsning gav Sundsvall årets Skolutvecklingspris
Skolforum, Nordens största utbildningsmässa, delade på onsdagen ut årets Skolutvecklingspris till Njurunda/Bredsands skolområden i Sundsvall. Skolorna i Sundsvall fick priset för sitt arbete med att använda IT i undervisningen och att göra den nya tekniken tillgänglig för alla elever. Sammanlagt 33 bidrag från hela landet konkurrerade om utmärkelsen. – IT är ett lika naturligt verktyg som pennan för våra elever. Vi använder IT för att aktivera barnen så att de inte bara blir passiva mottagare, säger Helené Oskarsson, IT-pedagog i Njurunda/Bredsands skolområden. Det vinnande bidraget har utsetts av en jury bestående av representanter från Skolforum, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Föreningen Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Under Skolforums tre dagar på Stockholmsmässan har de över 22 000 deltagarna kunnat ta del av samtliga bidrag och prata med de ansvariga lärarna. – Med Skolutvecklingspriset vill vi främja kreativa idéer och bidra till att framgångsrika satsningar kan spridas. Årets vinnare är ett bra exempel på ett nyskapande och angeläget utvecklingsprojekt, säger Sirpa Wahlberg Borgström, vd för Skolforum. Juryns motivering: Beskrivning av det vinnande projektet: För mer information, kontakta: Övriga nominerade bidrag: Bärbart/trådlöst - Farsta gymnasium, Stockholm Din väg - hela vägen - Milboskolan år 7-9, Gävle Drivkraft Söderhamn - Barn och utbildning, Söderhamn Drömverkstan - Söderhamns kommun, Söderhamn Elevledda utvecklingssamtal - Mimer Akademien, Norrtälje Elevvård - Elevvårdsutvecklingsprojektet i Finland, Kristinestad, Finland Film som medel för språkinlärning - Hjulstaskolan, Stockholm För en bättre samverkan kring barn och unga - Utvecklingsavdelningen, Huddinge Ge språket en chans - Stadsöns förskola/Månen, Luleå GOS (Genus- och sexualitetsnormer i Skolans värld) - Stiftelsen Friends Hälsodiplomering - "Friskare - Smartare - Gladare" - Enskede gårds gymnasium-Lindeparkens gymnasiesärskola, Stockholm Karlstadmodellen som pedagogisk idé i särskolan - Ormbergsskolans särskola, Luleå Livs levande matematik och svenska - upplevelsebaserat, konkret, två-, tredimensionellt här och nu med alla sinnen! - Löttingelundsskolan, Täby Ljuddetektiver i förskolan - Eknäs Förskola, Nacka Nobel - Gillbo Skola, Sollentuna NOS - Ett skolutvecklingsprojekt för år 7-9- Navet, Sjuhärads science center, Borås Nya rum - Raus Planterings skola, Helsingborg Producera interaktiva filmer/spel på temat Lag & Rätt - Morkarlbyhöjden 7-9, Mora RAK - Respekt, Ansvar, Kommunikation - BUF, Falkenberg Raketer i skolan - ett projekt som befrämjar inlärning och samarbete - Thorildsplans gymnasium, Stockholm Samverkan årsk 1-3 - Kassmyraskolan, Botkyrka Skriv och läs med dator i klassen - Lumparlands skola, Lumparland, Åland STEG - Skrivning på Talets och Erfarenhetens Grund - Barn & Utbildning, Örnsköldsvik SwedeCorn - Vibyskolan, Sollentuna Teater/Media en skola på väg - Knutbyskolan, Spånga Toleransprojekt - Morkarlbyhöjden 7-9, Mora Utveckla småbarnsavdelningarna och höja dess status - Förskoleavdelningen, Fagersta kommun "Värdefullt" - en skolutvecklingsprocess från förskola till grundskolans senare del, Hortlax skolområde, Piteå WebMath, den oförtröttlige matteläraren- både på skolan och i hemmet - Ungdomscentrum, Umeå www.kunskapsstjarnan.se - Kunskapsstjärnan, Varberg Ämnesintegrering på ett teoretiskt program - Luleå Gymnasieskola, Luleå
Skolforum är Nordens största utbildningsmässa och mötesplats för lärare och skolledare. Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Föreningen Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Skolforum arrangeras årligen i samarbete med Stockholmsmässan. I år går Skolforum av stapeln den 27-29 oktober. |
![]() | ![]() |
SKOLSVERIGE - rundabordssamtal

