GODA, GODA EXEMPEL

I Skolforums pressmeddelande står följande. Jag tänker... Vi borde kontakta samtliga nominerade för att lyssna in och om möjligt få lära av:

IT-satsning gav Sundsvall årets Skolutvecklingspris


Skolforum, Nordens största utbildningsmässa, delade på onsdagen ut årets Skolutvecklingspris till Njurunda/Bredsands skolområden i Sundsvall. Skolorna i Sundsvall fick priset för sitt arbete med att använda IT i undervisningen och att göra den nya tekniken tillgänglig för alla elever. Sammanlagt 33 bidrag från hela landet konkurrerade om utmärkelsen.

– IT är ett lika naturligt verktyg som pennan för våra elever. Vi använder IT för att aktivera barnen så att de inte bara blir passiva mottagare, säger Helené Oskarsson, IT-pedagog i Njurunda/Bredsands skolområden.

Det vinnande bidraget har utsetts av en jury bestående av representanter från Skolforum, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Föreningen Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Under Skolforums tre dagar på Stockholmsmässan har de över 22 000 deltagarna kunnat ta del av samtliga bidrag och prata med de ansvariga lärarna.

– Med Skolutvecklingspriset vill vi främja kreativa idéer och bidra till att framgångsrika satsningar kan spridas. Årets vinnare är ett bra exempel på ett nyskapande och angeläget utvecklingsprojekt, säger Sirpa Wahlberg Borgström, vd för Skolforum.

Juryns motivering:
”För att ha utvecklat och dokumenterat metodiska arbetssätt som omfattar hela skolgången från förskola till årskurs 9, där alla elever ges samma möjligheter att använda IT oavsett individuella, sociala och ekonomiska omständigheter. Samt för ett utvecklingsarbete som tar tillvara de nya pedagogiska möjligheter som IT ger.”

Beskrivning av det vinnande projektet:
NIKT - Naturligt användande av IKT - Njurunda/Bredsands skolområden
NIKT står för Naturligt användande av IKT (informations- och kommunikationsteknik). Målet är att alla elever ska få samma möjligheter oavsett individuella, sociala och ekonomiska omständigheter. Vidare syftar projektet till att främja samarbete och att eleverna lär sig att värdera och granska information. NIKT ska göra så att skolan ser IKT som ett naturligt verktyg, vilket det redan är för många barn och ungdomar.

För mer information, kontakta:
Helené Oskarsson, IT-pedagog Njurunda/Bredsands skolområden, 070-191 62 00
Helena Westin, IT-ansvarig skolledare Njurunda/Bredsands skolområden, 070-653 37 91
Sirpa Wahlberg Borgström, vd för Skolforum, 08-749 41 01, 070-789 41 01, [email protected]
Ida Mlowe, pressansvarig Stockholmsmässan, 08-749 44 13, 070-789 44 13, [email protected]
Skolforums program och information om samtliga deltagare vid Skolutvecklingstorget kan laddas ner från www.skolforum.com

Övriga nominerade bidrag:
Bullerprojekt i förskolan - Förskolan Myran, Visby

Bärbart/trådlöst - Farsta gymnasium, Stockholm

Din väg - hela vägen - Milboskolan år 7-9, Gävle

Drivkraft Söderhamn - Barn och utbildning, Söderhamn

Drömverkstan - Söderhamns kommun, Söderhamn

Elevledda utvecklingssamtal - Mimer Akademien, Norrtälje

Elevvård - Elevvårdsutvecklingsprojektet i Finland, Kristinestad, Finland

Film som medel för språkinlärning - Hjulstaskolan, Stockholm

För en bättre samverkan kring barn och unga - Utvecklingsavdelningen, Huddinge

Ge språket en chans - Stadsöns förskola/Månen, Luleå

GOS (Genus- och sexualitetsnormer i Skolans värld) - Stiftelsen Friends

Hälsodiplomering - "Friskare - Smartare - Gladare" - Enskede gårds gymnasium-Lindeparkens gymnasiesärskola, Stockholm

Karlstadmodellen som pedagogisk idé i särskolan - Ormbergsskolans särskola, Luleå

Livs levande matematik och svenska - upplevelsebaserat, konkret, två-, tredimensionellt här och nu med alla sinnen! - Löttingelundsskolan, Täby

Ljuddetektiver i förskolan - Eknäs Förskola, Nacka

Nobel - Gillbo Skola, Sollentuna

NOS - Ett skolutvecklingsprojekt för år 7-9- Navet, Sjuhärads science center, Borås

