RYGGRADSKUNSKAPER
Jag talar mål med en del av mina kollegor. Vid kopieringsapparaten, vid datorerna.. och får frågor. En av mina kollegor är alldeles nyexaminerad.
- Ni erfarna lärare har allt i ryggraden, säger hon.
Då är det viktigt att bjuda in de som är under ryggradsutbildning och sätta ord på ryggradskunskaper.
Anne-Marie
- Ni erfarna lärare har allt i ryggraden, säger hon.
Då är det viktigt att bjuda in de som är under ryggradsutbildning och sätta ord på ryggradskunskaper.
Anne-Marie
MIN GRANNLÄRARE
Alldeles intill mig finns det en lärare och en annan liten klass.
Idag går läraren intill lyckligt omkring med en mycket vacker blombukett.
Den är så vacker. Jag trodde att hon fått den av sin man. Men nej då -
hon hade fått den av några föräldrar som bara tyckte att hon var värd det!
Ja, nog är det så. Jag ser så många som skulle belönas med en daglig bukett.
Av de vackraste, vackraste blommor.
Anne-Marie,
observera; Detta är inte reklam för blomsteraffärer, snarare reklam för läraryrket.
MINIUNDERSÖKNING FRAMTIDEN
Min lilla fyra och jag hade några funderingar ihop.
Det kom sig av att några absolut ville lära sig göra hemsidor i skolan.
De ville ha det som ett ämne.
Så ett framtida ämne på schemat skulle kunna vara - Hemsidor
Då frågade jag runt i klassen, en slags miniundersökning:
Hur många tror att ni kommer att arbeta med datorer i framtiden? Det trodde 19 av 28.
Hur många tror att ni kommer att göra hemsidor i framtiden? Det trodde 20 av 28.
Hur många tror att ni behöver kunna engelska för era framtida arbeten? Det trodde alla i klassen.
Jag tror att det ligger någonting i detta som eleverna uttrycker.
Anne-Marie
UNDER RASTEN
Ingen lärare sitter egentligen ned många minuter. De flesta minuter springer lärare omkring, hämtar böcker, kopierar, funderar och ja... kastar ned några ord i en blogg i all hast. Så ser verkligheten ut. Men det är mycket skratt mellan springandet... och mycket utbyte av erfarenheter vid kopiatorn. Ungefär så är det!
Anne-Marie
som länkar till ett underbart litet inlägg om helgen och måndagen: http://somgjorda.blogspot.com/2008/09/ett-steg-fram-tv-steg-tillbaka.html
SKILLNADEN I ÖVERGÅNGEN
(att vända, vända, vända och vrida på perspektivet. Här är min bro, ett fotografi jag är mycket stolt över)
Det är något speciellt med övergångar.
De är omärkliga och syns först efter att man tagit ett slags inre steg. Man övergår från något till något annat. Men allt hör samman. Så det man övergår ifrån länkas samman med det man övergår till. Ibland tar man steg som syns svåra, som om man gick på bräckligt vatten, men det viktiga är att man faktiskt rör sig, går i en inre bemärkelse. Winston Churchill sa - När du är i helvetet fortsätt gå - vilket jag tycker är en god bild av att rörelse i sig själv skapar möjligheter. Att bli orörlig, i sinnet, i kroppen, i det fysiska rummet, är en fara. Fortsätt gå! sa Churchill till sina mannar. Men han sa inte i vilken riktning. Han sa bara fortsätt gå. Jag har många gånger tänkt på de steg som människor tar. Alla utgår ifrån sitt. Det är alltid en personlig utgångsplats. Och övergångarna väljer man inte alltid, men man vill dem. Det är rörelsen i sig som skapar förändringen, såväl i det inre som i det yttre. Man erbjuds nya utsiktsplatser vid en förflyttning.
Jag älskar övergångar. Jag älskar människors vilja. Jag älskar bilden av människan i rörelse. Jag tror det är därför jag är lärare.
Anne-Marie,
som funderar oändligt mycket över vad som gör skillnad.
Och det tänker jag fortsätta att fundera på.