Anne-Marie
HÖSTLOVSFÖRDJUPNING

Anne-Marie
ÅSKÅDLIGGÖRA SAMARBETEN

Allt vi gör i klassrummet handlar om att utveckla samarbete, språk, nya kontakter, nya arbetspartners. För att synliggöra detta behöver samarbeten utvärderas och muntliggöras. Detta ser jag till att skapa ständigt. Denna gång syns det i elevernas gensvar till varandra, vilka elevernas texter åskådliggör här:
Jag har samarbetat med /elev/. Det var roligt. Jag hjälpte /elev/. Han vågade gissa och behövde knappt någon hjälp alls.
Samarbetet med /elev/. Jag tycker det gick bra. Hon hjälpte mig med engelskan. Hon är snäll. Det är ganska svårt men det gick till slut. Det var kul. Jag vill och kan göra detta en gång till.
Utvärdering om samarbetet: Jag jobbade med /elev/. Det gick bra. Vi jobbade och tjaffsade inte. Hon kan jättemycket.
Jag samarbetade med /elev/. Jag tycker det gick jättebra! Han kunde mycket som inte jag kunde och jag kunde lite som inte han kunde. Vi lärde varandra!! Det var kul att samarbeta med /elev/.

Så ska det vara!
Om man har en samarbetspartner vid varje arbetstillfälle så fördjupas lärandet. Det är min tanke. Dessutom har eleverna roligt. Och så ska det vara.
Anne-Marie
STRÄVANSMÅL
Anne-Marie
STRÄVANSMÅL

Vi talar alldeles för lite om strävansmål och ämnets karaktär. Vi talar om mål att uppnå och därmed spänner vi inte bågen mot det mål vi faktiskt ska verka för genom hela skolgången. Från förskoleklass till sista dagen i årskurs nio.
Anne-Marie
LÄROPLANEN och FÖRÄNDRINGEN
Den läroplan vi envisas med att kalla den nya läroplanen.
Den är inte längre ny. Att vi använder ordet ny då vi benämner den kan visa att vi ännu inte har förstått den fullt ut, om ens någonsin. Det är sorgligt. Men det är inte lärarnas fel. Det är ett helt systems fel.
Läroplanen skulle implementeras i svensk skola 1995. Detta blygsamma dokument omslöt stora tankar och innebar ett stort förändringsarbete. Lgr-80 skulle ut - det nya skulle in. Jag minns hur vi benade i de vackra orden och försökte vidga innebörden av dem. Jag minns de försiktiga försöken att närma oss begreppen kunskap, förtrogenhet... Läroplanen LpO-94 är ett litet dokument med fina ord. Men det är inga ord tagna ur luften. Nej, orden är hämtade ur teorier; Vygotskij´s utvecklingszoner och språkets betydelse för, Dewey för att nämna några. LpO-94 omsluter barnkonventionen och barnets rättigheter. Men i LpO-94 syns inga litteraturhänvisningar. Lärarna fick mycket lite hjälp med att förstå läroplanen. Ungefär samtidigt fick skolan en ny huvudman. Skolan blev kommunal. Friskolorna etablerades. Konkurrensen blev plötsligt ett faktum för svensk skola. Ett nytt fenomen.
Men det stora förändringsarbetet handlade om det faktum att skolan blev mål- och resultatstyrd. Det är en mycket stor förändring av svensk skola. Läroplanen, kursplaner och lokala arbetsplaner är beskrivande skyldigheter lärare och skola har att skapa förutsättningar för samtliga elever att nå mål.

