KIWIFÅGLARNA...
MED ANNAT ÄGG
Anne-Marie
KIWI-FÅGLARNA!
ELEVENS RÄTT ATT UT-TALA
Varje elev har rätt att uttala sin tanke, sitt svar trots att detta kan förefalla som en upprepning. Det är BARA upprepning för läraren, inte för eleven. Om vi slutar samtalet då ett rätt svar presenteras förlorar många i
klassrummet rätten att ut-tala.
Visst hör vi lärare
- åh men det tänkte ju jag säga...och så blir eleven besviken på att någon annan sa just det som
eleven tänkte på.
Jag brukar låta mina elever säga sitt svar - trots att någon annan tidigare sagt det - den rätten
handlar om att få lära sig. Att ut-tala betyder också att få möjlighet att skapa en tanke. Om vi vill tänka teoretiskt
så kan vi knyta an detta resonemang till Lev Vygotskij - språket och tanken är så nära förknippade med vartannat-
men att uttala, säga, göra muntligt är en aktivitet som leder till tanke. Så låt eleverna uttala. Ofta. Mycket.
Istället för att falla ihop som en punkterad ballong över bänken - Åh det tänkte ju jag säga... för att sedan kämpa
med besvikelsen, orättvisan och självförtroendet - som tar tid från det aktiva lärandet....
Jag tänker alltså har jag talat!
tänker Anne-Marie
VARFÖR LÄR VI OSS?
I Kiwimetoden skrev jag detta (så nu citerar jag för första gången mig själv):
Varför lär vi oss?
Vi har en egen inre drivkraft: JAG VILL SEGLA
Vi har ett behov av specifik kunskap: JAG MÅSTE TA SKEPPAREXAMEN
Vi lär för att kunna ingå i en gemenskap med andra: JAG FÖRSTÅR INTE DEN SPRÅKLIGA JARGONGEN PÅ BRYGGAN MEN JAG LYSSNAR OCH HÄRMAR; JU MER JAG HÖR OCH TALAR SJÄLV DESTO BÄTTRE INTEGRERAS ORD OCH BEGREPP. TILL SLUT FÖRSTÅR JAG DEM.
Det nya utmanar: ALLT ÄR NYTT. JAG TITTAR MIG OM FÖR ATT SE HUR ANDRA GÖR. DE STÅR MODELL FÖR DEN KUNSKAP JAG BEHÖVER OCH VILL ERÖVRA.
Graden av angelägenheten är hög: DET HÄR ÄR VIKTIGT FÖR MIG. JAG BEHÖVER KUNNA NAVIGERA FÖR ATT FÖRVERKLIGA MIN DRÖM OM ATT SEGLA. DET ÄR EN UTMANING.
VI behöver ett mål: JAG VILL SEGLA UT PÅ DE STORA HAVEN. DET ÄR MITT MÅL:
Vi lär för vi är intresserade. Vi lär om vi får ta del av, får se och utmanas i det vi redan förstår litegrann. Det vi tar del av är upplevs som viktigt och angeläget. Vi lär om vi känner att de berör oss, att vi förstår, att vi har en utmaning i det som kommer. Nyfikenhet. När vi inte tänker på att vi lär oss är vi i själva lärandet. Det är en väldigt viktigt att få
erfara lärandet. I skolan.
Anne-Marie
Litteratur: Kiwimetoden, Bonniers 2006
KIWI - ETT VÄLKOMNANDE KLASSRUMSKLIMAT
Kiwimetoden har för mig som undervisande lärare betytt oändligt mycket för det goda klassrumsklimatet. Jag har funnit att Kiwi främjar samarbete och ansvarstagande hos mina elever. I mina vägledda undervisningsgrupper bryts de sociala strukturerna ständigt upp och förnyas vilket gör att mina elever självständigt samarbetar med många fler i klassen. I den vägledda gruppen runtomkring mig så stillnar sig den högljudde och den blyge vågar tala och göra sig synlig. Allt detta i en undervisning som främjar och bejakar lärande och utvecklar förståelse för text och uppmuntrar reflekterande skrivande elever.
Så står hon där. Dagen efter upprop i årskurs 5. En ny elev. Pirret i magen är påtagligt men hon avvisar pappans närvaro, detta ska hon klara av själv. Hon ställer sig sist i det led av alla de nya eleverna i den nya klassen. Det är en ny dag, en ny skola, nya elever, en ny fröken, en ny ordning, ja, allt är nytt. Jag är hennes nya fröken. Det är lite pirr i mig också. Jag vet ju inget om min nya elev. Nu och här ska vi alla mötas - här och nu - för att fortsätta tillsammans.
Jag är en Kiwilärare. Det betyder att jag tillsammans med mina elever har en annan organisation. Denna flicka är min tredje elev som kommer till klassen som ny. Det har gått märkligt fort att komma in i klassen för de två tidigare eleverna. Men det är denna elev som får mig att förstå varför.
