PRESSAT värre!
Jag har pressat in ett möte denna morgon.
Ska delta i skolforums pressfrukost.
Ingen press på de som talar.
Men press som lyssnar och pressar ned ord i pappersmassan.
Tidningsreportrar kommer tryckpressa ord och tankar.
Jag är inpressad i pressrummet denna morgon,
De serverar pressad apelsindricka, pressad skinka, pressgurka, och esPRESSo.
Jag är inte pressad själv, men sätter kanske press på någon.
Jag ska pressa in ett inlägg här.
Anne-Marie,
som bara har lekt med orden, men jag är där, och jag lovar skriva något litet eller något stort.
MUSEUM - LURA ÖGAT
Nationalmuseum har utställningen - LURA ÖGAT! där konsten är märkligt förrädisk. Konstverk från 1600-talet är så levande att man tror att man kan räcka fram handen och ta ett föremål ur bilden. Utställningen är full av människor. Jag går med min kamera och får inte fotografera. Men jag tittar på konsten, ser på människornas ivriga glädjeögon när de betraktar och låter sig föras med och in i lurendrejeriet. Så går vi alla på ett led i en trång passage där små rum visar upp märkliga saker... folk skrattar... och så plötsligt står vi framför en spegel. Vi ser den inte utan tror att vi tittar in i ett annat rum. Spegeln lurade oss. Vi såg oss själva utan att se oss... vi såg bara rummets fortsättning och människorna som var i det...Så känner vi plötsligt igen oss... ser oss själva... och blir förvånade.
Anne-Marie,
som därefter log mot några verkliga människor som såg ut som om de vore klippta ur en tavla. Och jag tror jag såg in i ett riktigt svart hål - eller eventuellt en platt yta som absorberar allt, min blick, mina ord...men så såg jag att det var en utbuktning istället för en konkav yta - men ett svart slags hål för total försvinnande.., läskig upplevelse.
Anne-Marie,
som därefter log mot några verkliga människor som såg ut som om de vore klippta ur en tavla. Och jag tror jag såg in i ett riktigt svart hål - eller eventuellt en platt yta som absorberar allt, min blick, mina ord...men så såg jag att det var en utbuktning istället för en konkav yta - men ett svart slags hål för total försvinnande.., läskig upplevelse.
FRAMTIDENS SKOLA
Skoldebatt på TV ikväll. Jan Björklund talar om svensk skola och problemen i den. Jag längtar efter samtalet om skolan där man tydligt ser framåt. Vilken skola har vi om tre år? Vad behöver barn lära sig om tre år? Hur ser samhället ut om tre år? Detta problemsökeri - tänk att lyfta fram något bra, stärka skolan. Om det nu är två miljoner människor som är knutna till svensk skola på något sätt så är det ganska kränkande att tala i dåtid och inte i framtid.
Om några år... då kommer denna lilla unge till skolan. Det är knappt fyra år dit. Jag vill se framåt!
Anne-Marie
Om några år... då kommer denna lilla unge till skolan. Det är knappt fyra år dit. Jag vill se framåt!
Anne-Marie
DEBATT PÅ SKOLFORUM - pressmeddelande
Årets debattämnen på Skolforum: makt, betyg och lärarutbildning
På årets upplaga av Skolforum debatterar bland andra utbildningsminister Jan Björklund och de två lärarfackens ordföranden under rubriken ”Vem har makten över skolan?”. I debatten medverkar också företrädare för skolledarna och för de svenska läromedelsproducenterna. Betygsfrågan och lärarutbildningen står i fokus för andra programpunkter på Skolforums stora debattscen.
På Skolforums första stora debatt diskuteras vem som har makten över den svenska skolan och hur resurserna till skolan påverkas av finanskris och vikande konjunktur. I panelen under måndagens debatt finns utbildningsministern och företrädare för lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer samt för de svenska läromedelsproducenterna.
