MORGONENS FÖRSTA SMS
Saknar att skratta med dig...och att bara få vara...
Jag har några extra barn runt omkring mig. Några som jag varit Mammari för.
Anne-Marie
Jag har några extra barn runt omkring mig. Några som jag varit Mammari för.
Anne-Marie
ELEVERNA GÖR. LÄRAREN HÄRMAR!
Intervallträning och konditionsbana i gymnastiksalen idag!
En halvtimme för alla flickorna från förskoleklass till årskurs fem.
Jag tittar på - så spritter det till i hela frökens kropp:
- JAG VILL OCKSÅ GÖRA! Leka, springa, hoppa!
Jag ställer mig i ledet längst bak, där alla förskoleflickor står, jag är en aning förväntansfull, det är plintar, hopp och mjuka mattor, jag ska hänga, krypa, åla, hoppa, klättra...
- Det här ser svårt ut, utbrister jag men full av spring och förväntan i kroppen.
- Seeej inte att det ser svååååårt ut, då blir det ju jättesvårt! Säg att det ser rooligt ut, för det e roligt, och då blir det roligt, hjälper mig en tandlös sexåring.
Ja, så är det!
Anne-Marie
ACTIVE LEARNING
En lärare i USA läser just nu boken: "Active Learning Through Formative Assessment."
Vad läser en svensk lärare?
undrar Anne-Marie
ANSVARET och SKRÄCKEN
Det finns nog inget jag mer räds än just detta. Att det vid en utflykt händer något. Jag har en fyra. 28, elever Jag är oftast ensam då jag reser iväg med mina elever. Jag lär dem strategier hur att göra om de kommer ifrån gruppen. Det är viktiga saker. En lärare som går med sin klass bör få uppmärksamhet och uppmuntrarstöd, en aning skydd också. Omvärldsbejakande och omsörjande. Se så många elever läraren för fram i städer, på andra platser, ute i naturen, i skogarna för att söka källor i andra kunskapshus än skolans. Jag har aldrig glömt någon elev någonstans men är sträng som en furir där jag går fram med mina elever. Jag vill kunna räkna ihop dem så ofta jag själv vill. Ingen får fattas oss.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=869790
Anne-Marie
FARFAR PÅ FOTBOLLSBÄNKEN
TRE TRALLANDE JÄNTOR och TURKIETS POPULÄRA SÅNG.... här sjungs det för full hals:
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/z2Xni-eFi64&hl=sv&fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/z2Xni-eFi64&hl=sv&fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Mattias, en god, god vän till mig, hittade denna länk på YouTube. Det är min farfars melodi, skriven 1930 - här sjungs den i Turkiet från en fotbollsläktare. Nu börjar jag bli nyfiken själv ... Prins Eugen fann farfars melodi i Italien.
Mattias! Du lyser idag upp i mitt tillfälliga mörker - och jag blir lycklig över att du söker så att jag finner!
Tack!
Anne-Marie
TACK MINA LÄSARE!
TIll alla er som läst här under året 2008 vill jag rikta ett stort tack. För övrigt lovar jag ingenting för nästa år. Jag kan gissa, tro och fantisera om framtiden, men lova något det kan jag inte göra. Jag går in i framtiden med öppna ögon, idla öron och nyfiket sinne. Det önskar jag er också. Hatten tar dockan inte av sig - det gör däremot jag - hatten av för dig min läsare!
Anne-Marie
ORDFRIERI
Det är ett ganska gulligt ord - O R D F R I E R I .
Jag vaknade med ordet på mina läppar.
Jag vet att ordet har en negativ underton.
Men det struntar jag i.
Det är ett gulligt ord.
Anne-Marie,
man får tänka tvärtom. Man får det.
Jag vaknade med ordet på mina läppar.
Jag vet att ordet har en negativ underton.
Men det struntar jag i.
Det är ett gulligt ord.
Anne-Marie,
man får tänka tvärtom. Man får det.