Det är skolan som mål-och resultatstyrd. Lärarna verkar i en organisation som är mål-och resultatstyrd. Eleverna är inte det. De är uppdragsgivarna. Strävansmålen som anges i läroplanen är inte elevens strävansmål utan lärarnas. Strävansmålen är alla lärares gemensamma mål, ämnets övergripande mål och undervisningens riktning. Detta betyder att läraren skall, för så står det skrivet, ha strävans målet som det övergripande målet för undervisningen.
Uppnåendemål är alla elevers minsta garanterade rättighet, det är inget egentligt lärandemål, mer en skyldighet att undervisa så att alla kommer dit. För dit ska alla komma. Om de inte kommer dit ska åtgärdsprogram upprättas.
Då vi idag får nya nationella prov i årskurs tre, tänker jag, att det kan betyda att vi lärare återigen måste samlas kring vår rådande läroplan. Vi skulle samlas för att diskutera vad strävansmål och ämnets karaktär betyder för oss var och en, i vår undervisning, i vår årskurs och i vårt planeringsarbete. Vi kunde göra en medveten omläsning och föra pedagogiska diskussioner kring den läroplan som fick alldeles för lite stöd då den sändes ut i svensk skola.
Jag tycker väldigt synd om oss lärare som inte fick möjligheten att förstå den fullt ut.
Jag tycker om Läroplanen. Men det har tagit mycket lång tid att förstå den.
Anne-Marie
MIN FARBROR FOTOGRAFEN

Min farbror var fotograf. Verksam i USA. Först fotograferade han mest industriuppbyggnaden och industrins framväxt, Spanska Inbördeskriget och slutade sin fotografiska verksamhet som kartläggare av blommor i Amerika. Jag hittade det här fotografiet och det tyckte jag om.
Anne-Marie
ATT FÅ ARBETA MED KARTAN

Anne-Marie,
som älskar skönlitterära böcker med städer, länder och hav, floder och oceaner i. Som törstar efter en interaktiv whiteboard med dagsaktuella kartor... och touchmöjligheter för närmare överblickar och inblickar. Var är tekniken?
VERKLIGHETENS SCHEMA

Det är nog så viktigt att veta om vad eleverna gör när de inte är i skolan. Det kan vara väldigt mycket saker de gör då. Livets schema är kanske mer intressant att ha överblick över... det ger ett hum om hur eleven upplever stress och hur att hinna med.
Anne-Marie
INTRESSANT
tänkte jag under det att jag sprang från lektionen till matsalen.
Anne-Marie
VILJA

Det är något med den mänskliga viljan. Den är överställd modet.
Den driver på fantasin. Den där viljan.
När elever frågar:
- Får jag?
Så är det den egna viljan de försiktigt berättar om.
Därför ska vi lyhört lyssna in...
Jag har bara ett svar på den frågan...
- Självklart!
Snart säger mina elever - Jag vill.
Ibland säger de också - Jag vill inte.
Det är samma sak med att inte vilja.
Det är inte illvilja att inte vilja.
Det är inte kritik mot undervisningen.
Det betyder ofta att de vill något annat.
Det är bara att ta reda på vad detta andra kan vara.
- Vad vill du lära dig, frågar jag.
- Engelska, svarar en elev, behöver jag tjata!
Anne-Marie,
som lånade bilden från http://hypergrafi.blogspot.com/
FRAMTIDENS ELEV