De är omärkliga och syns först efter att man tagit ett slags inre steg. Man övergår från något till något annat. Men allt hör samman. Så det man övergår ifrån länkas samman med det man övergår till. Ibland tar man steg som syns svåra, som om man gick på bräckligt vatten, men det viktiga är att man faktiskt rör sig, går i en inre bemärkelse. Winston Churchill sa - När du är i helvetet fortsätt gå - vilket jag tycker är en god bild av att rörelse i sig själv skapar möjligheter. Att bli orörlig, i sinnet, i kroppen, i det fysiska rummet, är en fara. Fortsätt gå! sa Churchill till sina mannar. Men han sa inte i vilken riktning. Han sa bara fortsätt gå. Jag har många gånger tänkt på de steg som människor tar. Alla utgår ifrån sitt. Det är alltid en personlig utgångsplats. Och övergångarna väljer man inte alltid, men man vill dem. Det är rörelsen i sig som skapar förändringen, såväl i det inre som i det yttre. Man erbjuds nya utsiktsplatser vid en förflyttning.
Jag älskar övergångar. Jag älskar människors vilja. Jag älskar bilden av människan i rörelse. Jag tror det är därför jag är lärare.
Anne-Marie,
som funderar oändligt mycket över vad som gör skillnad.
Och det tänker jag fortsätta att fundera på.
CREATED BY A SCHOOLTEACHER
Jag går alltid i matvarubutiker då jag är utomlands. Jag måste få en inblick i hur människor handlar sina dagligvaror.
Jag går mellan alla rader - toapapper, tandkräm, barnmat, hundmat, grönsaker, köttdisken - alla hyllor läser jag av.
Detta har jag gjort i många år och på alla de platser jag varit på. Jag tittar också på hur människor handlar, vad de plockar i sina rullvagnar, vad barnen vill ha.
Det finns många hyllor för snabbmat i småförpackningar utomlands. Detta beror på att skolbarn inte har skolmat. Skolmatsbristen betyder att föräldrar köper småförpackningar till sina barn. Dessa säljs i sin tur i storpack. Men innehållet är skröpligt ofta - potatischips, yello, sötade produkter - jag prisar den svenska skolmaten högt efter att ha tittat närmare på dessa skolanpassade varor.
Men ibland syns skolan i annan form - lärare som gör - och här har en lärare gjort något. Det är så stort att man annonserar om det - CREATED BY A SCHOOLTEACHER! Det är tydligen en försäljningstanke. Detta att en lärare har skapat. Marknaden är därmed öppen för lärarens görande tycker jag.
Dags att annonsera vad vi faktiskt gör i skolan med andra ord!
Anne-Marie
MAKALÖSA PIANIST
Jag häpnar ibland. Det är när någon gör underverk och ingen gör någon notis av det.
Går förbi. Jag hörde toner som jag bara måste lyssna till.
Visste inte var de kom ifrån. Men allt började gunga.
Jazz när jazz är som bäst. När pianisten inte spelar utan är i sin musik.
Jag fann källan till slut. Då dök den där lilla ungen upp.
- I think I love your music sa han... och började gunga med hela kroppen.
Dansa heter det när man inte kan annat än röra sig i takt med toner.
Samspel kunde man också säga.
Jag gungade med. Vi var iallafall två.
Parallellerna till skolan, läraren och uppdraget kunde jag inte låta bli att dra.
Anne-Marie,
som gick genom ett köpcentrum,
DÅTIDSINNOVATION
Läraryrket kom att förändras drastiskt med den nya tekniken.
Detta diskuterades och debatterades en gång i tiden.
Detta märkliga att läraren inte längre behövde vända eleverna ryggen.
De kunde lägga på en slags plastfilm på den nya och mycket märkliga over-head-apparaten.
Denna apparat måste också sättas på hjul, den behövde göras rörlig, då den kostade så mycket pengar att lärare måste dela tekniken med resten av skolans kollegier. En overhead per skola.
Hur ska detta nu påverka lärarens yrke och elevernas lärande frågade man sig då.
Samma misstänksamhet.
Samma ekonomi.
Anne-Marie,
som av nostalgiska skäl gärna klappar om sin overhead i klassrummet.
MIDDAGSTAL HOS MICROSOFT
Jag måste sammanfatta mig. Så jag höll en kort, improviserat tal, nedtecknat på en servett på restaurangen.