– Halvvägs in i mandatperioden har regeringen hunnit sjösätta flera reformer på skolans område. Debatten med utbildningsminister Jan Björklund blir ett viktigt tillfälle för diskussion, säger Sirpa Wahlberg Borgström, vd för Skolforum.
Tisdagens debatt tar upp betygens värde och funktion. Från och med den här terminen ska samtliga elever från årskurs 1 få skriftliga omdömen – omdömen som också får vara betygsliknande. Hur påverkar det elevernas motivation och utveckling? I panelen finns forskare, lärare, politiker och elevföreträdare.
På onsdagen diskuteras varför lärarutbildningen inte har fungerat och hur den borde reformeras. Företrädare för den nyinrättade Skolinspektionen, Liber, Stockholms universitet, Malmö högskola och Sveriges Förenade Studentkårer deltar.
– Samtliga årets debattämnen är högaktuella och sätter fokus på frågor som är viktiga för skolans utveckling. Ämnena berör såväl elever som lärare och skolledare, säger Sirpa Wahlberg Borgström.
Journalister hälsas välkomna!
Se hela programmet för debattscenen här.
Tider:
Måndag 27 oktober kl 14.00: Vem har makten över skolan?
Tisdag 28 oktober kl 14.00: Betyg och bedömning – för vem?
Onsdag 29 oktober kl 14.00: Vad behöver lärare i sin utbildning?
Plats:
Samtliga debatter äger rum på Debattscenen, Skolforum, Stockholmsmässan.
Jag sitter med i debatten på tisdagen. Välkomna om ni är där!
Anne-Marie
MILLENIUMBRON VID TATE
Nästan som om framtiden gick att gå på. Så upplevde jag promenaden över denna bro. Floden med mörkbrunt statsvatten syntes obrukbart under mig. Himlen grå och vattenrik. En bro byggd för att människorna med egna krafter ska ta sig över. Horistontens husfasader framtidsritade. En milleniumbro! Bron som åskådliggör något mer än bara detta att vara bro. Utsikten varifrån jag tar detta fotografi synliggör ingen natur. Jag ser inga träd, inga växter. Det som syns är det som människorna låtit växa upp. Det är både vackert och en aning skrämmande. Intill mig hör jag människor tala om vad de ser. De talar om människan då de blickar ut. Människan. Ja - det finns all anledning att göra det! tänker jag. Då jag börjar min vandring över till andra sidan saknar jag paraply. Regnet är träffsäkert. På andra sidan har vattnet trängt igenom mina kläder.
Anne-Marie,
som på dagen för två veckor sedan såg framtiden an! Jag var på väg HEM efter föreläsningar vid Svenska Skolan i London.
Anne-Marie,
som på dagen för två veckor sedan såg framtiden an! Jag var på väg HEM efter föreläsningar vid Svenska Skolan i London.
IDEAS OUT THERE
ESTONIA dagsaktuell
Estonia.
Ja, där ligger min mamma.
Det råder gravfrid där.
Forskarna vill dyka igen,
Inget jag vill!
Så zoomar Rapport över minnesstenen på Djurgården.
Min mammas namn syns tydligt.
Olyckan dagsaktuell.
Anne-Marie
FÖRSTA ÅRLIGA KONFERENSEN
Ser fram emot dessa tre dagar -
Pedagogisk bedömning i samverkan mellan forskning och utbildning.
Det är den första årliga konferensen. Konferensens syfte är att övergripande och ska bidra till att stärka svensk och nordisk kunskapsutveckling inom området. Tema är - prov, utmaningar, validitet, bedömningar i klassrummet, bedömningar i högre utbildningar.
Jag har ju min bok i åtanke... och mitt uppdrag från Huddinge kommun ... det blir att anteckna, fundera, tänka, bidra, tala, tycka, fråga, tänka, skriva, anteckna... kort sagt ... vara öppen... och inse skolans framtida uppdrag. Den att ge skriftliga omdömen.
Anne-Marie
Pedagogisk bedömning i samverkan mellan forskning och utbildning.