MÅLFÖRSKJUTNING
Det går inte att efterkonstruera ett mål.
Det är heller inte värdigt att förändra ett mål då det är i färd med att uppnås.
Däremot är det helt korrekt att skapa ett nytt mål då ett mål är uppnått.
Anne-Marie
Det är heller inte värdigt att förändra ett mål då det är i färd med att uppnås.
Däremot är det helt korrekt att skapa ett nytt mål då ett mål är uppnått.
Anne-Marie
LÄRARGENSVAR
Det är väldigt speciellt att få sin text läst, uppläst av någon. Ibland då jag skriver, märkligt nog, så kan jag känna mig totalt utlämnad i mina skrivna ord. Det är en aning känsligt att skriva. Man sänder eller ger iväg sina ord till en läsare. Jag tänker så då mina elever tillåter mig läsa sina texter... Anne-Marie
KUNSKAPSTÄNK i kortform
I början av lärandet bör uppgifter och samtal vara bekräftande och bekanta.
Då man börjar begripa och tycker sig kunna det nya bör uppgifterna vara utmanande och utvecklande.
Då man kan och inte längre utvecklar något lärande bör uppgifterna avslutas.
Anne-Marie
STÄLLA SIG FRÅGANDE
Det är nog lärandets bästa ställning - den att ställa sig frågande. Nu är det läraren som kan modella hur frågande man kan ställa sig. Jag står själv som ständigt frågande i mitt klassrum. Om jag ställer frågor till mig själv gör jag det så eleverna får höra hur jag gör. Det kallar jag att medvetet ställa mig frågande så att eleverna kan få en modell hur att tänka om man ställer sig frågande. Frågan är mer intressant än själva svaret tänker jag. Elever som frågar är elever som lär sig att ställa sig frågande.
Frågande, undrande och undersökande - Einsteins IQ, och hur eleven hamnande i den frågan är jag på något vis involverad i. Årskurs 4.
Anne-Marie,
ANNO 1895 FOLKSKOLESTADGAN M. M
Jag läser Folkskolestadgan från 1895. I själva verket lyder titeln:
Titeln är FOLKSKOLESTADGAN M.M vilket roar mig en aning. Nåväl ... jag har bläddrat i den sedan igårkväll då bloggaren från Svenska Panoptikon lade den framför mina ögon. Det finns ett och annat att hämta ur den. Stadgan kom fem år innan Ellen Key skrev Barnets Århundrade och influenserna från det vi idag kallar teoretiker började skriva om skolan. Men det är många saker i den här jag tycker om, annat jag måste sätta in i en absolut kontext för att förstå. Min pappa kom att gå i skolan under denna folkskolestadga. De små lärljungarna, vilket eleverna kallas här, började i folkskolan då de var sju år och avslutade den då de var 14.
Jag kommer citera en aning ur den här boken:
Kyrkans inflytande syns tydligt genom hela folkskolestadgan - här i ordet lärljunge, som idag kanske skulle översättas till LÄR-UNGE! Nåväl, plikten att gå i skolan syns också tydligt. Denna plikt är nog mer riktad mot de som har barnen, skolplikten är en garanti för barnet att gå i skolan, och inte arbeta hemma på gården. Jag tror att det är viktigt att vi tänker på varför orden en gång uppstod. Plikten att gå i skolan är inte elevens, utan en anmaning till föräldrar och arbetsgivare. Barn hade också då en rätt. Plikten att gå i skolan handlar också om samhällsuppbyggnad. Men pliktordet har numera överförts till eleven tänker jag. Vi talar om skolplikt men behöver inte ordet egentligen. Skolpliktsord ska signaleras då barn hindras från att gå i skolan.