Innovative!
To be innovative
is not thinking of being innovative.
Innovative means
questionasking,
but not striving to find the answers
but finding the next question.
Being Innovative
is to find someone
being innovative together with.
Being Innovative
is talking about visions and dreams.
Quaoting a visionary
- I have a dream -
Being Innovative
is keeping a
relation to that dream.
I did not think of myself as Innovative.
I thought of myself as lonely,
but with an idea or two
how to make things different for children in my classroom.
You asked me
- Do you want to share?
That is being Innovative;
Sharing, colloboration, dreaming and
asking questions.
- Do you want to share?
A very good beginning
with no full stops.
Thank you all!
Anne-Marie
LÄRARE FRÅN HELA VÄRLDEN
Lärare från Singapore! Väldigt innovativ. Oerhört kunnig i att omvandla läroplanen till verklighet. Imponerande. Rolig och trevlig.
Lärare (till höger) från Moskva med sin tolk (till vänster).
Jag talade väldigt mycket med dessa två. Det är nytänkande, vilja och engagemang för framtiden som sipprar igenom, trots att det mesta verkar betyda motstånd.
Lärare från Indien. Det är något helt annat än vad jag kan föreställa mig. Bara klasskillnaderna.
I dubbel bemärkelse.
Lärare från USA. De har inga läroplaner utan standards. Dessa standards förvaltas fritt från stat till stat.
En del följer inte alls standards. En del följer dem till punkt och pricka. Roliga diskussioner med mycket skratt.
Lärare från Frankrike. Där har de frigjort utbildare som kan ta lärarna in i tekniken och omsätta den till verklighet i klassrummen. Det lät väldigt spännande. Mycket skratt och mycket allvar.
Lärare från Sverige.
Världens mest Innovativa Lärare. Och då talar vi lärare över alla gränser, det tekniska, det mänskliga,
det mångfaldiga, det överskridande... genomsyrat av respekten för människan, djuret, växten och jorden: Bitte Kajler, Spånga Gymnasium.
Lärare från Australien. Connecting, colloboration... keywords. Tobias och jag var de som mest
höll i mikrofonen... vi ville diskutera, föra ut frågorna... och varje möjlighet vi hade att diskutera -
den tog vi.
Och här är jag... suddigt värre!
Jag intervjuade flera lärare.
Bland annat frågade jag:
- What did you think when meeting with Mr Bill Gates?
här är några av svaren:
- The Guru is here!
- I know this man!
- He looks like someone I know!
- WOW!
- I was pleased he came and talked to us.
- I felt completely blank!
- I couldn´t think.
- I kept repeating to myself - This is Bill Gates. This is Bill Gates. This is Bill Gates
- I met him before. He asked me questions. Took four minutes and then he was gone.
Tack alla lärare för allt ni delade med Er av lärande.
Anne-Marie
MUSIKLÄRAREN och AVSLUTNINGAR
Det är musik där de är - musiklärarna.
Och när det är avslutningar så vilar allt på musiklärarna.
Jag tycker de är värda ett eget potpurri.
Anne-Marie
TOMMA KLASSRUMMET
Det känns oändligt tomt i ett klassrum då eleverna inte är där!
Anne-Marie
LÄRARENS PLATS
Jag har min stol. Det är allt. Den är inte heller min.
Den delar jag med mina elever. Jag har ingen kateder.
Men jag har en plats. Jag slår mig ned där eleverna är.
Då är jag på plats.
Anne-Marie
ARBETSLAG
Idag så blev jag så varmt respekterad av mitt arbetslag vid min skola.
Jag är en aning tårmild.
Lycklig igen!
Anne-Marie
BONUS FÖR LÄRARE
Hörde med halvt öra.
Lokalnyheterna i Televisionen,
Bonus till lärare som tar eleverna till godkändnivån i årskurs nio?
Hörde jag rätt?
4000:- i en bonus.
Om hela klassen blir godkända.
Jaha...!
Återkommer tror jag!
Anne-Marie
Lokalnyheterna i Televisionen,
Bonus till lärare som tar eleverna till godkändnivån i årskurs nio?
Hörde jag rätt?
