VANKELMOD men oj...
...så bra det är att rätt begreppa orden.
Jag skrev det nyss i mitt inlägg. Thord, en trogen bloggbesökare satte ljus på ordet. Jag använde det bara för att jag tycker det är vackert... och någonstans lyser modet i ordet starkare än själva vanklet.
Men ok... rättelse här och nu.
Vankelmod... jag gör en ordbokspromenad så får vi se var vi hamnar.
Vank - betyder brist särskilt vad det gäller kroppslig eller andlig betydelse.
Vanka - betyder att gå lite oroligt fram och tillbaka. Det är väl en naturlig följd av den brist man har.
Brister brukar skapa någon slags rörelse tänker jag. Jag är godissugen. Jag har inget godis. Då går jag till kiosken (som för övrigt nästan inte längre finns, kiosken, känns barndomsminnelikt... ja ni ser hur långt borta jag är från ursprungets tanke om inlägget - vankelmod).
Vankas - ja men det är väl ändå positivt. Det vankas andra bullar. Nej.. det brukar inte vara goda bullar, men när någon säger - Nu vankas det något gott... då känns ordet positivt och helt rätt.
Men vankelmod - vankelmod - jag vill ju så gärna att det ska betyda något modigt, men lite vilset, men ändå mer modigt än vilset - och därmed har jag språkligt visat ordets rätta innebörd. Jag har varit obeslutsam och pekat hit och dit, mod och vilse... för ordet vankelmod betyder kort gott - oroskapande obeslutsamhet. Och om man lider av detta ständigt och återkommande måste man nog anses vara vankelmodig.
Ha ha,
lika konstigt är det sista ordet i ordboken kring vank fram till vankelmod.
Jag hittar ordet wankelmotor - som absolut måste vara hämtat från Tyskland eller något liknande - för jag betonar det genast med lekfull tysk accent (man får leka med ord och uttal) och en sådan motor - tja den verkar också gå fram och tillbaka för den roterar och är en slags förbränningsmotor.
Jahaja!
Det är att förbränna några kalorier när man vankar omkring och väntar på att vankelmodet ska gå över.
Alltid något.
Anne-Marie,
som skänker hela inlägget till Thord.
Jag skrev det nyss i mitt inlägg. Thord, en trogen bloggbesökare satte ljus på ordet. Jag använde det bara för att jag tycker det är vackert... och någonstans lyser modet i ordet starkare än själva vanklet.
Men ok... rättelse här och nu.
Vankelmod... jag gör en ordbokspromenad så får vi se var vi hamnar.
Vank - betyder brist särskilt vad det gäller kroppslig eller andlig betydelse.
Vanka - betyder att gå lite oroligt fram och tillbaka. Det är väl en naturlig följd av den brist man har.
Brister brukar skapa någon slags rörelse tänker jag. Jag är godissugen. Jag har inget godis. Då går jag till kiosken (som för övrigt nästan inte längre finns, kiosken, känns barndomsminnelikt... ja ni ser hur långt borta jag är från ursprungets tanke om inlägget - vankelmod).
Vankas - ja men det är väl ändå positivt. Det vankas andra bullar. Nej.. det brukar inte vara goda bullar, men när någon säger - Nu vankas det något gott... då känns ordet positivt och helt rätt.
Men vankelmod - vankelmod - jag vill ju så gärna att det ska betyda något modigt, men lite vilset, men ändå mer modigt än vilset - och därmed har jag språkligt visat ordets rätta innebörd. Jag har varit obeslutsam och pekat hit och dit, mod och vilse... för ordet vankelmod betyder kort gott - oroskapande obeslutsamhet. Och om man lider av detta ständigt och återkommande måste man nog anses vara vankelmodig.
Ha ha,
lika konstigt är det sista ordet i ordboken kring vank fram till vankelmod.
Jag hittar ordet wankelmotor - som absolut måste vara hämtat från Tyskland eller något liknande - för jag betonar det genast med lekfull tysk accent (man får leka med ord och uttal) och en sådan motor - tja den verkar också gå fram och tillbaka för den roterar och är en slags förbränningsmotor.
Jahaja!
Det är att förbränna några kalorier när man vankar omkring och väntar på att vankelmodet ska gå över.
Alltid något.
Anne-Marie,
som skänker hela inlägget till Thord.
Kommentarer
Postat av: thord wiman
Tack snälla du - och jo, jag har stråk av detta över min person men tror att vankelmod, vemod, klenmod och andra omodsord bara är embryon ur vilket det genomblödande livsmodet vecklar ut sin starkaste, skönaste blomma - ja, kanske allas våra liv blott är embryon till något större...
Jag tycker "vankelmod" betyder så mycket mer än vad ordboken erbjuder - ett flexibelt ord med många nyanser. Ord är ibland som en del människor - verkar inte riktigt höra hemma någonstans.
Nja...måste vara uttrycket som så ofta ersätter ordet vankelmod, dess diminutiva form.
Tänkte jag mig... lite modest bara...
En inte vankelmodig men godmodig hälsning och tillönskan om gott skolslut!
Trackback