Lärljungarna skulle ha en dokumentation över sitt lärande - dokumentationen skulle innehålla sågäl vitsord (ganska roliga sådana) och en dokumentation över lärljungarnas insikter och färdigheter, flit och uppförande som uppgifter om deras skolgång. Hur läraren kunde synliggöra elevernas insikter om ämnen är svårt att säga, då lärarrollen var en aning annorlunda. Men det måste ha funnit en interaktion mellan lärare och elever, nja läljungar då, för några år senare kräver Sveriges lärarkår att något görs kring utgivning av barnböcker - SAGAbiblioteket tillkommer och det under folkskolelärarnas påtryckningar. Läskunnigheten och lusten att läsa var en uppgift för läraren och därmed signalerade dessa (säkert de som ville förändra och hade elevernas bästa för ögonen) att bättre utgivning måste till. Ett steg bort från katekesens läsning.
Jag återkommer!
Anne-Marie
Titeln är FOLKSKOLESTADGAN M.M vilket roar mig en aning. Nåväl ... jag har bläddrat i den sedan igårkväll då bloggaren från Svenska Panoptikon lade den framför mina ögon. Det finns ett och annat att hämta ur den. Stadgan kom fem år innan Ellen Key skrev Barnets Århundrade och influenserna från det vi idag kallar teoretiker började skriva om skolan. Men det är många saker i den här jag tycker om, annat jag måste sätta in i en absolut kontext för att förstå. Min pappa kom att gå i skolan under denna folkskolestadga. De små lärljungarna, vilket eleverna kallas här, började i folkskolan då de var sju år och avslutade den då de var 14.
Jag kommer citera en aning ur den här boken:
Kyrkans inflytande syns tydligt genom hela folkskolestadgan - här i ordet lärljunge, som idag kanske skulle översättas till LÄR-UNGE! Nåväl, plikten att gå i skolan syns också tydligt. Denna plikt är nog mer riktad mot de som har barnen, skolplikten är en garanti för barnet att gå i skolan, och inte arbeta hemma på gården. Jag tror att det är viktigt att vi tänker på varför orden en gång uppstod. Plikten att gå i skolan är inte elevens, utan en anmaning till föräldrar och arbetsgivare. Barn hade också då en rätt. Plikten att gå i skolan handlar också om samhällsuppbyggnad. Men pliktordet har numera överförts till eleven tänker jag. Vi talar om skolplikt men behöver inte ordet egentligen. Skolpliktsord ska signaleras då barn hindras från att gå i skolan.
Lärljungarna skulle ha en dokumentation över sitt lärande - dokumentationen skulle innehålla sågäl vitsord (ganska roliga sådana) och en dokumentation över lärljungarnas insikter och färdigheter, flit och uppförande som uppgifter om deras skolgång. Hur läraren kunde synliggöra elevernas insikter om ämnen är svårt att säga, då lärarrollen var en aning annorlunda. Men det måste ha funnit en interaktion mellan lärare och elever, nja läljungar då, för några år senare kräver Sveriges lärarkår att något görs kring utgivning av barnböcker - SAGAbiblioteket tillkommer och det under folkskolelärarnas påtryckningar. Läskunnigheten och lusten att läsa var en uppgift för läraren och därmed signalerade dessa (säkert de som ville förändra och hade elevernas bästa för ögonen) att bättre utgivning måste till. Ett steg bort från katekesens läsning.
Jag återkommer!
Anne-Marie
TRÖTT
Jag tror det är mörkret. Jag tror det är terminens sista veckor. Jag tror det är tempot. Jag tror det är snön. Jag tror det är väckarklockan. Jag tror det är att somna på soffan. Man blir trött helt enkelt.
Anne-Marie
UPPDATERAD
Jag tycker om min nötta ordbok. Den har jag haft i många år. Den är från 1986, En gåva från min mamma. Har tummat på den ett antal gånger. Igår hade jag ingenting att göra (!) så jag tänkte läsa min ordbok utifrån perspektivet - vilka ord finns inte där.
