Anne-Marie Körling Blogg

Det går inte att förenkla skolproblematiken med slagord, vare sig de är för eller emot, utan de ska vara förankrade, tänkta, diskuterade och ansvarsfullt uttryckta. Jag måste begära avbön ... I min strävan att värna skolan väljer jag att rikta mina ord och mina blickar mot det som fungerar. Det betyder inte att jag blundar för det som inte fungerar. Men jag har valt att verka för skolan, inte emot den. Jag utrycker ofta lovord om skolan. Att jag gör det beror på att skolan är så onyanserat kritiserad. Ett kraftfullt nej föder ett slagfärdigt ja! 

Retoriskt finner jag en tanke om skolans försvar i orden;

"Det är lätt att vara åklagare.... Men en försvarsadvokat (jag läser; försvarare) måste förneka eller bestyrka fakta, ifrågasätta olika personers kompetens, kunna urskulda, vädja om medlidande, förmildra, urtunna eller avleda anklagelsen, uttrycka förakt eller hån.... Att försvara någon kräver tusen konster och strategiska grepp... Det är därför som måttligt begåvade talare duger som åklagare (jag läser; anklagare). Men ingen kan bli en bra försvarstalare om han inte har en sann vältalighet."

Det är allt lätt att basunera ut anklagelser mot skolan, vilket gör det så spännande att försvara den, tänker jag.

Anne-Marie

som läser Kurt Johannesson RETORIK eller konsten att övertyga, Norstedts Förlag 2008
och hänvisar gladeligen till andra bloggar

http://lumaol.wordpress.com/2008/08/29/ett-forvanat-forskarsamhalle/
http://metabolism.wordpress.com/2008/08/30/skoldebattens-nya-klader/'
http://www.freonfilm.com/blog/2008/08/bjorklund-och-den-kreativa-statistiken/

TIMSS 2003 – total katastrof för Sverige



Skolverket presenterade 2004-12-13 resultaten från TIMSS 2003. Resultaten visar på dramatiska försämringar i de svenska elevernas matematikkunskaper. I Sverige deltog 4 300 elever i 160 skolor i huvudundersökningen.



http://www.skolverket.se/publicerat/press/press2004/press041213.shtml



Man hittar fler änkar på Skolverkets hemsida i slutet av pressmeddelandet. Det finns en svensk sammanfattning av TIMSS 2003 på 106 sidor.



http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DDD/1380.pdf



Man kan även länka till det internationella grundmaterialet.



”Femtio länder och regioner har deltagit i Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS 2003) som undersöker kunskaper i matematik och NO hos elever i årskurs 8. Sveriges resultat jämförs i huvudsak med en grupp på 20 länder, framförallt medlemmar i OECD och EU. Jämförelser med TIMSS 1995 görs med en grupp på 16 länder som deltagit i båda undersökningarna och som på ett godtagbart sätt uppfyllt kraven för urval och deltagande.”



I naturorienterade ämnen är nedgången störst i Sverige och näst störst i Norge (20 poäng) bland de 16 länder som deltog 1995 och 2003.



Men nedgången är ändå större i matematik. Sveriges resultat i matematik (499 poäng) är sämre än 20-landsgenomsnittet (516 poäng). Bland dessa 20 länder hamnar Sverige på fjortonde plats. Mellan 1995 och 2003 har de svenska resultaten minskat med 41 poäng. Det är den största minskningen bland de 16 länder som deltog i båda mätningarna. Svenska elever i årskurs 8 presterar 2000 signifikant sämre än svenska elever i årskurs 7 gjorde 1995. Norge har den näst största nedgången med 37 poäng. Norge är Per Thullbergs modelland och förebild.



Övriga uppgifter om de tjugo ländernas resultat i matematik.



- Sverige kom på 14 plats i matematik bland 20 jämförbara länder



- De tre bästa länderna var Singapore, Sydkorea och Japan



- Sämre än Sverige var i tur och ordning Skottland, Nya Zeeland, Slovenien, Italien, Norge och Cypern



- Nya Zeeland är sämre än Sverige i matematik, medan Norge är näst sämst



- Alla tre baltiska stater är bättre än Sverige.