Det är den första årliga konferensen. Konferensens syfte är att övergripande och ska bidra till att stärka svensk och nordisk kunskapsutveckling inom området. Tema är - prov, utmaningar, validitet, bedömningar i klassrummet, bedömningar i högre utbildningar.
Jag har ju min bok i åtanke... och mitt uppdrag från Huddinge kommun ... det blir att anteckna, fundera, tänka, bidra, tala, tycka, fråga, tänka, skriva, anteckna... kort sagt ... vara öppen... och inse skolans framtida uppdrag. Den att ge skriftliga omdömen.
Anne-Marie
PITTSTIM svar på FITTSTIM
Nu kommer det manliga gensvaret på boken Fittstim! DN har idag intervjuat skrivande bidragande män och det är en synnerligen angenäm läsning. Jag ska köpa boken. Jag ska köpa böckerna!
Anne-Marie
Anne-Marie
BOK&BIBLIOTEKSMÄSSAN
Taxichauffören som kör mig till hotellet talar läsning.
Han är stolt över alla bokmänniskor som besöker hans stad.
Göteborg är en bokstad för några dagar.
Taxichauffören talar om hur han kommer hem från arbetet.
Tar ett kallt glas mjölk, en hårdmacka med ost så slår han sig ned i fotöljen.
Läser en timme eller två.
Det är gött att höra!
Anne-Marie
FÅNGA UPP TIDIGT
Jag är överens om att vi tidigt ska stötta, hjälpa och inkludera elever som inte klarar av att läsa och förstå de texter som krävs av skolan. Jag har fått ta emot alldeles för många elever som sent i sin skolgång får åtgärdsprogram där läsningen och textförståelse är det stora problemet.
Skolan är textburen. Alla ämnen omsluts av skrivna ord. Det är en uppmaning och en utmaning att som lärare ge orden kött och blod, skapa läsning i ett kollektivt sammanhang, högläsa så många texter som möjligt, i alla ämnen. Vi är skyldiga våra elever att ha kunskap om hur deras läsning utvecklas och vilka svårigheter de kan befinna sig i. Jag vill inte att eleven blir bärare av sitt problem utan att skolan ska verka för möjligheten. Inte stigmat. Skolan är en plats som ska omsluta eleven. Det betyder att undervisningen ska ha många infallsvinklar och verka för att vidga möjligheterna för eleven att lyckas.
Jag har också den erfarenheten att då eleverna får uttrycka vad de vill lära sig - så uttrycker de oftast - att kunna läsa, att kunna läsa bättre. Där är vårt uppdrag. Möta upp elevens vilja att lära. Det är inte värdigt att gå i skolan och uppleva sig utesluten ur den.
Här är textprov ur en matematikbok i årskurs nio.
Anne-Marie
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=830927
UPPROP - MÅL I SIKTE - PISA 2009
Skolan är mål- och resultatstyrd.
Jag tänkte - varför inte sträva mot målet att skapa ett bättre resultat i nästa PISA 2009? Att göra PISA till ett mål i sig?
Vi kunde börja imorgon:
1) Varje lärare högläser och levandegör dagligen texter för eleverna. Tänk att diskutera texten i matematiken, inte lösa uppgiften, bara läsa den. Naturvetenskapliga texter sammanlänkas med skönlitterära.
UR MATEMATIK ÅRSKURS NIO - BONNIER UTBILDNING
2) Eleverna får noggranna läsanalyser utförda av sin lärare som noggrant undersöker varje elevs läsförmåga och hur att utveckla lässtrategier, genreförståelse och skapa lärande utmaningar inom varje elevs utvecklingszon. Detta gäller för samtliga ämnen i skolan.
3) Varje elev får kontinuerliga individuella samtal kring läsförmåga och vad att utveckla vid nästa textläsning.
4) Eleverna får dagligen läsa skönlitteratur.