Jag började med ordet mobil. Och kom inte längre än så. Ordet mobil fanns naturligtvis. Men förklaringen telefoni fanns inte. Ordet mobil förklarades med något rörligt. Jag sprang med mitt läsande pekfinger fram och tillbaka över ordlistans alla mobila ord - och fann ordet - mobilitet - vilket betyder en benägenhet att byta vistelseort eller samhällsställning.
Då lämnade jag ordboken. Hela jag försattes i en längtan att resa iväg. Jag försjönk i en kartbok med samma tryckår. Jag insåg att verkligheten förändras och jag måste uppdatera mig, köpa en ny ordbok, en ny kartbok ...
Då tänker jag på mina elever - vi hade en spännande kartlektion hela dagen igår, den var så rolig att eleverna inte ville sluta arbeta - och jag hörde mina fyror diskutera att kartboken inte visade verkligheten. För visst hade några förändringar ägt rum... och det innan mina fyror var födda. Ja, kartböckerna var också från tiden innan mina fyror var födda. Det var bara jag som var född innan kartboken var född. Det är jag som kan ha perspektivet kring det här med tryckår och information vilket kanske är den viktigaste kunskapen jag har att förmedla till mina elever.
Anne-Marie
HÄLSOVECKA, LÄSDAG...
Strindbergs ord i asfalten på Drottninggatan.
Det är orden jag reagerar på.
Hälsovecka - läsdag - ja alla de där dagarna...
Detta att vi anger en tid i våra verksamheter och av aktiviteterna.
Hälsovecka - och skolan fokuserar på hälsa under en vecka.
Läsdag - och skolan lyfter fram läsningen för en dag.
Det är inget fel på aktiviteten läsa eller hälsa. Men det är fokuseringen som ställer till det. Orden signalerar något till eleverna. Riktigt vad och hur de förstår det här vet jag inte.
Anne-Marie
BARTER BOOKS in ALNWICK
Bildlig promenad i ett ordrike - Antikvariatet Barter Books in Alnwick.
Anne-Marie
LÄRARENS TAL 1941
Ett sparat lektors tal från 1941 och studenten. Lektorn var vid talskrivandet 39 år: Jag önskar att jag kunde ge er hela talet... jag tror jag ger er det.
En lektors tal till sina studenter. Det är läsning det!
"LÄRAREN ÄR EN SKAPARE - EJ BLOTT I NUET - VAD HAN KAN GE TILL UNGA SINNEN - KAN KANSKE VERKA GENOM MÅNGA SLÄKTLED!"
Ett avtryck!
Man hör genom alla ord att kriget rasar runtomkring. En lärare måste verka för framtiden, vara ställföreträdande hopp om den. Det är lika viktigt idag som igår. Förväntningar om och på skulle vi kunna översätta det till om vi talar om läraren och individen.
Anne-Marie
En lektors tal till sina studenter. Det är läsning det!
"LÄRAREN ÄR EN SKAPARE - EJ BLOTT I NUET - VAD HAN KAN GE TILL UNGA SINNEN - KAN KANSKE VERKA GENOM MÅNGA SLÄKTLED!"
Ett avtryck!Man hör genom alla ord att kriget rasar runtomkring. En lärare måste verka för framtiden, vara ställföreträdande hopp om den. Det är lika viktigt idag som igår. Förväntningar om och på skulle vi kunna översätta det till om vi talar om läraren och individen.
Anne-Marie
SKAPA EN DRÖMLÄROPLAN
Det är inte helt fel att leka med tanken.
Vi har ingen läroplan.
Vi måste upprätta en sådan.
Hur ska den se ut?
Brainstorma!
Lek!
Utmana läraryrket!
Tänk i vidare framtidsbanor!
Var inte rädd!
Lek med idén - det är nytänkande.
Anne-Marie
VÄRLDSKOLLEGOR - VÄRLDSLÄROPLAN?
"I really try to keep implementing as many 21st Century Skills as I can with my students.
I want my students to develop convergent and divergent thinking skills"
Information från de andra lärarna världen över får jag via mail.
