BREVBÄRARPOST alldeles nyss
När jag skrev min blogg - om läs-blads-läsning - damp brevbäraren ned sina verkliga
brev i min brevlåda,
jag tryckte på publicera innan jag trippade fram till brevhögen...
...ett kuvert vittnade om omsorgstänkande redan från början.
Jag öppnar det försiktigt. Då faller detta blad ut. Vackert, sirligt, guldtrådar...ord på blad.
Jag delar med mig till er läsare - ett blad, en text - ord att läsa.
LÄS-BLADS-LÄSNING.
Kan ni begripa att jag för ett ögonblick förlorade mina ord.
och
de ersattes av dessa
TILL LIVETS ÄRA SKER ETT UNDER I ALLA LAND VAR DAG SOM GÅR
Min teckning - och verklighetens läs-blad!
Samtida - under!
Anne-Marie
JAG OCH MIN KAMERA
Kameran är med mig var jag är. Här är jag, var jag är förtäljer inte historien. Jag tittar genom
mitt kameraöga, vad jag ser är vad du ser! Jag tycker om små detaljer, det är detaljrikt att se det
lilla, och när jag ser något litet tycker jag att jag finner något stort. Det betyder att jag inte använder
vidvinkellins. Jag önskar mig en mindrevinkellins. En detaljlitenlins.
Detta är ett självporträtt - en liten detalj. Jag är på en värdslig plats så jag är en detalj av den
helheten... nu tittar jag ut ur bilden! Det jag ser är .... berätta!
Anne-Marie
man tager vad man haver - sa Kajsa Warg - GRATTIS mr X!
ETT FYRFALDIGT SJUDUNDRADE HARDENÄRAN TILL KÖKSMÄSTAREN SOM FYLLER SINA
BÄSTA ÅR IDAG. JAG TOG VAD JAG HADE I SANN KAJSA WARGSANDA - SÅ HÄR BLEV DET!
Anne-Marie
SÄNDA BREV - EN EFTERTÄNKSAMHET INNAN AVSÄNDANDET
Mmm,
brevbäraren kommer med brev. Ett kuvert. Vacker handstil. Redan frimärket visar omsorg om
mottagaren. Innehållet redan aviserat. Omsorgshandstil, frimärksval, kuvert, brevlådepromenad -
allt som skapar lite betänketid innan meddelandet sänds iväg.
innehållet då...
Om allt det yttre visar på mottagarrespekt så är innehållet också fyllt av detta.
Här skulle man kunna tala om : HÄNSYN och TIDS fenomenet (mitt svar på den John Suler)
* papper och penna - själva görandet
* tänkandets tugg på pennan - hur vill jag nu skriva
* omvärldsförståelse - jag tänker på, jag undrar så, hur gör jag mig rätt förstådd för
* ansvarstagande - jag vet vad jag gör, vad jag vill, och jag värnar om
* tidsaspekten - som skyddar från det omedelbara.
Jag har idag fått ett brev. Mer förtäljer inte historien. Resten är hemligt.
Anne-Marie
MODER(na) MUSEET
Jag var ofta på museum med mina barn. Då det begav sig.
Min dotter och jag stod framför den berömda geten i bilringen. Min dotter stod alldeles förundrad framför den. Målarfärg, plåtburk, get och bildäck. Länge, länge stod hon stilla och tittade på konstverket. En liten treåring!
"geten hade jättekul, hoppade runt i målarfärgen, hoppade in i bildäcket,
lekte och busade - varför sköt dom den mamma?"
Långt senare berättade samma dotter, jag har bara en, att hon länge trodde att Moderna Museet hette MODER MUSEET. Jag kände mig ärad. Jag hade bidragit till den kulturella amningen.
Anne-Marie
RÄDDA MAMMORNA
Röda Korset beskriver i en helsidesannons hur modern krigsstrategi riktar sig mot och gör mammorna till strategiska måltavlor. Mammorna är strategiska måltavlor. Med mammorna faller all struktur, I en kedjereaktion.
