VANKELMOD men oj...
...så bra det är att rätt begreppa orden.
Jag skrev det nyss i mitt inlägg. Thord, en trogen bloggbesökare satte ljus på ordet. Jag använde det bara för att jag tycker det är vackert... och någonstans lyser modet i ordet starkare än själva vanklet.
Men ok... rättelse här och nu.
Vankelmod... jag gör en ordbokspromenad så får vi se var vi hamnar.
Vank - betyder brist särskilt vad det gäller kroppslig eller andlig betydelse.
Vanka - betyder att gå lite oroligt fram och tillbaka. Det är väl en naturlig följd av den brist man har.
Brister brukar skapa någon slags rörelse tänker jag. Jag är godissugen. Jag har inget godis. Då går jag till kiosken (som för övrigt nästan inte längre finns, kiosken, känns barndomsminnelikt... ja ni ser hur långt borta jag är från ursprungets tanke om inlägget - vankelmod).
Vankas - ja men det är väl ändå positivt. Det vankas andra bullar. Nej.. det brukar inte vara goda bullar, men när någon säger - Nu vankas det något gott... då känns ordet positivt och helt rätt.
Men vankelmod - vankelmod - jag vill ju så gärna att det ska betyda något modigt, men lite vilset, men ändå mer modigt än vilset - och därmed har jag språkligt visat ordets rätta innebörd. Jag har varit obeslutsam och pekat hit och dit, mod och vilse... för ordet vankelmod betyder kort gott - oroskapande obeslutsamhet. Och om man lider av detta ständigt och återkommande måste man nog anses vara vankelmodig.
Ha ha,
lika konstigt är det sista ordet i ordboken kring vank fram till vankelmod.
Jag hittar ordet wankelmotor - som absolut måste vara hämtat från Tyskland eller något liknande - för jag betonar det genast med lekfull tysk accent (man får leka med ord och uttal) och en sådan motor - tja den verkar också gå fram och tillbaka för den roterar och är en slags förbränningsmotor.
Jahaja!
Det är att förbränna några kalorier när man vankar omkring och väntar på att vankelmodet ska gå över.
Alltid något.
Anne-Marie,
som skänker hela inlägget till Thord.
Jag skrev det nyss i mitt inlägg. Thord, en trogen bloggbesökare satte ljus på ordet. Jag använde det bara för att jag tycker det är vackert... och någonstans lyser modet i ordet starkare än själva vanklet.
Men ok... rättelse här och nu.
Vankelmod... jag gör en ordbokspromenad så får vi se var vi hamnar.
Vank - betyder brist särskilt vad det gäller kroppslig eller andlig betydelse.
Vanka - betyder att gå lite oroligt fram och tillbaka. Det är väl en naturlig följd av den brist man har.
Brister brukar skapa någon slags rörelse tänker jag. Jag är godissugen. Jag har inget godis. Då går jag till kiosken (som för övrigt nästan inte längre finns, kiosken, känns barndomsminnelikt... ja ni ser hur långt borta jag är från ursprungets tanke om inlägget - vankelmod).
Vankas - ja men det är väl ändå positivt. Det vankas andra bullar. Nej.. det brukar inte vara goda bullar, men när någon säger - Nu vankas det något gott... då känns ordet positivt och helt rätt.
Men vankelmod - vankelmod - jag vill ju så gärna att det ska betyda något modigt, men lite vilset, men ändå mer modigt än vilset - och därmed har jag språkligt visat ordets rätta innebörd. Jag har varit obeslutsam och pekat hit och dit, mod och vilse... för ordet vankelmod betyder kort gott - oroskapande obeslutsamhet. Och om man lider av detta ständigt och återkommande måste man nog anses vara vankelmodig.
Ha ha,
lika konstigt är det sista ordet i ordboken kring vank fram till vankelmod.
Jag hittar ordet wankelmotor - som absolut måste vara hämtat från Tyskland eller något liknande - för jag betonar det genast med lekfull tysk accent (man får leka med ord och uttal) och en sådan motor - tja den verkar också gå fram och tillbaka för den roterar och är en slags förbränningsmotor.