4000:- i en bonus.
Om hela klassen blir godkända.
Jaha...!
Återkommer tror jag!
Anne-Marie
TRÖTT PEDAGOG
Jag kunde inte hålla mig för skratt.
En kollega till mig skulle instruera mig till ett bildspel.
Övertydlig och alltför pedagosik blev hennes instruktion.
Eftersom båda har humor kunde vi skratta gott åt det här.
Annars hade jag nog känt mig en aning dumförklarad.
Fnitter och skratt förenade två trötta pedagoger.
Anne-Marie
FRÅGOR PÅ DET?
Om en liten stund ska jag gå till mitt arbete!
Det ser jag fram emot!
Så kan det också vara att arbeta som lärare!
Frågor på det?
Anne-Marie
Det ser jag fram emot!
Så kan det också vara att arbeta som lärare!
Frågor på det?
Anne-Marie
STUDIEBESÖK I MIN KLASS
10 lärare i mitt klassrum. Alla raster och pauser till pedagogiska samtal. Det är roligt, spännande och intressant. Mina elever gör ett fantastiskt jobb. Ni som besökte mig, välkomna att undra, tycka, tänka, fundera, bekräfta, gensvara och utveckla tänket vidare här.
Anne-Marie,
som ska sova middag i en 20 minuter... hela jag är en aning slut!
Anne-Marie,
som ska sova middag i en 20 minuter... hela jag är en aning slut!
MATSALEN
- Abla!
Det är jag som är Abla.
Jag är något äldre än den kvinna som arbetar i skolans matsal.
Vi pratas vid alla de stunder vi kan pratas vid.
Jag är Abla. Så säger man till en äldre i hennes kultur.
Jag är lite stolt över att vara just Abla.
Jag smyger in i matsalens innan de där timmarna då alla de andra rusar dit.
Smyger in...
- får jag ta en knäckebrödskiva?
Så ungefär.
Samtidigt som det slår mig att mat ska göras till många, många, många barn. Nästan 700 stycken.
Det är rent märkvärdigt. Helt otroligt egentligen.
Så jag vinkar hej då och får ett glatt rop tillbaka
- Hej då Abla!
Anne-Marie,
fredag ikväll... lördag imorgon...söndag... Helg med andra ord.
JAG SKÄMS...
- Jag skäms över att vara lärare! Ska jag göra det? hörde jag en mycket omtyckt och pedagogisk intresserad lärare säga, läraren fortsatte i samma anda, - Jag såg nyheterna igår, vad betyder mitt yrke? Varför är det ingen som ser något annat av det vi gör i skolan? Nu är hela lärarutbildningar värdelösa!
Jo, och jag tänker... vi är de som möter barnen, ungdomarna och de som ska komma i framtiden. Det är viktigt att få omslutas av något annat än bara nedskrivande. Jag menar, det är säkert i sin ordning att göra saker och ting bättre, se över det, och det, och det, förändra detta, och detta, och lite av det här... och jag vill mena att vi gör det, vi lärare i skolan. Det är bara det att vi måste bli bättre på att kommunicera det vi gör, och definiera vad som innesluts i vår lärarkompetens.
Jag är rätt trött! Ärligt. Och jag brukar vara den som pekar framåt, till framtiden... och värnar läraryrket. Jag skulle önska att politiker, mediamänniskor, alladedärutanför låter oss inifrån få ett ord med i debatten.
Anne-Marie
Jo, och jag tänker... vi är de som möter barnen, ungdomarna och de som ska komma i framtiden. Det är viktigt att få omslutas av något annat än bara nedskrivande. Jag menar, det är säkert i sin ordning att göra saker och ting bättre, se över det, och det, och det, förändra detta, och detta, och lite av det här... och jag vill mena att vi gör det, vi lärare i skolan. Det är bara det att vi måste bli bättre på att kommunicera det vi gör, och definiera vad som innesluts i vår lärarkompetens.
Jag är rätt trött! Ärligt. Och jag brukar vara den som pekar framåt, till framtiden... och värnar läraryrket. Jag skulle önska att politiker, mediamänniskor, alladedärutanför låter oss inifrån få ett ord med i debatten.
Anne-Marie