Nya rum - Raus Planterings skola, Helsingborg

Producera interaktiva filmer/spel på temat Lag & Rätt - Morkarlbyhöjden 7-9, Mora

RAK - Respekt, Ansvar, Kommunikation - BUF, Falkenberg

Raketer i skolan - ett projekt som befrämjar inlärning och samarbete - Thorildsplans gymnasium, Stockholm

Samverkan årsk 1-3 - Kassmyraskolan, Botkyrka

Skriv och läs med dator i klassen - Lumparlands skola, Lumparland, Åland

STEG - Skrivning på Talets och Erfarenhetens Grund - Barn & Utbildning, Örnsköldsvik

SwedeCorn - Vibyskolan, Sollentuna

Teater/Media en skola på väg - Knutbyskolan, Spånga

Toleransprojekt - Morkarlbyhöjden 7-9, Mora

Utveckla småbarnsavdelningarna och höja dess status - Förskoleavdelningen, Fagersta kommun

"Värdefullt" - en skolutvecklingsprocess från förskola till grundskolans senare del, Hortlax skolområde, Piteå

WebMath, den oförtröttlige matteläraren- både på skolan och i hemmet - Ungdomscentrum, Umeå

www.kunskapsstjarnan.se - Kunskapsstjärnan, Varberg

Ämnesintegrering på ett teoretiskt program - Luleå Gymnasieskola, Luleå

 

Skolforum är Nordens största utbildningsmässa och mötesplats för lärare och skolledare. Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Föreningen Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Skolforum arrangeras årligen i samarbete med Stockholmsmässan. I år går Skolforum av stapeln den 27-29 oktober.

 

 
 
Vidarebefordra
   

SKOLSVERIGE - rundabordssamtal



Kvällsmöte hos mig - lärare från andra delar av skolsverige - vi samtalar om lärandet, IT-möjligheterna och mitt ryggskott försvinner ned i benen, ut i tårna... jag har roligt. När kvällsittningen är över så tycker jag att min rygg gör mindre ont. Som om ryggskottet vore borta. Det är en aning rikt att ha kollegor runt om i hela Sverige. Jag tänker allt oftare att det är mycket svårt att tala skola som en nationell gemensam. Den är snarare väldigt lokal. Men vi talar om lärandet i klassrummet - då har vi läroplanen gemensamt. Det är nog tur det? Men när vi diskuterar den märker vi att vi har så olika tankar kring den och ser hur olika det har blivit på olika platser... Ja, skolan fick sin läroplan 1994, kommunen fick ansvaret för skolan - allt blev nytt - och allt blev väldigt nytt... så nytt att det fortfarande är nytt...

Anne-Marie

HÖSTLOVSFÖRDJUPNING



Höstlovet nästa vecka innebär att skolan är tom på elever. Det är ödsligt. I skolan syns lärare i lärandesituationer, föreläsningar och i utvecklingstankar. Det är bra och tiden bör förvaltas väl och noggrant. Lärare som möts kan åstakomma förändringar och fördjupningar. Nu väntar förankring, fördjupning och utveckling av de skriftliga omdömen vi har att skriva och ge från och med denna termin. Ansvarsfullt uppdrag vilar på oss. För allt vi lärare gör skapar avtryck, på gott och ont, hos och i eleven.

Anne-Marie

ÅSKÅDLIGGÖRA SAMARBETEN




Allt vi gör i klassrummet handlar om att utveckla samarbete, språk, nya kontakter, nya arbetspartners. För att synliggöra detta behöver samarbeten utvärderas och muntliggöras. Detta ser jag till att skapa ständigt. Denna gång syns det i elevernas gensvar till varandra, vilka elevernas texter åskådliggör här:
.

Jag har samarbetat med /elev/. Det var roligt. Jag hjälpte /elev/. Han vågade gissa och behövde knappt någon hjälp alls.

Samarbetet med /elev/. Jag tycker det gick bra. Hon hjälpte mig med engelskan. Hon är snäll. Det är ganska svårt men det gick till slut. Det var kul. Jag vill och kan göra detta en gång till.

Utvärdering om samarbetet: Jag jobbade med /elev/. Det gick bra. Vi jobbade och tjaffsade inte. Hon kan jättemycket.

Jag samarbetade med /elev/. Jag tycker det gick jättebra! Han kunde mycket som inte jag kunde och jag kunde lite som inte han kunde. Vi lärde varandra!! Det var kul att samarbeta med /elev/.