Jag har kontakter över klassrumsgränserna. Jag tror det är viktigt.
Vi är globalt lärande och lära av varandra.
Vore intressant och dra fram konturerna till en världsläroplan?
Vi har ju förutsättningarna i barnkonventionen.
Om vi lekte med tanken... vad blir vår vision då?
Vad behöver vi ha med i vår världsläroplan?
Vad behöver elever lära sig?
Då jag fick möjlighet att ställa en fråga till Bill Gates under sommarseminariumet i Redmond - så löd den nästan så - om lärandet i världen och lärandet i organisationen och lärandet som en global angelägenhet om lärandets världsomspännande uppdrag i en världscurriculum! Det är att utmana - även om det är svårt. Min fråga fick mycket uppmärksamhet.
Lek med tanken. Det är helt ofarligt att leka, men resultat av all lek är att vi lär oss något nytt!
Anne-Marie
Jag har kontakter över klassrumsgränserna. Jag tror det är viktigt.
Vi är globalt lärande och lära av varandra.
Vore intressant och dra fram konturerna till en världsläroplan?
Vi har ju förutsättningarna i barnkonventionen.
Om vi lekte med tanken... vad blir vår vision då?
Vad behöver vi ha med i vår världsläroplan?
Vad behöver elever lära sig?
Då jag fick möjlighet att ställa en fråga till Bill Gates under sommarseminariumet i Redmond - så löd den nästan så - om lärandet i världen och lärandet i organisationen och lärandet som en global angelägenhet om lärandets världsomspännande uppdrag i en världscurriculum! Det är att utmana - även om det är svårt. Min fråga fick mycket uppmärksamhet.
Lek med tanken. Det är helt ofarligt att leka, men resultat av all lek är att vi lär oss något nytt!
Anne-Marie
STRÄVANSMÅLEN en ordbokspromenad
Allt vi gör i skolan ska omslutas av strävansmålen. Strävan är ett av skolans viktigaste ord. Om vi tänker i termer av strävan betyder det att andra ord måste tillföras den tanken. Sträva betyder: Anstränga sig för att uppnå, ta sig fram med ansträngning, peka mot ett visst håll. Ansträngning betyder att utnyttja kapaciteten i förmågan. Det är ganska krävande ord men trots det viktiga. Det är lärarens uppdrag - att rikta verksamheten mot de övergripande målen. Jag skulle önska att vi slutade tala om uppnåendemål, för då vi talar om uppnåendemål, talar vi bara om det vi absolut måste klara av för att skola ska få kallas skola. Det är för mig ganska ointressant. Jag vill sträva och utveckla min profession, därmed tänker jag att eleverna vill utveckla sitt lärande. Det är tråkigt att inte få några förväntningar om vad man kan utmanas i. Det gäller såväl för lärare som för elev.
Om vi antar att vi ska sträva efter strävansmålen. Då måste vi läsa om ämnets karaktär och lärarens uppdrag inom ämnet. Jag tänker... att denna ansträngning som strävansmålet kräver av oss behöver ord som ... uppmuntrar, utmanar och utvecklar. Om dessa tre ord ska bli möjliga så handlar det om att alla inom skolvärlden använder sig av ord som synliggör tanke och handling.
- Du antar utmaningen! Härligt!
- Vill du ha en ny?
Ungefär så... ska jag skriva mer om strävansmålen?
Anne-Marie
Om vi antar att vi ska sträva efter strävansmålen. Då måste vi läsa om ämnets karaktär och lärarens uppdrag inom ämnet. Jag tänker... att denna ansträngning som strävansmålet kräver av oss behöver ord som ... uppmuntrar, utmanar och utvecklar. Om dessa tre ord ska bli möjliga så handlar det om att alla inom skolvärlden använder sig av ord som synliggör tanke och handling.
- Du antar utmaningen! Härligt!
- Vill du ha en ny?
Ungefär så... ska jag skriva mer om strävansmålen?
Anne-Marie