Jag kapitulerar och önskar att fler gör det!
www.redcross.se/mamma
Anne-Marie
Jag kapitulerar och önskar att fler gör det!
www.redcross.se/mamma
Anne-Marie
"HIT MED LITE FARLIGHETER"
skriker Ronja Rövardotter i boken med samma namn. Astrid Lindgren har skrivit in sig i mig.
En dag kom jag att erfara det. Orden fanns där när jag behövde dem.
15 år efter att jag läst boken. Så är det med språk. Låt mig berätta.
Jag och min bror skulle ut på långfärdsskridskofärd.
Min bror är mycket erfaren, duktig, iskännare, iskänslig, modig, tapper, stark
och då jag var oerfaren, vilsen, lärande, isrädd, rädd.
Ett möte i sann utvecklingzon - min bror som trygg modell, jag som ville vara med!
En ledare och en viljestark lärande.
Ja, ja - dagen var underbar. Vind i ryggen. Fart. Glädje.
Samtal över chokladkoppar, ostsmörgåsar, en chokladbit och några russin ur kakan...
Svaga isar.
Min bror kände, fördelade sig över isens svaga punkter, bredbent, säkert, tryggt och mycket kunnigt.
Jag vinglade efter - tänkte flytväst, iskallt vatten, isdubbar, döden, syskonskillnad, panik...
Färdriktning.
Ja, det var just det. Där visade det sig att vi var lika, min bror och jag, på denna is.
Min bror vänder sig om, stannar, och
- du - syrran... problem.
Detta är stor fara. Jag har nu vaggats in i min brors kunskap och erfarenhet.
Jag är trygg med honom. Följer aningslöst över dolda faror.
- vi är på fel sida om rännan!
Va, rännan, vad är det? Detta öppna vatten, isflaksvatten?
- ingen fara syrran - vi hoppar över till andra sidan!
Min bror försvann - hoppande från isflak till isflak - tio meter.
Vattnet, iskallt svart, slukade inte honom. Men väntade hungrigt på mig.
Jag?
Jag då?
Det fanns ingen återvändo för mig.
Det var ett helvetesgap som öppnade sig. Iskallt, farligt, svart.
Jag behövde allt mod i världen.
Jag skriker av full kraft:
- HIT MED LITE FARLIGHETER.
Sen hoppade jag!
Anne-Marie
Sådan kraft har litteraturen. Den gömmer sig för att sätta ord på. I rättan tid.
En dag kom jag att erfara det. Orden fanns där när jag behövde dem.
15 år efter att jag läst boken. Så är det med språk. Låt mig berätta.
Jag och min bror skulle ut på långfärdsskridskofärd.
Min bror är mycket erfaren, duktig, iskännare, iskänslig, modig, tapper, stark
och då jag var oerfaren, vilsen, lärande, isrädd, rädd.
Ett möte i sann utvecklingzon - min bror som trygg modell, jag som ville vara med!
En ledare och en viljestark lärande.
Ja, ja - dagen var underbar. Vind i ryggen. Fart. Glädje.
Samtal över chokladkoppar, ostsmörgåsar, en chokladbit och några russin ur kakan...
Svaga isar.
Min bror kände, fördelade sig över isens svaga punkter, bredbent, säkert, tryggt och mycket kunnigt.
Jag vinglade efter - tänkte flytväst, iskallt vatten, isdubbar, döden, syskonskillnad, panik...
Färdriktning.
Ja, det var just det. Där visade det sig att vi var lika, min bror och jag, på denna is.
Min bror vänder sig om, stannar, och
- du - syrran... problem.
Detta är stor fara. Jag har nu vaggats in i min brors kunskap och erfarenhet.
Jag är trygg med honom. Följer aningslöst över dolda faror.
- vi är på fel sida om rännan!
Va, rännan, vad är det? Detta öppna vatten, isflaksvatten?
- ingen fara syrran - vi hoppar över till andra sidan!
Min bror försvann - hoppande från isflak till isflak - tio meter.
Vattnet, iskallt svart, slukade inte honom. Men väntade hungrigt på mig.
Jag?
Jag då?
Det fanns ingen återvändo för mig.
Det var ett helvetesgap som öppnade sig. Iskallt, farligt, svart.
Jag behövde allt mod i världen.
Jag skriker av full kraft:
- HIT MED LITE FARLIGHETER.
