Anne-Marie Körling Blogg

Samtal i ring -  min femma och jag - vi ringade in -
FN-IDAG

Det samtalades om:

Andra världskriget
Barns rättigheter
Frankrike
Förintelsen
Eiffeltornet
Fadderbarn
Barnarbete
Frihetsgudinnan

Och jag tänkte på Jan Eliasson.
Jag tycker han är det jag önskar av en representant.
FN-närvarande.

Anne-Marie

Förmån... Don Juan på Statsteatern i Stockholm.

Don Juan. Denna karismatiske förförare som erövrar för stunden men förlorar mark vid varje erövring. Han töms rent fysiskt på sin livskraft och psykiskt på sitt livsrum. De som omger honom har också vinstintressen, de som bryr sig om honom behandlar han illa.

Don Juan i en ny moderna tappning visar upp samtidens yta och vår ständiga konsumtion av såväl varor som människor. Det är vi som blir tömda. I denna moderna version av Don Juan visas en misär och en konsumtion fram som jag helst vill blunda för.

Jag undrar stilla - var är kärleken? Vad är en människans värde? Var finns det djupa värdet av en annan? Vad syns i relationen mer än det ytliga?

I en stilla stund står Björn Kjellmans Don Juan, DJ, naken inför oss. Han är totalt blottad, avklädd, men inte för oss, utan för sig själv. Han är sin egen magnet, sitt nav och sitt mål. Men målet är tomt och innehållslöst. När Don Juan - eller DJ - som han är kallas - kliver upp på statyn färdas han genom tidlösheten - vill kliva av - men det går inte. När jag sitter där i teaterfotöljen ser jag det hela som en resa... och jag tänker... om livet är en resa... så vill jag stanna vid denna station där jag nu är. Jag vill inte färdas så fort in i framtiden. Jag vill inte springa ifatt framtiden, eller ens mana den närmare. Jag är nöjd...just nu... och här vill jag stanna och undersöka tillvaron lite mer och lite djupare.

Jag tyckte om Don Juan - men den gjorde mig ledsen också. Jag har en naiv tro på det goda, med mina ögon och öron öppna är det en kamp att hålla fast vid att människan vill sin nästa väl, men denna pjäs är fattig på medkänsla. Det är ett jag som breder ut sig, det är svårt att känna sympati för den människan, inte förrän han står där så naken inför oss, då känner jag hur det skälver av medtankar och självinsikt. Om än för en liten flämtande sekund... sen är dramat i full gång igen... repeterande och självskapande.

Anne-Marie

BAKOMLIGGANDE TANKE


Den mycket tragiska händelsen denna helg. En dödsmisshandel. Unga människor. Oändligt våld. En människa fattigare. Maktlöshet och ansvarsundran.

Mina söner har otaliga gånger varit utsatta för såväl våld som rån. De har vädjat till människor. Utan att ha fått hjälp. Det finns en rädsla hos alla att gripa in. Den rädslan beror oftast på att man tror sig ensam, Om man upplever att man är många... ja... ett slags positivt grupptryck... så vågar man vara orädd och hjälpa när det behövs.

IDE MED LOGGAN


Synliggöra oss som vill och kan tänkas hjälpa en ung människa. En utsträckt hand. Utanför den egna cirkeln. Beredskapen att gå utanför något för att gå in i någonting annat. Jag tänker mig en tunnelbanevagn... jag kliver in där... och ser bärare av denna knapp. Om jag nu är en ung människa... så kan jag se att här finns det hjälp och beredskap. Om jag är en hjälpande människa kan jag finna trygghet i att andra också hjälper till. Det skapas ett kollektiv och en motvikt. Eftersom vi synliggörs. Jag tror att rädsla för att lägga sig i beror på att man då själv blir utsatt och känner sig ensam. Men vi synliggör oss. Och det är styrkan. Inget våld. Bara beredskap och synliggörande av medmänniska i aktion.

TEXTEN


Det ska finnas med ett JAG och det ska finnas med ett DU.
Jag är för att jag är beredd på det jag åtar mig. Jag... tar på mig och visar att jag tar ansvar.... det måste vara ett jag.
Anslaget DU - är också för att det är en kommunikation till DIG, jag välkomnar dig. Du är en DU. Och jag ser dig.

DEMOKRATISKA TANKEN


Demokrati är inte bara att befinna sig i, få uttrycka sig i... utan också att ta Ansvar i. Detta ansvar för rätten att känna sig trygg måste få ett uttryck.

HUR


Jag behöver hjälp att ordningsställa loggan så att den går att trycka. Jag gjorde Burmaloggan i bloggen. Genomförde hela processen under allas ögon. Det resulterade i en logga... att blogga ... nu är den klar och sprids över jorden. Nu gör jag på samma sätt med min logga för beredskapshjälp och vuxenansvar.

GENOMFÖRANDE


Det ska bli en knapp att bära. Och en pressrelease kring strategier för att hjälpa utan att skapa mer våld. Jag vet en hel del om icke-våld och tror att människor saknar redskap och insikt i hur att agera. En bärare ska inte känna sig utsatt utan insatt.

KONTAKTER NU


Jag har mailat BRIS och RÄDDA BARNEN... och ska kontakta SKANDIA IDEER FÖR LIVET.

HJÄLP


SPRID tanken... så gör vi oss synliga på det viset... jag skyr maktlösheten... och värnar de som ska växa upp. Jag tror på den vuxne som modell för den yngre. Någon måste visa vägen. Någon måste ta ansvar. Jag tror ansvarsfrågan ligger i luften... oburen... JAG ÄR BEREDD ATT BÄRA DEN. Synligt.

MINNS OCKSÅ ALLAS ANSVAR

IT TAKES A VILLAGE TO RAISE A CHILD



Anne-Marie

Beakta copyrightskyddet. Jag tänker genomdriva det här. Loggan är under utveckling. Jag signalerar om detta.
Och vill höra era åsikter.

JOJK.
Vackra universala sång.
TROLLBUNDNA lyssnade vi till Victoria Harnesk som ordlöst frammanade jojkens väsen - de gestaltade och det att gestalta. Det var andaktsfullt tyst. Märkliga jojk. I stockholms hjärta... är vi inte längre i storstaden... vi är långt borta men ändå här. Det är ordens magi... att ersätta orden.... med en jojk. Det går inte att glömma upplevelsen. Den försöker vi nu klä i ord. Det ordlösa tillåter inte det. Det går inte att klä en upplevelsen av en jojk i ord. Jag tänker inte förstöra upplevelsen med att försöka.

JOJK är att göra en person. Själva personens väsen. Och alltid det vackraste om en person.
En jojk är en vacker berättelse. Man känner in den... och därmed känner man in den gestaltade...

Allt tack till en stunds förundran och märklig inre rörelse...
Tack Viktoria Harnesk

hälsar
Anne-Marie