Så ska det vara!
Om man har en samarbetspartner vid varje arbetstillfälle så fördjupas lärandet. Det är min tanke. Dessutom har eleverna roligt. Och så ska det vara.
Anne-Marie


STRÄVANSMÅL

Det är nästan synd att detta ord - Strävansmål -  inte förekommer oftare då vi talar om lärandet och utbildningen i skolan. Uppnåendemålet är bara den lägsta nivån, vilka alla, ALLA, har rätt att uppnå. Strävansmålet är målet från dag ett i skolan till den sista dagen. Det är lärarens uppdrag som syns i strävansmålet...och vad undervisningen ska syfta till. Det är också viktigt att man läser in sig på vad ämnets karaktär är och hur vi förstår det område vi undervisar i.

Anne-Marie

STRÄVANSMÅL



Vi talar alldeles för lite om strävansmål och ämnets karaktär. Vi talar om mål att uppnå och därmed spänner vi inte bågen mot det mål vi faktiskt ska verka för genom hela skolgången. Från förskoleklass till sista dagen i årskurs nio.


Anne-Marie

LÄROPLANEN och FÖRÄNDRINGEN

Jag tänker på LpO-94.
Den läroplan vi envisas med att kalla den nya läroplanen.
Den är inte längre ny. Att vi använder ordet ny då vi benämner den kan visa att vi ännu inte har förstått den fullt ut, om ens någonsin. Det är sorgligt. Men det är inte lärarnas fel. Det är ett helt systems fel.

Läroplanen skulle implementeras i svensk skola 1995. Detta blygsamma dokument omslöt stora tankar och innebar ett stort förändringsarbete. Lgr-80 skulle ut - det nya skulle in. Jag minns hur vi benade i de vackra orden och försökte vidga innebörden av dem. Jag minns de försiktiga försöken att närma oss begreppen kunskap, förtrogenhet... Läroplanen LpO-94 är ett litet dokument med fina ord. Men det är inga ord tagna ur luften. Nej, orden är hämtade ur teorier; Vygotskij´s utvecklingszoner och språkets betydelse för, Dewey för att nämna några. LpO-94 omsluter barnkonventionen och barnets rättigheter. Men i LpO-94 syns inga litteraturhänvisningar. Lärarna fick mycket lite hjälp med att förstå läroplanen. Ungefär samtidigt fick skolan en ny huvudman. Skolan blev kommunal. Friskolorna etablerades. Konkurrensen blev plötsligt ett faktum för svensk skola. Ett nytt fenomen.

Men det stora förändringsarbetet handlade om det faktum att skolan blev mål- och resultatstyrd. Det är en mycket stor förändring av svensk skola. Läroplanen, kursplaner och lokala arbetsplaner är beskrivande skyldigheter lärare och skola har att skapa förutsättningar för samtliga elever att nå mål.



Det är skolan som mål-och resultatstyrd. Lärarna verkar i en organisation som är mål-och resultatstyrd.  Eleverna är inte det. De är uppdragsgivarna. Strävansmålen som anges i läroplanen är inte elevens strävansmål utan lärarnas. Strävansmålen är alla lärares gemensamma mål, ämnets övergripande mål och undervisningens riktning. Detta betyder att läraren skall, för så står det skrivet, ha strävans målet som det övergripande målet för undervisningen.


Uppnåendemål är alla elevers minsta garanterade rättighet, det är inget egentligt lärandemål, mer en skyldighet att undervisa så att alla kommer dit. För dit ska alla komma. Om de inte kommer dit ska åtgärdsprogram upprättas.
Då vi idag får nya nationella prov i årskurs tre, tänker jag, att det kan betyda att vi lärare återigen måste  samlas kring vår rådande läroplan. Vi skulle samlas för att diskutera vad strävansmål och ämnets karaktär betyder för oss var och en, i vår undervisning, i vår årskurs och i vårt planeringsarbete. Vi kunde göra en medveten omläsning och föra pedagogiska diskussioner kring den läroplan som fick alldeles för lite stöd då den sändes ut i svensk skola.
 
Jag tycker en aning synd om LpO-94.
Jag tycker väldigt synd om oss lärare som inte fick möjligheten att förstå den fullt ut.
Jag tycker om Läroplanen. Men det har tagit mycket lång tid att förstå den.

Anne-Marie

MIN FARBROR FOTOGRAFEN



Min farbror var fotograf. Verksam i USA. Först fotograferade han mest industriuppbyggnaden och industrins framväxt, Spanska Inbördeskriget och slutade sin fotografiska verksamhet som kartläggare av blommor i Amerika. Jag hittade det här fotografiet och det tyckte jag om.