Sen hoppade jag!
Anne-Marie
Sådan kraft har litteraturen. Den gömmer sig för att sätta ord på. I rättan tid.
ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER...
GPS - GÖR OM RUTT!
Jag har en GPS.
Tackar gudarna för det!
Jag är hopplöst vilse i världen.
Jag valde strategiskt bort blindkartan i skolan,
men är blind och vilse vartän jag sedan är -
i verkligheten.
Nu övas jag av min GPS
- om 300 meter sväng vänster -
och så kör jag på - missar 300 meter -
hinner inte svänga vänster -
och får omedelbart höra -
Gör om rutt.
Jag skulle till Västerås,
Utan GPS,
Jag kan höra hur min desperata GPS skulle säga,
väsa, återhållsamt skrika:
- Gör om rutt - du har för faen kört förbi Västerås -
MED 4 MIL - gör om rutt!
Anne-Marie
och jag längtar efter en promenadGPS så att jag slipper irra omkring.
Min livsinställning är att allt ordnar sig - så jag går gärna omkring, men
ibland när man ska möta någon, och det mötet är viktigt, så känns det
värdefullt att gå rakt mot mål. Så nu önskar jag mig en promenadGPS.
Tackar gudarna för det!
Jag är hopplöst vilse i världen.
Jag valde strategiskt bort blindkartan i skolan,
men är blind och vilse vartän jag sedan är -
i verkligheten.
Nu övas jag av min GPS
- om 300 meter sväng vänster -
och så kör jag på - missar 300 meter -
hinner inte svänga vänster -
och får omedelbart höra -
Gör om rutt.
Jag skulle till Västerås,
Utan GPS,
Jag kan höra hur min desperata GPS skulle säga,
väsa, återhållsamt skrika:
- Gör om rutt - du har för faen kört förbi Västerås -
MED 4 MIL - gör om rutt!
Anne-Marie
och jag längtar efter en promenadGPS så att jag slipper irra omkring.
Min livsinställning är att allt ordnar sig - så jag går gärna omkring, men
ibland när man ska möta någon, och det mötet är viktigt, så känns det
värdefullt att gå rakt mot mål. Så nu önskar jag mig en promenadGPS.
KVÄLLSLJUS OCKSÅ DENNA AFTON
Detta vackra ljus bådar gott för morgondagen!
Anne-Marie
FARFARS NOTBLAD - ATT TRALLA LOSS BILDLIGT TALAT
Jag gillar det här notbladet... detta blad är från 1910-20 talet.
Synen på barn går att förstå genom på detta notblad.
Här kan man tralla loss bildligt talat. Men kanske inte spela. Noterna har ingen variation.
Syftet med bladet var nog något helt annat.
Se tidigare blogg om min farfar - Min farfar Felix Körling och en trudilutt till Ellen Key
under fliken PRIVAT.
Anne-Marie
BESÖK PÅ MITT FÖRLAG
När jag besöker mitt förlag - Bonniers - går ögonen runt, runt av pur nyfikenhet. Illustrationer ligger på bord, redaktörer sitter med författare, dagsaktuella böcker tornar upp i travar, En illustratör står och väntar vid hissen - under armen - en dokumentär i sig själv - alster, fotografier, teckningar - och så alla dessa diskussioner - om lärande, om kunskapssyn, om läroplaner, om lärare, om framtiden. Det var på mitt förlag jag såg den första
interaktiva whiteboarden... vilken aktivivitet! Det tänker man kanske inte på när man tänker på förlag.
Man talar om förlagsvärlden? Som om den vore åtskiljd från allt den övriga. Jag har väl aldrig pratat mer pedagogik, didaktik, framtid, dåtid, geografi, matematik, svenska språket, litteratur, bildskapande, ämneslära än då jag har varit på besök hos mitt förlag.
När jag är på mitt förlag - då är jag så nyfiken.
Det är lärande på något mänskligt sätt.
Man får syn på så mycket. Och då vill man så gärna se mer.
Så kan det vara!
Anne-Marie
www.bonnierutbildning,se
interaktiva whiteboarden... vilken aktivivitet! Det tänker man kanske inte på när man tänker på förlag.