Anne-Marie
FRAMTIDSLÄRANDET

Under mina dagar i Redmond, USA, bland alla andra lärare från världens olika hörn, diskuterade vi ämnen för framtiden. Jag tänker mycket på de ämnen vi diskuterade. De omsluter verkligheten.
Vi talade ständigt om den globala medborgaren, den gränsöverskridande lärande människan. Vi talade om de som inte hade möjligheter att ingå, som av ekonomiska skäl hölls utanför den digitala världen, de fattiga men också de omotiverade. Men de ämnen vi förde fram för den framtida timplanen... såg ut så här:
* literacy - förmågan att läsa, tolka och förstå information, på sitt moderspråk men inriktat mot flera språk
* klimatförändringar och dess konsekvenser
* ekonomi - grundläggande ekonomiskt lärande redan vid tidig ålder
* biodiversity - mångfalden och ansvaret om arter och förutsättningar
* resurser och förvaltning - jordklotet är vårt gemensamma - och framtida kunskaper om hur att nära sig och återskapa
* Jordens resuser och ansvaret om dessa
* demokratiska principer
* samspelet mellan människor
* förmågan att handskas med förändringar, från stort till smått
* hur skapa nytt - inovationer - och hur uppmuntra och tillåta dessa i skolan
* digital kompetens - förmåga, kunskap och ansvar i en digital värld
Så diskuterade vi... Det är stora områden. Men väldigt viktiga.
Anne-Marie
GPS - om mål och riktning

Här är jag i klassrummet - om jag vet mål och riktning, och medvetet visar vägen, ger utmaningarna - så kommer eleverna inte ställa sig frågande till arbetet - min lilla fyra och jag är på väg - jag som GPS, de som resenärer. Som alla resenärer har de olika infallsvinklar, behöver rasta på olika ställen, och någonstans på vägen tar vi en ordentlig matrast, medan kartritaren funderar över vilka hinder som gruppen måste ta sig över på nästa resa....
Where to? Follow me!
Anne-Marie
LEIF STRANDBERG i P1
... men jag vet ju inte. Jag utgår från de tankar jag tänker då jag tänker Leif Strandberg, pedagogik och Vygotskij. Kära besökare här... slå på radion.
Anne-Marie
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programid=1611
P1 klockan 21.45
IDé TILL EN GENERELL IDé

Idag fick jag en idé om en slags generell undervisningsidé.
Den prövade jag på mina elever, som för övrigt är väldigt nya för mig, vilket betyder att jag är väldigt ny för dem. Mina nya elever fattade galoppen nästan omedelbart och började läsa texter med nya medvetna ögon. Det är stort när sådant händer. Jag ska presentera den idén i bloggen, men är just nu i färd med att se hur generell den är, och hur den samspelar mot läroplanens mål, samt värdera elevernas engagemang och faktiskta resultat. Det är så spännande att följa en tanke som man bär och som eleverna erövrar... för att sedan helt ta över... för att sedan behärska... för att sedan genomföra. Vissa skoldagar är bara hur bra som helst. Bra, bättre, bäst.
Så är det.
Anne-Marie
ELEVENS RÄTT
det är lärarnes uppdrag läroplanen beskriver.
Anne-Marie
PUH! med GLAD
På flyget hem talade jag med en entreprenör. Det var kameran som fångade hans intresse. Jag har den alltid med mig, det var också kameran som gjorde att jag kom en timme för sent till min föreläsning. Den som skulle hämta mig vid tågstationen (flyg+tåg) trodde att jag var en mycket välklädd fotograf som fotade för modetidningar varför hon inte frågade mig om jag var jag utan försvann och letade efter mig. Jag letade inte efter något alls, men hade tråkigt så jag fotograferade en aning runt de hörn jag stod vid... Min hämtare ursäktade sig sedan med många norska ord:
- oj det var det där med kameran och dina kläder... höga klackar, dräkt och ...tja ditt hår...
Anne-Marie
MÄTBAR HISTORIA

Om man tummar på tumstockshistorien så kan man lätt mäta ut ett avstånd från High Middle Age till idag.
Den verkliga frågan är hur stort avstånd det är tlll de historiska kunskaperna.
Anne-Marie