Anne-Marie

ATT FÅ ARBETA MED KARTAN



På förra veckans utvärderingar - under önskemål - hade eleverna önskat sig att få arbeta med kartboken. Det är en enkel sak att säga ja till. Det svåra är att göra det begripligt. Idag har många av mina elever lärt sig att slå upp i kartboken, söka genom registret och ... oändligt mycket mer. Jag ska skriva en liten lektionsidé hur vi arbetade...samt ge elevens lärande i uttryckt form. Det blir först imorgon. Vem som har lärt sig mest idag - kanske är det fröken. Hon ville i allafall skrika glädjeord i alla dess former över de upptäckter eleverna självständigt gjort i hennes närhet. Åh så roligt det är att vara lärare. Synd om er andra som inte är där jag är.

Anne-Marie,
som älskar skönlitterära böcker med städer, länder och hav, floder och oceaner i. Som törstar efter en interaktiv whiteboard med dagsaktuella kartor... och touchmöjligheter för närmare överblickar och inblickar. Var är tekniken?

VERKLIGHETENS SCHEMA



Det är nog så viktigt att veta om vad eleverna gör när de inte är i skolan. Det kan vara väldigt mycket saker de gör då. Livets schema är kanske mer intressant att ha överblick över... det ger ett hum om hur eleven upplever stress och hur att hinna med.

Anne-Marie

INTRESSANT

Intressant blir det först när det är relevant!

tänkte jag under det att jag sprang från lektionen till matsalen.
Anne-Marie

VILJA



Det är något med den mänskliga viljan. Den är överställd modet.
Den driver på fantasin. Den där viljan.

När elever frågar:
- Får jag?
Så är det den egna viljan de försiktigt berättar om.
Därför ska vi lyhört lyssna in...
Jag har bara ett svar på den frågan...
- Självklart!

Snart säger mina elever - Jag vill.
Ibland säger de också - Jag vill inte.

Det är samma sak med att inte vilja.
Det är inte illvilja att inte vilja.
Det är inte kritik mot undervisningen.
Det betyder ofta att de vill något annat.
Det är bara att ta reda på vad detta andra kan vara.

- Vad vill du lära dig, frågar jag.
- Engelska, svarar en elev, behöver jag tjata!

Anne-Marie,
som lånade bilden från
http://hypergrafi.blogspot.com/




FRAMTIDENS ELEV

foto M. Runström

Det är nog bara så det är! I framtiden kommer denna lilla unge till skolan. Vad behöver hon lära sig där? Hur ser världen omkring henne ut? Jag kan tänka mig att hon behöver världskunskap... i ett vidgat perspektiv.... funderar över en slags världsläroplan... vilket var en fråga jag ställde till Bill Gates...Jag är också intresserad av en skolkonvention... det är mina små tankar kring skolans utveckling och människans som en global citizien. 

Anne-Marie

FRAMTIDSLÄRANDET



Under mina dagar i Redmond, USA, bland alla andra lärare från världens olika hörn, diskuterade vi ämnen för framtiden. Jag tänker mycket på de ämnen vi diskuterade. De omsluter verkligheten.

Vi talade ständigt om den globala medborgaren, den gränsöverskridande lärande människan. Vi talade om de som inte hade möjligheter att ingå, som av ekonomiska skäl hölls utanför den digitala världen, de fattiga men också de omotiverade. Men de ämnen vi förde fram för den framtida timplanen... såg ut så här:

* literacy - förmågan att läsa, tolka och förstå information, på sitt moderspråk men inriktat mot flera språk
* klimatförändringar och dess konsekvenser
* ekonomi - grundläggande ekonomiskt lärande redan vid tidig ålder
* biodiversity - mångfalden och ansvaret om arter och förutsättningar
* resurser och förvaltning - jordklotet är vårt gemensamma - och framtida kunskaper om hur att nära sig och återskapa
* Jordens resuser och ansvaret om dessa
* demokratiska principer
* samspelet mellan människor
* förmågan att handskas med förändringar, från stort till smått
* hur skapa nytt - inovationer - och hur uppmuntra och tillåta dessa i skolan
* digital kompetens - förmåga, kunskap och ansvar i en digital värld

Så diskuterade vi... Det är stora områden. Men väldigt viktiga.
Anne-Marie

GPS - om mål och riktning



Jag tänker... om mål och riktning mot mål...
Här är jag i klassrummet - om jag vet mål och riktning, och medvetet visar vägen, ger utmaningarna - så kommer eleverna inte ställa sig frågande till arbetet - min lilla fyra och jag är på väg - jag som GPS, de som resenärer. Som alla resenärer har de olika infallsvinklar, behöver rasta på olika ställen, och någonstans på vägen tar vi en ordentlig matrast, medan kartritaren funderar över vilka hinder som gruppen måste ta sig över på nästa resa....