5) Varje ämne är textburet. Varje undervisning ska därför handla om hur vi förstår språket. Varje ämne har en språklig genomgång. Hur förstår vi matematiktalet? Hur läser vi tal och årtal? Hur läser elever naturvetendkapliga texter?
6) Språket är hela skolans angelägenhet och samtliga inom skolans värld är medvetna om sitt ansvar som språklig modell och verkar för medvetna språkliga möten med elever.
7) Äldre elever ansvarar för språkbruk gentimot de yngre eleverna.
8) Lärarna får tid att samtala och diskutera pedagogik och läsfrämjande insatser.
9) Elever och föräldrar delges mål att sträva mot - exempelvis - att samtliga skolor kämpar för att nationellt förändra vår läsposition i PISA.
10) Elevernas läsförmåga undersöks och dokumenteras i samtliga ämnen.
11) Alla som arbetar inom skolan synliggör sitt egna läsande och visar nyfikenhet för elevernas läsning och för de textmöten eleverna gör.
12) Resursfördelning riktas mot de som behöver stöd.
13) Böcker ska synas och finnas tillgängliga för alla elever.
14) Skolan stöttar föräldrarna att samtala mer, läsa mer själva, högläsa oftare för sina barn och tonåringar.
15) Texter appliceras på samtliga väggar, toaletter kläs med texter, överallt där man kan läsa ska en berättelse sättas upp.
16) Läsning är roligt och den bästa läsupplevelsen är den kollektiva gemensamma. Så läsningen ska omslutas med muntlighet och berättande.
17) Lärarna utvecklar ett positivt förhållningssätt till litteratur i undervisningen.
18) Dokumentering och uppföljning. På alla plan.
Det var bara en tanke. Jag tror mina elever. Vi kommer ta oss hur långt som helst.
Anne-Marie,
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=830536
Jag tänkte - varför inte sträva mot målet att skapa ett bättre resultat i nästa PISA 2009? Att göra PISA till ett mål i sig?
Vi kunde börja imorgon:
1) Varje lärare högläser och levandegör dagligen texter för eleverna. Tänk att diskutera texten i matematiken, inte lösa uppgiften, bara läsa den. Naturvetenskapliga texter sammanlänkas med skönlitterära.
UR MATEMATIK ÅRSKURS NIO - BONNIER UTBILDNING
2) Eleverna får noggranna läsanalyser utförda av sin lärare som noggrant undersöker varje elevs läsförmåga och hur att utveckla lässtrategier, genreförståelse och skapa lärande utmaningar inom varje elevs utvecklingszon. Detta gäller för samtliga ämnen i skolan.
3) Varje elev får kontinuerliga individuella samtal kring läsförmåga och vad att utveckla vid nästa textläsning.
4) Eleverna får dagligen läsa skönlitteratur.
5) Varje ämne är textburet. Varje undervisning ska därför handla om hur vi förstår språket. Varje ämne har en språklig genomgång. Hur förstår vi matematiktalet? Hur läser vi tal och årtal? Hur läser elever naturvetendkapliga texter?
6) Språket är hela skolans angelägenhet och samtliga inom skolans värld är medvetna om sitt ansvar som språklig modell och verkar för medvetna språkliga möten med elever.
7) Äldre elever ansvarar för språkbruk gentimot de yngre eleverna.
8) Lärarna får tid att samtala och diskutera pedagogik och läsfrämjande insatser.
9) Elever och föräldrar delges mål att sträva mot - exempelvis - att samtliga skolor kämpar för att nationellt förändra vår läsposition i PISA.
10) Elevernas läsförmåga undersöks och dokumenteras i samtliga ämnen.
11) Alla som arbetar inom skolan synliggör sitt egna läsande och visar nyfikenhet för elevernas läsning och för de textmöten eleverna gör.
12) Resursfördelning riktas mot de som behöver stöd.
13) Böcker ska synas och finnas tillgängliga för alla elever.