Jahaja!
Det är att förbränna några kalorier när man vankar omkring och väntar på att vankelmodet ska gå över.
Alltid något.
Anne-Marie,
som skänker hela inlägget till Thord.
ORBOKSBRIST - ORDET NJA
Nja!
Vilket märkligt ord.
Det är inte ett nej. Inte ett ja,
Det är ju ingenting annat än ett försiktigt - jag håller inte med,
Nej och Ja - blir Nja.
När behöver man detta ord egentligen?
Anne-Marie,
som funderar på ordet
sällskapssjuk... vad är det för ord.
Sällskapssjuk är man ju bara när man är utan sällskap,
och längtar efter sällskap.
Och just nu... längtar jag efter att bli sällskapsfrisk.
Vilket märkligt ord.
Det är inte ett nej. Inte ett ja,
Det är ju ingenting annat än ett försiktigt - jag håller inte med,
Nej och Ja - blir Nja.
När behöver man detta ord egentligen?
Anne-Marie,
som funderar på ordet
sällskapssjuk... vad är det för ord.
Sällskapssjuk är man ju bara när man är utan sällskap,
och längtar efter sällskap.
Och just nu... längtar jag efter att bli sällskapsfrisk.
KORP-GLUGGAR
Jag fick se massor av korpar idag. Jag kunde inte släppa dem ur tankarna. Deras förmåga, intelligens och deras storlek. Gigantiska fåglar.
Så från bild till ordbokspromenad - vad säger ordboken om korpen?
Korp är en stor svart kråkfågel - och lägger till - som bygger bon på otillgängliga klippbranter.
Jo, så är det nog. Jag tänker lite själv:
Ordet korp är förknippat med olycka och den nordiska mytologin. Olyckskorparna har man hört talas om. De kraxar ibland. Men korp har också förknippats med korpidrotten... och hurvida den är olycksdrabbad som form har jag ingen aning.
Om man nu vill bearbeta en korp så använder man ordet Korpa.
Korpa betyder att man bearbetar en korp. Då är korp inte fågeln utan redskapet korp. En liten hacka förståss och så är vi tillbaka till mytologin och asaguden Oden. Hugin och Munin de två korparna som såg ut över asatrons världar och bevakade allt... jo... nu är vi nästan där ... till KORPGLUGGAR.
Att ha korpögon handlar om att man verkligen ser allt. Inget passerar osett.
Så kanske vi ska se på skolpolitiken under sommaren...många förslag kommer och en och annan viktigt fråga brukar dyka upp då lärare vickar på tårna i någonting, och aningslöst tuggar grässtrån och blickar ut mot horisonterna...
då ... kommer ett och annat skolförslag.
Korpgluggarna... håll dem öppna.
Anne-Marie
GÅ PÅ TÅ
Gå på tå är inte att rekommendera.
Det är något fel om man går på tå.
Man går på tå för att man inte kan sätta ned foten.
Man går på tå för att något kan hända om
man klampar fram med hela sin tyngd och markerar sin plats.
Det är inte bra.
Man ska inte behöva gå på tå - att dansa på tå är en helt annan sak.
Anne-Marie
PERSPEKTIVFÖRSKJUTNING
Vilket ord - perspektivförskjutning!
Men å andra sidan - ett mycket viktigt ord då det gäller skolan.
Från lärarperspektivet till elevperspektivet.
Den förskjutningen måste läraren ständigt göra.
Här tittade jag upp!
Det blev en helt annan bild på det viset.
Så är det också då man ser saker och ting ur ett elevperspektiv.
Det händer något.
Anne-Marie
KRÅNGEL
Det är lätt hänt att man gör det.
Krånglar till saker och ting.
Om man krånglar till saker och ting
så blir det som det blir.'
Krångligt.
Anne-Marie
LÄNKANDETS DIMENSION
Jag länkar ofta hit.