Man talar om förlagsvärlden? Som om den vore åtskiljd från allt den övriga. Jag har väl aldrig pratat mer pedagogik, didaktik, framtid, dåtid, geografi, matematik, svenska språket, litteratur, bildskapande, ämneslära än då jag har varit på besök hos mitt förlag.
När jag är på mitt förlag - då är jag så nyfiken.
Det är lärande på något mänskligt sätt.
Man får syn på så mycket. Och då vill man så gärna se mer.
Så kan det vara!
Anne-Marie
www.bonnierutbildning,se
TELEFON(SAM)TAL
Telefonen har ingen sladd - det är envägskommunikation - en man talar oavbruten - vill inte
bli avbruten... också ett ett sätt att låta dikt tränga igenom verkligheten.
Anne-Marie
BOKSAMTAL med min DOTTER
...min dotter har läst Paul Austers RESOR I SKRIPTORIET och har helt andra tankar om boken än vad jag har. Precis när vi började denna ingående diskussion bröts samtalet. Batteriet på våra mobiler tog slut.
Sådant händer inte med böcker.
Anne-Marie
Sådant händer inte med böcker.
Anne-Marie
Liten blomma - STOR tanke
Dagens blomma sänds till min whispering translater!
Anne-Marie
ATT KUNNA VISSLA...
...lilla Lisa är tre år. Lilla Lisa kan viffsla.
Hur gör man då?
- först kommer viffslet in
och så kommer det ut och då är det ett viffsel.
Mmm - då vill jag lära om. Jag vill inte kunna vissla.
Jag vill lära mig viffssla. En gång till i livet.
Anne-Marie
EN EGEN SÅNG TILL VÅREN
Min bror och jag sjunger in våren. Det var den våren det!
Anne-Marie
ATT FÅ VARA MITT I...
Jag blir glad - är en storbok jag skrivit. Min bror som fyller år idag har illustrerat den.
Jag minns mormors middagar där jag satt mitt i - mitt i min barndom - tanter, farbröder, mostrar,
morbröder, mat och konstiga ostar, prat och diskussioner - jag var mitt i, lyssnade med
öron som grytlock - förstod aldrig vad det betydde - förstod inte vad de vuxna pratade om -
ibland var det om svåra saker, ibland var det något som inte skulle sägas, ibland skrattade
de åt något som inte alls var roligt, ibland var det någon som riktade sig mot min
undrande uppsyn - förklarade.
Men jag älskade att vara där bland alla de andra.
Oftast satt jag mest mitt i och tittade med ögon stora som tefat och öron som grytlock.
Fast det har jag förstått så här i efterhand.
När jag skrev boken Jag blir glad - ville jag skapa en plats åt det växande
barnet - och man växer bland andra - mitt i - som här - mitt i middagen - matens näring,
omvärldens värme, samtalets kringel hit-och-dit, och någon som torkar upp lingonsylt - tänk att
vuxna också spiller på dukar? När man är mitt i - så upptäcker man sin omvärld. Och lär sig
att ta hänsyn till den.
Nuförtiden älskar jag att sitta intill. Bredvid.
Anne-Marie
Litteratur: Jag blir glad, Storbok på Bonnier Utbildning - samtidigt en hyllning till min mormors
middagsbord och alla de som befolkade min barndom med egenheter,
GRATULERAR...
min lillebror. Ett år skiljer oss åt. Jag är nummer fyra i en barnaskara om fem. Så jag använde flitigt ordet lille-bror.
Men min bror fyller ut sig själv - är tillräckligt stor - jag måste titta upp på honom. När vi var väldigt små så var vi nästan oskiljaktiga - idag är vi fullkomligt separerade - han är sin egen - det är jag också. Ikväll blir det eld och fest. Hurra til min bror! Hurra också till kungen! Hurra till våren! HURRA!
Anne-Marie
STRANDFYND TILL KARI
Strandfynd! Skånes stränder. Barfotapromenad. Runda stenar. Varm sand. Salt hav. Nattljus.
Sandhammarens fyrljus. Vågljud. Skvalp. Skviddevitt. Fågelvingar. Sommarvärme. Havsbris.
Anne-Marie