14) Skolan stöttar föräldrarna att samtala mer, läsa mer själva, högläsa oftare för sina barn och tonåringar.
15) Texter appliceras på samtliga väggar, toaletter kläs med texter, överallt där man kan läsa ska en berättelse sättas upp.
16) Läsning är roligt och den bästa läsupplevelsen är den kollektiva gemensamma. Så läsningen ska omslutas med muntlighet och berättande.
17) Lärarna utvecklar ett positivt förhållningssätt till litteratur i undervisningen.
18) Dokumentering och uppföljning. På alla plan.
Det var bara en tanke. Jag tror mina elever. Vi kommer ta oss hur långt som helst.
Anne-Marie,
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=830536
FINGERTOPPSKUNSKAP
Kunskapen sitter numera i fingertopparna - Youtube och Google.
Anne-Marie
BÄSTE HERR BJÖRKLUND
Vi känner inte igen oss i din beskrivning av skolan.
Men vi vet vårt uppdrag i den.
Vi känner inte igen oss i din svartmålning.
Men vi vet att nyanserna finns i färgskalan.
Vi känner inte igen oss i den oordning du beskriver.
Men vi vet att en del elever skriker efter fler vuxna att stångas mot, följa intill och lära utav.
Vi känner inte igen oss i vandaliseringen när vi är i skolan,
men vet att den förekommer då vi inte är där.
Vi känner inte igen oss ... utan tror att det är skolan intill som har problem...
Därför Herr Björklund så protesterar lärare.
Anne-Marie Körling
Men vi vet vårt uppdrag i den.
Vi känner inte igen oss i din svartmålning.
Men vi vet att nyanserna finns i färgskalan.
Vi känner inte igen oss i den oordning du beskriver.
Men vi vet att en del elever skriker efter fler vuxna att stångas mot, följa intill och lära utav.
Vi känner inte igen oss i vandaliseringen när vi är i skolan,
men vet att den förekommer då vi inte är där.
Vi känner inte igen oss ... utan tror att det är skolan intill som har problem...
Därför Herr Björklund så protesterar lärare.
Anne-Marie Körling
SKOLPOLITIKEN vs SKOLMÄNNISKAN
Jag tycker det är svårt med skolpolitik. Jag tycker om det som verkar gott för oss som är där i skolan. Jag tummar inte på mina elevers rättigheter att få utveckla sina kunskaper, bli sedda och lära sig att en människa intill har känslor, funderingar och tankar som kan skilja sig helt från det man själv tycker. Jag är noggrann med att följa mina elevers lärande utveckling och vill att de själva ska se den. Jag funderar mycket på hur vi i skolan ska handskas med elevers behov, de djupt grundläggande behov som handlar om att bli sedd, om att få uppleva vuxenvärlden i oss vuxna och att få utbilda sig för de krav som framtiden ställer på dem, ja oss, och det redan idag.
Jag är ingen politisk person, jag är en skolmänniska mitt i skolan, bland elever och kollegor, jag lyssnar och tänker, ser och förvaltar. De flesta år i skolan har handlat om, för min del, att försvara skolan. Jag har upplevt att jag har behövt försvara den.
Jag är visionär. Det gör mig till en toka ibland, en klok person andra gånger, en försvarare och en stigfinnare. Ibland en vilsepromenerare. Jag har rätt ibland, fel andra gånger, men jag vill pröva för att hitta nya vägar och kanske andra vägar. Jag vill utveckla mitt ledarskap, min lärarroll och jag vill pröva hur långt jag kan utveckla undervisning och utmana mina elever i lärande. Jag vill framja samspel, samspel mellan elever och mellan lärare. Jag ser lärande i det globala sammanhanget och för den framtiden som inte alls är så framtida.