Jag tror det beror på helt andra band.
Hur som helst... jag länkar hit
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/05/ord-ord-ord.html
för det handlar om ord.
Anne-Marie
Jag tror det beror på helt andra band.
Hur som helst... jag länkar hit
http://hypergrafi.blogspot.com/2008/05/ord-ord-ord.html
för det handlar om ord.
Anne-Marie
HEJ vs HEJ HEJ
Fredrik Lindström, Värsta språket, får rätt.
Fredrik Lindström åskådliggjorde den lilla hälsningsfrasen hej för oss på Bonnier Utbildnings jubileumsfest.
Vi använder hej och hej hej på lite olika sätt.
Hej - använder vi mer för att ja... just hälsa... och eventuellt möjliggöra en slags fortsättning på såväl samtal som relation.
Men när vi använder det tvågånger utropade HEJ HEJ,
är det precis tvärtom.
Vi inleder med ett hej och avslutar genast med ett hej. Punkt slut.
Idag paddlar jag motströms i dubbel bemärkelse.
Möter andra paddlare som färdas i annan riktning.
Jo visst...
inte säger de mötande
- Hej!
Nej, nej, nej.
De säger
- HEJ! HEJ!
och det med olika betoningar på det första hejet och det andra hejet.
Jag upptäckte samma fenomen hos mig själv.
Vill gärna hävda att jag härmar min omgivning istället för att öppna upp en dialog för att genast avsluta den.
Konsekvensen av detta resonemang här,
blir mitt anslag händanefter bara
ett konskevent och enkelt HEJ.
Jag vill ha dialog. Och utveckla den.
Anne-Marie
Fredrik Lindström åskådliggjorde den lilla hälsningsfrasen hej för oss på Bonnier Utbildnings jubileumsfest.
Vi använder hej och hej hej på lite olika sätt.
Hej - använder vi mer för att ja... just hälsa... och eventuellt möjliggöra en slags fortsättning på såväl samtal som relation.
Men när vi använder det tvågånger utropade HEJ HEJ,
är det precis tvärtom.
Vi inleder med ett hej och avslutar genast med ett hej. Punkt slut.
Idag paddlar jag motströms i dubbel bemärkelse.
Möter andra paddlare som färdas i annan riktning.
Jo visst...
inte säger de mötande
- Hej!
Nej, nej, nej.
De säger
- HEJ! HEJ!
och det med olika betoningar på det första hejet och det andra hejet.
Jag upptäckte samma fenomen hos mig själv.
Vill gärna hävda att jag härmar min omgivning istället för att öppna upp en dialog för att genast avsluta den.
Konsekvensen av detta resonemang här,
blir mitt anslag händanefter bara
ett konskevent och enkelt HEJ.
Jag vill ha dialog. Och utveckla den.
Anne-Marie
ORDBOKSPROMENAD - ANVÄNDARVÄNLIGHET
Användarvänlighet - ett mycket märkligt ord - en slags tröst innan man satt händerna i det man ska använda.
I den ordbok jag helst promenerar omkring i finns inte detta ord. Ordboken trycktes 1986. Ordboken framstår plötsligt som gammal. Men inte heller finns ordet i ordboken vilken trycktes för några år sedan.
Då jag googlar på ordet användarvänlighet får jag 130 000 träffar.
Använda förklaras med att man utnyttjar något.
Utnyttja?
Jag ställer mig lekfullt frågande.
Då kan vi tala om utnyttjarvänlighet.
Vilket i sin tur känns onaturligt.
Men så slår det mig - det är väl så vi gör mot tredje världen?
Utnyttjar men lindar in det i en slags vänlighet.
Hmmm!
Bokstavligt talat - vad betyder tredje världen?
Vad är det?
Om jag slår upp ordet värld så så står det klart och tydligt att det är en helhet som utgörs av alla företeelser som existerar, de förhållanden som gäller dem emellan samt de lagar som styr dem.