Efter introduktion och presentation av oss och hur det fungerar inne i vårt klassrum hinner jag inte fram till den nya eleven. Hon följer med två elever som säger
- Kom, vi ska berätta för dig hur du ska göra här inne, och jag hör ord som - fråga tre-
- du får gå omkring och lära av dina kompisar - Du kommer få sitta med fröken runt det där bordet där borta.
Jag låter dem vara. Att få komma ny är att bli inbjuden till. Detta inbjudande kan jag som lärare modella men det är eleverna som ska förvalta och utveckla. Här kan jag låta dem vara. När det ringer ut har hon redan tre kamrater som hon skyndar ut tillsammans med. Jag ser dem på skolgården. Kontakten är etablerad.
Anne-Marie
KIWIMETODEN - MANHATTAN NEW SCHOOL - CLASSROOM-MANAGEMENT
Inga elever. Men en miljö för dem att växa, verka, lära och samspela i. När jag såg ut över
klassrummen i Manhattan New School, NY, kände jag lust att arbeta och motivation att lära.
Jag kunde iscensätta min egen undervisning. Här är organisationen densamma som i Kiwi -
Klassrumsorganisation, läranderelationer, medvetenhet kring stoff, gemensam läsning,
vägledd undervisning. Denna organisation var genomförd genom hela skolan och skolgången.
När jag besökt alla klassrum insåg jag att jag kunde genomföra lektioner i samtliga klasser.
Organisationen tryggade mig. Jag kan kliva in och undervisa vägledda grupper, hålla en bildpromenad ur en storbok och bedriva en individuell undervisning. Det jag nu gör i mitt svenska klassrum kan jag
också göra i ett amerikanskt, nya zeeländskt. Det var en tryggande känsla och en vilande utmaning.
Tänk om... jag skulle!
Hur är det möjligt?
Den röda tråden är organisation för lärandet. Den skapar trygghet. Den skapar rutiner, Den skapar
en gemensam grundsyn. Det gör det mycket spännande att vara lärare. Läraren är mitt i den
lärande processen. Miljön skapar förutsättningar för det. Detta påverkar, berör och angår också
eleverna. De lever i sin lärandemiljö.
Jag återkommer.
Anne-Marie
Kiwimetoden - Gemensam Läsning - om samtalet som grund...
Citat:
"samtalets betydelse för en kommunikativ kompetens och en kollektiv viljebildning"
Källa:
Jurgen Habermas tanke återfinns i Göran Lindes bok - Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori, Studentlitteratur 2006
Jag tänker:
Meningen jag citerar är ryckt ur sitt sammanhang. Men jag får en mängd tankar. Min tanke går från det individuella till det kollektiva, från att vara tyst tänkare till att spontant yttra, från lösryckt prat till fokuserade samtal där läraren tydliggör kring vad vi tillsammans öppet kan tänka kring. Varje individ får tänka högt, samtala med, gå in i dialog med stoff och andra, utveckla sitt tänkande i gemenskap. Detta att vara en aktiv lärande individ skapar kollektiv viljebildning. Vi vill tillsammans. Vi gör något tillsammans där var och en bidrar. Detta påverkar. Det individuella blir kollektivt, det kollektiva blir individuellt.
Jag har fått en mening som åskådliggör Gemensam Läsning. Eleverna har ett tydligt fokus i den text som utgör lärarens undervisning. Läraren inbjuder till samtal genom att medvetet ställa öppna frågor. Frågorna väcker undran, tankar och aktiverar förförståelse. Eleverna blir aktiva. De uttrycker sig spontant, de är med, de funderar, lyssnar och uttrycker sina tankegångar. Denna aktivitet grundar sig det individuella mötet med undervisningens fokus och genererar kollektivt lärande i det utvecklande samtalet.
Gemensam Läsning betyder aktivitet med det jag tänker själv och hur jag tänker när jag lyssnar till alla de andra.
Som lärare hör jag hur eleverna spontant uttrycker sig, hur de förstår och vad som finns att problematisera, utmana och fortsätta att diskutera. Samtalen utvecklar också mitt yrke.
Alla dessa samtal, all gemensam läsning, har inneburit att eleverna uttrycker sig, lär av varandra, och i detta skapas en gemensam vilja. Denna gemensamma vilja skapar delaktighet. Eleverna är med. Förutsättningarna för lärandet är optimalt. Ï den processen utvecklas såväl individ som kollektiv.
Anne-Marie
Begreppsförklaring:
GEMENSAM LÄSNING
Gemensam läsning är ett av de bärande inslagen i Kiwiundervisningen. Denna undervisningsform bedrivs i helklass. Storboken kan vara underlag - men annan text, olika ämnen - utgör det samlade fokus som läraren åskådliggör. Texten är inte tidigare känd av eleverna. Den är ny, undervisningen är ny. Detta bidrar till en positiv förväntan hos eleverna. Gemensam Läsning innebär bildpromenad, där eleverna genom bilden föder boken med ord, och skapar i sin form ett stort utrymme för elevernas aktiva frågor, spontana förförståelse, tankar och funderingar. Läraren är texten och bildens mellanled och inbjuder med öppna frågor. Det finns inget rätt eller fel.