Det var nog först då jag besökte skolorna i Nya Zeeland som jag förstod var läraryrket innebar. Där talar man om lärarens rätt att undervisa - och elevens rätt att lära. En fråga som dagligen diskuterades på den skola jag fick min utbildning. Det är kring den frågan skolan diskuteras. Lärarens måste förvalta sitt ledarskap, ett tydligt sådant, läraren ska modella sin undervisning, och eleverna ska få lära sig utifrån en tydlig modell, där läraren åskådliggör mål och vägar att gå för att nå mål, strategier för lärande, och har ett tydligt fokus för undervisningen, men där elevens lärande rättigheter handlar om att få pröva och samspela med stoff, klasskamrater och lärare. Lärande är mångfaldigt i ett klassrum. Jag vill gärna fortsätta att tänka i form av rättigheter i skolan, lärarens rätt och elevens rätt. Arbetet i varje klassrum ska verka för ömsesidigheten så att rdessa ättigheter kan kan bli just rättigheter, med ansvar och skyldigheter ... jag vill undervisa, och mina elever är där för att lära sig, få uppleva skillnader. Det är inte något gammeldags ledarskap jag beskriver utan ett nytt, en mer medveten lärarrolll. Det är att utveckla lärarens roll som modell, undervisningens innehåll, och elevernas prövande och lärande.
Det handlar om den lärande omsorg om vilken varje individ, elev, ska omslutas i skolan. Skolan ska betyda skillnad.
Det är barnet, ungdomen och individens utveckling det handlar om, för att läraren ska förvalta sin rätt måste läraren också utveckla sin undervisning och anpassa den till de föränderliga kravsom ställs i förväntade framtida kunskaper och kompetenser. Den största faran är den som Bill Gates talade om i Seattle, den om elevens motivation eller bristande motivation. Vi måste få med oss alla elever. Vi har ett gigantiskt arbete att göra inom skolan. Det är i sig en utmaning. De elever som går i skolan har bara en enda chans i sin skolvärld. Den chansen ska ingen behöva förlora. Skolan är i sig en utvecklingsplats, och som den, en utmaning att verka i.
Så ser jag det.
Anne-Marie,
som minns att jag under min lärarutbildning fick skriva mitt första arbete kring lärarrollen, och hur jag trodde och tänkte om den innan jag klev ut i mitt framtida yrke... jag skrev då - att jag vill alltid vara mitt i... där eleverna är. Ord som fortfarande är giltiga i mitt fall.
Det kanske är värdefullt att skriva ett litet CV till sig själv då och då, för att få skapa kontur kring professionen.
Jag är ingen politisk person, jag är en skolmänniska mitt i skolan, bland elever och kollegor, jag lyssnar och tänker, ser och förvaltar. De flesta år i skolan har handlat om, för min del, att försvara skolan. Jag har upplevt att jag har behövt försvara den.
Jag är visionär. Det gör mig till en toka ibland, en klok person andra gånger, en försvarare och en stigfinnare. Ibland en vilsepromenerare. Jag har rätt ibland, fel andra gånger, men jag vill pröva för att hitta nya vägar och kanske andra vägar. Jag vill utveckla mitt ledarskap, min lärarroll och jag vill pröva hur långt jag kan utveckla undervisning och utmana mina elever i lärande. Jag vill framja samspel, samspel mellan elever och mellan lärare. Jag ser lärande i det globala sammanhanget och för den framtiden som inte alls är så framtida.
Det var nog först då jag besökte skolorna i Nya Zeeland som jag förstod var läraryrket innebar. Där talar man om lärarens rätt att undervisa - och elevens rätt att lära. En fråga som dagligen diskuterades på den skola jag fick min utbildning. Det är kring den frågan skolan diskuteras. Lärarens måste förvalta sitt ledarskap, ett tydligt sådant, läraren ska modella sin undervisning, och eleverna ska få lära sig utifrån en tydlig modell, där läraren åskådliggör mål och vägar att gå för att nå mål, strategier för lärande, och har ett tydligt fokus för undervisningen, men där elevens lärande rättigheter handlar om att få pröva och samspela med stoff, klasskamrater och lärare. Lärande är mångfaldigt i ett klassrum. Jag vill gärna fortsätta att tänka i form av rättigheter i skolan, lärarens rätt och elevens rätt. Arbetet i varje klassrum ska verka för ömsesidigheten så att rdessa ättigheter kan kan bli just rättigheter, med ansvar och skyldigheter ... jag vill undervisa, och mina elever är där för att lära sig, få uppleva skillnader. Det är inte något gammeldags ledarskap jag beskriver utan ett nytt, en mer medveten lärarrolll. Det är att utveckla lärarens roll som modell, undervisningens innehåll, och elevernas prövande och lärande.