I den bästa av världar - ser vi världen som en.
Anne-Marie
I den ordbok jag helst promenerar omkring i finns inte detta ord. Ordboken trycktes 1986. Ordboken framstår plötsligt som gammal. Men inte heller finns ordet i ordboken vilken trycktes för några år sedan.
Då jag googlar på ordet användarvänlighet får jag 130 000 träffar.
Använda förklaras med att man utnyttjar något.
Utnyttja?
Jag ställer mig lekfullt frågande.
Då kan vi tala om utnyttjarvänlighet.
Vilket i sin tur känns onaturligt.
Men så slår det mig - det är väl så vi gör mot tredje världen?
Utnyttjar men lindar in det i en slags vänlighet.
Hmmm!
Bokstavligt talat - vad betyder tredje världen?
Vad är det?
Om jag slår upp ordet värld så så står det klart och tydligt att det är en helhet som utgörs av alla företeelser som existerar, de förhållanden som gäller dem emellan samt de lagar som styr dem.
I den bästa av världar - ser vi världen som en.
Anne-Marie
KOMMUNIKATIONSFORM
Jag hörde detta idag:
"Vi har hittat en bra kommunikationsform.
Vi har inte så mycket med varandra att göra."
Anne-Marie
"Vi har hittat en bra kommunikationsform.
Vi har inte så mycket med varandra att göra."
Anne-Marie
ORD SOM SKA VERKA
Ord som skrivs på papper, i sms, på skyltar uppfattas på annat sätt än de som sägs muntligt och med möjlighet att gensvara. Den första skylten gör mig en aning trotsig och gräset känns så mycket grönare på den förbjudna sidan om staketet. Den andra skylten får mig att se någon annan och frågan får mig att ta ansvar för mitt handlande gentimot någon annan. Jag vill le mot nästa person jag möter.
Anne-Marie
ORDBOKSPROMENAD - SKÄLL
Med anledning av begreppet och övergreppet VERBAL ABUSE
måste jag peta i ordet skäll och skälla.
Låt oss gå till ordboken - så här förklaras ordet skäll:
* Skäll - kan vara halvsur mjölk
* Skäll - kan vara ett högt läte (från exempelvis en hund)
* Skäll - kan vara en klingande liten klocka vars över del är stum och vars nedre del ljuder av vid anslag av kläpp (oj oj så tekniskt det förklarades, men trots det ser jag framför mig en liten skälla)
Med dessa tre ord förstår jag ordet skäll så här:
Den som skäller använder knappast huvudet (den stumma överdelen) och skäller med oförnuftet (undre delen som är frikopplats från huvudet) och det är oftast i högljudd form och det hela måste smaka som surmjölk för den som får sig en slev av detta skällande.
Det finns ett litet illustrerande av hur ordet skäll kan användas - här är min ordboks exempelmening " få skäll av mamma om jackan inte hänger på sin krok", vilket gör mig en aning konfunderad. Varför ska mamman skälla, varför inget pappaskäll exempel?
Skäll sätts också ihop med andra ord - SKÄLLSORD - vilket gör ordet skäll till något riktigt obehagligt - för i sammansatt form betyder skällsord "nedsättande ord".
För att befria mig från skällsorden så letar jag mig vidare på samma sida i ordboken... ja... då ser jag ordet skämmas, vilket sannerligen är en följd av skället. Jag stänger igen min ordbok med en smäll.
Anne-Marie,
som imorgon ska skriva om hur man inte alls behöver skälla ut, skälla på utan värna mötet med den växande unge människan, med respekt och faktiskt skapa samarbetsmöjligheter istället för ... allt det andra tråkiga.
måste jag peta i ordet skäll och skälla.