Undervisningen kan ses som en didaktisk modell - vilket betyder att den är genomförbar i alla skolans årskurser och i samtliga skolans ämnen.
STORboken genererar aktivitet
Skiss från min klass.Storboken - den gemensamma läsningen - genererar aktivitet!
Den aktiviteten kommer från eleverna. Ur undervisningens fokus.
Läraren är bokens, textens och bildens mellanled.
Detta lärande berikar alla inblandade. Läraren får syn på eleverna,
eleverna får höra andra elever, gensvaret på boken stort.
Oavsett ålder.
Oavsett årskurs.
Oavsett skola.
Anne-Marie
Manhattan New School
Jag har fått förmånen att resa till denna skola i New York.
Jag ska tillsammans med andra svenska lärare och lärarutbildare
titta på hur eleverna utvecklar sin skrivande förmåga i nära samspel
med lärare. Jag vill gärna skapa ett forum för diskussioner kring skrivandet,
hur vi lärare gör och hur vi kan utveckla elevernas skrivande?
Välkomna att skriva!
Anne-Marie
Kiwimetoden - en didaktisk modell
Jag fick denna beskrivning av Kiwimetoden - en didaktisk modell - och jag fann den mycket beskrivande.
Didaktisk betyder undervisande, pedagogisk och modell kan översättas med förebild. Det blev stora ord om man
väljer att sätta samman dem till en pedagogisk förebild. Kiwimetoden handlar om så mycket mer än bara läsundervisning. Det är ett helhetstänkande kring individ, lärande, lärare och meningsfullt stoff.
Vad Kiwimetoden inte är - det är inte en helordsmetod.
Att lära sig läsa betyder att omsluta elevens alla strategier för att lyckas med läsningen. Det betyder att samtliga strategier utvecklas.
Ja, det var några tankar om Kiwimetoden. Som didaktisk modell!
Anne-Marie
Kiwimetoden och En vinnande undervisningsform
Läraren antar fokus på stoff och den samlade gruppen.Läraren väljer ett undervisande fokus, en text, som inte tidigare är känd för eleverna. I denna undervisningsform ställer läraren öppna frågor som skapar möjligheter för eleverna att bidra med spontana tankar, visa på föreställningar om och synliggöra förförståelsen. Dessa öppna frågor hjälper eleverna att problematisera text utifrån egen förståelse samt att vidga kunskapen om textens budskap och underliggande betydelse. Läraren har förberett sin undervisning och vet vad att problematisera men har ett lyhört öra till de tankegångar som eleverna har. Den förförståelse eleverna visar ska utmanas, och skapa nya infallsvinklar och utveckla elevens strategier att ta sig an text.
Den vägledda undervisningen har många vinster:
1) En nära lärande undervisningsform där eleverna upplever att de är med och påverkar sitt lärande och
sitt förhållningssätt till text och bild.
2) Bryter upp sociala strukturer i klassrummet då läraren skapar möjligheter till dialog mellan klasskamrater i ett nära samspel. Detta främjar det goda klassrumsklimatet.
3) Läraren får syn på kunskaper som eleverna utvecklar kollektivt, men kan också inom denna form utveckla det individuella lärandet då eleverna visar upp olika behov och vilja till lärande utmaningar.
4) Undervisande fokus - den text - lärare och elever processar - är en modell för hur man kan göra då man läser, och hur man tar stöd i illustrationer - vilket gör det möjligt för eleven att senare självständigt förhålla sig till text på detta sätt.
5) Läraren utvecklar sin förmåga att ställa öppna frågor.
6) Den vägledda undervisningen bidrar till större elevansvar och elevinflytande för samtliga i klassrummet.
7) Fråga tre - att fråga tre kamrater innan man frågar sin lärare - bidrar till att läraren får tid att undervisa i flera
konstellationer, vilket maximerar undervisningsmöjligheterna.
Den vägledda undervisningen är överförbar till samtliga årskurser och till samtliga ämnen. Den kräver en annan organisation av undervisning, tilltro till elevernas vilja att lära, och en medveten tanke kring klassrumsorganisation - den tanken jag skulle vilja kalla den röda tråden!
Ni som prövar och utvecklar skriv gärna gensvar!
Ni som undrar - har frågor - varmt välkomna!
Anne-Marie
.
Välkomna till tankar om Kiwimetoden
Kiwimetoden handlar om lärandeprocesser, läsförståelse, det vidgade textbegreppet, hur man lär sig, vilka strategier man använder sig av, hur lärandet utvecklas och utmanas. Kiwimetoden berör språkets alla aspekter - det muntliga, det lästa och det skrivna. Kiwimetoden handlar om att utveckla från att lära sig läsa till att bli en kritisk och reflekterande läsare. Vilket jag anser är skolans absolut viktigaste uppdrag.
Under denna sida kommer jag att tänka Kiwi, utveckla Kiwi, utmana Kiwi och välkomnar dig som är intresserad att fråga, diskutera och föra dina tankegångar kring Kiwimetoden. Den utvecklar oss alla.
Välkomna in!
Anne-Marie