Det handlar om den lärande omsorg om vilken varje individ, elev, ska omslutas i skolan. Skolan ska betyda skillnad.
Det är barnet, ungdomen och individens utveckling det handlar om, för att läraren ska förvalta sin rätt måste läraren också utveckla sin undervisning och anpassa den till de föränderliga kravsom ställs i förväntade framtida kunskaper och kompetenser. Den största faran är den som Bill Gates talade om i Seattle, den om elevens motivation eller bristande motivation. Vi måste få med oss alla elever. Vi har ett gigantiskt arbete att göra inom skolan. Det är i sig en utmaning. De elever som går i skolan har bara en enda chans i sin skolvärld. Den chansen ska ingen behöva förlora. Skolan är i sig en utvecklingsplats, och som den, en utmaning att verka i.
Så ser jag det.
Anne-Marie,
som minns att jag under min lärarutbildning fick skriva mitt första arbete kring lärarrollen, och hur jag trodde och tänkte om den innan jag klev ut i mitt framtida yrke... jag skrev då - att jag vill alltid vara mitt i... där eleverna är. Ord som fortfarande är giltiga i mitt fall.
Det kanske är värdefullt att skriva ett litet CV till sig själv då och då, för att få skapa kontur kring professionen.
ELÄNDE!
Jag är besviken.
Det är allt jag kan säga.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1643869.svd
Och är inte ett dugg förvånad då jag läser detta:
http://www.mah.se/templates/Page____4700.aspx
Anne-Marie,
men i övrigt undrar jag - hur mår eleverna när de får sin skolgång så underkänd?
Det är allt jag kan säga.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1643869.svd
Och är inte ett dugg förvånad då jag läser detta:
http://www.mah.se/templates/Page____4700.aspx
Anne-Marie,
men i övrigt undrar jag - hur mår eleverna när de får sin skolgång så underkänd?
UPPRIVEN!
Det man river ned måste man bygga upp. Kanske vi har nått botten i skoldebatten nu. Det inre arbetet i skolan fortsätter precis som jag antar att arkitektkontoret här i mitt fotografi har en del att göra. Detta bygge kräver en hel del insatser men betyder också nya möjligheter, nya planlösningar och nya idéer. Jag väljer envist att se möjligheterna. Riv för ljus skrev Strindberg. Det är också en inre sak. Om man river ned föreställningar så kommer andra saker upp i ljuset. Jag är trött på den ensidighet med vilken skolan förklaras, de brister den har. Jag är en envis och troviss då det gäller skolan. Jag anser att vi måste vara det. För hur ska annars skola, kunskap och framtid förvaltas och begripas av de som går där, ja, jag menar våra elever.
Perspektivet skolbygge - visionen att varje dag ska betyda en skillnad för eleverna. Det är dem skolan handlar om och de är de verkliga uppdragsgivarna. Det blir allt mer tydligt då jag inser att de som beslutar inte lever upp till de kvaliteter jag förväntar mig.
Anne-Marie
som väldigt gärna länkar vidare till det uppbyggliga
http://lumaol.wordpress.com/2008/08/31/tuff-och-tydlig/
Perspektivet skolbygge - visionen att varje dag ska betyda en skillnad för eleverna. Det är dem skolan handlar om och de är de verkliga uppdragsgivarna. Det blir allt mer tydligt då jag inser att de som beslutar inte lever upp till de kvaliteter jag förväntar mig.