Låt oss gå till ordboken - så här förklaras ordet skäll:
* Skäll - kan vara halvsur mjölk
* Skäll - kan vara ett högt läte (från exempelvis en hund)
* Skäll - kan vara en klingande liten klocka vars över del är stum och vars nedre del ljuder av vid anslag av kläpp (oj oj så tekniskt det förklarades, men trots det ser jag framför mig en liten skälla)
Med dessa tre ord förstår jag ordet skäll så här:
Den som skäller använder knappast huvudet (den stumma överdelen) och skäller med oförnuftet (undre delen som är frikopplats från huvudet) och det är oftast i högljudd form och det hela måste smaka som surmjölk för den som får sig en slev av detta skällande.
Det finns ett litet illustrerande av hur ordet skäll kan användas - här är min ordboks exempelmening " få skäll av mamma om jackan inte hänger på sin krok", vilket gör mig en aning konfunderad. Varför ska mamman skälla, varför inget pappaskäll exempel?
Skäll sätts också ihop med andra ord - SKÄLLSORD - vilket gör ordet skäll till något riktigt obehagligt - för i sammansatt form betyder skällsord "nedsättande ord".
För att befria mig från skällsorden så letar jag mig vidare på samma sida i ordboken... ja... då ser jag ordet skämmas, vilket sannerligen är en följd av skället. Jag stänger igen min ordbok med en smäll.
Anne-Marie,
som imorgon ska skriva om hur man inte alls behöver skälla ut, skälla på utan värna mötet med den växande unge människan, med respekt och faktiskt skapa samarbetsmöjligheter istället för ... allt det andra tråkiga.
VERBAL ABUSE
Mötte ett nytt begrepp, men inte ett nytt fenomen, idag.
Trots att det är muntligt så talas det oändligt lite om detta.
De verbala övergreppen mot barn.
Det är vuxenspråket som kommer ovanifrån och syftar till att värdera, bedöma och justera handlingar som barn utför.
Det är lydnadens språk. Vi kanske kallar det tillrättavisningar men då barn hör och upplever dem säger de att - vuxna skäller. Det upplevs som skäll och då är det skäll.
Detta att skälla ut.
Hur känner vi oss själva inför en utskällning? Vi vuxna?
Kan vara värdefullt att ta sig själv i örat - och lyssna hur och vad vi säger till våra barn.
Såväl därhemma som i klassrummet!
Anne-Marie
SKOLVÄRDEN
Skolvärden - värden i skolan.
Jag menar inte skolvärlden, utan de värden som omsluter skolan, finns i skolan, bärs av utbildningstankar.
Värde betyder många olika saker.
Värde i detta sammanhang kan betyda:
Företeelse som kan ha hög grad av (allmän) begärlighet eller nyttighet.
Om man lägger till ord bakom värde... får man en mängd andra värdeladdade ord som kan kopplas till skolan:
Värdeanalys - produktionstekniskt metod för analys av värden
Värdefull - vara mycket viktig - och det ska gälla för samtliga elever.
Värdegemenskap - det att dela uppfattningar som anses väsentliga. Känna till dem.
Värdehandlingar - jo ja - betygen är en slags värdehandling.
Värdelös - nej, nej och åter nej - värdelös har ett motord - värderik... mer av det!
Värdenihilism - diskussionen om värden, hurvida de gäller som sanna eller falska - diskussionerna!
Värdesätta - det som vi måste bli bättre på - värdesätta verksamheten och aktörerna i skolan.
Värdesäkra - om verksamhetens ska värdesäkras måste den vara värd att säkra.
Värdighet - att i skolan omslutas av värdighet. Att utanför skolan omslutas av värdighet.
Ja, nu har jag tänkt.
Mats ställde frågan.
http://lumaol.wordpress.com/
Anne-Marie
Jag menar inte skolvärlden, utan de värden som omsluter skolan, finns i skolan, bärs av utbildningstankar.
Värde betyder många olika saker.
Värde i detta sammanhang kan betyda:
Företeelse som kan ha hög grad av (allmän) begärlighet eller nyttighet.
Om man lägger till ord bakom värde... får man en mängd andra värdeladdade ord som kan kopplas till skolan:
Värdeanalys - produktionstekniskt metod för analys av värden
Värdefull - vara mycket viktig - och det ska gälla för samtliga elever.