Where to? Follow me!
Anne-Marie

LEIF STRANDBERG i P1

Ikväll talar Leif Strandberg, Vygotskijkännare, psykolog och en fantastisk föreläsare, i programmet TANKAR VID DAGENS SLUT. Jag tror att man absolut inte kommer att känna sig slut efter att ha lyssnat till Leif Strandberg. Jag tror att man kommer uppleva att man är utvecklingsbar, är en samarbetspartner, lär av andra och... ja.. man kommer att få uppleva lite framtid med andra ord...

... men jag vet ju inte. Jag utgår från de tankar jag tänker då jag tänker Leif Strandberg, pedagogik och Vygotskij. Kära besökare här... slå på radion.

Anne-Marie

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programid=1611

P1 klockan 21.45

IDé TILL EN GENERELL IDé




Idag fick jag en idé om en slags generell undervisningsidé.

Den prövade jag på mina elever, som för övrigt är väldigt nya för mig, vilket betyder att jag är väldigt ny för dem. Mina nya elever fattade galoppen nästan omedelbart och började läsa texter med nya medvetna ögon. Det är stort när sådant händer. Jag ska presentera den idén i bloggen, men är just nu i färd med att se hur generell den är, och hur den samspelar mot läroplanens mål, samt värdera elevernas engagemang och faktiskta resultat. Det är så spännande att följa en tanke som man bär och som eleverna erövrar... för att sedan helt ta över... för att sedan behärska... för att sedan genomföra. Vissa skoldagar är bara hur bra som helst. Bra, bättre, bäst.

Så är det.
Anne-Marie

ELEVENS RÄTT

Det är elevens rättigheter läroplanen förmedlar,
det är lärarnes uppdrag läroplanen beskriver.


Anne-Marie

PUH! med GLAD

Norge tur och retur... föreläst en hel underbar dag. Jag ordade mest själv... men lärde mig en hel del nya ord på norska... och de smakade jag på om och om igen.... trillevagn... morsomt... ! Det är ett trevligt grannland vi har, Jag har tur... som fick en liten gåva att ha med då jag går på tur... nästa vandring ska definitivt bli i Norge.

På flyget hem talade jag med en entreprenör. Det var kameran som fångade hans intresse. Jag har den alltid med mig, det  var också kameran som gjorde att jag kom en timme för sent till min föreläsning. Den som skulle hämta mig vid tågstationen (flyg+tåg) trodde att jag var en mycket välklädd fotograf som fotade för modetidningar varför hon inte frågade mig om jag var jag utan försvann och letade efter mig. Jag letade inte efter något alls, men hade tråkigt så jag fotograferade en aning runt de hörn jag stod vid... Min hämtare ursäktade sig sedan med många norska ord:
- oj det var det där med kameran och dina kläder... höga klackar, dräkt och ...tja ditt hår...


Nåväl, tillbaka till flyget och entreprenörn, jag vill tro att han inte brydde sig om det yttre utan bara om kameran, vi talade om allehanda ting... bland annat om platsen för att pensionera sig....han berättade om sin plats... och jag började leta efter min plats... den där platsen som jag skulle vilja sitta vid... och jag hade ingen alls... kändes lite trist. Entreprenören, med intresse för kameror, sa också att man alltid ska planera för sina resor, beställ en resa och ha genast planer för den andra. Då insåg jag att jag var lärare, att lönerna mellan oss resenärer var oändligt åtskiljda... men han tröstade och sa att resa... det är mer en tanke... man kan faktiskt resa till underbara Södertälje...eller förflytta sig en aning med bussen till Slussen... Jaha tänkte jag... då är min nästa resa tunnelbanan hem... och det är faktiskt den bästa avslutningen på den här dagen.

Anne-Marie


 


MÄTBAR HISTORIA



Om man tummar på tumstockshistorien så kan man lätt mäta ut ett avstånd från High Middle Age till idag.
Den verkliga frågan är hur stort avstånd det är tlll de historiska kunskaperna. 

Anne-Marie


Tidigare inlägg Nyare inlägg