Anne-Marie
som väldigt gärna länkar vidare till det uppbyggliga
http://lumaol.wordpress.com/2008/08/31/tuff-och-tydlig/
AVBÖN och KRISEN I SKOLAN
Det går inte att förenkla skolproblematiken med slagord, vare sig de är för eller emot, utan de ska vara förankrade, tänkta, diskuterade och ansvarsfullt uttryckta. Jag måste begära avbön ... I min strävan att värna skolan väljer jag att rikta mina ord och mina blickar mot det som fungerar. Det betyder inte att jag blundar för det som inte fungerar. Men jag har valt att verka för skolan, inte emot den. Jag utrycker ofta lovord om skolan. Att jag gör det beror på att skolan är så onyanserat kritiserad. Ett kraftfullt nej föder ett slagfärdigt ja!
Retoriskt finner jag en tanke om skolans försvar i orden;
"Det är lätt att vara åklagare.... Men en försvarsadvokat (jag läser; försvarare) måste förneka eller bestyrka fakta, ifrågasätta olika personers kompetens, kunna urskulda, vädja om medlidande, förmildra, urtunna eller avleda anklagelsen, uttrycka förakt eller hån.... Att försvara någon kräver tusen konster och strategiska grepp... Det är därför som måttligt begåvade talare duger som åklagare (jag läser; anklagare). Men ingen kan bli en bra försvarstalare om han inte har en sann vältalighet."
Det är allt lätt att basunera ut anklagelser mot skolan, vilket gör det så spännande att försvara den, tänker jag.
Anne-Marie
som läser Kurt Johannesson RETORIK eller konsten att övertyga, Norstedts Förlag 2008
och hänvisar gladeligen till andra bloggar
http://lumaol.wordpress.com/2008/08/29/ett-forvanat-forskarsamhalle/
http://metabolism.wordpress.com/2008/08/30/skoldebattens-nya-klader/'
http://www.freonfilm.com/blog/2008/08/bjorklund-och-den-kreativa-statistiken/
SKRATT
Igår skrattade jag mig hes... idag får jag vara tyst... men det gör ingenting. Det gör absolut ingenting.
Anne-Marie
SOM OM... JAN BJÖRKLUND
"Vi har alltså en skolminister som antingen medvetet far med osanning eller så har vi en skolminister som inte kan räkna och läsa"
Jag välkomnar David Karlssons artikel i DN´s kultursidor, under Idé och kritik
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=821412.
Det är argt bland lärare. Det blir argare för varje dag.
- Björklund borde be om ursäkt, grymtar någon i lärarrummet.
Skolan är landets största arbetsplats. Jan Björklund har under lång tid med illa udnerbyggda påståeenden farit ut mot elever, lärare och skolpersonal. Anklagat skolan för att inte klara sitt jobb (David Karlsson).
Jag tror att det är många lärare som känner sig besvikna på skolministern. Men den största faran är inte vad Jan Björklund har sagt utan vad som blir resultatet av det Björklund säger och tycker. För den här felläsningen och feltolkningen betyder i framtiden naturligtvis åtgärder för att komma till rätta med de påstådda brister skolan tycks ha. Och det är långt allvarligare.
Anne-Marie
- Björklund borde be om ursäkt, grymtar någon i lärarrummet.
Skolan är landets största arbetsplats. Jan Björklund har under lång tid med illa udnerbyggda påståeenden farit ut mot elever, lärare och skolpersonal. Anklagat skolan för att inte klara sitt jobb (David Karlsson).
Jag tror att det är många lärare som känner sig besvikna på skolministern. Men den största faran är inte vad Jan Björklund har sagt utan vad som blir resultatet av det Björklund säger och tycker. För den här felläsningen och feltolkningen betyder i framtiden naturligtvis åtgärder för att komma till rätta med de påstådda brister skolan tycks ha. Och det är långt allvarligare.
Anne-Marie