Undersökningen visar att svensk skola har goda förutsättningar. Resurssituationen i NO har enligt skolledare förbättrats något sedan 1995. Sverige har den näst minsta klasstorleken bland deltagande länder, 21 elever per klass 2003. Endast Belgien (20 elever per klass) har mindre klasser.



Den fulla vidden av den svenska katastrofen visar sig när man läser de mer detaljerade rapporterna. Sverige deltog 1995 med både 7-klassare och med 8-klassare. Det var 7-klassare som ingick i den internationella rapporten. De placerade sig något över genomsnittet. ”2003 är det däremot 8 som är i fokus och dessa presterar 2003 sämre än år 7-eleverna gjorde 1995.”



Det svenska individualiseringsflummandet är förödande. ”Mindre undervisningstid i matematik och mer enskilt arbete.” Längre genomgångar av läraren är mindre vanliga i Sverige. Läxor och prov är också mindre vanligt förekommande i Sverige.



Per Thullberg vederlägger själv nedskärningarna som förklaring. Han khar nu upptäckt att Finland hade än värre ekonomisk kris för drygt tio år sedan. Ändå ligger den finska skolan nu i topp, medan allt vansinnigt flummande har totalt sänkt den svenska skolan.



Skolverket verkar nu ha insett att åtgärder behöver sättas in. Skolverket slår nu fast att kraftfulla insatser behövs för att stärka elevernas kunskapsutveckling och kommer under våren 2005 att redovisa nödvändiga åtgärder för förbättrade resultat. Man pekar på flera brister och behov av åtgärder







- Någon återhämtning under de senaste åren har inte kommit till stånd



- Lärarna har svårt att finna en gemensam förståelse av innebörden i de nationella kursplanerna



- Åtgärder för en kvalitetshöjning av grundskolan behöver utarbetas



- Det statliga agerandet behöver granskas självkritisk.



Resultaten från TIMSS 2003 visar att resultaten visar att stöket i svensk skola ligger skyhögt över nivån i den övriga jämförbara 20-gruppen. På flera punkter utmärker sig Sverige jämfört med 20-gruppen i övrigt när det gäller stök varje dag eller varje vecka.



- sen ankomst (92 procent i Sverige mot 42 procent i gruppen i övrigt)



- ogiltig frånvaro (70 procent i Sverige mot 29 procent i gruppen i övrigt)



- skolk enstaka lektion (70 procent i Sverige mot 23 procent i gruppen i övrigt)



- störningar i klassrummet (72 procent i Sverige mot 41 procent i gruppen i övrigt)



- svordomar (85 procent i Sverige mot 29 procent i gruppen i övrigt)



- skadegörelse (16 procent i Sverige mot 7 procent i gruppen i övrigt)



Vem kan efter att ha läst detta vara förvånad över svensk skolas resultat?

"Strax före sommaren 2007 kom en rapport från Statskontoret om vilken utbildning de lärare har som undervisar i matematik (ht 2006). Matematikdelegationens slutsats 2003-04 att stora grupper lärare undervisar i matematik utan utbildning och stöd som svarar mot ansvaret bekräftades. Och den 4 december, 2007 kom resultaten från PISA 2006. Sveriges relativa position har försämrats. Särskilt de högpresterande svenska eleverna har lyckats något sämre 2006 jämfört med tidigare undersökningar. Det nya året 2008 har startat med nya larmrapporter: Var sjätte elever nådde inte målen för ämnesproven i matematik 2007. Den negativa trenden syns även i andelen elever som uppnått betyget MVG där vi har en minskning från tidigare ca 11 procent MVG till årets ca 7 procent och andelen studenter som påbörjat en civilingenjörsutbildning har minskat med 30 % mellan 2001 och 2007. Situationen har lett till att man planerar återinföra den fyraåriga gymnasieingenjörsutbildningen."



http://ncm.gu.se/ncm