Värdegemenskap - det att dela uppfattningar som anses väsentliga. Känna till dem.
Värdehandlingar - jo ja - betygen är en slags värdehandling.
Värdelös - nej, nej och åter nej - värdelös har ett motord - värderik... mer av det!
Värdenihilism - diskussionen om värden, hurvida de gäller som sanna eller falska - diskussionerna!
Värdesätta - det som vi måste bli bättre på - värdesätta verksamheten och aktörerna i skolan.
Värdesäkra - om verksamhetens ska värdesäkras måste den vara värd att säkra.
Värdighet - att i skolan omslutas av värdighet. Att utanför skolan omslutas av värdighet.
Ja, nu har jag tänkt.
Mats ställde frågan.
http://lumaol.wordpress.com/
Anne-Marie
SKOLVÄRLDEN
Märkligt begrepp - skolvärlden - måste peta i detta ord.
För mina tankar går till hela världen. Inte till den begränsade världen i skolan.
Vi säger ofta skolvärlden. Men vad menar vi med det?
I min tjocka ordbok finns inte ordet skolvärld. Däremot finns det oändliga andra ord som börjar med skol...
och det roligaste ordet jag fann - SKOLÄST - men det har ingenting med skolan att göra. Det har däremot SKOLMÄSTARAKTIG - och det är väl vad jag skulle kunna vara nu... eftersom jag är så petig med orden.
SKOL-MÄSTAR-AKTIG betyder mästrande och pedantisk.
Ur detta ord tycker jag vi stryker bort SKOL och behåller ordet MÄSTARAKTIG som gärna får betyda just mästrande och pedantisk.
Jahaja!
Nu har jag läst lite ur ordboken.
SKOLVÄRLDEN?
Låt oss vidga betydelsen.
Anne-Marie
KRON-VÄRK
Nytt ord:
Kron-Värk
kan betyda att man har ont om pengar!
Anne-Marie
Kron-Värk
kan betyda att man har ont om pengar!
Anne-Marie
TOMRUM
Tomrum. Vilket märkligt ord.
Det tomma på mitt fotografi är tomt därför att det finns en ram som har till syfte att rama in någonting.
Tomrummet syns därför att det finns något som kan förväntas.
Om det bara vore en stolpe skulle detta inte längre vara något tomrum.
Tomrum anger att något fattas.
Fattas inget finns inte något tomrum.
Om ordet tomrum går att läsa i min fantastiska ordbok:
tomt utrymme, mellanrum, lucka.
Och så får man en liten mening som ska hjälpa till att sätta in ordet i sitt sammanhang:
"naturen avskyr tomrum"
Det kändes som jag gick i mål.
Mitt fotografi och min text fick en förening i ordboksförklaringarna.
Anne-Marie
DITTEN o DATTEN
Vad är nu detta för uttryck?
Jag är lite förtjust i just detta.
Detta med ditten och datten.
Anne-Marie
Jag är lite förtjust i just detta.
Detta med ditten och datten.
Anne-Marie
HÖVLIGHET
Står i affären.
Väntar på att få betala.
Det mesta som betalas sker via kort.
Kort dras.
Men det är en aning magstarkt (fniss) att komma fram i kön,
knappt möta kassörskan blick,
se varorna blippas in i dator,
beredd med kortet i hand få kommentaren...
- Du kan dra!
Anne-Marie
Väntar på att få betala.
Det mesta som betalas sker via kort.
Kort dras.
Men det är en aning magstarkt (fniss) att komma fram i kön,
knappt möta kassörskan blick,
se varorna blippas in i dator,
beredd med kortet i hand få kommentaren...
- Du kan dra!
Anne-Marie
UNDERBARA ORD!
en framtidskula med Munchs vackra målning av sin stora kärlek återspeglad
Omslutande
Omtänkande
Omkringvarande
Omfångsberikande
Omfattande
Omtagande
Om...
Anne-Marie